Boken om lov, tillsyn och kontroll - Archileaks

62
Boken om lov, tillsyn och kontroll
Anpassningskravet får av naturliga skäl en speciell innebörd
när det är fråga om kompletterings- och förtätningsbebyggelse
inom områden som har en uttalad egenart,
t.ex. områden som utgör en värdefull miljö.
Byggnader inom ett avgränsat område kan genom sin
utformning och placering i förhållande till varandra ge
den yttre miljön ett särpräglat uttryck. Det kan t.ex. gälla
torg och gaturum liksom byar, brukssamhällen, fäbodar
och fiskelägen. Andra skyddsvärda miljöer är stadsdelar
med väl sammanhållen och tilltalande bebyggelse eller
med andra påtagliga trevnadsvärden i den yttre miljön.
Sådana värden kan även finnas hos grupp- eller seriebyggda
småhusområden. Krav på särskild hänsyn till
områden av detta slag skall kunna ställas.
Miljövärdet skapas inte enbart av byggnaderna. Även
vägar, broar, parkanläggningar och omgivande naturlandskap
har betydelse för ett bebyggelseområdes miljövärde.
Byggnader bör utformas så att de miljömässigt samverkar
med dessa anläggningar eller naturomgivningar.
Speciellt stora krav bör givetvis ställas på byggnader som
uppförs inom eller i närheten av ett område med sådan
bebyggelse som avses i 3 kap. 12 §, dvs. bebyggelse som är
särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig
eller konstnärlig synpunkt, eller intill enstaka sådan
värdefull byggnad. Den nya byggnaden skall i ett sådant
fall placeras och utformas så att den anpassas till de
särskilda värden som bebyggelsemiljön eller den enskilda
byggnaden har.
Hänsynen till kulturvärdena på platsen innebär förutom
ett krav på anpassning till särskilt värdefull bebyggelse
också ett krav på att nya byggnader skall utformas med
hänsyn till lokal tradition i fråga om byggnadens form
i stort, t.ex. planmått, höjd och takform, eller i detalj, t.ex.
materialval, färgsättning och fönsterformer. Lokala traditioner
i dessa avseenden skall beaktas och kunna föras
vidare.
Hänsynen till naturvärdena på platsen kan t.ex. avse en
värdefull naturmiljö och kulturlandskapet. När byggnader
placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader,
har även områdets topografi och landskapstypen
betydelse. Det är t.ex. naturligare att förlägga en byggnad
invid ett skogsbryn än fritt på öppen åkermark. Det är ofta
lämpligare att i ett starkt kuperat landskap, t.ex. ett bergigt
strandparti, förlägga byggnader på lägre nivå än på de
högsta partierna där de kan bryta landskapets konturer.
I vissa fall kan det vid anpassning till omgivningen bli nödvändigt
att ta hänsyn inte bara till den befintliga bebyggelsemiljön
utan även till den tilltänkta, så långt intentionerna
för denna finns fastlagda i konkretiserade planer. Hänsyn
kan även behöva tas till att det första huset på en plats
oftast blir riktlikare för efterkommande bebyggelse.