Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) 

Mobila 

verksamhetslokaler 

Flexibla lokallösningar när behoven förändras

Förord 

Mobila lokaler spelar en undanskymd roll i den offentliga sektorns lokalförsörj 

ning. Det är förvånande eftersom lokalbehoven förändras i allt 

snabbare takt, till följd av accelererande verksamhetsmässig förnyelse och 

demografiska obalanser. Sektorns utveckling skulle gynnas om en större 

andel av lokalstocken var mobil. 

Det finns flera orsaker till den låga andelen. En är traditionen – de offentliga 

bestäl larna är ovana att planera, värdera och handla upp mobila 

lösningar, en annan är produktens framtoning av barack och andrahandsalternativ, 

en tredje att produktutbudet inte är anpassat till den offentliga 

sektorns behov och en fjärde att tillverkarnas och ut hyrarnas marknadsföring 

inte är tillräcklig. 

Syftet med denna skrift är att belysa för och nackdelar med mobila 

lokaler tekniskt och samhällsekonomiskt, beskriva utbudet och marknadsfunktionerna 

samt identifiera förbättringspotentialer. Arbetet bygger 

på svensk och internationell litteratur om mobila byggnader samt på ett 

tjugotal intervjuer med företrädare för brukare/beställare i offentlig sek tor 

och fastighetsbranschen. 

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet ”Utveckling 

av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor” (U.F.O.S) i vilket ingår Sveriges 

Kommuner och Landsting, Samverkansforum för statliga byggherrar 

och förvaltare, Fortifikationsverket samt Akademiska Hus AB. 

Skriften är författad av Yngve Andrén, Yngve Andrén Konsult AB. Till sin 

hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått 

med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av 

Magnus Ågren, Fortifikationsverket; Lars Lidén, Specialfastigheter i Sverige 

AB; Cajsa Rydén, Statens fastighetsverk; Reinar Johansson, Va sallen; Ulf 

Sandgren, Västerbottens läns landsting; Håkan Andersson, Malmö stad; 

Hans Nolander, Örnsköldsviks kommun och KjellArne Ågren, Umeå kommun. 

Styrgruppen har varit en värdefull och stimulerande sparringpartner 

för utredningsmannen under utredningens lopp. Stort tack till alla! 

Linda Andersson och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och 

Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare. 

Stockholm i februari 2006 

Mobila verksamhetslokaler 1

Innehåll 

Förord ..................................................................................................................................... 1 

Sammanfattning .................................................................................................................... 3 

Mobila lokaler ........................................................................................................................ 6 

Leverantörernas perspektiv ..................................................................................................11 

Brukarnas perspektiv............................................................................................................14 

Utvärderingsmodeller...........................................................................................................18 

Bygglov för mobila byggnader ............................................................................................ 23 

Framåtblick........................................................................................................................... 25 

Förslag: Mobila lokaler bör användas strategiskt .............................................................. 29 

Räkneexempel ...................................................................................................................... 30 

© U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2006 

118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 

E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.ufos.to 

ISBN-10: 91-7164-124-6 

ISBN-13: 978-91-7164-124-3 

Tryckeri: Alfa-Print, Sundbyberg 

Text och foto: Yngve Andrén • Foto sid 26–27: Allison Arieff och Bryan Burkhart 

Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Abrahams mobila grill utanför Södra station i Stockholm 

Projektledning: Magnus Kristiansson 

Slutredigering, form och produktion: Björn Hårdstedt 

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer) 

2 Mobila verksamhetslokaler

Sammanfattning 

Mobila lokaler är idag liktydigt med lådformade moduler/ volymelement 

som tillverkas på fabrik och transporteras till byggplatsen med lastbil där 

de på mycket kort tid fogas samman till fungerande byggnader. Modulerna 

är i princip färdigbyggda då de lämnar fabriken. Isolering, fuktskydd, golv, 

vägg och takskivor, installationer, fönster, dörrar m m är på plats. De 

kompletterings arbeten som behöver göras på byggplatsen, förutom grundläggning 

och framdrag ning av el, vatten och avloppsledningar, har med 

sammanfog ningen av modulerna att göra. 

De vanligaste användningsområdena är kontor, förskolor, skolor och bostäder. 

Ut hyrarna/tillverkarna lagerhåller standardiserade moduler för dessa 

applikationer. Flyttbarheten gör modulerna särskilt lämpliga för tillfälliga 

projekt, till exempel evakue ringslokaler. 

Egenskaper 

Hus byggda av mobila moduler håller samma tekniska kvalitet som motsvarande 

platsbyggda hus. De byggs enligt samma tekniska normer och 

uppfyller alla de krav på hygien, hållfasthet, brandsäkerhet, tillgänglighet 

för handikappade etc. som gäller för stationära byggnader. 

Mobila projekt är överlägsna stationära i flera viktiga avseenden: 

• Projekttiden från beslut till inflyttning är mycket kort. 

• Mobila projekt kan ges rätt storlek från början om det rör sig om 

standard applikationer. Tillkommande behov under brukstiden kan tillgodoses 

genom addering av fler moduler. Mobila pro jekt behöver därför 

inte, i motsats till stationära, förses med ”växtmån” från start. 

• Grundläggningen och markberedningen kan göras mycket enkel. 

Hårdgjorda ytor av typ parkeringsplats är tillräckligt; plintar eller sulor 

behövs ej. 

• Den tekniska kvaliteten är jämn och hög. Modulerna tillverkas inomhus 

un der gynnsamma omständigheter med stor precision i långa serier. De 

teknis ka lösningarna är väl beprövade vilket ger låga produktions, driftoch 

under hållskostnader. 

Sammanfattning 3

• Mobila byggnader har positivt restvärde vid nyttjandetidens slut. Modulerna 

kan flyttas och komma till ny användning på annan plats. Stationära 

byggna der måste däremot byggas om eller rivas. 

• Kalkylsäkerheten är hög. Investerings och driftskostnaderna kan bedömas 

med större noggrannhet före projektstart än vad som är möjligt för 

stationära hus. Vid förhyrning kan den totala projektkostnaden – hyresoch 

driftskost nader under hyrestiden, etablerings och avetableringskostnader 

– bedömas med mycket hög grad av noggrannhet. 

Modulbyggnader har dock ofta, men inte alltid, ett torftigt arkitektoniskt 

yttre. De samspelar inte med angränsande gaturum och byggnader vare sig 

vad gäller form, material eller kulör. 

Skriftens disposition 

Denna skrift redogör dels för begreppet mobila lokaler och dels för de 

aktörer och intressenter som figurerar i tillverkandet, uthyrningen och 

användandet av dessa. Studien syftar även till att belysa för och nack delar 

med mobila lokaler, tekniskt och fastighetsekonomiskt, samt behovet 

av utveckling inom området. Skriften vänder sig främst till strategiska 

beslutsfattare, lokalresursplanerare samt verksamhetschefer. 

1) Mobila lokaler 

Kapitlets syfte är att skapa en bild över vad mobila lokaler är för produkt, 

vad den har för tekniskt kvalitet och byggtid. Vidare redogörs för dess 

användningsområden, brister och historiska ursprung. 

2) Leverantörernas perspektiv 

I detta kapitel presenteras kort de viktigaste tillverkarna och uthyrarna av 

mobila lokaler. Vidare diskuteras uthyrarnas olika affärslogiker och kostnadsskillnaderna 

mellan mobila och stationära lokaler. 

3) Brukarnas perspektiv 

Här redovisas de huvudsakliga brukarna, nämligen kommunerna, landstingen, 

staten och industrin. I och med att varje brukarkategori redovisas 

separat görs en presentation av vilka typer av mobila lösningar som kan 

sägas karaktärisera varje kategori. 

4) Utvärderingsmodeller 

Här diskuteras olika fastighetsekonomiska särdrag för mobila lokallösningar. 

Exempelvis belyses projekttider, grundläggning och markberedning, 

teknisk kvalitet, restvärde och investerings och driftkostnader. 

Vidare lyfts också resonemang kring mobila lokalares funktion vid behov 


av ersättningslokaler av olika slag, exempelvis vid brand eller andra 

snabba behovslösningar som exempelvis förskola eller fritidshemsplatser i 

nybyggda områden. 

5) Bygglov för mobila lokaler 

I kapitlet förs diskussioner kring gällande PBL lagstiftning och eventuella 

förändringar som PBLkommittén arbetar med gällande förutsättningar 

för mobila lokaler. 

6) Framåtblick 

I det sista kapitlet diskuteras utvecklingsprogrammet ”Trälyftet” som är ett 

samarbetsprojekt mellan aktörer som KTH och byggföretag. Vidare diskuteras 

mobila lokalers olika framtida konstruktionslösningar där exempelvis 

fasadgestaltning och hybridbyggnader är två möjliga utvecklingsområden. 

Räknexempel 

I en fristående bilaga presenteras en kortfattad praktisk modell och ett 

exempel på en fastighetsekonomisk bedömning av ett mobilt alternativ. 

Sammanfattning 5

Mobila lokaler – produkten 

Mobila lokaler är idag liktydigt med lådformade moduler/ volymelement 

som tillverkas på fabrik och transporteras till byggplatsen med lastbil, där 

de på mycket kort tid fogas samman till fungerande byggnader. Härtill 

kom mer att den färdiga byggnaden och de ingående modulerna är förberedda 

för att kunna demonteras och flyttas till annan plats. 

Modulerna är i princip färdigbyggda då de lämnar fabriken. Isolering, fuktskydd, 

golv, vägg och takskivor, installationer, fönster, dörrar m m är på 

plats. De kompletteringsarbeten som behöver göras på byggplatsen, förutom 

grund läggning och framdragning av el, vatten och avloppsledningar, 

har med sammanfogningen av modulerna att göra. 

Modulernas yttermått är anpassade efter vad som är möjligt att transportera 

med lastbils trailer. Typiska mått är en bredd på 3,0 meter, längd 9,0 

meter och höjd 3,5 meter vilket invändigt ger en bredd på 3,0–2,5 meter, 

längd 8,5 meter och höjd 2,7 meter. Vikten varierar mellan fyra och åtta 

ton. Både större och mindre moduler finns. Den största modulens planmått 

är fyra gånger elva meter. 

Modulerna monteras långsida mot långsida och golv mot tak. Kortsidorna 

blir yt terväggar i den färdiga byggnaden och långsidorna innerväggar eller 

gavelväggar. 

Bärningen läggs alltid i modulernas längsriktningar. Därmed kan långsidorna 

vara öppna, vilket gör det möjligt att skapa rum som omfattar flera 

moduler i den färdiga byggnaden. 

Lyftbarheten kräver särskilda hållfasthetstekniska arrangemang. För det 

första måste stommen i ett mobilt hus generellt sett vara kraftigare än 

stommen i mot svarande platsbyggda hus. Vidare behövs lyftöglor i de fyra 

övre hörnpunk terna, vertikala stålstänger i hörnen som för ned lyftkraften 

till golv bjälklaget och takbjälkar som kan stå emot de horisontalkrafter 

som uppstår vid lyftningen. 

Mycket kort byggtid 

Kort byggtid är den mobila branschens adelsmärke. Tiden från beslut till 

inflytt ning för ett 500 kvm stort hus brukar vara fyra månader eller mindre 

mot cirka två år för ett platsbyggt. Projekteringen kan göras summarisk 

och markförberedelser kan ske samtidigt med iordningställande och 

transport av modulerna. 


Hög teknisk kvalitet 

Hus byggda av mobila moduler håller samma tekniska kvalitet som motsvarande 

platsbyggda hus. De byggs enligt samma tekniska normer och 

uppfyller alla de krav på hygien, hållfasthet, brandsäkerhet, tillgänglighet 

för handikappade etc. som gäller för permanenta byggnader. 

I några avseenden är modulerna överlägsna platsbyggda hus. Fukt och 

mögel skador förekommer i stort sett aldrig, måttprecisionen är högre 

och byggfel är sällsynta. Det beror på att modulerna tillverkas industriellt 

inomhus i stora voly mer, vilket ger kvalitets och effektivitetsmässiga fördelar 

som är omöjliga att uppnå med traditionellt platsbyggande. Långa 

tillverkningsserier gör det möjligt att utveckla, pröva och optimera olika 

detaljutformningar och produktionssätt på fullskaliga prototyper innan 

realtillverkning påbörjas, och tillverkning inomhus gör produktionen 

oberoende av årstider och skyddar material och arbetare mot regn, snö, 

fukt och vind. 

I ett avseende – ljudisolering – är modulerna generellt sett sämre än platsbyggda 

hus. Moduler av äldre årgångar har inte sällan problem med både 

steg och luft ljud. Tillverkarna har uppmärksammat detta och senare årsmodeller 

är väsentligt bättre. 

Användning 

Produktens vanligaste användningsområden är kontor, förskolor, skolor 

och bostäder. Uthyrarna/tillverkarna lagerhåller standardiserade moduler 

för dessa applikationer. Standardisering och lagerhållning är förutsättningar 

för korta leveranstider. 

Flyttbarheten gör modulerna särskilt lämpliga för tillfälliga projekt, till 

exempel evakue ringslokaler. 

Akilleshäl 

Modulbyggnader har ofta, men inte alltid, ett torftigt arkitektoniskt yttre. 

Byggnadsvo lymerna och fasaderna känns endast undantagsvis anpassade 

till ”platsens själ”. De samspelar inte med angränsande gaturum och byggnader 

vare sig vad gäller form, material eller kulör. Utseendet kan förbättras 

med hjälp av påbyggda sadeltak eller platsanpassad färgsättning m m. 

Sådana förbättringar strider dock mot grundkonceptet att göra allt eller 

nästan allt på fabrik och driver upp kostnaderna. 

Mobila lokaler – produkten 7

Det torftiga uttrycket har gett produkten dålig framtoning. Modulbyggnader 

ses av många som baracker, som ett andra klassens provisorium, och 

inte som högklassi ga, tekniska produkter gestaltade i sparsmakad, minimalistisk 

anda, vilket de ock så kan vara. 

Provisoriska lokaler – 54 moduler – för Katarina södra skola i Stockholm före och efter montage av loftgång. Varje klass 

disponerar tre moduler, som inne håller klassrum, kapprum och toalett, och har egen ingång från loftgången. 

Förskolan Lilla Björn – nio moduler – på Kungsholmen i Stockholm. 

Genomgångsbostäder för hemlösa – 32 lägenheter – i Malmö. Modulerna är försedda med sadel takspåbyggnad. 


Tillbakablick 

Fredrik Blom (1781–1853) är Sveriges mobila byggnaders historiska portalfigur. 

Blom var officer, tekniker och arkitekt och gjorde en lysande 

karriär. Han blev professor i byggnadskonst vid Konstakademien och 

sedermera dess preses, och parallellt härmed byggnadschef vid arméns 

flotta. Han har ritat många kända kulturmärkta byggnader till exempel 

flottans byggnader på Skeppsholmen inklusive Skeppsholmskyrkan. 

Han var initiativrik, företagsam och mångsidig både som arkitekt och 

ingenjör. 

Blom ägnade mycket tid och skaparkraft åt flyttbara byggnader. Han 

ritade och byggde under perio den 1815–30 cirka 150 flyttbara hus avsedda 

för främst mili tära ändamål, till exempel kaser ner, paviljonger, magasin 

och stabshus, men också lusthus och sommarhus. 

Bloms militära hus väckte internationell uppmärksamhet. De exporterades 

till Frankrike (som bl.a. använde dem vid belägringen av Alger), 

Ryssland, England med flera länder. 

Ett fyrtiotal av lust och sommarhusen uppfördes vid Oakhill och Framnäs 

på Djurgården i Stockholm. Några av dem 

var i två våningar och försedda med flytt bara 

trappor och porslinskakelugnar. Samtliga flyttades 

eller demolerades seder mera för att ge 

plats åt stockholmsutställningen. Ett av dem 

har återvänt och finns idag att beskåda på 

Skansen efter att först ha flyttats till Södermalm 

och därefter till Waxholm. Huset ifråga 

har t o m blivit frimärksmotiv. 

Blom arbetade med standardiserade ytelement för golv, väggar och tak. 

De utfor mades på likartat sätt och bestod av dubbla, vinkelrätt lagda, 

spontade brädpaneler med mellanliggande isolering av tjärpapp. Elementen 

tillverkades i en av Blom ägd verkstad i Stockholm, transporterades 

enligt tidens teknik med häst och vagn, roddbåt och segelbåt 

till byggplatsen och sammanfogades där med järnbultar. De elegantare 

varianterna kompletterades på byggplatsen med fabrikstillverkade 

ut smyckningar av fasonerat trä som placerades över dörrar, fönster och 

hörn. 

Kuriosavis kan nämnas att Rosendals slott på Djurgården i Stockholm, 

som stod färdigt 1827, också hör till denna kategori av hus. Slottet skulle 

enligt de första planerna byggas i en våning och göras flyttbart och byg 

Mobila lokaler – produkten 9

get igångsattes med detta i sikte. Beställaren, Karl XIV Johan, beslöt 

dock under projektets gång att lägga till en våning och avstå från flyttbarheten. 

Rosendals slott. Fasad mot söder. Västra flygeln. Notera att sockeln består av 

liggande träpanel. 


Leverantörernas perspektiv 

Marknaden betjänas av två grupper av aktörer, nämligen uthyrarna och 

tillverkar na. Uthyrarna hyr ut det tillverkarna producerar till slutkunderna/brukarna, 

och tillverkarna säljer till uthyrarna. Men tillverkarna agerar 

inte bara via uthyrarna – de gör också direktaffärer med slutkunderna. 

Det handlar då i allmänhet om för säljning och inte om uthyrning även om 

sådan också förekommer. 

Tillverkarna 

De viktigaste tillverkarna (2005/2006) är Flexator, Moelven ByggModul, 

Myresjöhus, Modu lent, Lindbäcks Bygg och Sjödalshus. En gemensam 

nämnare för dem alla är att de har rötter i träindustrin. 

Flexator, som ägs av Skanska sedan 1980, är det enda av företagen som har 

flytt bara byggnader som huvudprodukt. Bolaget har fyra tillverkningsanläggningar, 

en i Anneberg i Småland, en i Gråbo utanför Göteborg, en 

i Eslöv och en i Rödekro i Danmark. Flexator är leverantör till Cramo och 

Temporent. Företaget har bytt namn flera gånger i samband med förvärv 

och ägarförändringar. Ursprungsnamnet är Oresjö Fabriker, som byttes till 

SektionsByggarna OresjöWallit på sjuttiotalet, till SektionsByggarna 1980 

och till Flexator 1990. 

Moelven ByggModul, som ingår i norskägda Moelvengruppen, är ett resultat 

av före tagsfusioner och består av f.d. Kils Modulbyggen i Kil, Sandsjöfors 

Modul i Sandsjöfors, Bronäs i Säffle och Nordmodul i Torsby. Företaget 

har fyra tillverk ningsan läggningar, en i Kil, en i Säffle, en i Torsby och en 

i Sandsjöfors. Före taget, som har cirka 300 anställda och omsätter 450 miljoner 

kronor, producerar modulbyggnader från enkla bodar till avancerade 

kontors, bostads och skolan läggningar i flera plan. Huvuddelen av produktionen 

är avsedd för stationära byggnader, endast en mindre del är ämnad 

för flyttbara byggnader. Moelven ByggModul är leverantör till Cramo. 

Övriga tillverkare producerar liksom Moelven ByggModul huvudsakligen 

volym enheter avsedda för stationära hus i en eller flera våningar och mestadels 

för bostadshus, och har flyttbara moduler som bipro dukt. 

Samproduktionen är fördelaktig för mobilmodultillverkningen. För det 

första är skalan på den samlade verksamheten en nödvändig förutsättning 

för industriell tillverkning, och för det andra kan resultaten av produkt, 

produktions och trans porttekniskt utvecklingsarbete för stationära til 

Leverantörernas perspektiv 11

lämpningar även nyttjas inom det mobila produktområdet, eftersom 

volymelement för stationära hus och mobila moduler tekniskt sett är 

mycket lika. 

Uthyrarna 

De viktigaste uthyrarna (2005/2006) är Cramo Instant, Temporent, Expandia, 

Indus, lokal.nu och Pamil. Cramo är volymmässigt störst och Temporent, 

som specialiserat sig på större kontorsmoduler, anses vara tekniskt 

ledande. 

Cramo Instant ingår i uthyrningskoncernen Cramo, vars huvudsakliga 

verksamhet är uthyrning av maskiner och redskap. Cramo Instant, som 

handhar uthyrningen av mobila byggnader och opererar i Sverige, Norge 

och Danmark, svarar för 10 % av koncernens omsättning. Cramo ägs av 

Caterpillar (40 %), Pon Holdings (36,8 %), ABN AMRO Bank bv (20 %) och 

Wihuri OY (3,2 %). 

Temporent, etablerat 1995, ägs av Skanska. Företaget har kontor i Stockholm, 

Göteborg, Lund och Köpenhamn, sjutton anställda och omsätter 

cirka 140 000 tkr. Det hyr huvudsakligen ut kontorslokaler men också 

skol och förskoleloka ler. Temporent erbjuder även kontorsmoduler med 

större dimensioner som möjlig gör dubbelkorridorslösningar. Planmåtten är 

i dessa fall fyra gånger fjorton meter. 

Den samlade uthyrningsstocken uppgår till cirka 400 000 kvm BTA varav 

Cramo står för 150 000 kvm (37 %), Temporent för 110 000 kvm (27 %) och 

de övriga för mellan 20 000 och 50 000 kvm per företag. Det är uppenbarligen 

en förhållan devis liten bransch; jämförelsevis kan nämnas att Fortifikationsverket 

äger och förvaltar cirka 25 000 kvm mobila lokaler. Expansionsmöjligheterna 

borde därför vara goda. 

Kunderna 

Industrin, som är den viktigaste kundgruppen, utnyttjar cirka 50 % av 

utbudet, huvud sakligen kontor. Därnäst kommer kommunerna med 35 %, 

främst kontor, för skolor och skolor, samt övrig offentlig sektor med 15 %, 

främst kontor. 

Affärslogik 

Det genomsnittliga projektet består av tio till tolv moduler – cirka 300 

kvm – och den genomsnittliga hyrestiden är tre till fyra år. Kontraktsvärdet 

ligger då normalt i intervallet en till två miljoner kronor. Variationerna 

är dock stora. 


Uthyrarnas framgång bestäms av hur väl de lyckas flytta runt sina moduler 

från kund till kund med så få transportkilometer som möjligt och med så 

lite stillestånd som möjligt mellan uthyrningarna. Lönsamheten står och 

faller med uthyrnings graden; ju fler moduler som står outhyrda i förråd 

desto lägre intäkter och vinst. Under sjuttio procent betyder ”röda siffror” 

och över åttio god lönsamhet. I prakti ken har det visat sig omöjligt med en 

varaktig uthyrningsgrad på över nittio procent. 

Nyckeln till hög uthyrningsgrad är att ha många kunder och att disponera 

ett stort antal moduler inom varje modultyp, eftersom det är lättare att 

få en uthyrningskedja med korta leveranstider och kort tid i förråd om 

volymen är stor. Den kritiska massan anses vara cirka tusen enheter. Om 

beståndet överstiger den nivån blir det möjligt att agera snabbt och med 

effektiv logistik. Vägen till den kritiska massan går via sortimentsbegränsning 

och mark nadsföring. 

Leveranser till ett visst projekt härrör vanligen från tre källor, närmare 

bestämt direkt från annan kund, från förråd respektive nytillverkning från 

fabrik. Modu lerna till ett och samma projekt har därmed olika ålder och 

olika begagningsgrad. För att modulerna ska vara likvärdiga vid leverans 

är branschens praxis att rekon ditionera dem som inte kommer direkt 

från fabrik till nyskick. Mobila lokaler underhålls därför i genomsnitt vart 

tredje till fjärde år, dvs cirka tre gånger oftare än permanenta lokaler, vilket 

torde vara huvudförklaringen till att nyttjare av mobila lokaler brukar 

förvånas över hur fräscha de är. 

Kostnader 

Hyrda mobila lokaler är allmänt sett något dyrare än jämförbara permanenta 

loka ler. Det har flera orsaker. För det första måste mobila projekt 

bära kostnader för avetablering vilket permanenta byggnader slipper, för 

det andra har hyrda mobila lokaler, till följd av kortare underhållsintervall 

enligt ovan, högre underhållskostnader. Dessutom har mobila lokaler kortare 

avskriv nings tider – branschpraxis är femton år, dvs halva tiden jämfört 

med de permanenta husen. Slutligen måste stilleståndskostnader för 

moduler i depå läggas över på uthyrda. När det gäller de två förstnämnda 

faktorerna bör fram hållas att de är beroende av hyrestiden; ju längre 

hyrestid desto lägre merkostnad per månad. Merkostnaderna får dock inte 

på långt när fullt genomslag. De dämpas av rationaliserings effekter och 

kvalitetsvinster i produktionen. Den industriella tillverkningen sänker 

produktionskostnaden. 

Beställare bör om möjligt välja standardmoduler. Avvikelser komplicerar, 

fördy rar och förlänger leveranstider. 

Leverantörernas perspektiv 13

Brukarnas perspektiv 

Varför efterfrågar marknaden mobila lokaler? Vilka behov tillfredsställer 

mobila byggnader? Motiven skiftar från kund till kund men vissa drag kan 

urskiljas. 

Industrin 

De stora internationella industriföretagen är den största brukarkategorin. 

De efter frågar framför allt kontorsmoduler för att kunna exploatera nya 

produkter, nya affärsidéer och nya marknader snabbt och i full skala innan 

konkurrenterna anar något. Mobila lokaler är ofta en bättre lösning för 

industriföretagen än traditionellt platsbyggande. För det första blir tiden 

från beslut till inflyttning mycket kort. För det andra blir flexibiliteten 

hög; det är lätt att expan dera om satsningen visar sig vara rätt och lätt att 

avveckla om den visar sig vara fel. Dessutom blir den tekniska säkerheten 

hög eftersom mo dulerna inte är unika, utan har tillverkats i tusentals 

exemplar och kan demonstreras i förväg. Slutligen blir också kalkylsäkerheten 

hög då modulerna säljs eller hyrs ut till i förväg överens komna fasta 

priser. 

Kommunerna 

Kommunerna, som är den näst största brukarkategorin, sätter också värde 

på korta leveranstider och flexibilitet men den bakomliggande motivbilden 

är annorlunda än industrins. 

En inte ovanlig situation är att den kommunala planeringen drabbas av 

tidsbrist; till exempel att barn och ungdomsnämnden blir varse först i maj 

att lokaler för ytterligare två klasser behövs från höstterminens start. Mobila 

lokaler blir då en naturlig lösning. En an nan inte helt ovanlig situation 

är att det kan vara svårt att finna planlagd tomtmark för en förskola eller 

skola i ett visst område. En lösning kan då vara att se försko lan eller skolan 

som ett tidsbegränsat projekt och uppföra en temporär byggnad på parkmark. 

Den underliggande förklarings grunden är i båda fallen obalanserad 

demografisk utveckling på stadsdelsnivå. 

En annan vanlig situation är att kommunerna har behov av evakueringslokaler 

vid ombyggnader och renoveringar. Mobila lokaler är då en naturlig 

lösning. 


Landstingen 

Landstingen är förhållandevis små konsumenter av mobila lokaler. Den 

främsta användningen är som evakueringslokaler för kontorsfunktioner 

och mottagningar vid ombyggnader och renoveringar, vilka kan bli mångåriga 

då det gäller stora sjukhuskomplex. 

Landsting som har universitetssjukhus befinner sig i viss mån i samma 

situation som industrin. Forskningsprojekt som ligger nära kommersialisering 

drivs ofta i projektorienterade utvecklingsbolag med anknytning 

till de forskningsinstitutioner och universitetskliniker som tagit fram de 

forskningsrön som ska exploateras. Sådana utvecklingsbolag är sköra konstruktioner 

som står och faller med enstaka händelser till exempel att en 

betydelsefull internationell forskare tackar ja till anställning i bolaget, att 

ett anslag plötsligt blir beviljat eller att en finansiär oväntat beslutar sig för 

att ställa upp med riskkapital m m. I dessa fall är det viktigt att bolagen 

är handlingskraftiga och kan gripa tillfällena utan att hindras av brist på 

lämpliga lokaler. Landstinget är en bra fastighetspartner för utvecklingsbolagen 

om det kan erbjuda snabb in flyttning i ändamålsenliga, lagom 

stora laboratorie och kontorslokaler i närheten av moderinstitutionerna. 

Lösningen heter mobila lokaler. 

Staten 

Staten är en månghövdad fastighetsägare utan tydlig profil vad gäller mobila 

byggnader. Nedan ges några exempel. 

Fortifikationsverket, statens största fastighetsägare, äger cirka 25 000 kvm 

flyttba ra lokaler. De används framför allt som kontor och officershotell. 

Specialfastigheter har anskaffat bostadsmoduler åt Kriminalvårdsstyrelsen 

vid tre tillfällen. År 2001 inrätta des etthundra rum vid fem fångvårdsanstalter, 

år 2003 trettiosex utslussnings bostäder vid sex anstalter och 

år 2004 ytterligare etthund rasextio rum vid fem anstalter. I två av fallen 

var motivet snabb lösning av akut behov av extra platser och i det tredje 

ersättningslokaler under reno vering. 

Statens fastighetsverk har endast använt mobila lokaler vid några enstaka 

tillfällen och då för evakueringsändamål. 

Migrationsverket nyttjade mobila byggnader som flyktingförläggningar 

under de år flyktingströmmarna var kraftiga. Idag är samtliga avvecklade. 

Mobiliteten används inte 

En egenhet för den offentliga sektorn är att den nästan undantagslöst 

– om det inte gäller evakueringslokaler (eller Migrationsverket) – aldrig 

Brukarnas perspektiv 15

utnyttjar mobiliteten. Det tillfälliga permanentas. En vanlig förklaring 

är att de behov som uppfattades som övergående då projektbeslutet togs 

visar sig vara bestående eller t.o.m. växande och att det naturliga beslutet 

då blir att låta provisoriet stå kvar. Bidragande är den höga kvaliteten på de 

mobila byggnaderna. De är ändamålsenliga, lättskötta och trivsamma, och 

barackkänslan växer bort med tiden. Till detta kan läggas att mo biliteten 

inte sällan byggs bort genom fysiska förändringar som nya väggar eller borttagande 

av väggar, nya installationer etc. 

Förvärv av hyrda lokaler vanligt 

Det är inte ovanligt att offentliga hyresgäster/beställare förvärvar hyrda 

mobila lokaler. Leverantörer som tillhör gruppen tillverkare (se föregående 

kapitel) erbjuder ofta kunderna att köpa lokalerna för ett lågt pris efter 

några hyresperioder. Leve rantörerna kan gå ned till bokfört värde minskat 

med kostnader för avveckling, transport och rekonditionering, vilket kan 

vara nära noll om hyrestiden varat mer än tio år, utan att göra förlust. 

Marknadens utbud 

De offentliga köparna uppfattar marknaden som vital i bemärkelsen att 

det alltid är möjligt att erhålla anbud från flera uthyrare/tillverkare vid 

anbudsinfordringar. 

Modulerna tillverkas av industriföretag, inte av byggentreprenadföretag, 

och hyrs ut av uthyrningsföretag. Det betyder att beställar na möter leverantörer 

som har en annan affärs och företagskultur än byggentrep renörerna, 

en annan teknisk tradition och andra organisationstillhörigheter på så väl 

arbetsgivar som arbetstagarsidan. Och för byggentreprenörerna betyder 

det att de möter konkurrens från företag som inte tillhör den egna 

branschen. 

Andrahandsmarknad saknas 

Det finns inte någon fungerande andrahandsmarknad för flyttbara moduler 

i Sve rige idag. En sådan marknad skulle vara av godo för slutkunder/ 

beställare som äger eller vill äga sina moduler. De skulle kunna avyttra sina 

moduler på markna den då de inte längre behöver dem och skaffa moduler 

där då behov uppstår. 

Den skulle också vara bra för tillverkarna (se föregående kapitel) eftersom 

efterfrågan på deras produkter skulle öka om köparna hade möjlighet att 

avyttra modulerna på en andrahandsmarknad efter en tids användning. 


Uthyrningsföretagen (se föregående kapitel) däremot väl komnar inte en 

andrahandsmarknad eftersom de då skulle få konkurrens. De avyttrar 

uthyrningsmoduler som de inte har nytta av på marknader utanför Sveri ge. 

Offentlig sektors behov av mobila lokaler 

Det går inte att få någon säker bild av hur stor andel av offentlig sektors 

lokalkon sumtion som idag täcks av mobila lokaler, troligen rör det sig bara 

om någon procent om ens det av den totalt nyttjade ytan, dvs mindre än 

en miljon kvadratmeter. Endast en mindre del av den mobila lokalstocken 

hyrs, huvuddelen ägs. 

Konsumtionen skulle sannolikt vara väsentligt högre om produktens image 

var bättre, om tillverkarna satsade på design och gestaltning och om det 

fanns en andrahands marknad. Det skulle då bli naturligt för beställarna att 

alltid överväga mobila alternativ. Under sådana omständigheter är det rimligt 

att anta att åtminstone fem procent av den totala lokalkonsumtionen 

skulle kunna tillgodoses med mobila lösningar, dvs att det latenta behovet 

skulle uppgå till mellan fyra och fem miljoner kvadratmeter. 

Brukarnas perspektiv 17

Utvärderingsmodeller 

Lokalbehov kan i många fall tillgodoses på ett kostnadseffektivt och smidigt 

sätt med mobila byggnader. Vid bedömning av mobila projekt och vid 

jämförelser med stationära eller andra lösningar är det viktigt att de speciella 

egenskaper som är förknippade med mobila byggnader lyfts fram och 

värderas på adekvat sätt. Detta belyses nedan principiellt och med hjälp av 

några typfall. 

Fastighetsekonomiska särdrag för mobila byggnader 

Mobila byggnader har några unika karaktärsdrag som bör beaktas vid 

ekonomisk utvärdering och jämförelse med stationära lösningar. 

• Projekttiden från beslut till inflyttning är mycket kort. Projektering 

utöver arkitektritningar och montageplaner erfordras ej och rekonditionering 

och transport av moduler kan ske samtidigt med markförberedelser. 

Mobila projekt kommer därför fortare i bruk och drar 

mindre räntekostnader under byggtiden än stationära. 

• Mobila projekt kan initiellt göras mindre än stationära om det rör sig 

om mo bila standardapplikationer eftersom tillkommande behov under 

brukstiden kan tillgodoses med hjälp av addering av fler moduler. 

Mobila projekt behöver inte, i motsats till stationära, förses med växtmån 

från start. Den sparade kvadratmetern är den billigaste. 

• Grundläggningen och markberedningen kan göras mycket enkel. 

Hårdgjorda ytor av typ parkeringsplats är tillräckligt; plintar eller sulor 

behövs ej. 

• Den tekniska kvaliteten är jämn och hög. Modulerna tillverkas inomhus 

un der gynnsamma omständigheter med stor precision i långa serier. De 

teknis ka lösningarna är väl beprövade vilket ger både låga produktionskostnader 

och låga drifts och underhållskostnader. 

• Mobila byggnader har positivt restvärde vid nyttjandetidens slut. 

Modulerna kan flyttas och komma till ny användning på annan plats. 

Permanenta bygg nader måste däremot byggas om eller rivas. Mot restvärdet 

ska ställas kostnader för avetablering och återställning. 

• Kalkylsäkerheten är hög. Investerings och driftskostnaderna kan bedömas 

med större noggrannhet före projektstart än vad som är möjligt 

för perma nenta hus. Vid förhyrning kan den totala projektkostnaden 

– hyres och driftskostnader under hyrestiden, etablerings och avetableringskostnader 

–bedömas med mycket hög grad av noggrannhet. 


Avsaknaden av initiella överytor, den korta byggtiden och en jämn och hög 

teknisk kvalitet har gynnsam inverkan på den samlade livscykelkostnaden. 

Mobila lösningar är därför ofta mer kostnadseffektiva än stationära. 

Det gäller inte bara för tillfälliga projekt med korta brukstider utan även 

för projekt med långa sådana. Tablån nedan bely ser tesen. Tre tekniska 

varianter av ett och samma projekt – mobila moduler respektive traditionellt 

platsbygge och montagebaserat dito enligt Trälyftet – jäm förs (mer 

om trälyftet presenteras i kommande kapitel). De underliggande förutsättningarna 

är att projektet gäller uppförande av en förskola, skola eller 

kontor i högst två plan, dvs att mobila standardmoduler kan användas, och 

att projektet uppförs på råmark. De olika aspekterna har rang ordnats kostnadsmässigt; 

1 anger lägst kostnad och 3 högst. 

Kostnadsjämförelse mellan mobila och stationära byggnader 

Kostnadsjämförelse, faktor Mobil byggnad Platsbyggd Industr. tillverkad 

Produktionskostnader: 

Area BTA 1 2 1 

Grundläggning 1 1 1 

Överbyggnad 1 3 2 

Installationer 1 1 1 

Räntekostnader under byggskedet 1 3 2 

Drift och underhåll: 

Energiförbrukning 1 1 1 

Övrig drift 1 1 1 

Löpande underhåll 1 2 1 

Planerat underhåll 1 1 1 

Som synes faller det mobila alternativet bäst ut. Analysen är teoretisk, 

vilket bör understrykas. I praktiken har marknads och konkurrensläget 

vid projekttidpunk ten stor betydelse för produktionskostnaden, och är 

i många fall avgörande. Den praktiska slutsatsen blir därför att samtliga 

varianter bör övervägas och värderas i det enskilda fallet. 

Ersättningslokaler vid renovering 

En kommun ska totalrenovera en skola och måste arrangera ersättningslokaler 

under renoveringstiden. Två lösningar övervägs. Den första är att 

hyra moduler och ställa upp dem på skolgården, och den andra att hyra 

lokaler i en konferens anläggning vid ett motell vid infarten till kommunen 

och att bussa barnen dit. Att hysa in barnen på annan skola är inte möjligt 

– kommunen har inte några tomma skollokaler. 

Utvärderingsmodeller 19

Den mobila lösningen har flera fördelar: 

• Projektet kan ges exakt rätt storlek, ingen trångboddhet och inga 

över ytor. 

• Markarbetena blir enkla. Särskild grundläggning behövs inte; modulerna 

kan ställas upp på skolgården. Vatten, avlopp och el måste dock dras 

fram. 

• Projekttiden blir kort. Tiden från beslut till montagestart är några 

månader, montaget tar några veckor och avetableringen några dagar. 

• De delar av skolan som inte renoveras kan nyttjas, till exempel bespisning 

och gymnastiksal. 

Motellösningen har svagheter 

• De ytor som hyrs kommer inte att vara ideala varken vad gäller storlek 

eller planlösning. 

• Bespisning av barnen i konferensanläggningen kommer att medföra att 

kommunens bespisningskapacitet inte nyttjas fullt ut. 

• Bussning är en praktisk och kostnadsmässig olägenhet. 

Den mobila lösningen torde i flertalet fall vara ekonomiskt överlägsen. 

Varje ort och varje tid är dock unik. Om konferensanläggningen har låg 

beläggning kan det kanske vara möjligt att komma överens om en hyra 

som inte kan matchas av ut hyrningsföretaget. 

Brand 

En vårdcentral i form av en friliggande enplansbyggnad har brunnit ned 

och måste snabbt återställas. Två lösningar övervägs. Den första är att använda 

moduler, den andra att återuppföra byggnaden. 

Modullösningen har både för och nackdelar 

• Projekttiden blir kort. En ny fungerande byggnad kan stå på plats inom 

några månader efter beslut. Uppröjning och grundpreparationer kan 

utföras medan modulerna färdigställs på fabrik. 

• Projektet kan realiseras oberoende av årstid och väderlek. 

• Planlösning och ytutnyttjande kommer inte att bli optimalt. Vårdcentraler 

är inte en mobil standardapplikation; kontorsmoduler kommer 

att utnyttjas. 

Återuppbyggnad har också för och nackdelar 

• Planlösning, inredning och utrustning kan, om erfarenheterna av den 

ned brunna byggnaden tas tillvara, göras optimal. 

• Projekttiden blir lång, i storleksordningen ett år längre än för det mobila 

alternativet. 


• Patienterna måste hänvisas till andra vårdcentraler och personalen 

omplace ras under planerings och byggtiden. 

Om den nedbrunna byggnaden var försäkrad är de båda lösningarna 

ekonomiskt likvärdiga vad gäller investeringskostnader. Med avseende på 

driftskostnader torde återuppbyggnadsalternativet vara mest fördelaktigt 

eftersom planlösning och ytor kan göras mer ändamålsenliga. Därför bör 

en strikt landstingsfinansiell bedömning san nolikt leda till att återuppbyggnadsalternativet 

förordas. En samhällsekono misk bedömning däremot 

leder förmodligen fram till modullösningen eftersom patientvärdet av ett 

års extra öppethållande måste vägas in i kalkylen. 

Demografisk puckel 

En kommun färdigställer ett nytt bostadsområde och unga familjer flyttar 

in, en inte helt ovanlig situation. Sannolikt kommer merparten av 

familjerna att bo kvar under lång tid. Konsekvensen blir bl.a. en vandrande 

ålderspuckel med följ der för den kommunala lokalförsörjningen. 

Först kommer barnstugeplatser att efterfrågas och därefter i takt med att 

barnen växer upp förskoleplatser, skolplatser och fritidshemsplatser. Och 

ytterligare senare kommer föräldrarna, om de bor kvar, vilket de tenderar 

att göra, att efterfråga äldreboende. Puckeln kom mer att vara högst under 

de första tiofemton åren och därefter successivt klinga av som följd av 

ackumulerade effekter av ut och inflyttningar. 

Ett effektivt sätt för kommunen att lösa detta dynamiska problem är att 

nyttja mo bila lokaler för att möta toppbehoven. Ett praktiskt tillvägagångssätt 

kan vara att reservera en tomt med hårdgjord yta och tillgång till 

vatten, avlopp och el för successiv etablering och avetablering av förskoleoch 

skolmoduler. Om tomten ligger i anslutning till en permanent skola 

kan bespisningsfaciliteter, gymnastik sal, specialsalar m m samutnyttjas. 

Permanenta byggnader är en mindre kostnadseffektiv lösning eftersom 

anlägg ningarna inte kommer att vara fullt utnyttjade under huvuddelen av 

sina livs cykler. 

Bussning är en tredje möjlighet och den billigaste. Den förutsätter dock att 

det finns ledig kapacitet i andra delar av kommunen. 

Osäkra förutsättningar 

Många beslut om nybyggnader måste tas trots att förutsättningarna är 

osäkra. Det gäller inte bara näringslivet, som måste matcha konkurrenter 

och nyckfulla mark nader, utan också offentlig sektor vars aktörer måste 

hantera händelser som den enskilda myndigheten inte rår över. Till exempel 

påverkas Specialfastigheter/Kri minalvårdsstyrelsens behov av platser 

Utvärderingsmodeller 21

av politiska beslut om straffskalor och fri givningstider, Fortifikationsverket/Försvarsmaktens 

lokaliseringsorter av regio nalpolitiska överväganden 

och Migrationsverkets platsbehov av asylpolitiken. 

Osäker framtid möts bäst med flexibla lösningar. Om det behov en byggnad 

ska fylla inte kan förutses med rimlig grad av säkerhet är en lösning 

att göra byggna den så generell och flexibel att den kan byggas om för ny, 

idag okänd användning. En annan möjlighet är att använda mobila lokaler, 

som kan flyttas till annan plats då behovet upphört. Den mobila lösningen 

är bäst om alternativanvändningarna är begränsade. Så är generellt fallet 

på små orter och inom restriktionsområden som fångvårdsanstalter och 

militära garnisoner. 


Bygglov för mobila byggnader 

Byggnadsnämnd har möjlighet att bevilja bygglov för tillfälliga byggnader 

med större generositet än för permanenta. Plan och bygglagen (PBL) anger 

i 8 kap. 14 § följande för tillfälliga åtgärder. 

”Kan bygglov inte lämnas på grund av bestämmelserna i 11 eller 12 

§ – nämnda paragrafer anger när bygglov ska beviljas – får bygglov 

för till fällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det. Sådant lov skall 

lämnas om den ansökta åtgärden har stöd i detaljplanebestämmelse 

om tillfällig använd ning av byggnad eller mark. 

I ett bygglov som avses i första stycket får medges att en byggnad 

eller an nan anläggning uppförs, byggs till eller i övrigt ändras och att 

en byggnads eller en byggnadsdels användning ändras. Lovet skall 

lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas 

med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte 

överstiga tjugo år.” 

Varken i lagtexten eller i förarbetena sägs något om på vilka grunder 

bygglov för tillfällig åtgärd får lämnas utöver att sökanden begär det. 

Innebörden av detta är att avvikelser från kraven i 2 och 3 kap. PBL om 

byggnads placering, arkitek toniska och tekniska utformning, effekter på 

trafiksäkerhet m m och från bestäm melser i detaljplan kan tillåtas. 

PBL:s föregångare Byggnadsstadgan hade också bestämmelser om tillfälliga 

bygg nader. Regeln var då att lov gavs för tre år med möjlighet att bevilja 

succes siva treåriga förlängningar. Maximigräns fanns ej. Ändringen i PBL 

relativt Bygg nadsstadgan var avsedd att stärka fastighetsägarens position. 

Departementschefen framhöll i propositionen att det ”inte kan finnas 

några betänkligheter från rättssä kerhetssynpunkt med bygglov för tillfälliga 

åtgärder. Det kan inte vara till nackdel för den enskilde att under lång 

tid ha bara ett sådant lov till stöd för sin markan vändning. Man måste 

nämligen se detta som en möjlighet i reserv för det fall att den gällande 

planen lägger hinder för permanent lov. Reglerna om lov för till fäl liga 

åtgärder är med andra ord uppställda i sökandens intresse.” Ingenting 

nämn des om grannars eller andra sakägares intressen och deras eventuella 

nackdelar av bygglov för åtgärder som inte följer gällande plan men ändå 

kan tillåtas existera i upp till tjugo år. 

Bygglov för mobila byggnader 23

Förväntade förändringar 

Reglerna är föremål för omarbetning. Den s.k. PBLkommittén, som gjort 

en sam lad översyn av plan och bygglagstiftningen, anser att nuvarande 

regler medför tolkningsproblem, rättsosäkerhet och för lite hänsyn till 

sakägares intressen och föreslår i sitt slutbetänkande, som lades fram i 

september 2005, följande modifie ringar. 

• Tidsbegränsade bygglov ska kunna sökas och lämnas för alla bygglovspliktiga 

åtgärder. 

• Maximal tid skärs ned från tjugo till tio år för åtgärder som kan vara 

planstri diga men fyller kraven på lämplig placering och utformning, 

och till fem år för andra åtgärder. 

• Regeringen bemyndigas att utfärda föreskrifter för tillämpningen av 

de tek niska egenskapskraven. Inriktningen bör vara att tidsbegränsade 

bygglov kan beviljas med avsteg från dessa krav utom i fråga om hälsa, 

säkerhet och till gänglighet. 

• Ansökan om bygglov ska innehålla en redovisning av hur och när 

åtgärden ska avvecklas och platsen återställas. 

• Periodiska bygglov kan ges för säsongsanknutna åtgärder med villkor att 

byggnaden utnyttjas endast del av år. 

• Ansökningar om bygglov ska kunna avslås om den åtgärd som man 

söker lov för i allt väsentligt överensstämmer med den åtgärd man fått 

tidsbegränsat lov för tidigare. 

Regering och riksdag förväntas ta ställning till kommitténs förslag först 

efter valet 2006, vilket betyder att de nya bestämmelserna sannolikt inte 

kan träda i kraft för rän i januari 2008. 


Framåtblick 

I Sverige bedrivs idag ett intensivt utvecklingsarbete inom träbyggnadsområ 

det på högskolor och företag. Uppsvinget har flera drivkrafter. Den 

viktigaste är förmodligen möjligheten att med modern teknik brandsäkra 

flervåningshus i trä. Härigenom vidgades marknaden kraftigt i ett slag. En 

annan är det samhällseko no miska intresset att förädla landets skogsråvara 

och att förnya byggindustrin. 

Nya konstruktionslösningar 

Ett av de mest intressanta utvecklingsprogrammen är det s k Trälyftet, som 

är ett samarbetsprojekt mellan KTH och industriföretagen AssiDomän 

Timber, Trätek, OJ Compact, Linbäcks Bygg, Flexator, Skanska m fl. Programmet 

startade 1996 med ett antal vetenskapliga studier, som följdes av 

framtagning av ett byggsystem baserat på volymelement i massivträ, pilotförsök 

och uppförande av prototyphus som har testats och utvärderats. 

Resultaten är goda. 

Elementen är uppbyggda av skivor och plattor i massivträ. De består av 

kors lagda brädor som limmats samman i två till fem skikt beroende på 

elementets funktion. Modulerna är lätta att tillverka och montera, och de 

tekniska kvalite terna i användning är goda. Bärförmågan är hög – det är 

möjligt att bygga upp till fem våningar – energieffektiviteten är hög, ljudisoleringen 

är utmärkt och brand säkringen fullgod. De bärande väggarna 

är en femskiktskonstruktion. Tre av skik ten, de yttre och det mellersta, 

består av sammanlimmade vertikalt stående brädor 18 x 95 mm och de två 

mellanliggande av horisontellt liggande gles panel 18 x 95 mm, 

centrumavstånd 300 mm . Bjälklagen består av en övre bärande 

del, som utgör golv i volym elementet och kan placeras mot 

grund eller på ett annat volymelement, och en undre del 

som utgör tak i den underliggande modulen. Den bärande 

delen, som är mellan 120 och 145 mm tjock och består av 

korslimmade brädor, bär i två rikt ningar och är mycket 

styv. Det är intressant att notera att Trälyftets lösningar i 

hög grad liknar Fredrik Bloms konstruktioner. 

Arbetet har hittills inriktats på stationära tillämpningar. 

Det borde dock vara möjligt att relativt enkelt föra över 

utvecklingsrönen till mobila applikationer eftersom volymelementen 

har stora likheter med mobila moduler. 

Vertikalsnitt genom knutpunkt 

Framåtblick 25

Fasadgestaltning 

Det estetiska problemet är en följd av att utvecklingsarbetet hittills varit 

ensidigt inriktat på byggnadstekniska, produktionstekniska och transporttekniska 

aspekter och inte på design och arkitektur. Det är självklart 

möjligt att utforma modulerna este tiskt tilltalande. 

Erfarenheter från andra länder talar för detta. Flera projekt av experimentell 

natur med gestaltning som huvudtema har genomförts i Nederländerna, 

Frankrike, USA m.fl. länder under senare år. Tyngdpunkten har legat 

på mindre projekt för bo stads ändamål. Nedan visas två projekt utförda av 

KFN Systems från Österrike bakom vilket står arkitekterna Oskar Leo och 

Johannes Kaufmann. 

Branschens intresse för progressiv gestaltning är direkt relaterat till säljutsikterna. 

Om slutkunderna efterfrågar estetiska kvaliteter kommer 

tillverkarna och uthyrar na att leverera detta. En broms i sammanhanget 

är behovet av stora volymer både i produktion och uthyrning. Tillverkarna 

och uthyrarna blir försiktiga och tänker sig för flera gånger innan de satsar 

på nya modeller. 

Fritidshus, 3,5 m gånger 14 m, placerat på stålskelett. Modulen tillverkas på fabrik, transporteras på 

lastbil till byggplatsen och monteras där på fem timmar. 


Härtill bör läggas att det estetiska problemet även kan hanteras på annat 

sätt än genom att designa om modulerna. Det är möjligt att arbeta med 

skärmar av glas eller duk som monteras på fasaderna och ge dem konstnärlig 

gestaltning. 

Hybridbyggnader 

Ytterligare ett sätt att hantera det torftiga arkitektoniska uttrycket och 

åstadkomma flexibilitet kan vara att skapa byggnader som består av en 

platsbyggd frontbygg nad, i samspel med stadsrummet och platsen, och 

förse denna med flyglar av mobila moduler som kan bytas, utökas och 

förminskas i takt med att användnings behoven förändras. Se vidare principskissen 

nedan. 

I frontbyggnaden placeras entrén, allmänna funktioner som hissar, trappor 

och tekniska installationer och funktioner för vilka det inte finns mobila 

standardlös ningar. Till flyglarna, som kan vara i ett eller flera plan, förläggs 

funktioner för vilka det finns mobila standardlösningar, dvs förskolor, 

skolor, kontor, laboratorier m m. 

System FRED, som också är avsedd för bostadsändamål, består av fem gånger fem meter stora moduler, 

som monteras sida vid sida och på varandra. Modulerna är utvändigt klädda med plywoodskivor. 

Framåtblick 27

Om byggnaden är avsedd för förskole och skoländamål kan under ett 

skede samt liga flyglar innehålla förskolemoduler, under ett annat enbart 

skolmoduler och un der ett tredje en blandning av båda. 

Om byggnaden är en renodlad skolanläggning kan frontbyggnaden förutom 

entré och allmänna funktioner innehålla expeditionsrum, gymnastiksal, 

hörsal, m m, och flyglarna klass och grupprum, bespisningslokaler 

m m. 

Om byggnaden används för utvecklingsbolag kan frontbyggnaden förutom 

entré och allmänna funktioner innehålla gemensamma funktioner som 

reception, sam manträdesrum och hörsal och flyglarna företagsindividuella 

kontor och labora torier. 

Andrahandsmarknad 

För mindre beställare hämmas efterfrågan av bristen på en fungerande 

andrahandsmarknad. Om de visste att de kunde avsätta sina moduler då de 

inte längre be hö ver dem skulle deras benägenhet att satsa på mobila lösningar 

öka. Stora bestäl lare är mindre beroende eftersom de kan låta sina 

moduler cirkulera mellan kom mundelar eller liknande. 

Det bör vara möjligt att relativt enkelt organisera en andrahandsmarknad. 

En marketmaker, som kan vara en fristående kommersiell aktör eller 

sortera under en offentlig sammanslutning, skulle kun na ha som affärsidé/uppdrag 

att registerföra moduler – ålder, storlek, typ etc – an nonsera 

när de blir lediga, mäkla transaktioner samt arrangera rekonditionering, 

transport och montage. De första momenten t.o.m. affärsavslut bör kunna 

inter netbaseras fullt ut. 

Slutsats: Mobila lokaler bör användas strategiskt 

Lokalresursplaneringen inom offentlig sektor är idag främst inriktad på 

hur befint liga lokaler, som nästan uteslutande är stationära, ska disponeras, 

byggas om och kompletteras för att på bästa sätt tillgodose nyttjarnas 

behov. Mobila lokaler spe lar en undanskymd roll. De ses nästan aldrig som 

en strategisk resurs trots att de ökar flexibiliteten och rörligheten och 

minskar behovet av säkerhetsmarginaler. Mobila lokaler borde vara ett 

välkommet tillskott till resursarsenalen. 


Utvecklingsinitiativ 

De offentliga beställarna har intresse av att produkten och branschen 

utvecklas. De kan bidra till detta på flera sätt, till exempel genom att: 

• 

uppdra åt Trälyftet att utveckla moduler för flyttbara byggnader. 

• anordna arkitekttävling om gestaltning av moduler för ett visst ändamål, 

kontor, skola etc. och uppföra vinnande förslag som pilotprojekt. 

Tävlings appellen kan riktas till arkitektkåren, industridesigners, arkitektteknologer 

m.fl. 

• anordna arkitekttävling om gestaltning av hybridbyggnad för till 

exempel förskole och skoländamål enligt tankegångarna ovan. 

• göra en gemensam beställning på ett stort antal moduler för ett visst 

ända mål för leverans under en viss tid. En grupp kommuner och landsting, 

cirka trettio stycken, kan till exempel beställa femhundra kontorsmoduler 

för avrop under en femårsperiod. Ett led i förberedelserna kan 

vara att arrangera en arkitekt tävling och uppföra ett pilotprojekt enligt 

ovan. 

Framåtblick 29

Räkneexempel 

I denna bilaga presenteras ett exempel på en fastighetsekonomisk bedömning 

av ett mobilt alternativ. Särskilda händelser eller förutsättningar 

kräver speciella lokalresurslösningar. En utgångspunkt för att arbeta 

med planering av lokaler är lokalresursplanerings (lrp)modellen. Denna 

modell går i korthet ut på att den övergripande lokalresursplaneringen sker 

centralt i organisationen med företrädare för både ledningen, ekonomienheten, 

kärnverksamheten samt fastighetsorganisationen. Denna grupp 

träffas regelbundet och gör prioriteringar ur ett koncernperspektiv. 

Vidare arbetar gruppen utifrån lrpmodellen som går igenom steg från 

behovsbeskrivning till lokalprogram, investeringsalternativ och slutligen 

anskaffning och genomförande. Detta beskrivs närmare i skriften ”Rätt 

beslut”, Oresten och Löfvenberg 1998 utgiven av Utveckling av Fastighetsföretagande 

i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här är tanken att mobila 

lokaler ska vara en del i lrpmodellen, ett ytterligare valbart altenativ. 

I vårt exempel antar vi att en barnstuga i en stadsdel brunnit ned och att 

den servicefunktion barnstugan förr genererade nu har upphört. Behovet 

av en ny barnstuga är stort. Den kommunala fastighetsorganisationen måste 

nu besluta om den framtida lokalförsörjningen som får konsekvenser 

både i den egna ekonomin och i medborgarnas uppfattning av produkten. 

För att förenkla exemplet antar vi att fastighetsorganisationen har fått i 

uppdrag att lösa barnstugeförsörjningen i tre år. Därefter kommer fallet 

att granskas och ett nytt beslut tas i frågan. 

Siffrorna i exemplet är en upp grov skattning och varierar säkerligen 

mycket från fall till fall. Detta ger därför inga precisa beräkningar, men en 

fingervisning hur det kan gå till. Vi utgår från att man i kommunen arbetar 

med sin lrpmodell, detta är dock inte någon avgörande förutsättning 

för exemplet eller att arbeta med mobila lokaler. 

Andra beslutskriterier: Vilka kriterier är viktiga för att lösa situationen? 

Ska det gå snabbt eller är det viktigt att kunna vara mobil och flexibel i 

lokalförsörjningen. I ett tidigt skede i planeringen är frågorna givetvis 

många. Nedan redogörs några potentiellt avgörande kriterier. I och med att 

man tidigt specificerar vilka behoven är kommer det i ett senare skede att 

förenkla valet av lokallösning. 

Byggtid. Är behovet en snabb lösning? Hur lång tid tar det att göra lokalen 

och servicen den skall uppbära tillgänglig? Detta beror naturligtvis på 


vilket objekt och servicelösning man diskuterar. Det beror också på vilka 

krav som ställs från det civila och det politiska samhället. 

Kalkylosäkerhet. Ibland kan det finnas svårigheter med att förutsäga 

exakta byggkostnader, det kan handla om ökade materialkostnader eller 

sena tilläggsbeställningar med mera. 

Mobilitet/flexibilitet. Om behovet är stort och övergångslokaler behövs 

omedelbart, vad är priset för att vara snabb och flexibel? Kan det uppstå 

framtida behov som kräver att lokaler snabbt kan förflyttas och vara på 

plats för att täcka det behov som föreligger? 

Lokalbehov. Vilket lokalbehov finns för den aktuella verksamheten? Vissa 

lokallösningar erbjuder exempelvis större flexibilitet i och med en modulfunktion. 

Det är möjligt att anpassa lokalkostymen enklare för framtida 

behov hos kärnverksamheten. 

Osäkerhet/risker. Vad finns det för osäkerheter och risker i den situation 

man befinner sig? Generellt kan sägas att det finns tre osäkerheter som 

omgärdar de beslut man i detta läge står inför. Dessa är marknadsmässiga, 

finansiella och ekonomiska osäkerheter. Vidare påverkar dessa osäkerheter 

fastighetsförvaltarens förmåga eller vilja att antingen hyra eller att själv 

investera i den lokallösning som är intressant. Det är heller inte fel att 

också beakta andra typer av framtida risker innan man beslutar sig för en 

lösning. Står kommunen inför framtida vikande eller ökande befolkningsunderlag? 

Vilken lokalbuffert finns vid evakueringar eller motsvarande? 

Osäkerheterna och riskerna kan vara många och både aktuella och potentiella. 

Vårt Scenario: I barnstugefallet är tid en viktig faktor. Servicen måste så 

snart som möjligt fungera som vanligt och således är en snabb lösning på 

lokalförsörjningen att eftersträva. Vidare ska vi lösa lokalförsörjningen 

under tre år vilket gör att framtiden är osäker. I vårt fall är således någon 

permanent lösning inte aktuell. De viktigaste kriterierna är således byggtiden 

och den framtida osäkerheten. 

Alternativa lokallösningar: Här gäller det att jämföra de lokalbehov som 

finns och vilka alternativ till lokallösningar som står att finna. Exempelvis 

skulle man kunna tänka sig följande alternativ till lokallösningar; 

a) Platsbyggda lokaler 

b) Hyra externt 

c) Hyra mobila lokaler 

d) Köpa mobila lokaler 

e) Köp och renovera befintlig lokal 

Räkneexempel 31

Nedan visas ett kalkylexempel där några av ovan beskrivna alternativ 

jämförs. 

Vårt scenario: Alternativ A och E utgår på grund av tidsbrist. Även alternativ 

B sorteras bort på grund av brist på lämpliga hyreslokaler i närområdet. 

Kvar att beakta är alternativ C och D, det vill säga antingen köpa eller 

hyra mobila lokaler. För att jämföra alternativen görs en kalkyl, se tabell 

nedan. 

En sammantagen analys: Sammanfattningsvis är det tydligt att olika behov 

kräver olika lokalförsörjningslösningar. Även om den initiala kalkylen visar 

skillnader i kapitalvärden beroende på vilken lösning man väljer är det viktigt 

att även beakta och värdesätta övriga kriterier som exempelvis byggtid, 

mobilitet och osäkerhet/risk. 

Cash Flow - Kalkylexempel över in- och utbetalningar för en förskola på 300 kvadratmeter . 

Underlag för beräkningen finns på sid 34. 

Mobila lokaler Platsbyggt 

År 

Intäkter: 

1 2 3 1 2 

Hyra 435 000 443 700 452 574 435 000 443 700 

Övrigt 0 0 0 0 0 

Summa 

Kostnader: 

435 000 443 700 452 574 435 000 443 700 

DoU 114 000 116 280 118 606 120 000 122 400 

Övrigt 209 000 9 180 159 364 10 500 10 710 

Summa 323 000 125 460 277 969 130 500 133 110 

DRIFTNETTO 

Kapitaltjänstkostnader: 

112 000 318 240 174 605 304 500 310 590 

Avskrivningar 200 000 200 000 200 000 151 515 151 515 

Ränta 90 000 84 000 78 000 150 000 145 455 

Summa 290 000 284 000 278 000 301 515 296 970 

RESULTAT 

Tillgångar: 

–178 000 34 240 –103 395 2 985 13 620 

Taxeringsvärde/Bokfört värde 3 000 000 2 000 000 2 600 000 5 000 000 4 848 485 

NUVÄRDE RESULTAT –178 000 32 610 –93 783 2 985 12 972 

Nuvärde år (Restvärde) 2 358 277 

S:A Nuvärde (Resultat) –239 173 

S:A Nuvärde (Restv+Res) 2 119 104 

Investeringsvinst (Kapitalvärde) –745 119 


Vårt scenario: En sammantagen analys visar att det mest fördelaktiga valet 

är att köpa mobila lokaler då tiden och osäkerheten är viktiga beslutskriterier. 

Kalkylerna visar även att det är mer fördelaktigt att köpa mobila 

lokaler och det bedöms även vara strategiskt värdefullt att äga ett eget 

lager av mobila lokaler. 

Antaganden Mobil Plats 

Ränta 3 % 3 % 

Fastighetsskatt 0 0 

Grundinvestering 3 mkr 5 mkr 

Inflation 2 % 2 % 

Kalkylränta 5 % 5 % 

Avskrivningstid 15 år 33 år 

Avskrivning/år 200 000 kr 151 515 kr 

OBS: Städ är inte med i kalkylen 

Hyra mobila Hyra externt 

3 1 2 3 1 2 3 

452 574 435 000 443 700 452 574 435 000 443 700 452 574 

0 0 0 0 0 0 0 

452 574 435 000 443 700 452 574 435 000 443 700 452 574 

124 848 48 000 48 960 49 939 48 000 48 960 49 939 

10 924 560 000 367 200 524 544 600 000 612 000 624 240 

135 772 608 000 416 160 574 483 648 000 660 960 674 179 

316 802 –173 000 27 540 –121 909 –213 000 –217 260 –221 605 

151 515 0 0 0 0 0 0 

140 909 0 0 0 0 0 0 

292 424 0 0 0 0 0 0 

24 378 –173 000 27 540 –121 909 –213 000 –217 260 –221 605 

4 696 970 0 0 0 0 0 0 

22 111 –173 000 26 229 –110 575 

4 260 290 0 0 

38 068 

4 298 358 

–715 333 

–257 347 

Räkneexempel 33

Underlag för cash flowberäkningen i exemplet på förra uppslaget: 

Inttäktssidan: 

Den maximala hyra som fastighetsorganisationen kan ta ut av hyresgästen 

(verksamheten) för nybyggd standard: 1 450 kr/kvm. 

Kostnadssidan: 

• Kostnader för drift och underhåll 400 kr/kvm när det är i egna lokaler, 

annars 160 kr/kvm. 

• Hyresnivå för mobil lokal 1 200 kr/kvm sedan tillkommer kostnad för 

montering och avveckling på totalt 666 + 500 = 1 166 kr/kvm. 

• Markberedningskostnad samt vatten & avlopp är inte inkluderat. 

• Hyresnivån för externa lokaler är 2 000 kr/kvm 

• Kapitaltjänstkostnaderna är baserade på antaganden om ränta och 

avskrivningstid 

• 

Städkostnaderna är inte inkluderade i beräkningarna 


U.F.O.S webbplats och nätbokhandel 

U.F.O.S har en webbplats där verksamheten och alla nyutgivna skrifter 

presenteras. Där finns direktlänkar till Sveriges Kommuner och Landstings 

nätbokhandel där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns användbara 

elektroniska bilagor att hämta utan kostnad. 

På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar 

dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska 

Kommunförbundets utgivning. Välj till exempel ”Fastigheter” i fältet ”Sök 

på kategori”, och du får en intressant träfflista. 

På Sveriges Komuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också 

kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga 

fastigheter.

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) 

Mobila 

verksamhetslokaler 

Flexibla lokallösningar när behoven förändras 

Mobila lokaler spelar en undanskymd roll i den offentliga sektorns lokalförsörj 

ning. Det är förvånande eftersom lokalbehoven förändras i allt 

snabbare takt till följd av accelererande verksamhetsmässig förnyelse och 

demografiska obalanser. Sektorns utveckling skulle gynnas om en större 

andel av lokalstocken var mobil. 

Syftet med denna skrift är att belysa för och nackdelar med mobila lokaler 

tekniskt och samhällsekonomiskt, beskriva utbudet och marknadsfunktionerna 

samt identifiera förbättringspotentialer. Arbetet bygger på svensk 

och internationell litteratur om mobila byggnader samt på ett tjugotal 

intervjuer med företrädare för brukare/beställare i offentlig sek tor och 

fastighetsbranschen. 

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på 

tfn 02031 32 30, fax 02031 32 40, 

eller på U.F.O.S webbplats www.ufos.to 

ISBN10: 9171641246 

ISBN13: 9789171641243

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?