Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret

det utgår betydande statsbidrag skulle grundas på samhällsekonomiska bedömningar.
Planering av och beslut om investeringar i och underhåll av
infrastrukturen skulle som princip vara åtskild från beslut som rör själva
produktionen av transporterna. Statsmakternas beslut om fördelning av
investeringsmedel mellan de olika trafikgrenarna skall bygga på en samordnad,
långsiktig investeringsplanering och en ökad målstyrning. Ansvaret
för den löpande planeringen och förvaltningen av den statliga infrastrukturen
skall dock så långt möjligt decentraliseras och delegeras.
En ökad målstyrning
Regeringen konstaterade i propositionen att i beslut om investeringar i och
underhåll av trafikens infrastruktur är det trafikverken som har en helt dominerande
roll. Olika planeringsrutiner för de olika trafikgrenarna har vidare
till viss del lett till att det samhälleliga ansvaret kommit att sträcka sig olika
långt inom skilda delar av transportsektorn.
Regeringen konstaterade vidare att infrastrukturen enligt riksdagens och
regeringens direktiv skall byggas och vidmakthållas med ledning av samhällsekonomiska
bedömningar. Den målstyrning som tillämpas inom
kommunikationssektorn tar sig bl.a. uttryck i de resultat-, soliditets- och
prisutvecklingsmål som har uppställts för affärsverken inom sektorn.
”Inriktningen av verksamheten i övrigt har däremot med få undantag lämnats oreglerad. Det
innebär bl.a. att uppgiften att ge de trafikpolitiska målen ett konkret innehåll i praktiken
kommit att flyttas över på olika verk och myndigheter samt kommuner och landstingskommuner.
Behovet av en ökad målstyrning från riksdag och regering skall inte minst ses i belysningen
av de komplicerade sammanvägningar av intressen som krävs när man skall ta ställning
i övergripande trafik- och transportfrågor. Det behövs mål och riktlinjer som ger en
betydligt klarare vägledning än vad som hittills varit fallet för verksamheten i de beslutande
organen. Annars får inte samhällets trafikpolitik avsedd verkan.” 444
Denna ökade målstyrning på infrastrukturområdet villa regeringen se ske
inom ramen för det system för samordnad, långsiktig investeringsplanering
som inrättats enligt 1986 års budgetproposition. 445 Samtidigt konstaterade
regeringen att underlaget brister för att göra samhällsekonomiska bedömningar
och avvägningar mellan investeringar i trafikanläggningar inom olika
trafikgrenar.
Trafikens kostnadsansvar 446
Genom 1979 års trafikpolitiska beslut kom som nämnts det tidigare tillämpade
trafikgrensvisa kostnadsansvaret att upphöra. Priserna på samhällets
transporttjänster skulle i fortsättningen i stället sättas med utgångspunkt i de
kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för trafiken. Några
444 Prop. 1987/88:50 bil.1.
445 Prop. 1985/86:100, TU12, rskr. 135.
446 Prop. 1987/88:50 bil.1.
189