Boken om lov, tillsyn och kontroll - Archileaks

Boken om lov, tillsyn och kontroll - Archileaks Boken om lov, tillsyn och kontroll - Archileaks

media.archileaks.se
from media.archileaks.se More from this publisher
13.09.2013 Views

Prövning av bygglov utanför detaljplan Avsnitt 4 eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Bestämmelsen att en byggnad som ingår i ett särskilt värdefullt bebyggelseområde inte får förvanskas kan exempelvis tillämpas i fråga om en by eller ett område i en tätort som har ett särskilt kulturhistoriskt värde som helhet utan att alla enskilda hus, sedda var för sig, behöver ha ett sådant värde. Av värde att bevara är inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde av allmänt intresse utan också byggnader och samlade bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något typiskt från skilda sociala miljöer eller som värderas högt av en lokal opinion. Ett tillräckligt motiv för att bevara byggnader eller bebyggelse kan vara att de är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller att de ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp. Motiv för bevarande kan också vara att bebyggelsen eller byggnaden har haft betydelse för den historiska, arkitektur- och kulturhistoriska eller tekniska utvecklingen. Det finns inte något krav på att skyddet mot förvanskning skall ha kommit till uttryck i detaljplan eller områdesbestämmelser. Skyddet kan alltså hävdas direkt i det enskilda tillståndsärendet. Det är dock ändå lämpligt att kommunerna så långt möjligt i förväg tar ställning till bevarandefrågorna och att detta kommer till uttryck i planer eller på annat sätt. Kommunen har möjlighet att i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud för dessa byggnader. Råd Observera att skyddet mot förvanskning av särskilt värdefulla byggnader i vissa fall kan innebära att andra allmänna intressen inte fullt ut kan tillgodoses. 4.8.4 Omgivningspåverkan Trafiksäkerhet m.m. Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten. Detta innebär att krav kan ställas t.ex. på att byggnader skall placeras på visst avstånd från en trafikled för att inte skymma sikten eller på annat sätt störa trafiken. Krav kan också ställas på att byggnaden placeras och utformas på ett sådant sätt att tillfart samt lastning och lossning kan ske på ett lämpligt sätt från trafiksäkerhetssynpunkt. Byggnader skall vidare placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. I detta ligger bl.a. att krav kan ställas på att byggnader placeras på ett sådant avstånd från varandra och utformas så att spridning av brand förhindras. Bland de övriga förhållanden som skall beaktas är t.ex. olägenheter för grannar i form av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Hänsyn kan t.ex. jfr prop. 1985/86:1 s. 510 5 kap. 7 § 1 st 4 och 16 § 4 PBL jfr prop. 1994/95:230 s. 88 3 kap. 2 § första meningen PBL jfr prop.1985/86:1 s. 483 f. 65

66 Boken om lov, tillsyn och kontroll behöva tas till möjligheterna för ägaren till en angränsande fastighet att använda en befintlig solfångaranläggning. Boverket bedömer att kravet på att beakta risken för olycksfall bl.a. innebär att anläggningar anordnas så att barnolycksfall i samband med hanteringen av containrar motverkas. Olägenheter för omgivningen genom en byggnads tilltänkta användning bör förhindras. Om verksamheten i byggnaden är miljöfarlig, skall under vissa förutsättningar prövning ske enligt miljöbalken. Det kan naturligtvis inte ställas större krav enligt PBL än vad som följer av miljöbalken, men kommunen har möjlighet att redan vid bygglovstillfället ställa sådana krav på byggnaden och dess placering som i första hand motiveras av den avsedda verksamheten. Olägenheterna kan bestå av luftföroreningar, buller, skakningar, ljus och andra liknande störningar som inte är helt tillfälliga. Vid bedömning av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen måste beaktas områdets karaktär och förhållandena på orten. Toleransnivån måste vara något högre i vissa fall, t.ex. måste fisklukt i fiskesamhällen och gödsellukt i jordbruksområden godtas. Givetvis innebär detta dock inte att störningar i sådana fall kan tilllåtas ge upphov till sanitära olägenheter för omgivningen. Hänsyn till grundvatten Vid byggande enligt PBL skall beaktas att sådan inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. Härmed avses inverkan både på grundvattnets kvantitet och på dess kvalitet. Olämplig placering eller grundläggning av en byggnad kan medföra betydande olägenheter för omgivningen i form av fuktskador, sättningar eller ogynnsamma växtbetingelser. En avvägning måste ske mellan kostnaderna för att undvika skadan och kostnaderna för att reglera den i efterhand. Råd I vissa fall, t.ex. om värdefull äldre bebyggelse grundlagts på rustbädd eller träpålar som förstörs av grundvattensänkning, kommer någon ekonomisk avvägning inte i fråga. Det bör observeras att för undermarksbyggande som påverkar grund- eller ytvatten skall det sökas tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken. Tillstånd krävs för bortledande av grundvatten och utförande av anläggning för detta. Tillstånd till en vattenverksamhet krävs dock inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Överväganden om vissa områden skall exploateras eller inte med hänsyn till grundvattensituationen bör i första hand göras i den översiktliga planeringen. I de fall bebyg- 3 kap. 2 § andra meningen PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 484 f.

Prövning av bygg<strong>lov</strong> utanför detaljplan Avsnitt 4<br />

eller s<strong>om</strong> ingår i ett bebyggelse<strong>om</strong>råde av denna karaktär,<br />

får inte förvanskas.<br />

Bestämmelsen att en byggnad s<strong>om</strong> ingår i ett särskilt<br />

värdefullt bebyggelse<strong>om</strong>råde inte får förvanskas kan<br />

exempelvis tillämpas i fråga <strong>om</strong> en by eller ett <strong>om</strong>råde i en<br />

tätort s<strong>om</strong> har ett särskilt kulturhistoriskt värde s<strong>om</strong> helhet<br />

utan att alla enskilda hus, sedda var för sig, behöver ha<br />

ett sådant värde. Av värde att bevara är inte bara enskilda<br />

byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt<br />

värde av allmänt intresse utan också byggnader <strong>och</strong> samlade<br />

bebyggelsemiljöer s<strong>om</strong> representerar olika tidsepoker<br />

eller något typiskt från skilda sociala miljöer eller s<strong>om</strong> värderas<br />

högt av en lokal opinion. Ett tillräckligt motiv för att<br />

bevara byggnader eller bebyggelse kan vara att de är representativa<br />

för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller<br />

att de ger en god uppfattning <strong>om</strong> tidigare sociala villkor<br />

för en viss samhällsgrupp. Motiv för bevarande kan också<br />

vara att bebyggelsen eller byggnaden har haft betydelse<br />

för den historiska, arkitektur- <strong>och</strong> kulturhistoriska eller<br />

tekniska utvecklingen. Det finns inte något krav på att<br />

skyddet mot förvanskning skall ha k<strong>om</strong>mit till uttryck i<br />

detaljplan eller <strong>om</strong>rådesbestämmelser. Skyddet kan alltså<br />

hävdas direkt i det enskilda tillståndsärendet. Det är dock<br />

ändå lämpligt att k<strong>om</strong>munerna så långt möjligt i förväg tar<br />

ställning till bevarandefrågorna <strong>och</strong> att detta k<strong>om</strong>mer till<br />

uttryck i planer eller på annat sätt. K<strong>om</strong>munen har möjlighet<br />

att i detaljplan eller <strong>om</strong>rådesbestämmelser meddela<br />

varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser <strong>och</strong> rivningsförbud<br />

för dessa byggnader.<br />

Råd<br />

Observera att skyddet mot förvanskning av särskilt<br />

värdefulla byggnader i vissa fall kan innebära att andra<br />

allmänna intressen inte fullt ut kan tillgodoses.<br />

4.8.4 Omgivningspåverkan<br />

Trafiksäkerhet m.m.<br />

Byggnader skall placeras <strong>och</strong> utformas så att de eller deras<br />

avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten.<br />

Detta innebär att krav kan ställas t.ex. på att byggnader<br />

skall placeras på visst avstånd från en trafikled för att inte<br />

skymma sikten eller på annat sätt störa trafiken. Krav kan<br />

också ställas på att byggnaden placeras <strong>och</strong> utformas på ett<br />

sådant sätt att tillfart samt lastning <strong>och</strong> lossning kan ske på<br />

ett lämpligt sätt från trafiksäkerhetssynpunkt.<br />

Byggnader skall vidare placeras <strong>och</strong> utformas så att de<br />

eller deras avsedda användning inte på annat sätt medför<br />

fara eller betydande olägenheter för <strong>om</strong>givningen. I detta<br />

ligger bl.a. att krav kan ställas på att byggnader placeras på<br />

ett sådant avstånd från varandra <strong>och</strong> utformas så att spridning<br />

av brand förhindras. Bland de övriga förhållanden<br />

s<strong>om</strong> skall beaktas är t.ex. olägenheter för grannar i form av<br />

skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Hänsyn kan t.ex.<br />

jfr prop. 1985/86:1<br />

s. 510<br />

5 kap. 7 § 1 st 4 <strong>och</strong> 16<br />

§ 4 PBL<br />

jfr prop. 1994/95:230 s.<br />

88<br />

3 kap. 2 § första<br />

meningen PBL<br />

jfr prop.1985/86:1<br />

s. 483 f.<br />

65

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!