Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret

endast finnas verksamheter som direkt stärkte järnvägens konkurrenskraft.
BV skulle ha huvudansvaret för underhåll och nyinvesteringar i infrastrukturen,
finansierad av anslag. Till viss del, om än mycket begränsad,
skulle denna också bekostas genom banavgifter från trafiken. 439
… och utökat ansvar för THM
1988 års beslut innebar också att THM från 1990 fick utökat ansvar för den
lokala och regionala järnvägstrafiken. Järnvägsnätet delades upp i stombanor
och länsjärnvägar. SJ fick ensamrätt att bedriva trafik på stomnätet
och THM på länsjärnvägarna. Den senare trafiken upphandlade THM av SJ
på entreprenad. Som kompensation för de ökade kostnaderna fick THM
under 10 års tid ca 200 miljoner kronor årligen, motsvarande SJ:s underskott
på de berörda linjerna. Dessutom överläts till THM de lok och vagnar som
SJ använt där, utan kostnad. De första upphandlingarna gjordes år 1989.
Förutom SJ fanns på länsjärnvägarna i Småland ytterligare en anbudsgivare,
BK-Tåg som 1990, genom anbudskonkurrens, startade den första konkurrerande
tågtrafiken i Sverige. År 1991 ansökte så THM i Jönköpings län om
trafikeringsrätt också på stomnätet i syfte att kunna knyta ihop mer sammanhängande
linjer som kunde upphandlas i konkurrens.
Samma år sökte LKAB trafikeringsrätt på Malmbanan, och trots SJ:s protester
fick företaget detta tillstånd våren 1992. Därmed hade SJ:s ensamrätt att
organisera godstransporter brutits. Ett nytt avtal träffades i oktober 1992
mellan LKAB med SJ och NSB som entreprenör (fm januari 1993). Sedan
1996 drivs trafiken i LKABs dotterbolag Malmtrafiken i Kiruna AB
(MTAB). Bildandet av MTAB möjliggjordes genom bestämmelserna i
direktivet 91/440/EG om att internationella sammanslutningar av företag,
s.k. international groupings, har rätt till marknadstillträde inom andra länder
inom EU och EES-området.
5.3.1 Mål
Mål för politikområdet
I 1988 års trafikpolitiska beslut anges det övergripande målet för trafikpolitiken
vara följande: 440
”Att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker
och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Det
utvecklas i fem delmål:
439 I praktiken kom dock infrastrukturen att bekostas genom statliga anslag. Först genom
1998 års beslut fick Banverket självt rätt att disponera banavgifterna.
440 Målet syftar till en vidareutveckling av det generella målet för samhällets trafikpolitik
som ursprungligen formulerades i 1979 års trafikpolitiska beslut.
186