Strategi för Region Värmland - Här är Region Värmland

Strategi för Region Värmland
Ärende
2003-01-31
Region Värmland har övertagit de regionala verksamheterna från
Landstinget i Värmland och från Kommunförbundet Värmland.
Denna strategi är en långsiktig handlingsplan som skall ligga till
grund för utformningen av de årliga verksamhetsplanerna. Utöver
denna övergripande strategi finns för varje kunskapsområde 1 ett
underlagsmaterial. Strategin definierar Region Värmlands ambition
och utgår från regionens samlade vision och övergripande mål. Den
skall korrespondera med kommunernas/landstingets och övriga
länsaktörers ansvar och befogenheter och ha sin utgångspunkt i
subsidiaritet och underifrånperspektiv.
Den långsiktiga utvecklingen kräver ett synsätt som innebär att
framtidsfrågor med ungdomsperspektiv står högt i rang. Förhållningssättet
skall präglas av samverkan, helhetssyn, internationalisering,
hållbar utveckling, jämställdhet och integration.
Vad har hänt?
En av hörnstenarna i EU:s regionalpolitik är att jämna ut skillnaderna
mellan Europas regioner i ekonomiskt och socialt avseende.
Detta är samtidigt en tydlig markering av regionernas ökade betydelse
och ansvar i den europeiska samhällsutvecklingen. I Sverige
har medlemskapet i EU en liknande betydelse. Sedan en tid tillbaka
pågår i fyra län en försöksverksamhet om ändrade regionala styrelseformer.
Försöket innebär även att fördelningen av uppgifter, ansvar
och befogenheter mellan landstingen, kommunerna och staten
prövas.
Den 17 januari 2002 fattade riksdagen beslut om regional
samverkan och statlig länsförvaltning. Beslutet innebär att det i
varje län får bildas ett samverkansorgan med samtliga kommuner i
ett län som medlemmar och där landstinget ges möjlighet att vara
1 Näringsliv-Arbetsmarknad, Kommunikation-Infrastruktur, Utbildning-
Kompetensförsörjning, Kultur-Fritid,Vård-omsorg-Folkhälsa, Miljö och Hållbar
utveckling.

2003-01-31
medlem. Samverkansorganet kan överta ansvar och befogenheter
för en rad statliga uppgifter på länsplanet.
I Värmland har, efter initiativ från och diskussioner i de politiska
partierna, Landstinget och Kommunförbundet under 2001 gemensamt
bildat kommunalförbundet Region Värmland – en ny demokratisk
indirekt vald organisation - för att samla de regionala
verksamheterna ”under en hatt”. Skälet härför är ett behov av att
kunna hävda Värmlands position såväl inom Sverige som internationellt
samt en uppslutning kring strategiska utvecklingsfrågor för
regionen.
Region Värmland är ett politisk organ med samtliga kommuner i
länet och landstinget som medlemmar. Verksamheten styrs av förtroendevalda.
Region Värmland har ett fullmäktige, en styrelse, ett
presidium och en primärkommunal beredning.
Region Värmlands vision är enligt förbundsordningen:
Värmland vänder vinden och skall vara attraktivt vid val av arbete,
upplevelse, utbildning, företagande, boende och verksamhet.
För att uppnå detta behövs en stark part som i samverkan med
andra aktörer har förmågan att förverkliga denna vision. Det
gäller att stärka Värmlands starka sidor och begränsa svagheterna.
Kommunerna, landstinget, staten och näringslivet kan medverka
till att nå detta mål genom att samverka. Region Värmland skall
aktivt delta i näringslivsarbetet med bland annat att locka företagsetableringar
till Värmland och vid önskemål även bistå enskilda
kommuner med olika näringslivsaktiviteter.
För att lyckas med detta kommer det att behövas:
att antalet nystartade företag ökar i paritet med riksgenomsnittet,
att antalet sysselsatta ökar kraftigt,
att antalet företag och sysselsatta inom attraktiva underrepresenterade
branscher och delbranscher ökar kraftig,
att utbildningsnivån höjs till riksgenomsnittet
Vi måste gemensamt skapa ett konkurrenskraftigt Värmland med
fokus på tillväxt och förnyelse.
I Värmland finns - som i andra län - ett tillväxtavtal som arbetats
fram av länsstyrelsen i samråd med ett brett partnerskap. Samtliga
berörda parter har undertecknat detta avtal.
2

Hur ser det ut i dag ?
2003-01-31
Här står vi idag sett med omvärldens ögon
Trenden mot ökad internationalisering av ekonomi, näringsliv och
politik är tydlig. Näringslivs- och sysselsättningsutvecklingen förskjuts
allt tydligare från varuproduktion till tjänsteproduktion. ITutvecklingen
sätter sina spår inom alla samhällsområden. Efterfrågan
på miljöteknik och miljöanpassade produkter växer snabbt i
det internationella perspektivet. När de stora företagen blir allt mer
globala till sin karaktär krymper världen och nationsgränserna suddas
ut. Detta leder till ökade krav på internationella kontakter. En
särskild handlingsplan kommer att utarbetas senare.
Tecken finns på ett allt mer tudelat näringsliv. Ett som kan karaktäriseras
av förhållanden som globalt, stort, tekniskt välutvecklat och
ett som kan förknippas med premisser som lokalt, hushållsnära
tjänster/service, små företag – att skapa sig sin egen sysselsättning.
Villkoren för dessa båda typer av företag är i hög grad olika.
Det tvärsektoriella samarbetet blir allt mer viktigt för utvecklingen
av såväl varor som tjänster. Utvecklingen av sektorsövergripande
arbetssätt blir allt mer utmärkande för framgångsrika regioner.
Den höga arbetslösheten och inte minst att många ungdomar saknar
arbete är ett stort problem. De fasta anställningarna blir allt färre
medan korttidsjobben ökar. De traditionella arbetena inom
industrin minskar samtidigt som de kunskapsintensiva varorna och
tjänsterna svarar för en allt större del av tillväxten. Utflyttningen
från länet är stor – många ungdomar lämnar länet. Den ekonomiska
tillväxten leder inte självklart till fler arbetstillfällen.
Valet av bostadsort styrs inte helt av näringslivets lokalisering utan
även av livsvillkoren i stort – tillgång till arbete, goda kommunikationer,
utbildning, bra villkor för både kvinnor och män, ett levande
kulturliv, social ekonomi och fritid.
Kunskapssamhället och den ständiga förändringen av samhällslivet
ställer ökade krav på tillgång till utbildning för det livslånga lärandet.
Den upplevelsebaserade industrin spelar en allt större roll i samhällsutvecklingen
och är en av de starkast växande branscherna i
Europa.
Värmland har en stark industritradition med stort yrkeskunnande.
Skogsindustrin är ett tydligt värmländskt kännetecken. Verkstads-
och stålindustrin betyder mycket för den lokala sysselsättningen på
3

2003-01-31
flera orter. Såväl skogsindustrin som verkstadsindustrin ingår i internationella
koncerner och har tydlig exportinriktning.
IT-sektorn är en växande bransch, framför allt i Karlstadsområdet.
Karlstads universitet är en tillgång i den regionala utvecklingen.
Kulturprofilen är stark, föreningslivet är rikt och stora förhoppningar
knyts till utvecklingen av besöksnäringen.
Vård och omsorg är en viktig del av länsutvecklingen.
Dagsläget för respektive kunskapsområde
Näringsliv, Arbetsmarknad och Turism
I vårt län har förändringarna i samhället bl a medfört att befolkningen
stadigt minskat sedan slutet av 50-talet. Strukturomvandlingen,
som slagit hårt mot Värmland, ändrar hela tiden förutsättningarna
för den regionala utvecklingen. Många av de tidigare
framgångsrika industrisamhällena präglas fortfarande av strukturproblem
som resultat av neddragningar av antalet anställda i det
ofta enda stora företaget på orten.
Samtidigt håller stål-, pappers- och grafisk industri internationell
toppklass. Klustren Compare och Paper Province ger goda möjligheter
till kompetensförstärkning och samarbete. Arvikafestivalen är
etablerad som dragplåster för ungdomar utanför länet och har skapat
grogrund för företagsetableringar inom kultur- och mediaindustrin.
Design i Värmland är ett bra exempel på det flervetenskapliga
samarbetet över traditionella sektorsgränser, vilket har lett till produktutveckling
och innovationer i näringslivet. På ett antal platser
har samarbete etablerats mellan verkstadsindustrin och Karlstads
universitet.
Communicare har inspirerat unga människor att utveckla sig själva
och bli företagare. Färjestads BK med Löfbergs Lila Arena är ett
annat exempel på en satsning som kommer hela länet tillgodo genom
evenemang som gynnar besöksnäringen.
En av de snabbt växande branscherna i näringslivet är besöksnäringen.
Den är viktig för utvecklingen av små och medelstora företag
och har stor betydelse för sysselsättningen i länet.
Verksamheter där Region Värmlands roll och ansvar för
närvarande utreds är: Värmlands Turistråd, Almi Företagspartner
Värmland AB och Dalslands kanal AB.
4

2003-01-31
Kommunikationer och Infrastruktur
Infrastrukturen i Värmland har en ojämn standard och det finns
flera flaskhalsar både inom och utanför regionen som både förlänger
restider och försvårar godstransporter i regionen. Särskilt
tydligt är detta inom väg- och järnvägstrafiken. Även inom
vänersjöfarten, flygtrafiken och IT-området finns det brister.
Vägnätet är ryggraden i det värmländska transportsystemet. Regionens
vägar har fått i stora delar en undermålig drifts- och underhållsstandard.
Europa- och riksvägarna håller bitvis en hög standard,
men till största delen uppfyller de inte regeringens och riksdagens
mål.
På järnvägssidan är underhållet eftersatt och det krävs bättre mötesmöjligheter
på ett flertal banor. Stomnätet har dock en bra
grundstandard, men länsbanorna saknar tillräcklig säkerhet, bärighet
och i stora delar elektrifiering.
Resandet med den regionala kollektivtrafiken ökar. De gamla
regiontågen har dock låg attraktionskraft och långa restider. Ett
regionalt resecentrum saknas i länet.
Regionen har en av Sveriges modernaste flygplatser, men brottas
med vikande passagerarunderlag både inom charter- och reguljärflyg.
För delar av näringslivet i Värmland är vänersjöfarten av betydelse.
Vänerrådet arbetar för närvarande med ett antal frågor om
vänersjö-fartens framtid.
Värmland har en framträdande position inom IT-infrastrukturen
och en bredbandsutbyggnad planeras.
Verksamhet där Region Värmlands roll och ansvar för närvarande
utreds är Värmlandstrafik AB.
Utbildning och Kompetensförsörjning
Under 1990-talet har riksdag och regering gjort betydande satsningar
och markeringar vad gäller Sveriges fortsatta väg in i kunskapssamhället.
Dessa satsningar har sitt sammanhang i internationella
utvecklingstrender, omstruktureringar av näringslivet och de
stora strukturella problem som Sverige hade under första hälften av
1990-talet med bl.a. en nettoförlust av 500 000 jobb och arbetslöshetstal
som närmade sig genomsnittlig EU nivå.
Åtgärderna har bl.a. inneburit:
-utbyggnad av den högre utbildningen i ”hela landet”,
-satsning på att höja utbildningsnivån genom kunskapslyftet,.
5

2003-01-31
-ökad satsning på arbetsmarknadsutbildningar,
-utveckling av nya former av utbildningar som t ex Kvalificerad
Yrkesutbildning.
1990-talet var, liksom 1960-talet, ett decennium som kännetecknades
av stora satsningar inom utbildningsområdet. Expansionen
tycks nu plana ut.
Folkhögskoleverksamheten har under åren fått ändrad inriktning
mot ökad profilering. Idag finns sex folkhögskolor i Värmland som
har en viktig roll i det livslånga lärandet.
27,4 procent (31,4 i riket) av länets kvinnor har någon form av eftergymnasial
utbildning. Motsvarande siffra för männen är 21,0
procent (26,2 i riket). Kvinnor utbildar sig mer än män och
avlägger även examen i högre grad än män på alla nivåer av
utbildnings-Ssystemet utom forskarutbildningen. Det är dock stora
variationer i utbildningsnivån i länet.
Region Värmland genomför en omfattande utbildningsverksamhet
för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna och landstinget.
Kultur och Fritid
Ansvaret för den regionala kulturpolitiken har övertagits från
landstinget. De nationella målen för kulturområdet, liksom Region
Värmlands horisontella mål, är vägledande i alla satsningar.
Verksamheter för barn och ungdom är prioriterade. Region
Värmland satsar förhållandevis stora resurser på kultur och fritid.
Det är ekonomiskt och personellt det största området inom
regionen. Värmland är känt för sitt rika kulturliv.
Dåvarande Kommunförbundet Värmland ansvarade för
nätverkskontakter, kursverksamhet och visst förhandlingsstöd riktat
till kommunernas fritidsansvariga i länet. Enligt förslag har
motsvarande uppdrag överlämnats till Region Värmland.
Verksamheter:
Basenheter
Länshemslöjdskonsulenterna, Länsbiblioteket, Värmlandsarkiv,
Dans i Värmland, Film i Värmland, Ung Kultur och AV Centralen
Kulturstiftelser
Värmlands Teater- och Musikstiftelse (Musikteatern), Stiftelsen
Värmlands Museum, Stiftelsen Erlandergården
Föreningsstöd
Arkivorganisationer, studieförbund, ungdomsorganisationer, pensionärsorganisationer,
idrottsrörelsen, konstföreningar, teaterorganisationer
m fl
6

2003-01-31
Projektstöd
Exempelvis Design i Värmland och punktinsatser av varierande
ekonomisk omfattning
Vård, Omsorg och Folkhälsa
Välfärdsfrågorna är viktiga i vardagen för medborgaren i länet. Socialtjänsten
vilar på demokratins och solidaritetens grund för att
främja människors sociala och ekonomiska trygghet.
Frågor som berör vård, omsorg och folkhälsa har stor betydelse för
alla samhällsmedborgare och verksamhetens inriktning skall alltid
utgå från brukaren. Vilken fråga som har störst aktualitet är beroende
av var man befinner sig i livet. Ett av måtten på välfärd är hur
kommunerna och landstinget tillgodoser medborgarens behov av
insatser inom denna sektor .
Värmland har ett hälsoläge som är sämre än andra delar av landet
och det finns brister i det förebyggande arbetet. Ur ett brukarperspektiv
framstår bilden av ett svåröverskådligt samhällsbygge med
parallella organisationer, olika lagstiftningar och en mängd olika
yrkesgrupper och verksamheter vars karta över verkligheten kan se
olika ut.
Miljö och Hållbar utveckling
Det nya miljöarbetet engagerar fler aktörer än tidigare - enskilda,
företag, organisationer och offentliga organ. För att nå framgång
tas därför helhetsgrepp. I kommunerna involveras ex
kommunledning, planeringsenhet, miljökontor, energirådgivning,
teknisk förvaltning och näringslivsenhet.
Värmland ligger på sjunde plats bland länen i landet för antalet
miljöcertifierade företag.
I Värmland samordnar länsstyrelsen det regionala miljömålsarbetet.
I samverkan med Region Värmland genomförs under 2002 ett
rådslag för kunskapsspridning och ökad delaktighet. Några kommuner
utvecklar miljömål och strategier med utgångspunkt i de nationella
miljökvalitetsmålen.
De styrinstrument och verktyg för ekologiskt hållbar utveckling
och hållbar tillväxt som numera används är miljöintegration,
miljöbalken och effektiv tillsyn, skatter, avgifter och bidrag,
forskning och utveckling, innovationssystem samt utbildning,
information och dialog.
Miljöaktion Värmland ingår numer som en integrerad del i kunskapsområdet
miljö- och hållbar utveckling.
7

2003-01-31
Verksamheter där Region Värmlands roll och ansvar utreds:
Regionalt Energikontor och Boplats Värmland
Vad vill vi med framtiden ?
Karlstad skall vara en utvecklingsmotor i länet. Samtidigt är
utvecklingen i övriga länsdelar en förutsättning för ett framgångsrikt
Värmland.
De horisontella målen enligt förbundsordningen är jämställdhet,
samverkan, helhetssyn, integration, hållbar utveckling,
internationalisering. De är kriterier för sammanhållningen i Region
Värmland. Graden av måluppfyllelsen av dessa är avgörande för
hur Region Värmland lyckas bidra till och stimulera utveckling i
regionen. Samtliga medarbetare har ansvar för att de horisontella
målen integreras i den dagliga verksamheten. Sammanhållningen
kräver att konkreta förslag och metoder för utveckling och
uppföljning tas fram. Som exempel kan nämnas:
• Det finns redan beslut om att en strategi för Region Värmlands
internationella verksamhet skall utarbetas.
• Ett jämställt förhållningssätt innebär att kvinnor och män skall
ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Initiativ har
redan tagits för att i samarbete med de fackliga
organisationerna utarbeta en jämställdhetsplan. Region
Värmlands medborgarperspektiv skall inrymma jämställdhet.
• Ungdomsperspektivet är prioriterat och Region Värmland
avser att ta fram en metod för ökat ungdomsinflytande inom
regionens ansvarsområden.
Näringsliv, Arbetsmarknad och Turism
Regionalpolitiken har utvecklats i riktning mot en tillväxtorienterad
politik. Det betyder bl a höjd utbildningsnivå, långsiktigt hållbar
utveckling genom t ex minskad arbetslöshet. Den regionala näringspolitiken
har alltmer integrerats i en regional utvecklingspolitik
med fokus på utvecklingskraft, tillväxt och sysselsättning.
8

2003-01-31
Regionen har stark attraktionskraft och ett helhetsperspektiv
baserat på bra omvärldsbevakning. Utvecklingen av nya produkter
och lokalisering av produktion av varor och tjänster lokaliseras ofta
till starka regioner. Ett dynamiskt näringsliv med förmåga att stå
emot konjunktursvängningar är grunden för sysselsättningen i en
stark region. Besöksnäringens potential tas tillvara på ett hållbart
sätt. Det innebär att produkter och marknadsföring utvecklas i
denna riktning.
De små företagen hävdar sig bra i den hårdnande konkurrensen och
har fortsatt stor betydelse för länets sysselsättning. Den sociala
ekonomin i länet har utvecklats och får allt större uppmärksamhet.
Den har en mycket stor betydelse för länets sysselsättning
framförallt i glesbygden.
Regionen kännetecknas av:
-differentierat och dynamiskt näringsliv,
-starka gemensamma klustermiljörer,
-ett bra partnerskap mellan offentliga, privata aktörer och Universi-
tetet,
-ett starkt samspel inom regionen,
-en väl fungerande, flexibel och funktionell arbetsmarknad,
-förmåga att uppträda samlat vid externa kontakter,
-ett hållbart och jämställt förhållningssätt,
-ett ungdomsperspektiv
Kommunikationer och Infrastruktur
Bra infrastruktur d v s vägtrafik, järnvägstrafik, flygtrafik, sjöfart
och IT-förbindelser, innebär att befintliga tillväxtorter förstärkts i
sina funktioner. I ett bärkraftigt Värmland finns en infrastruktur
som öppnar möjligheter till kontakter i alla riktningar. Det är också
av stor betydelse att vi ökat rörligheten i regionen och att de lokala
arbetsmarknaderna vidgats och därmed skapat en s.k. regionförstoring,
genom kortare restider mellan bostad och arbete.
Nyinvesteringar i den värmländska infrastrukturen har främst koncentrerats
till "Värmlandskrysset". Anledningen är att stora delar
av arbetspendlingen, turistströmmarna och godstransporterna går i
dessa två korridorer.
Ur tillväxtsynpunkt finns dock flera korridorer av stor socialekonomisk
och regionalpolitisk betydelse. Där är reinvesteringar
och underhållsåtgärder nödvändiga.
9

2003-01-31
Utbildning och Kompetensförsörjning
Regionen är attraktiv och medverkar i utveckling och tillväxt i
samarbete med arbetsmarknaden och olika utbildningsaktörer för
att uppnå en kompetensförsörjning som tillgodoser det framtida behovet.
Den gymnasiala och eftergymnasiala utbildningen och
annan kompetensutveckling har samordnats och utvecklas till
regionens behov.
En bra grundutbildning i unga år har stor betydelse för den enskilde
individens livslånga lärande. Ett brett utbud av utbildningar och ett
kompetensförsörjningssystem som tillvaratar såväl den informella
som den formella kunskapen erbjuds.
Svensk utbildning och forskning är konkurrensutsatt från andra
länder. Svenska ungdomar studerar i allt större utsträckning utomlands
samtidigt som universitet i andra länder marknadsför
utbildningar i Sverige. Detta är en positiv utveckling som ger ett
ökat utbud med större valmöjligheter men ger också indikationer
att vi måste utveckla vår kreativitet och flexibilitet inom den
regionala utbildningen.
10

2003-01-31
Behovet av fortbildning, kompetensutveckling och nätverksbyggande
för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och
landsting ökar ständigt. Den snabba förändringen i samhället ställer
ständigt nya krav på kunskap och fortbildning.
Kultur och Fritid
Kultur- och fritid är viktiga delar i ett attraktivt Värmland. Dessa
bidrar till individens personliga utveckling, till gemenskap och
identitet och som en sammanlänkande kraft i mötet mellan människor.
Det värmländska "varumärkets" styrka sitter till en betydande
del i vår kulturella profil - en tillgång som utvecklats för att ytterligare
öka regionens attraktionskraft. Tradition och förnyelse blandas
framgångsrikt och präglar den värmländska kulturen. Barn och
ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande är vägledande i
satsningarna. Fritidssektorn har fått en allt viktigare roll för att
tillgodose barnens möjligheter till en aktiv uppväxtperiod.
Den regionala kultur- och fritidspolitiken knyter an till en övergripande
regional utvecklingsvision. Det betyder att den är en del av
regionens samlade utvecklingsstrategi tillsammans med näringslivspolitik,
forskningspolitik och utbildningspolitik. Särskild vikt
har lagts vid de i tillväxtavtalet identifierade profilområdena
”kultur och media” och ”besöksnäringen”.
Vård, Omsorg och Folkhälsa
Rekryteringsproblemen inom området vård och omsorg är stora.
Därför finns mötesplatser för samtal och dialog om kunskapsområdet
med avsikt att skapa ökad beredskap inför framtiden.
Länets invånare får ett gott bemötande i mötet med anställda inom
vård och omsorg. Det är angeläget att arbetsmiljön inom området
har förbättrats, vilket ökat attraktiviteten och minskat sjukfrånvaron.
Förebyggande insatser i ett folkhälsoperpektiv har varit viktiga
och är fortsatt prioriterade.
Allt arbete med vård, omsorg och folkhälsofrågor, som sker i regionen,
utgår från medborgarens individuella behov, samt att denne
aldrig märker att insatser som getts, involverat flera huvudmän. I
det arbetet är ord som samverkan, tillgänglighet, kompetensutveckling,
gränsöverskridande verksamheter och medborgarperspektiv
nyckelord.
För att utveckla vård, omsorg och folkhälsoarbetet i Värmland är
samarbetet med Karlstads universitet och andra utbildningsanordnare
intensivt, både inom grundutbildningar och inom den högre
utbildningen.
11

2003-01-31
Miljö och Hållbar utveckling
En hållbar tillväxt innebär att nya metoder med högteknologi har
införts i nästan alla samhällssektorer och miljödrivna affärer har utvecklats
till en hävstång för tillväxt och förnyelse. Företag som tagit
hänsyn till miljön och utvecklat miljövänliga produkter och
tjänster har stora framgångar t ex inom områdena energi och energieffektivisering
samt återvinning och miljöteknik.
Svenska staten och flera regioner medverkar till offensiva exportsatsningar
för att öka marknaderna för Sveriges respektive den
egna regionens miljöteknik- och miljödrivna företag.
Syfte
Region Värmland skall inom sina kunskapsområden, initiera, stödja
och samordna insatser för kommunerna och landstinget, så att regionen
utvecklas positivt för alla som vill besöka, verka, bo och arbeta
i Värmland. Till stöd för dessa kunskapsområden finns lednings-
och administrativa funktioner såsom ekonomi, information
och sekretariat.
Mål 2010
Värmland vänder vinden och skall vara attraktivt vid val av arbete,
upplevelse, utbildning, företagande, boende och verksamhet.
Region Värmland har medverkat till att skapa ett
konkurrenskraftigt Värmland med fokus på tillväxt och förnyelse.
Detta har skett genom:
Att antalet nystartade företag ökat i paritet med riksgenomsnittet.
Att antalet sysselsatta ökat kraftigt.
Att antalet företag och sysselsatta inom attraktiva underrepresenterade
branscher och delbranscher ökat kraftigt.
Att utbildningsnivån höjts till riksgenomsnittet.
Att länets invånare är friska och trygga
Att Värmland kan erbjuda kompetent arbetskraft för länets arbetsmarknad.
Att det i hela länet finns kulturella mötesplatser som stimulerar till
kreativitet och förnyelse.
Att stödet till de demokratibärande organisationerna medverkar till
att främja medbestämmande och skapa samhällsengagemang.
Att Värmland har en infrastruktur som gynnar utvecklingen och
öppnar möjligheter till kontakter i alla riktningar.
Att miljöaspekter har förts in som en positiv drivkraft i allt värmländskt
utvecklings- och tillväxtarbete.
12

2003-01-31
Den långsiktiga utvecklingen av Region Värmlands kunskapsområden
kräver ett synsätt som innebär att framtidsfrågor med ungdomsperspektiv
står högt i rang samt att nedanstående horisontella
mål skall vara vägledande i alla satsningar:
-samverkan
-helhetssyn
-internationalisering
-hållbar utveckling
-jämställdhet
-integration
Framgångsfaktorer
Medlemmarna tycker att Region Värmland står för kompetens, enkelhet,
möjlighet och initiativkraft.
Region Värmlands anställda känner arbetsglädje och stolthet
Region Värmlands samarbetspartners anser att samarbetet präglas
av nytänkande, lyhördhet, förtroende, delaktighet och kompetens.
Region Värmland kännetecknas av ett resultatinriktat arbetssätt.
13

2003-01-31
Enkelhet står för smidigt arbetssätt. Alla skall snabbt komma i
kontakt med den som har relevant kompetens, få professionellt bemötande
och snabba besked. Detta kräver en tydlighet i organisationen
med klara befogenheter och ansvarsområden.
Möjlighet innebär att bemötande skall präglas av lyhördhet, ödmjukhet,
tillgänglighet och samarbetsvilja. Det ska finnas en vilja
att utveckla nya former för samarbete och partnerskap samt en vilja
att involvera befolkningen i att ta aktiv del i utvecklingsarbetet för
Värmland.
Arbetsglädje känner medarbetaren genom att utvecklas med hänsyn
till personliga förutsättningar och intresseområden för att därigenom
stimulera till nya och utvidgade arbetsuppgifter. Det handlar
om att skapa miljöer där medarbetaren ges möjlighet att växa, att
utvecklas samt att känna glädje och tillfredsställelse över att göra
ett bra jobb.
Stolthet uppkommer när alla dessa delar vävs samman till en helhet
och medarbetaren känner sig delaktig i den utveckling och förändring
som pågår.
Nytänkande står för att vi är beredda att pröva nya mötes- och arbetsformer,
är kreativa och utåtriktade, vågar gå i bräschen för nya
idéer. Vi ska ta initiativ och stödja det nytänkande som ligger i
linje med vårt syfte.
Förtroende innebär att våra samarbetspartners ska se oss som en
part att lita på och att vi tar vårt ansvar för helheten.
Aktiviteter
Strategin konkretiseras varje år i den årliga verksamhetsplanen och
budgeten, genom samordnade insatser och åtgärder inom
respektive kunskapsområde. Uppföljning och utvärdering sker
kontinuerligt av de genomförda aktiviteterna.
14