Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PTS föreslog i september 1999 att Telia skulle bli skyldig att upplåta sitt<br />
accessnät för andra operatörer. År 2000 analyserade och kommenterade PTS<br />
återigen konkurrenssituationen inom accessnätet:<br />
Trots att telemarknaden öppnades för konkurrens redan i juli 1993 i Sverige har detta<br />
uppenbarligen inte bidragit till att konkurrensen vad gäller lokalsamtal och abonnemang,<br />
som tillsammans står för hälften <strong>av</strong> den svenska marknaden för fast telefoni, påverkats<br />
nämnvärt. Företagskunder har i allmänhet tjänat mycket på omregleringen […] För<br />
hushållskunder har det dock inte hittills funnits lika många alternativ och de som tjänat<br />
mest på ökad konkurrens är de som har en stor volym långdistans- och internationella<br />
samtal. Vad gäller lokaltelefoni och abonnemang har det hittills funnits få eller inga<br />
alternativ till Telia. 323<br />
I sin rapport konstaterade PTS att vid årsskiftet 1999/2000 stod omsättningen<br />
för abonnemang och för lokalsamtal för 34 respektive 25 procent <strong>av</strong><br />
marknadens totala omsättning. Inom dessa segment hade Telia samtidigt ca<br />
99 procent <strong>av</strong> marknaden. Införandet <strong>av</strong> förval i september 1999 hade<br />
visserligen minskat denna marknadsandel men eftersom reformen inte<br />
omfattar samtliga lokalsamtal hade Telia fortfarande en konkurrensfördel.<br />
Telia hade under den period <strong>av</strong>talet mellan staten och Telia var i kraft följt<br />
<strong>av</strong>talet men genomfört en kraftig ombalansering genom prissänkningar på<br />
utlands- och långdistanssamtal och höjningar <strong>av</strong> lokalsamtal och abonnemangs<strong>av</strong>gifter.<br />
I sin rapport till regeringen år 2000 föreslog PTS att pristaket<br />
skulle tas bort då förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2001.<br />
PTS sammanfattar motiven för sitt förslag enligt följande. 324<br />
Den svenska telemarknaden var en <strong>av</strong> de första som öppnades för konkurrens i Europa i och<br />
med införande <strong>av</strong> den svenska telelagen 1 juli 1993. Trots detta har marknaden för produkter<br />
och tjänster inom accessnätet fortfarande inte varit föremål för konkurrens i någon större<br />
utsträckning. […] En operatörs beslut att antingen investera i egen infrastruktur eller att<br />
hyra Telias accessnät bör dock grunda sig på riktiga ekonomiska förutsättningar vilket inte<br />
är möjligt så länge prisreglering kvarstår med obalanserade slutkundtaxor som följd. Ett<br />
kvarvarande pristak minskar utrymmet för nya aktörer att konkurrera om abonnemangen<br />
samtidigt som investeringsviljan hämmas. Dessutom minskar pristaket Telias incitament att<br />
effektivisera tillhandahållandet <strong>av</strong> abonnemang.<br />
Telia hade också, enligt bestämmelserna i <strong>av</strong>talet, beslutat överlåta fastighetsnät<br />
byggda före 1989 för företag till kunderna. Ingen ersättning för<br />
själva näten krävdes, däremot ersättning för den dokumentation som behövdes<br />
för att kunna överta näten.<br />
Under våren 1995 genomförde RRV en granskning <strong>av</strong> de första två åren<br />
med telelagen och PTS verksamhet. Det visade sig att under denna tid kom<br />
PTS verksamhet att domineras <strong>av</strong> tillståndsgivning och medling i frågor om<br />
samtrafik. Eftersom tillstånd ges för en viss tjänst och inte <strong>av</strong>ser företaget i<br />
stort krävdes flera prövningar <strong>av</strong> ett och samma företag. Av de 25 tillstånd<br />
323<br />
Analys <strong>av</strong> prisreglering på telemarknaden, PTS juni 2000.<br />
324<br />
Ibid, sid. 21.<br />
126
Change language