13.09.2013 Views

kimitonejdensskola årsberättelse - Kimitoön kommun

kimitonejdensskola årsberättelse - Kimitoön kommun

kimitonejdensskola årsberättelse - Kimitoön kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

K I M I T O N E J D E N S<br />

S K O L A<br />

ÅRSBERÄTTELSE<br />

FÖR<br />

LÄSÅRET 2009 - 2010


KIMITONEJDENS SKOLA<br />

Skolvägen 4<br />

25700 KIMITO<br />

Tel. 02-4260333, 044-0425653 rektor<br />

02-4260334 elevhandledare<br />

02 4260335 lärarrum<br />

FAX 02-4260342<br />

Skolans rektor<br />

Britt-Mari Norrbacka<br />

Bostad: Finnuddsvägen 8<br />

25700 KIMITO<br />

e-post: britt-mari.norrbacka@kimitoon.fi<br />

Skolans vicerektor:<br />

Brita Drugge<br />

Bostad: Trotby<br />

25700 KIMITO<br />

e-post: brita.drugge@kimitoon.fi 2


KIMITONEJDENS SKOLA<br />

Läsåret 2009 – 2010<br />

Skolan följer ett 5-perioders system med tre betyg, dvs. ett höstbetyg i slutet av november, ett<br />

vinterbetyg i mitten av februari och ett läsårsbetyg vid skolårets slut. Efter höstbetyget för<br />

klassföreståndarna ett utvecklingssamtal med alla elever och vårdnadshavare. I varje årskurs<br />

ordnas två föräldramöten.<br />

Skolans målsättning är att ge eleverna grundskolexamen i en trivsam och trygg miljö, där<br />

eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Skolan inramas nu av en ny skolgård med<br />

möjligheter till aktiviteter under rasterna och elevutrymmet har fått en ungdomlig interiör tack<br />

vare energiska elever.<br />

I det vardagliga skolarbetet vill vi fostra till självständigt och ansvarsfullt arbete och att ta<br />

hänsyn till andra i sin omgivning. Dessutom erbjuder vi deltagande i olika festligheter och<br />

arrangemang, temadagar, exkursioner, tävlingar, undersökningar och utbytesverksamhet.<br />

Kimitonejdensskola är med i programmet KiVa-skola från och med hösten 2009. KiVa Skolaprogrammet<br />

är en modell för att minska mobbning, som finansierats av<br />

undervisningsministeriet och utvecklats av Åbo Universitet. Förkortningen KiVa bildas av de<br />

finksa orden Kiusaamisen Vastainen eller Kiusaamista Vastustava vilket betyder ‘emot<br />

mobbning’. Ordet KIvA (som betyder ‘trevlig’, ‘skojig’ på finska) ger samtidigt en signal om en<br />

trevlig skola, där alla trivs och mår bra. Att vi är en KiVa-skola syns t.e.x. genom att lärarna bär<br />

gula västar under rasterna, vi har regelbundna KiVa-lektioner, där känslan av gemenskap och<br />

antimobbning förstärks. Skolan har ett KiVa-team, vänelever och elevvårdsmöten med<br />

regelbundna träffar.<br />

Skolan har aktivt deltagit i olika idrottssammanhang, bl.a. fotbolls- och innebandyturneringar ,<br />

wolleybollturnering och stafettkarnerval.<br />

Höstterminen inleddes med utlysning av skolfreden i skolans festsal. Varje skola bidrog med ett<br />

progaminslag och elever, som deltog i det internationella projektet ”Let´s Dance” uppträdde<br />

med dans.<br />

Vecka 35 åkte åk 9 tillsammans med sina klassföreståndare på lägerskola till Enare.<br />

Följande vecka hade vi besök av elever och lärare från Graf-Engelbert Schule i Bochum.<br />

Elever, som läser tyska i åk 9 var värdar. Programmet bestod av att bekanta sig med vårt<br />

skolsystem och få en inblick i hur vi lever. Dessutom ordnades en utfärd till Kasnäs och Rosala.<br />

Sagalunds museum ordnade temadagar för åk 7 och 8. Temat i åk 7 var en tidsresa, där eleverna<br />

fick prova på att tvätta, mangla, koka kaffe och kärna smör på gammalt vis. I åk 8 var temat<br />

”Brott och Straff<br />

Hungerdagen uppmärksammades den 17.9 och medlen från dagsverkesdagen gick till barns rätt<br />

till skolgång i Bangladesch. 3


Onsdagen den 7.10 var temat trafikfostran. Alla deltog i teoridelen i Villa Lande och därefter<br />

erbjöds möjlighet att köra moped längs en bana. Lokalförsäkringen sponsorerade dagen.<br />

Inför höstlovet den 14. 10 åkte åk 7-8 med klassföreståndare och övriga lärare till Tykö. Vi<br />

vandrade ca.10 km och under pauserna hade klassföreståndarna uppgifter, som skulle lösas av<br />

klasserna, bl.a. skulle man med flinta göra upp eld. Dagen avslutades med korvgrillning. Åk 9<br />

hade en gemensam dag med aktiviteter i Vestlax.<br />

Fredagen den 30.9 ordnades en framtidsdag för åk 9 och öns politiker. Elever och politiker<br />

möttes i olika interaktiva övningar och gav sin syn på <strong>Kimitoön</strong>s framtid. Projektet<br />

koordinerades av Sofie Grahn.<br />

Onsdagen den 11.11 deltog elever i åk 9 i bibliotekets sagokarneval genom att läsa sagor för<br />

barn i dagisåldern.<br />

Inom ramen för elevhandledning har eleverna i åk 9 bekantat sig med andra stadiets<br />

utbildningar i Raseborg, Väståboland och Åbo. Elever i åk 7 har deltagit i utbyte med åk 7 i<br />

Kemiönsaaren Keskuskoulu.<br />

Självständigheten firades med en festligare måltid bestående av karelsk stek. Under måltiden<br />

uppträdde elever med dikt, musik och sång.<br />

Elever i åk 8 bjöd på en stämningsfull luciamorgon med både sång och pepparkakor.<br />

Fredagen den 17.12 ordnade elevkåren och väneleverna en pysseldag för hela skolan. Eleverna<br />

besökte olika stationer och utförde tillsammans uppgifter i blandade grupper. Därefter samlades<br />

alla i gymnastiksalen, där det bjöds på glögg och pepparkaka. Avslutningsvis uppträdde skolans<br />

band.<br />

Julfesten firades i kyrkan, där skolans elever ansvarade för programmet, allt från traditionellt<br />

julevangelium, pianomusik, körsång och dikter till modern jazzmusik. Som programvärdar var<br />

Nadja Westerlund och Måns Vikström. Efter julkyrkan bjöds alla gäster till skolan på glögg och<br />

jultårta. Festen avslutades med polonäs och musikuppträdanden av elever.<br />

Elever, klassföreståndare och föräldrar har under hela året målmedvetet och entusiastiskt arbetat<br />

för insamling av medel till lägerskolan, bl.a. deltog alla i åk 7-8 i den traditionella julmarknaden<br />

på torget.<br />

I februari deltog elever i åk 9 i det nationella provet i modersmål.<br />

Fredagen den 12.2 informerade Nykterhetsförbundet om alkohol och droger.<br />

Vintersportdagen erbjöd ett stort antal valmöjligheter. Det ordnades en slalomresa till Himos<br />

och till Tykö. Andra alternativ var snöskovandring, pilke på Mathildasjön, terrängskidning i<br />

Ekenäs och terrängridning i Brusaby. 4


Åbo Svenska teater erbjöd oss ett oförglömligt teaterbesök, Anne Francks dagbok, fredagen den<br />

12.3 .<br />

Efter påsken åkte elever i åk 9 på sin utbytesresa till Tyskland. Under veckoslutet bekantade de<br />

sig med Berlin och därefter följde en förlängd vistelse hos väneleverna i Bochum till följd av<br />

det kompakta askmolnet över Europa.<br />

I början av april besökte elever i åk 8 från Perniön Yhteiskoulu vår skola och våra elever gjorde<br />

ett svarsbesök i Bjärnå.<br />

Fredagen den 14.5 ordnade elevkårerna i <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong> en aktivitetsdag, MejDej, för alla<br />

elever i åk 7-9 och i gymnasiet. Målsättningen med dagen var att lära känna varandra, dels över<br />

de gamla <strong>kommun</strong>gränserna och dels över språkgränserna.<br />

Måndagen den 17.5 deltog alla klasser och lärare i <strong>kommun</strong>ens städdag genom att plocka skräp<br />

i centrum.<br />

Läsåret avslutades för niornas del med diplomarbeten och en fest för skolan med temat<br />

”kulturer”.<br />

Läsåret kännetecknas av teman och evenemang som fokuserar på gemenskap och aktivit<br />

deltagande.<br />

Britt-Mari Norrbacka<br />

Rektor i Kimitonejdens skola<br />

Ämnesdelar<br />

MODERSMÅL OCH LITTERATUR<br />

Årskurs 7 har i år använt modersmålsboken Studio Svenska. Under sjuan har vi koncentrerat oss<br />

på studieteknik, ordklasser och bekantat oss med språkhistoria och nordiska språk. Eleverna har<br />

läst fyra böcker, två de fått välja fritt samt en muminbok och en lätt klassiker.<br />

Årskurs 8 har skrivit olika reportage, referat, dikter och bokrapporter. Inom litteraturen har<br />

eleverna läst deckare, science fiction och nordisk litteratur. De gjorde ett större grupparbete<br />

kring filmens historia och kända skådespelare genom tiderna. Nyckelordet har i år varit<br />

samarbete; att upptäcka och ta till vara sina egna och andras starka sidor för att uppnå bästa<br />

möjliga resultat.<br />

Årskurs 9 har skrivit olika rapporter, argumenterande texter och noveller. Tyngdpunkten inom<br />

litteraturen låg i år på litteraturhistoria ända från forntiden till nutid. Eleverna har jobbat<br />

självständigt och presenterat mycket inför klassen. Nyckelorden har varit muntlig<br />

<strong>kommun</strong>ikation samt förmåga att ge och ta emot konstruktiv kritik.<br />

Heidi Ramstedt och Carita Westerlund 5


ENGELSKA<br />

Årskurs 7. Med åk7 har vi repeterat tidigare engelska strukturer men också lärt oss mycket nytt.<br />

Teman vi behandlat har varit allt från den egna omgivningen(skola, boende, pengar) till mer<br />

abstrakta ämnen, som framtiden och horoskop. Eleverna har också funderat över vem de<br />

beundrar och varför samt presenterat personen inför klassen. Vi har också gjort olika<br />

grupparbeten om t.ex. sport och att vara utbyteselev. En del presenterade även idéer till en ny<br />

tidning med artiklar, korsord och serier mm. Det vinnande konceptet hade tidningen The<br />

Express.<br />

Årskurs 8. Åttorna har bekantat sig med de brittiska öarna och Irland och fått en inblick i<br />

området genom att forska i olika ämnen som musik med traditionella instrument, sporter som<br />

highland games och golf, viktiga städer och öar och matkultur. Alla fick också prova på att<br />

spela säckpipa och några vågade smaka på kulinaristiska höjdpunkten-haggis.<br />

Eleverna har gjort flera grupparbeten, diskuterat olika åsikter och läst tunna böcker.<br />

Årskurs 9. Den nionde årskursen har läst om engelskspråkiga områden utanför Europas gränser,<br />

lärt sig om det engelska språkets historia och lite om de olika varianterna av engelska.<br />

Australiens aborginer fascinerade med drömtidens historier och USA med sin mångfald.<br />

Klasserna har även läst om olika hjälporganisationer och fördjupat sig i någon av dem.<br />

På våren läste eleverna självvalda engelskspråkiga böcker som de sedan hade rapporter om.<br />

Läroböcker: Top Ten 1-3<br />

Arna Pellas<br />

FINSKA<br />

Läromedlen i finska är textböckerna Ota Opiksi 1-3 och arbetsböckerna Opin 1-3.<br />

Årskurs 7. I årskurs sju har texterna behandlat bl.a. närmiljön, hemmet, skolan, kompisar och<br />

fritidsaktiviteter. Förutom repetition i grammatiken har vi lärt oss partitiv pluralis dvs. fjärde<br />

temaformen. Under tidningsveckan jobbade vi med den finskspråkiga dagstidningen. Eleverna<br />

har också skrivit uppsats.<br />

Årskurs 8. Åttorna har läst om bl.a. att åka på läger, boka rum på hotell, om modern teknik och<br />

tv, om idrott, skador och vanliga sjukdomar. I grammatiken har vi jobbat med t.ex komparation<br />

sk. jämförelsegrad (kaunis-kauniimpi-kaunein), infinitiv III (ex. Hannu on syömässä) och<br />

konditionalis (skulle) Eleverna har också arbetat med den finskspråkiga dagstidningen och olika<br />

finländska högtidsdagar har uppmärksammats i undervisningen, bl.a. Kalevaladagen. Dessutom<br />

har årskurs 8 skrivit uppsats och referat, gjort projektarbeten om bl.a.olika finskspråkiga<br />

musikband osv.<br />

Årskurs 9. Hösten i årskurs 9 började med uppgifter och texter som berörde lägerskolan i Enare.<br />

Texterna i textboken har behandlat bl.a.flyktingskap i Finland, hjälporganisationer, mötesteknik<br />

och protokollskrivning samt trafik och trafiksäkerhet. 6


Under året har finska högtidsdagar och tidningsveckan uppmärksammats. I arbetsboken har vi<br />

jobbat med karitiva verb( utan något, ex hännätön), passivböjningen (ex.tehdään ei tehdä)<br />

participer och unipersonella uttryck. Dessutom har eleverna sett film, skrivit uppsats och<br />

referat.<br />

Modersmålsinriktad finska (MoFi)<br />

I alla årskurser läses också modersmålsinriktad finska. Eleverna följer i stort sett den allmänna<br />

lärokursen med fördjupning i både grammatik och texter. Därutöver har elevrna gjort<br />

individuella projektarbeten, grupparbeten, läst litteratur, skrivit bok-och filmrapporter samt<br />

referat.<br />

Camilla Wisur-Heikkilä, Ingrid Westman-Vuorijoki, Tom Nylund, Britt-Mari Norrbacka<br />

MATEMATIK<br />

Läroplanen har följts. Har speciellt sysslat med problemlösning.<br />

Årskurs 7. Läroböcker: åk 7 På tal om tal 1, Anders Johansson m.fl. -Söderströms förlag<br />

Årskurs 8. På tal om tal 2 och delvis 3, Andersson Johansson m.fl.- Söderströms förlag<br />

Årskurs 9. Matematikens värld 3, Arja Metiäinen m.fl. –Schildts förlag<br />

Brita Drugge<br />

KEMI<br />

I Högstadiet(F-9) har vi utgått från Söderströms bok Oktetten samt tillhörande arbetsböcker.<br />

Årskurs 7. I årskurs sju har tyngdpunkten legat på säkerhet i klassrummet och brandsäkerhet. Vi<br />

har gjort en hel del enkla laborationer och gjort olika observationer och konstateranden<br />

utgående från resultaten. Tanken är att få eleverna att se sambandet mellan kemin i skolan och<br />

var kemi förekommer i det vardagliga livet.<br />

Årskurs 8. I årskurs åtta får eleverna fördjupa sig lite i kemins olika huvudområden, som t.ex.<br />

syror och baser, redoxreaktioner och organisk kemi och vi har bland annat diskuterat hur man<br />

utvinner bensin ur råolja. I praktiken är det på åk 8 som den viktigaste grunden i kemi läggs.<br />

Årskurs 9. I årskurs nio har vi behandlat metallernas kemi och funderat över t.ex. varför järn<br />

rostar och begrepp som har med stålproduktion och masugnar att göra. Vi har även studerat hur<br />

batterier fungerar och på vilket sätt elströmmen i dem uppstår. Under alla årskurser görs även<br />

en del arbeten på datorerna för att utveckla elevernas förmåga att framställa resultat med hjälp<br />

av olika dataprogram. 7


FYSIK<br />

I Högstadiet(F-9) har vi utgått från Söderströms bok Lumina samt tillhörande arbetsböcker.<br />

Årskurs 7. I sjuan har vi behandlat olika fenomen med ljus och värme. T.ex. ljusets reflexion<br />

och brytning, detta för att eleverna skall få en förståelse för hur olika optiska instrument<br />

fungerar (som t.ex. kikare kameror och glasögon.) Vi har även behandlat olika temperaturskalor<br />

(C⁰, F⁰ och K⁰) och olika ämnens förmåga att binda och leda värmeenergi.<br />

Årskurs 8. I årskurs åtta har vi behandlat begrepp som rörelse, energi och effekt. Vi har även<br />

börjat med praktiska beräkningar inom fysiken där vi t.ex. undersökt accelerationen hos<br />

elevernas mopeder och skotrar.<br />

Årskurs 9. I årskurs nio går vi igenom grunderna inom ellära och bygger enkla kretsar och<br />

undersöker funktionen hos olika elektriska komponenter. I slutet av nian har vi konstruerat<br />

elektromagneter och undersökt hur generatorn fungerar. Niorna har även gjort individuella<br />

arbeten om olika kraftverk och hur de fungerar (t.ex. kärnkraft, vindkraft och fjärrvärme.)<br />

Christoffer Sourander<br />

HÄLSOKUNSKAP<br />

I samtliga årskurser läser vi en bokserie med namnet ”Hälsokunskap” skriven av författarteamet<br />

Reinikkala, Ryhänen, Penttilä, Pesonen, Vertio. Den utges av Schildts Förlag och varje årskurs<br />

har en egen bok.<br />

Årskurs 7. Syftet med boken i årskurs sju har varit att kartlägga den situation som eleven lever i.<br />

Elevens beredskap för framtiden består av just de teman som boken behandlar, d.v.s. den ungas<br />

tillväxt och personliga mognadsprocess, pubertet, sexuell hälsa, familj, vänner och andra sociala<br />

kontakter.<br />

Årskurs 8. I årskurs åtta har tonvikten varit på de val eleverna gör varje dag. Främst har det<br />

handlat om den fysiska hälsan med temaområden som motion, näring, arbete och vila, sexualitet<br />

och sällskapande, rusmedel samt vanliga sjukdomar. Eleverna har gjort par-, grupp- och<br />

inlämningsarbeten.<br />

Årskurs 9. I årskurs nio behandlas den psykiska hälsan (depression, ångest och olika former av<br />

beroenden). Miljöfaktorer som påverkar vår hälsa kommer också upp under kursen.<br />

Carla Wollstén och Erica Sjölund 8


BIOLOGI<br />

Årskurs 7. Temat för åk 7 har varit vattenbiologi med tyngdpunkten på Östersjön.<br />

Vattenekosystemens växtlighet, alger, fåglar och fiskar har behandlats. På våren har eleverna<br />

varit på en fågelexkursion till Vestlax samt på exkursion till Arboretum Yltöinen i Pikis.<br />

Eleverna har även fått öva användning av mikroskop och undersöka uppbyggnaden hos kräfta<br />

och fisk.<br />

Årskurs 8. Temat för ÅK 8 har varit skogens biologi. Finlands trädslag, skogsväxter, svampar,<br />

fåglar och däggdjur har behandlats. ÅK 8 har deltagit i den nationella Skogsnöten tävlingen. I år<br />

hade Emelie Lindros i klass 8 c det högsta poängtalet. Eleverna har även framställt och<br />

presenterat ett individuellt arbete om ett av våra vilda däggdjur. På våren har ÅK 8 fördjupat sig<br />

i Lapplands natur i samband med projektet ”Enare-häftet”. Projektet har fungerat som en<br />

introduktion till den kommande lägerskolan.<br />

Årskurs 9. Temat för ÅK 9 har varit människans biologi. Människans anatomi och fysiologi har<br />

behandlats i den utsträckning som timresursen har tillåtit.<br />

GEOGRAFI<br />

Årskurs 7. ÅK 7 har haft Amerika som temaområde. Eleverna har fått bekanta sig med Nord-<br />

och Sydamerikas geografi. Ett pararbete om Nordamerikas turistattraktioner framställdes och<br />

presenterades av elever inför klassen. Samtidigt som eleverna var på besök till Arboretum<br />

Yltöinen besöktes även Tuorla obsevatorium i Pikis. Där fick eleverna se två planetariefilmer<br />

om rymden.<br />

Årskurs 8. ÅK 8 har haft Europas geografi som temaområde. Europas naturgeografi, stater och<br />

EU har behandlats mångsidigt. Vi har även tagit farväl till den föråldrade Europa-geografiboken<br />

i form av avfallssortering.<br />

Årskurs 9. ÅK 9 har haft Finlands och närområdenas geografi som tema. Finlands naturgeografi<br />

och istidens spår har behandlats i den utsträckning som timresursen har tillåtit. Utöver det har<br />

eleverna framställt ett omfattande skriftligt arbete om Finland och Finlands grannländer. På<br />

hösten gjordes även en exkursion till Pargas kalkgruva i anknytning till Finlands berggrund.<br />

Tove Jansén och Markku Harmanen<br />

TYSKA<br />

Årskurs 8. För nybörjare i tyska är det viktigt att snabbt lära sig praktiska ord och fraser och att<br />

få en inblick i en ny kultur. Läromedlet Studio Deutsch 1 för in eleverna i modern tysk<br />

vardagsmiljö, där det är lätt att förstå texterna och man får ett praktiskt ordförråd. I<br />

grammatiken betonas även det elementära och praktiska. Läromedlet har kompletterats med en<br />

DVD-serie ” Neue Freunde”.<br />

Årskurs 9. I åk 9 följer en repetition av de inlärda strukturerna och ordförrådet utökas samtidigt<br />

som texterna är mera omfattande. Läromedlet Studio Deutsch 2 tar eleverna med på en språk-<br />

och kulturresa till Tyskland, Österrike och Schweiz. Teman är bl.a. matkultur, att resa och bo på<br />

hotell, familjefester, miljö och hälsa. Berlin och dess sevärdheter har behandlats i form av korta<br />

Power-Point presentationer.<br />

Britt-Mari Norrbacka 9


TEKNISK SLÖJD<br />

Årskurs 7. I teknisk slöjd har eleverna i årskurs 7 tillverkat olika bruksföremål. Första<br />

produkten var en smutstvättkorg i samarbete mellan teknisk slöjd och textilslöjd. Eleverna har<br />

också fått lära sig träsvarvning och gjort hushållspapperhållare eller andra produkter. Som sista<br />

produkt har de i kombination av trä och metall gjort en hopfällbar torkställning för tvätt.<br />

Dessutom har flera elever hunnit lära sig MIG-svetsning eller göra egna arbeten i olika tekniker.<br />

Årskurs 8. Eleverna inledde hösten med ett mekanik projekt. Efter det har eleverna fått arbeta<br />

med egna projekt som de själva valt enligt intresse och önskemål. En fortsättning på mekanik<br />

projektet var att två arbetsgrupper har renoverat två Pappa-Tunturin. Den ena mopeden är färdig<br />

för försäljning medan den andra inte är helt komplett än.<br />

Årskurs 9. Eleverna inledde hösten med att lära sig användningen av verkstadsmaskiner och<br />

sedan planera en egen produkt i trä t.ex. skåp, bord, tv-bord m.m. Utöver det har eleverna fått<br />

göra arbeten enligt eget intresse och önskemål.<br />

Thomas Sjöblom<br />

BILDKONST<br />

Under början av läsåret fick eleverna utforma ett förslag till de nya informationsskyltarna som<br />

är placerade utanför skolan. Ett förslag till varje skylt valdes ut och trycktes sedan upp i stort<br />

format.<br />

Årskurs 7. Eleverna har bl.a. arbetat med färglära och ansiktets proportioner och de har också<br />

deltagit i en serietävling med temat ”Hjältarna i skolans vardag”. Serietävlingen ordnades i<br />

anslutning till skolfredsprojektet.<br />

Årskurs 8. I tillval har eleverna arbetat med Lappland som tema under en stor del av året.<br />

Arkitekturen i vår närmiljö är ett annat område som vi har arbetat kring och eleverna har haft<br />

möjlighet att delta i bildtävlingen ”Hembygdsvyer” som ordnas av Curatio, Åbolands<br />

byggnadsvårdsförening.<br />

Årskurs 9. Eleverna i åk 9, tillval, har provat på både akvarellmålning och oljemålning. Inom<br />

konsthistorien har vi behandlat allt från gotiken till nyklassicismen. Eleverna har gjort ett<br />

bildspel och en målning i anslutning till temat. Vi har också arbetat med produktplanering samt<br />

tillverkat de planerade produkterna.<br />

Under våren har tillvalsgrupperna deltagit i ett projekt, i samarbete med <strong>Kimitoön</strong>s Musikgille,<br />

kring Alice Tegnérs och Georg Malmsténs barnvisor. Åk 9 gjorde en tuva med blåsippsflickor<br />

och åk 8 gjorde en mobil med fjärilar, båda inspirerade av Elsa Beskows illustrerade<br />

sångböcker. Elevernas arbeten överlämnades till åldringshemmen i samband med en konsert.<br />

Eva Ginlund 10


MUSIK<br />

Årskurs 7. Under det gångna året har årskurs 7 studerat musikteori, instrumentkunskap och den<br />

västerländska konstmusikens historia samt deltagit i ett sångtest. Studierna följer ett<br />

lärartillverkat kompendium. Elever från årskurs 7 har också lärt sig några grundackord på olika<br />

ackompanjemangsinstrument. På julfesten uppträdde ensembler från båda klasserna med<br />

julvisor i mediateket under grötserveringen. Årskurs 7 uppträdde även på våravslutningen.<br />

Årskurs 8 och 9. Tillvalsgruppen i årskurs 8 har förkovrat sig vidare i ensemblespel. I kursen<br />

används ingen kursbok. Under höstterminen gjordes arbeten kring olika populärmusikstilar i<br />

mindre grupper, som också skulle kunna spela enligt stilen i fråga. Årskurs 8:s flickor gjorde en<br />

fin insats med Luciaprogrammet. På vårterminen övades i hela tillvalsgruppen för en 45<br />

minuters vappspelning, som framfördes med entusiasm förstärkt av en kör bestående av flickor<br />

från årskurserna 8 och 9. På våravslutningen framförde årskurs 8 ett stycke ackompanjerad av<br />

musikerna från tillvalsgruppen. Även årskurs 9 uppträdde med 9:ornas sång.<br />

Elever från årskurs 8 och 9 medverkade vid utlysandet av skolfred i Skolcentret i augusti.<br />

Eleverna uppträdde även vid KiVa koulu –programmets start samt då skolhälsovårdaren blev<br />

pensionerad i september.<br />

Carita Lagerspetz<br />

HUSLIG EKONOMI<br />

Årskurs 7. Eleverna i årskurs 7 har gått igenom grunderna i matlagning och bakning. De har lärt<br />

sig laga husmanskost som t.ex. köttbullar, korvsås, potatismos och plättar, samt baka bullar,<br />

pajer och bröd.<br />

Under teorilektionerna har vi pratat om bland annat städning, tvätt och matens beståndsdelar.<br />

Årskurs 8. Eleverna har bekantat sig med Europas matkultur. De har tillrätt typiska maträtter<br />

från Frankrike, Österrike, Italien och Grekland. Lappländsk mat har också uppmärksammats<br />

med tanke på lägerskolan i höst.<br />

Årskurs 9. Eleverna har gjort omfattande arbeten om olika länder utanför Europas gränser. De<br />

har fördjupat sig i landets matkultur, planerat menyer, skrivit recept och inköpslistor.<br />

Under året har de också lagat lite mer avancerade rätter.<br />

Vi har uppmärksammat olika högtider genom att laga traditionella rätter som munkar och mjöd<br />

till vappen, pepparkakor till jul, runebergstårtor och fastlagsbullar.<br />

Cilla Åhlberg och Linda Karrento-Gers


ELEVHANDLEDNING<br />

Årskurs 7. Sjuorna har fått en ny bok, Studielotsen, som är en ifyllnadsbok för åk 7 – 9. De har<br />

fått bekanta sig med den nya skolan, datorer och sig själva. Därtill fick en klass delta i utbyte<br />

med Kemiönsaaren keskuskoulus sjuor.<br />

Årskurs 8. Åttorna har haft städprao i egen skola. De har turvis torkat matsalsborden efter<br />

lunchen och sedan städat en lektion. Två dagar har de haft föräldraprao. De har också gjort en<br />

exkursion till Axxell, Brusaby på våren.<br />

Årskurs 9. Niorna blev på hösten bjudna på en fiskedag i ”Fiskis” i Pargas. De har varit på prao<br />

två veckor. En dag besökte de skolor i Väståbolands stad och Åbo samt en dag i Raseborg. Yh<br />

Novia bjöd på information om utbildningar inom naturbruket. Skolan ordnade en egen Taitaja9<br />

tävling, där alla nior deltog. Tre lag deltog i uttagningen i Åbolands yrkesinstitut.<br />

Landsbygdsföretagarrådgivare Mats Nurmio hade en morgonsamling för hela skolan om<br />

företagsamheten och därtill en lektion i alla nior.<br />

Årets nior har åter gjort sin ansökan till andra stadiets utbildningar via nätet (studieval.fi).<br />

Ännu finns kompletteringsansökan (12.7 – 23.7.2010) kvar om någon inte fått en studieplats.<br />

Anja Roering<br />

Lägerskola i Enare<br />

Vi startade till Enare den 23.8. Det var start från Arkadia klockan 18.00. Alla verkade glada och<br />

förväntansfulla då vi satte oss i bussen. Stämningen var på topp och alla sjöng och var glada,<br />

men på morgonsidan var alla trötta och en del sov medan resten satt och pratade eller lyssnade<br />

på musik. Bussen gick sönder på vägen upp och vi kom fram tre timmar senare än förväntat. Vi<br />

var framme vid Vasatokka vid två tiden på måndagen. Först åt vi mat och sedan delades vi in i<br />

olika stugor.Vår stuga var jättemysig och vi trivdes direkt. På kvällen skulle vi alla delta i<br />

”Vasatokka olympiad”. Vi delades upp i åtta olika grupper och lagvis kastade vi stövel, eldade<br />

knutar och skidade på gräs. Naturen var mycket vacker där och det var synd att det regnade<br />

redan första dagen. På tisdagen åkte vi först till ett Museum som hette Siida. Där fanns mycket<br />

intressanta saker att se på. Efter det åkte vi till en skola där vi åt och därefter var det Otsamo<br />

fjäll som gällde. Vi skulle klättra upp för fjället och först gick det bra men sen blev det ganska<br />

tungt och det började bara luta mera ju högre upp man kom. Då vi väl var uppe var det en<br />

lättnad, utsikten var mycket fin och det fanns några renar där uppe. Lärarna sa att man kunde se<br />

Ryssland och Norge, men det var svårt att veta vad som var vad för alla berg såg likadana ut. På<br />

väg tillbaka till Vasatokka stannade vi vid K-market och på kvällen blev det bastu. På onsdagen<br />

var det tidig väckning för vi skulle till Lemmenjoki för att vaska guld. Först åkte vi buss till en<br />

liten stuga där vi fick lite information om Lemmenjoki, sedan åkte vi till Lemmenjoki där vi<br />

delades in i tre båtar. Vi åkte upp längs floden och vi stannade då vi hade åkt ungefär halva<br />

vägen för att e på ett vatten fall. Det var mycket vacker natur och vi hade ganska bra väder. Vi<br />

fortsatte färden och då vi hade åkt båt fick vi soppa. Sedan fortsatte vi vår färd till fots. Vi gick<br />

ungefär tre kilometer och sedan var vi framme där vi skulle vaska guld. Det var mycket svårt<br />

och bara några fick en liten bit guld. Båtresan hem kändes inte alls lika lång. 12


På kvällen var det skönt med bastu. På torsdagen delades vi in i två grupper, ena gruppen fick<br />

börja med at lära sig samiska medan andra gruppen fick lära sig paddla. Samiska lektionen var<br />

mycket intressant men paddlingen var roligare. På kvällen skulle vi paddla till en renfarm.<br />

Paddlingen blev ganska tung men det var roligt. Då vi kom till farmen delades vi in i grupper.<br />

Vi fick lära oss hur man färgar garn, hur man gjorde skor förr och hur renar skall skötas. Jag<br />

tycker det var det roligaste som hänt på hela veckan. På kvällen packade alla sina saker för<br />

följande dag var det dags att åka hem. Tidigt på fredag morgon den 28.8 vaknade vi för att äta<br />

vårt sista morgonmål på Vasatokka. Det var synd, för jag trivdes bra där. Vi packade bussen och<br />

så bar det av hemåt. Klockan tolv stannade i Rovaniemi vid Santa park. Där fick vi mat och<br />

sedan lite fritid. Sedan fortsatte bussresan. Vi sjöng och såg på film, en del var så slut att de<br />

mest sov. Då vi var framme vid Arkadia klockan två på natten kändes det skönt. Resan hem<br />

hade varit mycket tung. Trots allt kommer alla ha fina minnen från lägerskolan år 2009 livet ut.<br />

Ida Salmelin 9a<br />

Utbytesverksamhet 2009-2010<br />

BJÄRNÅ<br />

I år var det bara 2 elever av 40 som vågade besöka Bjärnå högge. Vi var där 3 skoldagar. Vi<br />

startade från Kimito måndag morgon och var hemma på onsdag eftermiddag.Vi hade det<br />

jätteroligt där och eleverna där var mycket trevliga. Det var roligt att vara med på deras<br />

lektioner och se hur de har det. Deras skola var större än vår, men klassrummen var lika stora<br />

som våra. Skillnader mellan vår och deras skola är att de börjar tidigare än vi, de äter tidigare än<br />

vi, det är flera till antalet elever, alla raster uteraster, lite strängare regler och olika tider. De<br />

börjar skolan olika tider och slutar skolan olika tider vissa dagar. Timmarna var roliga och det<br />

var ganska roligt att vara med på lektionerna när de alla talade finska. Något som också var<br />

roligt, var när de talade svenska, och vi fick även göra deras svenska prov som faktiskt var lite<br />

svårt. Men rasterna var roligast! Och dessutom fick vi smaka på Bjärnå kebaben som hade varit<br />

för något år sedan Finlands bästa, men en sak måste jag erkänna att Kimito kebaben är nog<br />

godare.<br />

Pia Grandell<br />

GRAF-ENGELBERT SCHULE PÅ BESÖK I KIMITO<br />

I början av september 1-7.9.2010 hade vi besök av 12 elever och 2 lärare från Graf-Engelbert<br />

Schule i Bochum. De tyska eleverna följde med undervisningen i vår skola och i gymnasiet. Det<br />

som de tyska eleverna fäste uppmärksamhet vid, var att skolan är så liten och trivsam och att<br />

förhållandet mellan lärare och elev var så personligt. I de tyska skolorna känner inte eleverna<br />

ens till lärarnas förnamn, utan lärare tilltalas alltid enbart med efternamn. Tillsammans gjorde vi<br />

bl.a. en dagsutflykt till Kasnäs och Rosala, där vi besökte Vikingamuséet och de modiga<br />

prövade på yxkastning. 13


BERLIN OCH BOCHUM, EN HÄNDELSERIK VECKA<br />

Under intensivstudieveckan i <strong>Kimitoön</strong>s gymnasium, den 12-19.4 besökte en grupp studerande<br />

tillsammans med sina tyskalärare och elever i åk 9 från Kimitonejdens skola och Dalsbruks<br />

skola sin vänskola Graf-Engelbert Schule i Bochum, Tyskland. Resan inleddes med ett<br />

veckoslut i Berlin, varifrån vi fortsatte till Bochum, där våra vänelever och värdfamiljer tog<br />

emot oss.<br />

Berlin<br />

Under veckoslutet i Berlin besökte vi flera sevärdheter. Redan samma dag som vi anlände till<br />

Tyskland besökte vi Brandenburger Tor, som är en triumfbåge i centrum av Berlin och som<br />

kännetecknar Berlin. Brandenburger Tor var mycket ståtlig och den är större än på TV! Senare<br />

under kvällen besökte vi riksdagshuset. Det var en mycket stor och imponerande byggnad, med<br />

två torn på var sida och en kupol i mitten. Vi var uppe i kupolen, men innan måste vi köa i<br />

nästan en timme. Det var värt köandet, för utsikten var mycket fin i kvällssolen.<br />

Nästa dag besökte vi Tysklands högsta torn, Fernsehturm. Det är ett TV-och radiotorn, som man<br />

kommer upp i med en väldigt snabb hiss. Från tornet såg man nästan hela Berlin,även om<br />

staden är mycket stor. Därefter hoppade vi på en Berlinobuss som åkte runt i Berlin och en<br />

guide satt framme Vi hoppade av bussen vid Kaiser-Wilhelm- Gedächtniskirche. Det är en<br />

kyrka som blev kraftigt bombad under andra världskriget. Den ser också bombad ut, helt svart<br />

och brustet torn. Inne var den vackert målad. Sedan fortsatte vi med en annan Berlino Buss till<br />

Checkpoint-Charlie, den mest kända gränsövergången mellan forna Öst - och Västberlin. Man<br />

såg nog ännu skillnaden mellan öst och väst, öst var mer smutsigt och hade fulare byggnader<br />

medan väst hade fina, vita rena hus och ”grönare gräs”. Vi fick också ta en titt på muren. Men<br />

den var mycket smalare än jag hade trott endast ca. 10-20 cm idag. Senare samma kväll besökte<br />

vi Pozdamer Platz som är ett modernt centrum i Berlin. Jag måste medge att jag tyckte att<br />

platsen inte var något extra bara pga. några höga hus som var byggda runt ett torg med tak som<br />

bytte färg. Höga hus fanns det nog annars tillräckligt av i Tyskland!<br />

På måndagen innan vi skulle ta flyget mot Bochum hann vi besöka både Olympiastadion och<br />

KaDeWe. Det speciella med Olympia stadion var att den hade blåa löpbanor. Det såg tufft ut.<br />

Och parkeringen var gigantisk. KaDeWe däremot var något riktigt speciellt. Europas största<br />

shopping centrum efter Harrolds . Men om inte störst så dyraste i alla fall. En helt vanlig vit Tskjorta<br />

kostade runt 100€, så mycket shopping inne in varuhuset blev det alltså inte. Däremot<br />

fanns det vanliga billigare butiker runt varuhuset, så nog fick man pengarna att gå åt för det. Jag<br />

tycker att också tågstationen och utställningen av Berlin- Björnarna var en sevärdhet.<br />

Hauptbahnhof som tågstationen kallades var minst lika stor som Mylly och där inne fanns det<br />

butiker av alla de slag. Dukin Donits var nog mest omtyckt med sina goda choklad donitser.<br />

Sofia Lindroos och Anna Korpak


Graf- Engelbert Schule<br />

Under veckan som vi var i Tyskland fick vi följa med hur undervisningen och skolsystemet<br />

fungerar i Tyskland. Tillsammans med våra värdar var vi på deras lektioner.<br />

I skolan fanns närmare 1000 elever så skolbyggnaden var stor. De börjar vanligtvis skolan vid<br />

sex år men man kan också börja vid fem eller sju års ålder. De går fyra år i grundskolan,<br />

därefter måste de välja om de fortsätter i Gymnasium, Hauptschule eller Realschule.<br />

Skolans obligatoriska språk är tyska och engelska. I 7:an måste de välja om de läser latin eller<br />

franska. I vissa skolor läser de även spanska. Undervisningsgrupperna är väldigt stora jämfört<br />

med våra, en vanlig klass i Tyskland består av ungefär 27 elever. Eleverna måste betala för<br />

undervisningen men undervisningsböckerna kan man ibland få låna från skolan.<br />

Lektionerna är 45 minuter långa men de har oftast två lektioner ihop. Rasterna varierar mellan<br />

30, 15 och 5 minuter. Det förekommer håltimmar, så när skolan börjar och slutar varierar<br />

mycket men i vanliga fall börjar den 08.15.<br />

Eleverna får ingen varm lunch på dagen utan har oftast med sig en liten matsäck. I skolans<br />

cafeteria kan man också köpa något smått och gott om man blir hungrig.<br />

För att förhindra mobbning har skolan en grupp som består av fyra elever och en handledare<br />

som hjälper till om mobbning uppstår.<br />

Skolan har några ställen på skolgården där eleverna får röka om de är myndiga. Om någon<br />

bryter mot skolans regler kan straffet vara att skriva ner skolans regler tre gånger eller så rings<br />

eller skickas det ett brev hem till föräldrarna. Efter tre rektors varningar blir man avstängd. 15<br />

Skolan var väldigt smutsig eftersom eleverna går med skorna på inne. De har inga hängare att<br />

hänga kläderna på så även på vintrarna tar de med sig ytterkläderna till klassrummet. På<br />

toaletterna tog pappret snabbt slut och de var annars inte så fräscha.<br />

Nikita Korsström<br />

Graf-Engelbert Schule i Bochum<br />

Fritiden i Bochum<br />

Fritiden i Bochum tillbringade vi tillsammans med våra värdar. Vi besökte platser som<br />

Tiergarten: en djurpark, Moviepark: en temapark med filmer som tema, ett stall, en<br />

industripark: ett gammalt industriområde omgjort till park, Bochums centrum och<br />

shoppinggator. I djurparken kunde man se allt från fågel till fisk, man fick även se ett djur som<br />

funnits redan före dinosauriernas tid och ännu lever. Heidi besökte även ett större stall en bit<br />

från centrum. Stallet hade några lektionshästar men också en del privatägda hästar inhyrda. Hon<br />

fick rida en lektion på tyska tillsammans med sin värd. I industriparken i Duisburg kunde man<br />

bl.a. klättra, åka rutschbana, klättra upp i det höga tornet och njuta av utsikten eller bara strosa<br />

omkring i parken och njuta av det fina vädret. I Bochums centrum fanns det ett stort urval<br />

butiker, caféer och restauranger.<br />

I Moviepark i Bottrop-Kirchhellen en bit från Bochum fick du vara en del av filmernas värld.<br />

Där fanns olika sorters åkattraktioner du kunde åka, små affärer som sålde olika saker med<br />

seriefigurer som tema, temafigurer som vandrade omkring och 3-4D bion.<br />

Det vi tyckte var roligast var nog Movieparken och Tiergarten där ett stort plus var det strålande<br />

vädret!<br />

Cecilia Pettersson & Heidi Lindberg 16


Köln<br />

Låsen vid Hohenzollern bron.<br />

På torsdagen gjorde vi en heldagsutflykt till Köln tillsammans med våra värdar och lärare.<br />

På Hohenzollern bron invid Katedralen i Köln kunde man låsa fast lås som man skrev sina<br />

namn på. Det symboliserade den eviga vänskapen och kärleken. När man låst fast låsen med<br />

nyckeln skulle man slänga nyckeln i Rehnfloden. Nästan alla i gruppen gjorde det. Sedan gick<br />

vi på en guidad tur i gamla Köln och besökte Kölnerdomen, som vi tyckte var stor och mäktig.<br />

Vi fick välja om vi ville besöka något museum och det gjorde några av oss och några tyskar. Vi<br />

gick förstås till chokladmuseet där vi bl.a. fick se hur den tillverkades och sen fick smaka på<br />

choklad.<br />

Ida Holmlund, Cecilia Donner och Therese Lindroos<br />

Resan hem blev uppskjuten med några dagar pga. det envisa askmolnet som lade sig över<br />

Europa och den blev till en bussresa genom Danmark och Sverige. Utbytet blev på många sätt<br />

händelserikt och vi kommer alla att minnas det här utbytet som något speciellt.<br />

Britt-Mari Norrbacka, lärare i tyska


Elevkåren<br />

Elevkårshandledare: Eva Ginlund<br />

Ordförande: Nikita Korsström<br />

Viceordförande: Wilma Nurminen<br />

Sekreterare: Nadja Vesterlund<br />

Kassör: Kristoffer Pietikäinen<br />

Informatör: Ida Gröning<br />

Medlemmar: Frida Lindholm, Jesper Oksanen, Victor Thomander och Emilia Alajäski<br />

Vår elevkår har under årets gång gjort olika insatser för att göra skolan till en så trivsam plats<br />

som möjligt.<br />

På våren målade vi elevutrymmet och det fick ett nytt och fräscht utseende. Före julen ordnade<br />

vi ett julevenemang för skolan. Klasserna delades upp i blandade grupper och så fick de gå till<br />

olika stationer och göra olika pyssel, charader och mycket annat skojigt. Vi avslutade dagen<br />

med att alla samlades i gymnastiksalen och där hade vi ännu planerat ett litet program.<br />

Tillställningen blev lyckad.<br />

På våren ordnade alla elevkårer tillsammans en ” MeiDei dag”. Från vår elevkår var Nadja och<br />

Frida med i planeringen. Elever från vår skola, gymnasiet, Kemiönsaaren keskuskoulu och<br />

Dalsbruks skola deltog. Alla fick välja en egen aktivitet, som de ville göra under dagens lopp.<br />

Man kunde välja mellan bl.a. fotboll, zumba, beach volley, teater, matlagning och många fler.<br />

Dagen avslutades på torget invid Villa lande.<br />

Jag önskar all lycka till nästa års elevkår.<br />

Tack,<br />

Nikita Korsström 18


Idrottsverksamhet läsåret 2009-10<br />

Kimitonejdens skola har under läsåret aktivt deltagit i tävlingar arrangerade av SFSI, Svenska<br />

Finlands Skolidrottsförbund.<br />

KNS deltog med ett flicklag och ett pojklag i mästerskapen i fotboll som spelades i början av<br />

september. Flickorna avancerade till finalomgången som spelades i Amosparken och resulterade<br />

i en silvermedalj. Grattis till den fina prestationen!<br />

I friidrottsmästerskapen i Borgå tog Måns Vikström en fin sjätte plats på 1000m.<br />

Under höstens friluftsdag, som arrangerades den 14 oktober, fick eleverna i årskurs 7 och 8<br />

vandra i Tykö friluftsområde. Efter vandringen grillade vi korv. Årskurs 9 spelade frisbee-golf i<br />

Vestlax. Ett stort tack till familjen Lindroos.<br />

Den traditionella ”Skärgårdssählyn” spelades i Åbo i slutet av november. Ett flicklag och ett<br />

pojklag deltog och flickorna spelade hem bronsmedaljen. Lagen deltog även i förbundets<br />

innebandyturnering. Också i volleyturneringen var flickorna representerade.<br />

Den traditionella vintersportdagen arrangerades strax innan sportlovet. Under dagen erbjöds<br />

eleverna möjlighet att åka utför i Tykö och Himos. Utöver detta kunde eleverna vandra med<br />

snöskor under Folkhälsans ungdomsledare, Patrik Berghäll och Gun Nordells, ledning.<br />

I skolmästerskapen i simning på Åland deltog Axel Nurmio.<br />

Årets stafettkarneval arrangerades i Alberga i Esbo p.g.a. att Olympiastadion genomgår en<br />

renovering. Flickorna deltog på 4x100m, 600m+600m+400m samt masstafetten 18x80m och<br />

pojkarna deltog i 4x200m och i gatustafetten.<br />

I slutet av maj arrangerade fritidskansliet en lekfull ”friidrottstävling” för alla elever i<br />

årskurserna 7-9, där varje klass hade sitt eget lag och lagen tävlade mot varandra. Bland<br />

grenarna fanns olika stafetter, kula, längdhopp och bollkastning.<br />

Planering och förverkligandet av rastaktiviteter på skolgården har fortsatt detta läsår. Nu kan<br />

eleverna spela, förutom korgboll och innebandy, även bordtennis på innergårdarna. Eleverna<br />

ges sålunda tillfälle till fysiska aktiviteter under rasterna.<br />

Erica Sjölund & Carla Wollstén


LÄRARKÅREN<br />

Tjänsteinnehavare<br />

Norrbacka Britt-<br />

Mari<br />

Rektor FM FI,TY<br />

Drugge Brita vicerektor NATK MA, FK<br />

Lindqvist Tom FM Specialundervisning<br />

Ramstedt Heidi FM MO, FI<br />

Lemponen Nina,<br />

tjänsteledig<br />

Vik, Tove Jansén<br />

FM<br />

FM<br />

BG<br />

BG<br />

Sourander Christoffer FM MA, FK<br />

Pellas Arna FM EN<br />

Roering Anja HUK EH<br />

Gemensamma med Kemiönsaaren koulu<br />

Nylund Tom FM EN, FI<br />

Äldre lektorer vid <strong>Kimitoön</strong>s gymnasium gemensamma med KNS<br />

Björkgren-Vikström<br />

Maria,alterneringsledig<br />

läsåret 2009-2010,<br />

FM<br />

FM<br />

RE<br />

RE<br />

Vik. Sabina Mulari<br />

Nikander Anders<br />

Timlärare<br />

FM HI<br />

Andersson Ann-Katrin HAL TS<br />

Engblom Lars DT<br />

Ginlund Eva Artesan BK<br />

Harmanen Markku FM MA, FK, BG<br />

Karrento-Gers Linda<br />

tjänsteledig<br />

t.o.m.19.12.2009<br />

Vik Åhlberg Cilla<br />

PeM HL<br />

Sjöblom Thomas FM TN<br />

Sjölund Erica Mag.i idrott o<br />

hälsov.<br />

GY, HL<br />

Westerlund Carita FM MO<br />

Westman-Vuorijoki<br />

Ingrid<br />

FM FI,EN<br />

Wisur-Heikkilä Camilla FM FI<br />

Wollstén Carla<br />

Skolgångsbiträden<br />

Laxell Monika<br />

Nyback Lena<br />

Åhlberg Cilla<br />

idr.instr. GY, HL


<strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>alanställda JHL tilldelar ett stipendium. Stipendiet tillfaller Kelly<br />

Thomander 9c<br />

Ur Hufvudstadsbladets stipendiefond utdelas stipendier åt Jonas Högman 9a och Lotta Laxell<br />

9c<br />

Kimito telefon AB:s stipendium till tekniskt intresserade och engagerade elever tillfaller Emil<br />

Stenström 8a och Kristoffer Pietikäinen 8c<br />

Engelsby Verk Ab tilldelar ett stipendium till en elev som visat praktiska kunskaper i träarbete.<br />

Stipendiet tillfaller Casimir Sundblom 8b<br />

Strandhotellet Dalsbruk tilldelar ett stipendium till en elev med goda kunskaper i huslig<br />

ekonomi. Stipendiet tillfaller Jessica Holmberg 8a<br />

Privatföretagare på <strong>Kimitoön</strong> r.f. tilldelar ett stipendium till en elev i åk 9, som gjort en fin<br />

insats under sin PRAO-period. Stipendiet tillfaller Fredrik Söderström 9b.<br />

Rittus shop tilldelar ett presentkort till en elev, som visat intresse för textilslöjd. Stipendiet<br />

tillfaller Terese Lindroos 9b<br />

Salon Seudun Osuuskauppas ”Årets elev”-pokal. Utöver god skolframgång bör årets elev<br />

uppvisa prov på någon annan egenskap som utgående från skolans allmänna målsättning är<br />

synnerligen värdefull. Pokalen tillfaller Frida Lindholm 9b<br />

Gymnastiklärarnas pokaler tillfaller Nikita Korsström 9a och Marie Börman 9b<br />

”Bästa kamrat i åk 7” bokpremier tillfaller Emma Nurminen 7a och Sofia Bärling 7b<br />

Bokpremier i modersmål tillfaller Julieth Back 9a och Cecilia Donner 9b<br />

Kimito Marthaförening r.f: s bokpremier tilldelas Oscar Byman 7b och Ida-Marie Byman 7b<br />

Förlaget Sanomagasins har delat ut ett diplom samt en helårsprenumeration på tidningen<br />

Suurikäsityö till Ida Holmlund 9b för goda kunskaper i textilslöjd och kreativitet.<br />

Bokpremier tillfaller Jeanette Wänström 7a, Jens Rodionoff 7b, Robin Byman 8a, Max<br />

Eriksson 8b, Josefin Forss 8c, Anna Korpak 9a , Matilda Lindström 9b Sofia Lindroos 9c


Skolan tackar alla de personer, föreningar, samfund och företag som gjort det möjligt att skolan<br />

kan dela ut dessa stipendier.<br />

Skolan tackar även alla andra som på olika sätt stött vår verksamhet.<br />

Villkorsförhör<br />

Villkorsförhör hålls tisdagen den 15.6 2010 kl. 9.00<br />

Anmälningar<br />

Nästa läsår börjar tisdagen den 17. 8 kl. 8.25<br />

Kimito den 5 juni 2010<br />

Britt-Mari Norrbacka, rektor

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!