Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Avregleringen av sex marknader : Del 2 Kartläggningar - Statskontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.2 Historik och bakgrund<br />
Telegrafverket (Televerket) bildades under senare delen <strong>av</strong> 1800-talet. Då<br />
fanns eller växte fram även flera konkurrerande telegraf- och telefonbolag,<br />
t.ex. Stockholm Bell telefonaktiebolag och Stockholms Allmänna telefonaktiebolag.<br />
Televerket började konkurrera om telefontjänster år 1881<br />
men det dröjde innan man dominerade marknaden. Kring sekelskiftet och i<br />
början <strong>av</strong> 1900-talet började dock Televerket, efter att vid samma tid fått<br />
<strong>av</strong>slag på begäran om att få formellt monopol, köpa upp konkurrerande<br />
lokala nät och byggde på så sätt upp en allt mer dominerande ställning. År<br />
1888 fick Televerket tillstånd att bygga den viktiga linjen mellan Stockholm<br />
och Göteborg och fram till år 1918, då Televerket köpte Stockholms Allmänna,<br />
fanns således två telefonnät i Stockholm. Men det var först 1946<br />
som det formellt beslöts att endast Televerket skulle anlägga och äga nät<br />
och från detta datum ägdes produktionssystemet för teletjänster med<br />
telefoner och andra apparater, ledningar och växlar <strong>av</strong> staten genom<br />
Televerket. Fram till 50-talet investerades och ägdes delar <strong>av</strong> nätet <strong>av</strong> andra.<br />
Mellan 1918 och 1981 har det inte funnits något företag som funnit det tekniskt eller<br />
ekonomiskt möjligt att ta upp konkurrensen med Televerket. Men något formellt monopol<br />
har inte funnits. Vid sidan <strong>av</strong> Televerkets nät har SJ, statens vattenfallsverk och försvaret<br />
drivit stora nät för eget bruk. 294<br />
Fram till 1990 fanns dock ett anslutningsmonopol på Televerkets utrustning,<br />
dvs. Televerket hade ensamrätt att ansluta terminaler till det allmänna nätet.<br />
Monopolet definierades enligt ett riksdagsbeslut 1980 295 och omfattade utrustning<br />
för talkommunikation (t.ex. telefonapparater och telefonväxlar) och<br />
viss dataanslutningsutrustning (modem) men inte t.ex. telefonsvarare, datorer<br />
och telefaxapparater. Beslutet innebar vidare att anslutningsmonopolet<br />
successivt skulle <strong>av</strong>vecklas i takt med den tekniska utvecklingen. 296 Vidare<br />
hade Televerket, som myndighet, unik ledningsrätt enligt ledningsrättslagen.<br />
År 1993 infördes konkurrensneutrala regler för sådan ledningsrätt.<br />
Redan i mitten <strong>av</strong> 1950-talet inledde Televerkets att tillhandahålla mobiltelefonitjänster<br />
enligt MTA-systemet. 1981 invigde Televerket det automatiserade<br />
NMT450-nätet, vilket redan samma år fick konkurrens <strong>av</strong> Comviqs<br />
mobiltelenät. Såväl Televerket, Comviq och Vodafone (Nordic Tel) erhöll<br />
1990 tillstånd att bygga ut GSM-nät, Vodafone dock först efter att ha överklagat<br />
till regeringen<br />
Parallellt har också skett en utveckling <strong>av</strong> andra teletjänster, som telefax och<br />
elektronisk post men även numera <strong>av</strong>somnade tjänster som telegram, teletex<br />
294 Prop. 1987/88:118 sid. 3<br />
295 Prop. 1980/81:66, bet. TU:9, rskr. 132<br />
296 Ibid. Televerket hade dessutom själv i en skrivelse till regeringen tagit initiativ till en<br />
<strong>av</strong>veckling <strong>av</strong> monopolet på att ansluta mynttelefoner.<br />
115
Change language