Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5.1 Viktiga händelser 433<br />
1979 Transportpolitiskt beslut om trafikhuvudmannareformen med<br />
en ny institutionell struktur för lokal och regional kollektivtrafik<br />
varje län. Trafikens trafikgrensvisa kostnadsansvar<br />
slopas och istället skall en marginalkostnadsprincip tillämpas.<br />
1985 En ny järnvägslag träder i kraft bl.a. i syfte att förbättra SJ:s<br />
ekonomiska resultat och ge bättre förutsättningar att agera mer<br />
marknadsanpassat. Statskapitalet i infrastrukturen, 1,4 mrd kr,<br />
skrivs <strong>av</strong> och SJ får 20 % <strong>av</strong> investeringarna i det kommersiella<br />
nätet som ett direkt statligt stöd.<br />
1988 De transportpolitiska målen fastställs och järnvägsnätet delas i<br />
ett stomnät och länsjärnvägar. Statens järnvägar delas i affärsverket<br />
SJ och infrastrukturförvaltaren Banverket (BV). SJ skall<br />
koncentrera sig på kärnaffären järnvägstrafik på kommersiella<br />
villkor. SJ får ett kapitaltillskott på ca 2,7 mrd kr. och fordon<br />
skrivs ner med ca 1,1 mrd kr. Kostnader för anläggningar och<br />
lån för infrastrukturen förs över till BV.<br />
1990 Trafikhuvudmännen (THM) får ansvaret för den regionala<br />
persontrafiken på länsjärnvägarna och kan handla upp trafiken<br />
i konkurrens. SJ blir entreprenör och en privat entreprenör, BK<br />
Tåg, vinner en del <strong>av</strong> upphandlingarna. Nya lokala och regionala<br />
persontrafiklinjer lanseras. En ny koncernstrategi fastställs<br />
för SJ som nu skall erbjuda heltäckande transportlösningar.<br />
SJ <strong>av</strong>iserar dock ett kommande kapitalbehov och får<br />
bemyndigande om att sälja <strong>av</strong> tillgångar inom en ram på 2,5<br />
mrd kr. En bolagisering <strong>av</strong> SJ från 1 juli 1993 <strong>av</strong>iseras. I samband<br />
med 1993 års förslag om att <strong>av</strong>reglera järnvägsmarknaden<br />
föreslår regeringen att bolagiseringen skall skjutas upp<br />
med motiveringen att SJ:s ekonomiska ställning ansågs alltför<br />
svag. Återigen är budet att SJ skall koncentrera sig på kärnaffären<br />
järnvägstrafik och att annat bör <strong>av</strong>yttras.<br />
1991 Järnvägssäkerhetslagen träder i kraft och tillstånd krävs för all<br />
trafik. I maj får Jönköpings länstrafik tillstånd att bedriva tågtrafik<br />
på en del <strong>av</strong> stomnätet. På godsområdet etableras flera<br />
nya, mindre matarbolag inspirerade <strong>av</strong> erfarenheter med<br />
amerikanska ”Shortlines”. EG:s direktiv 91/440/EEG om vitaliseringen<br />
<strong>av</strong> de europeiska järnvägarna beslutas den 29 juli<br />
1991.<br />
433 Kompletterad från Alexandersson et al, 2000.<br />
181
Change language