Boken om lov, tillsyn och kontroll - Archileaks

Prövning av bygglov utanför detaljplan Avsnitt 4
Råd
I kommunens översiktsplan eller annat dokument bör
klargöras inom vilka bebyggelseområden som det enligt
kommunens uppfattning bör råda ett starkare skydd för
miljövärdena.
Rättspraxis visar på svårigheter att vid tvist hävda allmänna
intressen i utformningsfrågor, om de inte
kommit till uttryck i kommunala planer (se bilaga 1).
Det finns därför skäl för kommunerna att se över och
eventuellt ändra bl.a. äldre planer, särskilt om de innehåller
stora outnyttjade byggrätter inom miljömässigt
värdefulla områden (jfr avsnitt 5.2.3). I sammanhanget
bör dock inte underskattas den rådgivning i utformningsfrågor
som byggnadsnämnden kan ge de bygglovsökande.
Detta fordrar att nämnden har erforderlig
kompetens i dessa frågor samt har tillgång till ett bra
kunskaps- och informationsmaterial om bl.a. lokala
byggnadstraditioner och att detta material förankras
och sprids på lämpligt sätt. Erfarenheterna visar att
byggnadsnämnder som arbetar på detta sätt varit framgångsrika
och kunnat skapa en samsyn med fastighetsägarna
i bebyggelsemiljöfrågor.
Byggnadens egenvärde
Den andra aspekten som skall beaktas vid tillämpningen
av bestämmelsen är byggnadens egenvärde. Detta
uttrycks som ett krav på att byggnader skall ha en yttre
form och färg som är estetiskt tilltalande och lämplig för
byggnaderna som sådana. I detta innefattas byggnadens
arkitektoniska utformning och materialverkan på byggnadens
yttre. Kraven på anpassning till omgivning och
befintlig bebyggelse får inte medföra att den enskilda
byggnaden kommer att sakna ett eget värde. Ny arkitektur
skall berika och förnya den befintliga miljön, men samtidigt
utgå från den äldre bebyggelsens värden, de naturgivna
förutsättningarna och helhetsmiljön. Byggnader
avspeglar ofta de tekniska förutsättningar som finns för
byggandet vid den tidpunkt då de uppförs. De avspeglar
också ofta olika tiders moderiktningar i fråga om t.ex.
sättet att indela fasadytan eller att placera fönster eller
valet av material och färger. Byggnadens yttre blir alltså
en avvägning mellan bl.a. anpassning, tekniska förutsättningar
och estetiska moderiktningar samt byggherrens
och arkitektens vilja att ge byggnaden en egen form.
Omsorgen om estetiska värden är ett allmänt intresse
som skall beaktas liksom andra sådana. Hur estetiska
värden bedöms är såväl tids- som kulturberoende. Med
den utgångspunkten kan dock olika för bedömningen
väsentliga komponenter beskrivas. Sådana komponenter
avser exempelvis hur byggnaderna genom sin färgsättning,
skala, proportioner, materialval, utformning, yttre
rumsbildning och markanslutning samspelar med sin
omgivning. Skalbrott, uppseendeväckande färgsättning
eller starkt avvikande formgivning måste utsättas för en
jfr prop. 1985/86:1
s. 481
jfr prop. 1997/98:117
s. 13 och s. 16
63