Perspektiv på Vindplats Göteborg

Perspektiv på Vindplats Göteborg
Ådel Franzén – en kulturgeografs perspektiv
Havet är och har alltid varit människans största avfallsanläggning. Latrin och andra organiska restprodukter har
kunnat brytas ner över tid. Men i dag står vi inför problem med plast och kemikalier från en växande befolkning
som inte bryts ner men som försvinner under ytan, ”out of sight, out of mind”. Den globala uppvärmningens
hav hotar att lägga hela nationer under vatten. Korallrev dör när havstemperaturerna stiger och ekosystem
råkar i obalans. Jakten efter olja på allt större djup har redan lett till naturkatastrofer. Havet var förr en
krigsskådeplats för blodiga drabbningar som resulterade i tusentals döda och stora materiella förluster. I dag
härjar pirater utanför Etiopiens kust. Hangarfartyg med bestyckade plan klara att lyfta, finns i haven utanför
politiska oroshärdar.
Flyktingar dör i undermåliga båtar när de tar sig över havet till det drömda livet i frihet. Gigantiska hotell flyter
omkring på haven där kryssningspassagerarna invaggas i trygghet tills en olycka sker. Titanic och Estonia är
1900-talets stora tragedier som fått närmast mytiska proportioner, fastän många fler dog på haven under
världskrigen, eller i samband med fiske. Överfiskning gör att fiskebestånden i haven inte kan regenerera. På sikt
kan de marina matresurserna ta slut. Transport över haven av varor från låglöneländer mättar vårt
konsumtionsbegär och vår lust till exotiska matvaror till höga kostnader för människor och miljö.
Havet är livsfarligt, befolkat, bekrigat, nerskräpat, exploaterat och dödsdömt.
Som en motpol till det ovan skisserade växer det hoppfulla havslandskapet fram. Inga krig kommer att
utkämpas om vinden som energiresurs. Den elektricitet som vindkraften skapar kommer inte att leda till
flyktingströmmar, eldrivna lastfartyg släpper inte ut annat än några liter smörjolja, vindkraft bidrar inte till
nedskräpningen av haven och vinden är lika lite som solen en resurs som kan kapitaliseras på samma sätt som
olja eller gas. Hake fjord är bara ett steg på vägen, men ett viktig steg för att implementera vindkraften i vårt
visuella medvetande. Det kommer att synas från stora delar av Göteborg och kommer inom kort att ingå som
en del av göteborgarnas vardagslandskap, lika självklar som någonsin Götaälvbron, Balder eller Ullevi.
I inloppet till Göteborg är gränsen mellan hav och land flytande. Båttrafiken gör sig ständigt påmind, sjömärken
och farledsmarkeringar, utskjutande kajer och pirer överbryggar gränsen mellan land och hav. Aktiviteterna
glider mellan olika ytor. Vi kan titta på en karta från 1691 som visar Göteborgs hamninlopp. Som en krokant
syns själva den bastionsomgärdade staden, men letar vi oss ut i förbi Göta älvs mynning ser vi hur vägar går
från havet och in mot öarna och staden samt kors och tvärs mellan öarna och inte minst mellan öarna och
staden. Landbackens färdvägar och vattenvägarna är delar av ett och samma kommunikationsnät. Havet binder
samman, havet överbryggar. Havet, solen och vinden är just nu de viktigaste resurserna för en mer annorlunda
och mer hoppfull framtid
Ulf Ranhagen – det internationella hållbarhetsperspektivet
Jag hämtar inspiration till mina reflexioner från bl.a. den aktuella boken ”den stora förnekelsen” av Anders
Wijkman och Johan Rockström. De understryker vilken fundamental betydelse som energiförsörjningen har för
ett lands utveckling. Energimixen domineras idag till 80% av den fossila energin. Den nödvändiga omställningen
till förnybar energi underbyggs av en serie oomtvistliga argument : klimathotet, miljö- och hälsorelaterade
problem, peak-oil och oljans värde som råvara inom en rad olika områden som kemi, läkemedel och livsmedel.
Trots de till synes oöverstigliga hindren att skapa globala överenskommelser för att tackla klimat- och miljöhot
och att ställa om energisystemet så sker det idag en mycket snabb utveckling på många håll i världen. Under
2009 skedde något av ett trendbrott när de totala investeringarna, främst vind, var större än investeringarna i
konventionell el.
Göteborg är kanske den stad som står inför det största hotet från klimatförändringar i Norden. Många
kvadratkilometer mark riskeras att återkommande översvämmas inom några decennier om inte kraftfulla

anpassningsåtgärder vidtas i form av vallar, ordnade översvämningsområden och kanske flytande
bebyggelse.
Den faktor som kan vara avgörande för att sätta Göteborg på världskartan är att göra utbyggnaden av
Älvstaden till en klimatneutral och helst även klimatpositiv stadsdel kombinerat med övriga
hållbarhetsdimensioner. Genom att från början reducera energibehovet med passivhus- och plushusteknologi
kombinerat med smarta elnät och användarvänliga styr- och övervakningssystem minimeras behovet av utifrån
tillförd energi. Beroendet av fjärrvärme- och fjärrkyla kan minskas helt på sikt – de centrala systemen används
för befintlig bebyggelse som är svårare att ställa om. Vindkraften kan vara en viktig del i skapandet av den
eftersträvade förebilden eftersom energieffektivisering minimerar behovet så att en vindkraftspark kan svara
för huvuddelen av eltillförseln.
Den moderna vindkraftparken blir en stolt port till framtidens Göteborg – ett landmärke som sätter staden på
världskartan. Det blir en symbol för att Göteborg lyckades ta klivet in i en ny era – att komma över nostalgin
över varvs- och industriepoken och att med förenade krafter samla alla kring den gemensamma visionen om
det hållbara samhället. Det blir en del av Göteborgarnas identitet och stolthet över sin stad och dess förmåga
att ständigt möta nya utmaningar och förändringar!
Eva Ossiansson - varumärkesperspektivet
Att förstå vad ett varumärke för en plats såsom t.ex. Göteborg inbegriper komplexa frågeställningar om
uppfattningar kontra verklighet i nutid liksom dåtid. Varumärkesbyggande vad gäller oavsett en plats eller en
stad handlar om förmågan att skapa förtroende och visa på helheten i vad som erbjuds till nytta för alla
intressenter i staden. Varje individ, organisation, företag eller verksamhet utgör beståndsdelar av varumärkets
helhet för en plats. En helhet att identifiera sig med och känna sig stolt över att medverka i - ett
varumärkesbyggande i termer av förtroende och livskvalitet kopplat till platser. En vindkraftspark måste därför
även ses utifrån detta perspektiv. Projekt av Vindplats Göteborgs magnitud har en påverkan på omgivningen
och det är oundvikligt att det drabbar olika intressen, vilket är högst beklagligt. Men, den gemensamma nyttan
som ett energiprojekt av denna omfattning gör för flertalet måste få ligga i andra vågskålen, vilken väger
ganska tungt, och som kanske inte alltid lyfts fram. Vi fokuserar gärna på bevarande av historien, men glömmer
ofta att nutidshistoria i framtiden blir till den historien vi vill bevara. Göteborg har som stad sin grund i mötet
mellan hav och land, sjöfarten har varit ryggraden i stadens och regionens utveckling. Vi står nu inför ett nytt
steg där vind och hav återigen kan ge Göteborg en positiv utveckling, även om det är i en ny skepnad. Det
viktiga är att skapa en positiv samsyn kring ett gemensamt varumärkesprojekt där delaktighet och en syn på
vad det gemensamma bästa är. Det finns goda möjligheter till detta då studier av vad medborgare i Göteborg
tycker om förnyelsebar energi och vindkraft visat på en positiv grundinställning.
Vindkraftsparken skulle kunna ses som "Porten till Göteborg", "Göteborgs nycklar" och göteborgsvitsarna skulle
säkert kunna producera ett eller annat passande namn på en vindkraftpark etc, ett landmärke som kan bli en
del av varumärket Göteborg. En vindkraftspark kan, om den byggs som en del i ett större varumärkesprojekt, få
en draghjälp av positiva värden såväl som en lokal företeelse/attraktion. Det är därför viktigt att se på en
vindkraftspark utifrån ett helhetsperspektiv och som en del av varumärket Göteborg. I alla
varumärkessammanhang är det viktigt att kunna visa på markörer som kan symbolisera vissa värden för att
bygga en identitet – en värdegrund som visar på vad en stad står för. Kan vi använda en vindkraftspark till
detta? Kan vi göra den annorlunda för att sticka ut? Kan vi förena det med forskningsprojekt och naturrum
kring maritima miljöer och hur de påverkas av stadsnära vindkraftsparker? Förslagen hur man kan göra
vindkraftsparken till en ikonbyggnation för staden och dess varumärke kan göras fler och behöver inte innebära
stora kostnader. Det är viktigt för att skapa en förståelse, ett engagemang och vilja till förändring hos berörda i
en stad. En känsla av delaktighet är således viktig där människor kan känna och uppleva att de är med och tar
del av vindkraftsparken på olika sätt. Då kan den även bli en markör för skaparkraften i staden.

Stefan Edman- författaren och biologens perspektiv
För några år sedan hade jag generellt en negativ syn på en vindkraftetablering i havet mellan Göteborgs
skärgårdar och stadens hamninlopp. Jag ansåg att det påtagligt skulle störa upplevelsen av inloppet och den
klassiskt sköna utblicken mot den blå horisonten.
Idag har jag efter åtskilligt begrundande ändrat ståndpunkt.
Förvisso anser jag alltjämt att man vid anläggandet av vindkraftparker måste ta betydligt större hänsyn till
påverkan på landskapsbilden än vad som sker idag. Det handlar om kultur- och naturvärden men också om hur
proportionerna i landskapsrummet ändras vid införandet av stora vindkraftverk.
Problemet är att dessa värden inte kan prissättas på vanligt sätt och att de därför ofta underskattas eller helt
negligeras vid prövning av lokalisering. I somliga kommuner har man dock på senare tid beställt särskilda
landskapsanalyser som grund för ställningstagande.
Jag har tidigare påmint om det självklara faktum att Göteborg liksom andra städer präglats av energihistoriens
olika epoker: 1800-talets vedskutor, det tidiga 1900-talets kol- och kokstransporter, vår egen tids
oljeförsörjning etc. På detta sätt har göteborgarnas energivälfärd genom tiderna satt tydliga spår i
stadslandskapet och regionen.
Det är därför rimligt att även den moderna förnybara energitekniken – vindkraft, vågkraft, solceller – tillåts
prägla stadslandskapet och dess omgivningar, givetvis efter noggrann prövning och tillämpning utifrån bl a
Miljöbalken. Jag har alltså en positiv syn på etableringen av en vindkraftpark i det föreslagna området, i
beskrivningen väl avgränsat efter geologiska och miljömässiga parametrar.
Vindplats Göteborg kan skonsamt placerad och utformad, gestalta en positiv image av Göteborg som den
moderna hållbara staden som erbjuder medborgarna en grönare välfärd, både i form av ett vackert natur- och
kulturlandskap och en ekologisk omställning av den resursmässiga och tekniska grunden för denna välfärd.
Mika Määttä – ett stadsgestaltningsperspektiv
Hake fjord omges av två skilda landskapskaraktärer. Dels finns vyer med skärgårdslandskap av hav, skär och
granithällar och dels finns ett storskaligt industrilandskap med hamnkranar, oljecisterner och tidvis stora
lastfartyg. Beroende på betraktelsepunkt varierar inslagen av de två landskapen som bakgrund. Sett som lokal
aspekt kommer vindkraftparken att ha stor betydelse för platser med renodlad skärgårdsutsikt. En värdering av
om etableringsplatsen skall ses som ett urbant industrilandskap eller som orörd skärgård bör vägas in i en
helhetsbedömning av hur parken slutligen utformas. Även antalet betraktare som berörs av de olika vyerna bör
vägas in i en bedömning av vilken vikt de olika vyerna skall ges.
På långt avstånd blir parken ett inslag i ett heterogent urbant landskap med stort inslag av industriella element
som cisterner och hamnkranar. Från Ramberget och Röda Sten blir vyn så sammansatt att de olika
parkförslagen är svåra att särskilja. En viktig aspekt att väga in är dock om man vill att parken tydligt ska teckna
sig in mot de centrala mer befolkningstäta delarna av staden.
Från Älvsborgsbron börjar parkernas olika utbredning att skilja sig åt. Förslagen med många verk får från denna
punkt en så stor utbredning att den redan dominerande industrikaraktären ytterligare förstärks. Sett från Nya
Älvsborg syns samtliga parkförslag som en förlängning av redan befintliga verk och hamnverksamheter.
Det motsatta förhållandet föreligger från Långedrag; parken blir därifrån ett eget motiv som tecknar sig mot en
av Göteborgs mest representativa och betydelsebärande utsikter som värderas högt av många som använder
eller besöker marina och restaurang mm. Samtliga parkförslag upplevs från Långedrag relativt slumpmässigt
utplacerade utan inbördes ordning och de mer utbredda förslagen kommer att ha en dominerande effekt på
helhetsintrycket.

Från Brännö, Fotö och Hjuvik ses parken från relativt litet avstånd mot en bakgrund med övervägande
skärgårdskaraktär. Verkens storlek i sig har här stor betydelse och det förefaller som att fler men mindre verk
upplevs mindre dominerande än färre och större verk.
En etablering i denna storleksordning kommer oundvikligen att påverka landskapet. Frågan är dock hur
gestaltningen avspeglar nödvändigheten av nya förhållningssätt till lokal energiproduktionen. Det är omöjligt
att kamouflera eller försöka få vindkraftverken att smälta in i omgivningen. Bättre då att göra det omvända
genom att låta parken bli ett tydligt nytt inslag i landskapet likt vindkraftsparken utanför Köpenhamn eller
längst motorvägen i Falkenberg. Parker med stora, stolta torn med värdigt lugn rotation; kraftfulla
manifestationer för en hållbar framtid.
Vid sidan om tekniska aspekter som geoteknik och grundläggning är därför frågan om kraftverkens storlek och
inbördes ordning av betydelse. För att parken inte skall bli en kompromiss som vare sig underordnar sig eller
tillför nya värden i landskapet behöver även tydligt ordnade parklayouter prövas i det fortsatta arbetet. Trots
att det kan finnas praktiska och ekonomiska argument mot en ordnad formation behöver detta prövas då
vindkraftsparken kan bli en symbol för en modig stad som med stolthet genomför tuffa men nödvändiga
förändringar. I synnerhet från Långedrag, som får anses vara den viktigaste utsiktspunkten, är ordningen viktig
att beakta. Om det inte går att få till en ordnad vy från alla utsiktspunkter bör utsikten från Långedrag och
Älvsborgsbron prioriteras.

De fyra förslagen skiljer sig huvudsakligen genom geografisk utbredning och storlek på
vindkraftsverk. I det följande kommer jag att ta upp ett antal bedömningsaspekter. Frågan om hur
storlek och antal påverkar landskapsbilden är avgörande. Beroende på betraktelsepunkt kommer
bakgrunden till parken att ha en varierande karaktär och en bedömning av i vilket sammanhang
den tecknar sig har därför betydelse. En ytterligare aspekt är betraktelseavstånd, vilket har en
betydelse för hur verkens storlek upplevs. Jag väljer även att betona om verken placeras i en tydlig
gruppering eller om de placeras mer slumpmässigt utan inbördes ordning.
De olika betraktelsepunkterna visar att Hakefjorden omges av två skilda landskapskaraktärer. Dels
finns vyer med skärgårdslandskap av hav, skär och granithällar och dels finns ett storskaligt
industrilandskap med hamnkranar, oljecisterner och tidvis stora lastfartyg. Beroende på
betraktelsepunkt varierar inslagen av de två landskapen som bakgrund. Sett som lokal aspekt
kommer vindkraftsparken att ha stor betydelse för platser med renodlad skärgårdsutsikt. En
värdering av om etableringsplatsen skall ses som ett urbant industrilandskap eller som orörd
skärgård bör vägas in i en helhetsbedömning av hur parken slutligen utformas. Även antalet
betraktare som berörs av de olika vyerna bör vägas in i en bedömning av vilken vikt de olika
vyerna skall ges.
På långt avstånd blir parken ett inslag i ett heterogent urbant landskap med stort inslag av
industriella element som cisterner och hamnkranar. Från Ramberget och Röda Sten blir vyn så
sammansatt att de olika parkförslagen är svåra att särskilja. En viktig aspekt att väga in är dock om
man vill att parken tydligt ska teckna sig in mot de centrala mer befolkningstäta delarna av staden.
Från Älvsborgsbron börjar parkernas olika utbredning att skilja sig åt. Förslagen med många verk
får från denna punkt en så stor utbredning att den redan dominerande industrikaraktären ytterligare
förstärks. Sett från Nya Älvsborg syns samtliga parkförslag som en förlängning av redan befintliga
verk och hamnverksamheter.
Det motsatta förhållandet föreligger från Långedrag; parken blir därifrån ett eget motiv som
tecknar sig mot en av Göteborgs mest representativa och betydelsebärande utsikter som värderas
högt av många som använder eller besöker marina och restaurang mm. Samtliga parkförslagen
upplevs från Långedrag relativt slumpmässigt utplacerade utan inbördes ordning och de mer
utbredda förslagen får en så stor utbredning att vindkraftsparken kommer att ha en dominerande
effekt på helhetsintrycket.
Från Brännö, Fotö och Hjuvik ses parken från relativt litet avstånd mot en bakgrund med
övervägande skärgårdskaraktär. Verkens storlek i sig har här stor betydelse och det förefaller som
att förslagen med fler men mindre verk upplevs mindre dominerande än förslagen med större verk.
En etablering i denna storleksordning kommer oundvikligen att påverka landskapet. Frågan är
dock hur gestaltningen avspeglar nödvändigheten av nya förhållningssätt till lokal
energiproduktionen. Det är omöjligt att kamouflera eller försöka få vindkraftverken att smälta in i
omgivningen. Bättre då att göra det omvända genom att låta parken bli ett tydligt eget nytt inslag i
landskapet. Jag saknar ett förslag med större inbördes ordning, likt vindkraftsparken utanför
Köpenhamn eller längst motorvägen i Falkenberg; en formation av stora, stolta torn med värdigt
lugn rotation. Vindkraftparken skall vittna om att Göteborg tagit ett modigt steg mot en mer
hållbar framtid. Inte som en förlängning av den rådande otydliga industristaden utan som ett
modigt och tydligt ordnat nytt inslag som inte skäms för sig. Samtliga nu presenterade parkförslag
riskerar genom sin otydliga ordning att bli kompromisser som vare sig anpassar sig eller tillför nya
värden i landskapet.
Mika Määttä
Göteborg 2012 07 02

Stefan Edman
Synpunkter på Vindpark Göteborg
Det underlagsmaterial inklusive simuleringsprogram som Göteborgs Energi låtit
ta fram erbjuder en god grund för att ta ställning till om och i så fall i vilken
skala/utformning Vindpark Göteborg bör kunna etableras.
För några år sedan hade jag generellt en negativ syn på en vindkraftetablering i
havet mellan Göteborgs skärgårdar och stadens hamninlopp. Jag ansåg att det
påtagligt skulle störa upplevelsen av inloppet och den klassiskt sköna utblicken
mot den blå horisonten.
Idag har jag efter åtskilligt begrundande ändrat ståndpunkt.
Förvisso anser jag alltjämt att man vid anläggandet av vindparker måste ta
betydligt större hänsyn till påverkan på landskapsbilden än vad som sker idag.
Det handlar om kultur- och naturvärden men också om hur proportionerna i
landskapsrummet ändras vid införandet av mycket höga vindkrafttorn inkl
rotordiameter.
Problemet är att dessa värden inte kan prissättas på vanligt sätt och att de därför
ofta underskattas eller helt negligeras vid prövning av lokalisering. I somliga
kommuner har man dock på senare tid beställt särskilda landskapsanalyser som
grund för ställningstagande.
I en tidigare kortfattad PM om Vindpark Göteborg påminde jag om det
självklara faktum att Göteborg liksom andra städer präglats av energihistoriens
olika epoker: 1800-talets vedskutor, det tidiga 1900-talets kol- och
kokstransporter, vår egen tids oljeförsörjning etc.
Det är därför rimligt att även den moderna förnybara energitekniken – vindkraft,
vågkraft, solceller – tillåts prägla stadslandskapet och dess omgivningar,
givetvis efter noggrann prövning och tillämpning utifrån bl a Miljöbalken. Jag
har alltså en positiv syn på etableringen av en vindkraftpark i det föreslagna
området, i beskrivningen väl avgränsat efter geologiska och miljömässiga
parametrar.
Den parameter som dock bör vara avgörande vid ett beslut om fortsatt planering
av Vindpark Göteborg är höjden på vindkraftverken. För upplevelsen av
proportionerna i landskapsrummet är skillnaden i total höjd mellan 183 meter

(parklayout 1 och 4) och 144 meter fundamental. En park med 183 meter höga
kraftverk skapar en känsla av ”industrilandskap”; därtill kommer det intensiva
vita blinkande skenet
Jag förordar alltså parklayouterna 2 och 3 med de lägre vindkrafttornen. Vilken
av dessa som bör väljas - 9 eller 16 kraftverk - spelar ur miljö- och
landskapssynpunkt mindre roll, enligt mitt förmenande. Kraftnyttan blir dock
självklart större med 16 verk (45% täckning av hushållens elbehov) jämfört med
9 (25%). Antalet kraftverk i vindparken har alltså sannolikt mindre betydelse
för upplevelsen än kraftverkens totalhöjd.
Om man emellertid önskar optimera uttaget av förnybar el till en ringa negativ
påverkan på landskapsrummet bör man välja parklayout 3.
Jag skulle rentav vilja vända på resonemanget och påstå att Vindpark Göteborg,
på detta sätt skonsamt placerad och utformad, skulle gestalta en positiv image av
Göteborg som den moderna hållbara staden som erbjuder medborgarna en
grönare välfärd, både i form av et vackert natur- och kulturlandskap och en
ekologisk omställning av den resursmässiga och tekniska grunden för denna
välfärd.
STEFAN EDMAN
Fil mag/biolog och miljödebattör, tekn doktor hc vid Chalmers
Författare och fd sakkunnig i miljöfrågor i regeringen

"Av all natur har havet mest å fortelle om."
Björnstjerne Björnson, norsk diktare och nobelpristagare.
1
Få landskap är så åsidosatta som havet. I äldre tiders analoga landskapsmodell är havet en
glasplatta över en blygrå botten. Kanske med några vita penselstänk för vågskum. Men
vattenytan bedrar. En fiskare, en lots eller seglare vet att havet har sin geografi, lika viktig att
känna till som fastlandets geografi. Nej viktigare, eftersom havets geografi inte omedelbart
kan avläsas på dess yta. Ytan ger sken av nollställdhet, av orördhet och av fria siktlinjer.
Därför är det enda som får höja sig över ytan det som också förknippas med orördhet, slarvigt
kallat naturlandskap: öar, kobbar och i insjön: vassruggar. Båtar får bryta ytan så länge den
lämnar den orörd efter sig och de enda fasta installationerna till havs, förutom de maritima
siktmärkena och farledsmarkeringarna, är oljeborrningsplattformarna som förknippas med den
smutsiga exploateringen av fossila bränslen.
Membranet är grumligt. Liksom vi ser uppåt mot himmel som ter sig tämligen orörd
föreställer vi oss hur orördheten fortsätter neråt på andra sidan spegeln.
Detta är havet:
Havet är och har alltid varit människans största avfallsanläggning. Latrin och andra
organiska restprodukter har kunnat brytas ner över tid. Men i dag står vi inför problem
med plast och kemikalier som inte bryts ner men försvinner under ytan från en
växande befolkning. Out of sight, out of mind.
Den globala uppvärmningens hav hotar att lägga hela nationer under vatten. Korallrev
dör när havstemperaturerna stiger och ekosystem råkar i obalans. Jakten efter olja på
allt större djup har redan lett till naturkatastrofer.
Havet var förr en krigsskådeplats för blodiga drabbningar som resulterade i tusentals
döda och stora materiella förluster. I dag härjar pirater utanför Etiopiens kust.
Hangarfartyg med bestyckade plan klara att lyfta, finns i haven utanför politiska
oroshärdar.
Flyktingar dör i undermåliga båtar när de tar sig över havet till det drömdra livet i
frihet. Gigantiska hotell flyter omkring på haven där kryssningspassagerarna invaggas
i trygghet tills en olycka sker. Titanic och Estonia är 1900-talets stora tragedier som
fått närmast mytiska proportioner, fastän många fler dog på haven under världskrigen
eller i samband med fiske.
Överfiskning gör att fiskebestånden i haven inte kan regenerera. På sikt kan de marina
matresurserna ta slut.
Transport över haven av varor från låglöneländer mättar vårt konsumtionsbegär och
vår lust till exotiska matvaror till höga kostnader för människor och miljö.
Havet är livsfarligt, befolkat, bekrigat, nerskräpat, exploaterat och dödsdömt.
Och egentligen handlar allt detta om jakten på resurser. Inte bara i dag, utan i alla tider.
Krigen, dagens flyktigkatastrofer eller emigrationen på 1800-talet, oljeutsläppen,
överfiskningen, den globala uppvärmningen. Och problemet med att göra oss av med resterna
efter de förbrukade resurserna.
Det som framstår som allt för iögonenfallande när man från havet närmar sig Göteborg är det
industrilandskap som vi egentligen vill förvisa till landskapet baksida, vid Arendal samt vid
hamnanläggningarna vid Skandia- och Älvsborgshamnen. Här finns det tillika energiintensiva
landskapet präglat av oljecisterner, tunga transporter och energislukande fraktfartyg. Den som
läst Kristian Lundbergs prisbelönta bok ”Yarden”, som handlar om tim- och dagarbetarna vid

Malmö lasthamn, vet också att denna typ av områden kan ligga i total skugga med tanke på
arbetsförhållanden, framförhandlade rättigheter och anställningstrygghet.
I Hake fjord kan alla de ovan skisserade berättelserna om havet berättas. Det lokala havet
speglar det globala havet. Men här kan även en berättelse börja om hur resursjakten tog en
annan vändning. Hur en global rörelse mot ökad användning av de förnyelsebara
energiresurserna vind, sol och vågor satte sina avtryck i den lokala miljön.
Det hoppfulla havslandskapet
2
I simulator kan man se den planerade vindkraftparken i Hake fjord. Beroende på vilka
alternativ man väljer växer eller minskar vindkraftverkens roll i den nya landskapsbilden.
Likväl tar de inte över utan inordnar sig i det stadslandskap som även innefattar inloppet mot
staden.
Som en motpol till det ovan skisserade växer det hoppfulla havslandskapet fram. Inga krig
kommer att utkämpas om vinden som energiresurs. Den elektricitet som vindkraften skapar
kommer inte att leda till flyktingströmmar, eldrivna lastfartyg släpper inte ut annat än några
liter smörjolja, vindkraft bidrar inte till nedskräpningen av haven och vinden är lika lite som
solen en resurs som kan kapitaliseras på samma sätt som olja eller gas. Hake fjord är bara ett
steg på vägen, men ett viktig steg för att implementera vindkraften i vårt visuella medvetande.
Det kommer att synas från stora delar av Göteborg och kommer inom kort att ingå som en del
av göteborgarnas vardagslandskap, lika självklar som någonsin Götaälvsbron, Balder eller
Ullevi.
Avslutningsvis ska vi tillbaka till havet som ett landskap i samspel med landskapet ovanför
havsytan. I inloppet till Göteborg är gränsen mellan hav och land är flytande. Båttrafiken gör
sig ständigt påmind, sjömärken och farledsmarkeringar, utskjutande kajer och pirer
överbryggar gränsen mellan land och hav. Aktiviteterna glider mellan olika ytor. Vi kan titta
på en karta från 1691 som visar Göteborgs hamninlopp. Som en krokant syns själva den
bastionsomgärdade staden, men letar vi oss ut i förbi Göta älvs mynning ser vi hur vägar går
från havet och in mot öarna och staden samt kors och tvärs mellan öarna och inte minst
mellan öarna och staden. Landbackens färdvägar och vattenvägarna är delar av ett och samma
kommunikationsnät. Havet binder samman, havet överbryggar. Havet, solen och vinden är
just nu de viktigaste resurserna för en mer annorlunda och mer hoppfull framtid.
Jönköping juni 2012
Ådel V. Franzén
Kulturgeograf vid Jönköpings läns museum
Fil.dr i Kulturgeografi

Figur: karta över inloppet till Göteborg från 1691 (N 31-1:3). Seglingslederna är markerade
som vägar i mot staden och mellan öarna. Vindkraftsparken är ungefärligt inlagt.
3

Reflektioner kring Vinga Vindkraftspark
Jag hämtar inspiration till mina reflexioner från bl.a. den aktuella boken ”den stora
förnekelsen” av Anders Wijkman och Johan Rockström. De understryker vilken fundamental
betydelse som energiförsörjningen har för ett lands utveckling. Energimixen domineras idag
till 80% av den fossila energin. Den nödvändiga omställningen till förnybar energi
underbyggs av en serie oomtvistliga argument: klimathotet, miljö- och hälsorelaterade
problem, peak-oil och oljans värde som råvara inom en rad olika områden som kemi,
läkemedel och livsmedel.
Trots de till synes oöverstigliga hindren att skapa globala överenskommelser för att tackla
klimat- och miljöhot och att ställa om energisystemet så sker det idag en mycket snabb
utveckling på många håll i världen. Under 2009 skedde något av ett trendbrott när de totala
investeringarna, främst vind, var större än investeringarna i konventionell el.
43 % av all ny elkapacitet inom EU 2008 baserades på vindkraft (Frode Birk Nielsen – The
Nature of Wind Power 2009). Vårt grannland Danmark uppvisar en enastående
utvecklingskurva: 2004 (10% av landets elproduktion, 6500 turbiner, 2009 (10%, 5000
turbiner) och för 2025 finns prognoser att 2000 högteknologiska turbiner kommer att svara
för 50% av elproduktionen. Och i Tyskland och Spanien utgör vindkraften 7,5% respektive
11% av elproduktionen. I Sverige utgjorde vindkraften bara drygt 1% av elproduktionen om
man relaterar till produktionen på 2,5 TWh 2009 till produktionen av kärnkraft, vattenkraft och
elproduktion från kraftvärmeverk. Så vi ligger efter i Sverige även om det finns planer på att
öka produktionen mer än 10 ggr (till 30TWh).
I Kina domineras energimixen av kol (70% av energiproduktionen) men det sker det
samtidigt en snabb ökning av både sol- och vindenergi. Kina är världens fjärde största
vindkraftsnation med en kapacitet av 12GW 2009. Målet är att 15% av landets elproduktion
kommer att utgöras av vindkraft 2020 bl a från stora vindkraftsparker i nordvästra Kina och
längs Stilla havskusten.
Den nya ekostaden Caofeidian - som har redan har börjat byggas ut ca 20 mil öster om
Peking – planeras som en förebild när det gäller användning av förnybar energi. SWECO har
svarat för planeringen med utgångspunkt från det svenska konceptet Symbio City som
verkar för ett integrerat angreppssätt på hållbar stadsutveckling Vi har fått gehör för att
planera staden med ett mycket lågt energibehov – svarande mot en halvering av det svenska
energikravet enligt BBR för den första etappen av staden med ca 400 000 invånare.
Ca 60% av energibehovet kan då täckas med el från en vindkraftspark – de övriga 40% kan
klaras med b la geotermisk energi/markenergi och energi från avfall. Möjlighet att utnyttja
spillvärme från intilliggande industrier kan också tillvaratas. Det finns flera alternativa sätt att
gruppera de maximalt 150-200 kraftverken (större verk ger förstås ett färre antal) längs de
två skyddsvallar för skydd mot förhöjda havsnivåer, översvämningsrisker från stormar och
tsunamis som byggs i anslutning till staden.
Det är uppenbart att det finns goda erfarenheter att skapa för ögat och sinnet visuellt
attraktiva vindkraftsparker både off-shore och on-shore i detta och andra fall. De danska
erfarenheterna är särskilt imponerande och den tidigare nämnda boken ”The Nature of Wind
Power” är en inspirationskälla för mig. Med så väl planerade anläggningar som där redovisas
så förstår man att 96% av danskarna har en positiv attityd till vindkraft och att 91% uttrycker
en stolthet över vindkraftverken och den danska vindkraftsindustrin. Endast 5% är
motståndare till denna energiform.
Kanske denna lilla omvärldsbetraktelse kan ha bäring på Vindplats Göteborg.

Göteborg är kanske den stad som står inför det största hotet från klimatförändringar i
Norden. Hundratals kvadratkilometer mark riskeras att återkommande översvämmas inom
några decennier om inte kraftfulla anpassningsåtgärder vidtas i form av vallar, ordnade
översvämningsområden och kanske flytande bebyggelse. Göteborg befinner sig också i en
kritisk period i sin ekonomiska utveckling. Den stolta industriella epoken med rötter i varv och
verkstäder har definitivt nått sin höjdpunkt och är på tillbakagång.
Rätt hanterat kan åtgärder för att lösa klimat- och miljöfrågorna enligt min mening göra
Göteborg till en förebild i Norden och världen att hantera både anpassning till pågående
klimatförändringar och förebyggande åtgärder för att minska klimatpåverkan. Staden har
också chansen att med inspiration från omvärlden bli en föregångare när det gäller vindkraft
som en integrerad del i en sådan satsning
Utvecklingen av den nya hållbara stadsdelen Älvstaden har en nyckelroll i sammanhanget
Älven kan bli en sammanbindande länk istället för barriär. En modern stadskärna med en
blandad bebyggelse (bostäder, arbetsplatser och service) samt nya universitet, globala
kunskapsföretag och småskaliga kreativa näringar kan utvecklas med bl a en ny
undermarksförlagd station som nav. Stadsdelen kan bidra både till ekonomisk tillväxt och
socio-kulturell mångfald.
Den faktor som kan vara avgörande för att sätta Göteborg på världskartan är att göra
Älvstaden till en klimatneutral och helst även klimatpositiv stadsdel kombinerat med övriga
hållbarhetsdimensioner. Genom att från början reducera energibehovet med passivhus- och
plushusteknologi kombinerat med smarta elnät och användarvänliga styr- och
övervakningssystem minimeras behovet av utifrån tillförd energi. Beroendet av fjärrvärme-
och fjärrkyla kan minskas helt på sikt – de centrala systemen används för befintlig
bebyggelse som är svårare att ställa om.
Vindkraften träder nu in som pricken över i-et för att skapa den eftersträvade förebilden
eftersom energieffektivisering minimerar behovet så att en vindkraftspark kan svara för
huvuddelen av eltillförseln (antag 25 kWh/kvm ger ett behov av ca 100 GWh för Älvstaden
motsvarande 1/3 av den nu bedömda potentialen för vindkraft i Göteborg) Genombrottet för
solceller dröjer något eller några decennier och även om en stor del av tak och väggar
nyttjas för solenergi kan troligen max ca 15 GWh timmar (dvs ca 15% av områdets elbehov)
produceras lokalt. Detta är mycket grova och översiktliga antaganden som givetvis måste
studeras fördjupat i samverkan med energiexperter. Behovet av vattenkraft som komplement
och balansering till vindkraft behöver också belysas.
Om denna vision kan konkretiseras och utvecklas i dialog med alla Göteborgare så kan den
bli en del av den gröna revolution som kan göra Göteborg till ett världsledande och
inspirerande exempel. Det finns givetvis ett NIMBY-syndrom (not in my backyard) även i
Göteborg, precis som på andra håll. Några är skeptiska till att några nya, storskaliga element
ska störa utblick över hav och kobbar. Men siluetten av kranar och hallar är fortfarande
tydligt märkbar längs norra älvstranden och i hamnen. Dessa tingestar är fortfarande en
viktig del av den Göteborgska identiteten och trots att de i skala kan mäta sig med och
överträffar vindkraftverken i skala och visuell påverkan så känner nog många vemod inför att
de successivt minskar i antal. På samma sätt kan vindkraftverken komma att bli en symbol
för en ny epok som signalerar omställningen till det hållbara samhället som lyckades att
bemästra klimat- och miljöhot.
När de boende längs havet ser vindmöllorna växa upp i en välgestaltad helhet som bygger
på att en rad olika scenarier för lokalisering, dimensionering, färgsättning skapats och
utvärderats i breda dialoger med många olika aktörer så kan NIMBY att förvandlas ett
YIMBY- yes in my backyard. Erfarenheter från andra goda exempel världen över kan tas
tillvara men gestaltningen kan få en unikitet genom den breda medverkan från många

aktörer – både medborgare och ypperliga arkitekter .Den moderna vindkraftsparken blir en
stolt port till framtidens Göteborg – ett landmärke som sätter staden på världskartan. Det blir
en symbol för att Göteborg lyckades ta klivet in i en ny era – att komma över nostalgin över
varvs- och industriepoken och att med förenade krafter samla alla kring den gemensamma
visionen om det hållbara samhället Det blir en del av Göteborgarnas identitet och stolthet
över sin stad och dess förmåga att ständigt möta nya utmaningar och förändringar!
”När förändringens vindar blåser bygger några vindskydd med andra bygger vindsnurror”
(Gammalt kinesiskt talesätt)

Reflektioner kring visuell upplevelse av parkexempel 1 och parkexempel 2
Att analysera visuell och annan miljöpåverkan från vindkraft är givetvis en för komplex
uppgift för att kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt inom ramen för några timmars
arbete. Helst skulle man ha möjlighet att åka ut på plats till de olika betraktelsepunkterna och
formulera sina intryck baserat på en kombination av intryck från dessa punkter och
noggrannare bedömningar och överväganden av hur de föreslagna layouterna och enskilda
verk skulle kunna tänkas påverka den visuella upplevelsen.
Mitt sätt att angripa uppgiften vid skrivbordet (datorn) har varit att svepa igenom 5-10
fotopunkter för de olika åtta betraktelsepunkterna och subjektivt bedöma den visuella
påverkan i fyra klasser: betydande påverkan, viss påverkan, obetydlig påverkan, ingen
påverkan. Det innebär ca 60-70 bedömningar för varje parklayout. Därefter har jag jämfört
mina intryck från varje betraktelsepunkt för de två parklayouterna. Slutligen har jag sökt göra
en sammanfattande bedömning av de respektive parklayouterna som helhet med referens till
de generella reflexionerna ovan. I tabell 1 redovisas reflexioner för varje betraktelsepunkt för
de två parklayouterna.
Sammantaget innebär parkexempel 2 något mindre visuell påverkan än parkexempel 1 pga
att snurrorna är större och högre i det senare fallet. Skillnaderna är dock överlag marginella.
Det enda undantaget från denna slutsats är Långedrag där jag bedömer att parkex 2 ger
något större påverkan på havets horisontlinje än i parkex 1. Från Älvsborgs fästningsmur
upplever jag parklayouterna som likvärdiga ur visuell synpunkt. Från fästningen med sin
historiska identitet skulle enligt min mening en ny vindkraftspark kunna upplevas som en
intressant framtidssatsning snarare än som en anläggning med visuell påverkan. En upplevd
länk mellan historia och hållbar framtid blir påtaglig från fästningsmuren!
Det är tydligt att vindkraftsparken i båda layouterna kommer att vara underordnade andra
upplevda element som hamnens fartyg, kranar och master från Röda sten, Älvsborgsbron
och Ramberget, dvs från siktpunkter västerut från stadens närbelägna delar. På sikt kommer
sannolikt visuella element knutna till hamnverksamheten att minska i omfattning och då
kommer vindkraftsparken att framträda tydligare än den kommer att göra på kort sikt när
huvuddelen av hamnanläggningarna är kvar. Processen att kunna införlivas som ett nytt,
identitetsskapande element för Göteborg kommer därför att kunna ske successivt.
Från siktpunkter väster, norr och söder om vindkraftsparkerna är den visuella påverkan mer
urskiljbar än vid siktpunkter österifrån eftersom det i detta skärgårdslandskap handlar om ett
samspel mellan snurrorna och renodlad natur – hav, klippor och ibland skogklädda höjder –
och i mindre utsträckning bebyggelse, båtar och småskalig hamnverksamhet. Betydande
påverkan förekommer dock i dessa fall från högst ca 30% av fotopunkterna. I det fall
betydande påverkan förväntas ske så samspelar enligt min mening ett flertal snurror till en
välbalanserad visuell helhet. Det innebär att det i inget fall förekommer att en ett eller fåtal
snurror totalt dominerar över andra. Samtidigt måste man vara medveten om att visuell
påverkan här i många fall i samband med boende och fritidsverksamhet och då är många
personer troligen mer känsliga för hur anläggningarna samspelar med naturen än från
verksamheter och platser i staden – broar, kajer, utsiktspunkter etc.
Sammantaget anser jag att skillnaderna mellan de två parklayouterna ur visuell
upplevelsesynpunkt är så små att parkexempel 1 som innebär högre effekt, 30% högre
energiproduktion och 50% större produktion per vindsnurra bör prioriteras framför
parkexempel 2. Skillnaderna mellan höga/få resp lägre/fler verk ur visuell
upplevelsesynpunkt borde dock analyseras utifrån vetenskapligt upplagda studier av olika
målgruppers preferenser i de olika betraktelse- och fotopunkterna. Mina slutsatser får ses
som ett slags preliminära hypoteser kring möjlig tolkning av upplevelsen i de tänkta scenarier
som de två parklayouterna representerar.

Betraktelsepunkter Parkexempel 1
14 verk, 183 m höga,
4,5 MW, 260GWh/år
(18,6GWh/år,snurra)
Hjuvik
Ingen påverkan (ip) – 3 punkter
Obetydlig påverkan (op) – 1 punkt
Viss påverkan (vp) – 1 punkt
N Brännö
Fotö
Långedrag
Älvsborgs fästning
Röda Sten
Betydande påverkan (bp) – 2 punkter
Parkexempel 2
16 verk, 144m höga
3,6 MW, 200GWh/år
(12,6 GWh/år, snurra)
ip – 3 pkter
op – 1 pkt
vp – 1 pkt
bp – 2 pkter
Betydande påverkan i 30% av fotopunkterna i båda parkexemplen. Ganska likvärdig
påverkan även om snurrorna i parkex 2 upplevs smäckrare. I någon mån handlar det
om avvägningar mellan högre/få gentemot lägre/fler. I punkterna med betydande
påverkan upplevdes den ändå god ”visuell balans”
ip – 4 pkter
ob -
vp – 2pkter
bp – 3pkter
Park ex 1 är framträdande med stor
upplevd skala rakt söderifrån men god
visuell balans (30 % av fotopunkterna)
ip-6 pkter
vp-1 pkt
ip- 3 pkter
ob – 2 pkter
vp-2 pkter
bp - 0
Mindre visuell påverkan än parkex 1,
ingen betydande visuell påverkan pga
lägre skala och annan konfiguration
ip – 5 pkter
vp-2 pkter
Liten visuell påverkan Lite större påverkan än parkex 1 men
god visuell balans och måttlig skala
ip – 4 pkter
ip-2 pkter
ob-1
ob – 2pkt
vp - 1
vp-1pkt
bp-1 pkt
Ingen betydande påverkan, godtagbart
visuellt samspel med klippor
ip – 4pkter
ob-1
vp-2
Vindkraftsparken upplevs som ett nytt
intressant inslag i hamninloppet från
fästningsmuren – framtida hållbar
anläggning möter historen
ip-3pkter
vp-3pkter
Älvsborgsbron ip – 4 pkter
ob-1
vp - 1
Ramberget
Lite större påverkan än i parkex 1 men
med större påverkan på havets
horisontlinje än parkex 1 (mer visuellt
störande än påverkan på upplevelsen av
klippor)
ip – 4 pkter
vp – 3 pkter
Samma reflexion som för parkex 1,
samspelar väl med horisontlinjen, klippor
och skogklädda berg
ip – 3pkter
vp-3 pkter
Från röda sten dvs från hamnplanets nivå är det tydligt att vindkraftsparken blir
underordnad andra från denna nivå upplevda element som hamnens fartyg, kranar,
cisterner och mot norr de relativt höga, skogklädda bergen. Något större upplevd
påverkan från parkex 1 pga större och högre snurror (verk) men det är knappt märkbart
inte minst pga påverkan från andra element.
ip-2 pkter
ob – 2pkt
vp-1pkt
bp-1 pkt
Vindkraftsparken samspelar på ett intressant sätt med yttre hamnens fartyg, kranar och
master, dock ngt större visuell påverkan än i röda sten. Något större påverkan från
parkex 1 pga högre och större snurror
ip – 3 pkter
ob-2
vp-2
ip – 4 pkter
op – 1 pkt
Från Ramberget är den tydligaste påverkan i båda parklayouterna att snurrorna bryter
horisontlinjen något. Samtidigt mildras denna påverkan av att hamnens fartyg, master och kranar
dominerar över snurrorna. Något större påverkan från parkex 1 pga högre och större snurror.

Vindplats Göteborg -­‐ En vindkraftspark
utifrån ett varumärkesperspektiv
Förord
Syftet med den här betraktelsen är att beskriva och förklara varumärkeskonsekvenserna av en vindkraftspark i Göteborg
- Vindplats Göteborg - och vad en sådan etablering skulle kunna leda till för en plats utveckling. I det sammanhanget är
det av vikt att ta hänsyn till de människor som verkar inom platsen, hur de skall kunna känna en tillhörighet till platsen,
och en känsla av delaktighet för platsens utveckling. Min roll är att göra en vetenskaplig analys med avseende på hur
viktigt en plats varumärke är som tillgång för en stad och region och dess medborgare och de konsekvenser som en
underlåtenhet av att ta detta på allvar kan få vid en etablering av en vindkraftspark.
Denna betraktelse är av begränsad omfattning och bör ses som en översikt över fältet med indikationer på viktiga
hänsynstaganden som bör tas vid en eventuell kommande etablering av en vindkraftspark med fokus på Göteborgs stad
och de speciella förhållanden som finns där. Mitt fokus har varit att analysera de utmaningar som finns och hur
varumärkets betydelse för en plats och dess intressenter kan påverkas om inte rätt förutsättningar skapas för att
mobilisera de krafter som krävs i samband med en vindkraftpark. Jag har byggt min analys på den forskning som finns
om platser som varumärken och mobiliseringsprocesser. Samverkan, värdeskapande konstellationer och varumärkens
symboliska kraft har i dessa sammanhang en stor betydelse för varumärkesbyggandet för en regions konkurrenskraft.
Viktigt är att betona varumärkets betydelse och de konsekvenser som det kan få om detta negligeras för framtiden i
Göteborg.
Min bakgrund är att jag har forskat och undervisat om varumärken, kommunikation och städers attraktivitet vid
Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Jag har också såsom varumärkesdoktor genomfört studier av t.ex.
varumärkeskonsekvenser i samband med Volvo-Geely-affären och Stenungsund som varumärke. Jag har också varit
med att ta fram en handbok om hur attraktiva städer kan utvecklas och förädlas.
Göteborg den 14 augusti 2012
Ek Dr Eva Ossiansson
0708-43 92 80
1

Förnuft och känsla -­‐ vikten av attraktiva livsmiljöer
En stad och vad den förknippas med utgör en konstruktion av historiska, politiska, religiösa viljeyttringar inom ramen
för en lokal kontext 1 . Staden utgör en samlingsarena för aktiviteter och förändringar 2 . Att förstå vad ett varumärke för
en plats såsom t.ex. Göteborg inbegriper därför komplexa frågeställningar om uppfattningar kontra verklighet i nutid
liksom dåtid. Varumärkesbyggande vad gäller en plats såsom en stad handlar om förmågan att skapa förtroende och
visa på helheten i vad som erbjuds till nytta för alla intressenter i staden 3 . Varje individ, organisation, företag eller
verksamhet utgör beståndsdelar av varumärkets helhet för en plats. En helhet att identifiera sig med och känna sig stolt
över att medverka i - ett varumärkesbyggande i termer av förtroende och livskvalitet kopplat till platser. En
vindkraftspark måste därför även ses utifrån detta perspektiv.
Att bygga ett varumärke handlar mer om konsten att hantera människors uppfattningar än hur verkligheten egentligen
ter sig 4 . Ett varumärke existerar endast i människors medvetande och kraften i ett varumärke avgörs av hur pass väl
inflytandet av dessa uppfattningar hanteras 5 . Dessa uppfattningar kan vara djupt rotade historiskt, men även påverkas av
aktuella händelser i vår samtid. Det krävs en förståelse för hur uppfattningar påverkar vårt beteende och vad som gör att
varumärken "tar plats i vårt medvetande". I det sammanhanget gäller det att skilja på funktion och känslor. Att utvinna
energi ur vinden kan ur ett funktionellt perspektiv motiveras med att det utgör ett hållbart alternativ för att få energi.
Samtidigt ger en vindkraftpark upphov till känslor och symboliserar andra saker för oss. I en insändare i Göteborgs-
Posten onsdagen den 1 augusti 2012 ger Anita Almqvist och Bahman Alami uttryck för just detta genom att se på
vindkraft på följande sätt:
"Det må vara miljövänligt men det är inte människovänligt. Man kunde lika gärna säga till oss att man planerade att dra motorväg, bygga en
bilfabrik eller någon annan industri här. Det kvittar lika - vårt paradis är det inte längre. Knappast någon annans heller" 6
De menar att vi alla kan inse de positiva effekterna av vindkraft, men det påverkar det "mänskliga rummet" i alltför stor
utsträckning och alltför ofta placeras vindkraftsanläggningar i natursköna miljöer. När vi ser till
varumärkeskonsekvenserna av Vindplats Göteborg och hur det påverkar landskapsbilden måste därför även de
emotionella aspekterna beaktas och hanteras på ett bra sätt. Om människor kan bli positivt engagerade kan en högre
grad av engagemang skapas och en vindkraftpark kan motiveras av andra skäl än de rent funktionella. Den svåra frågan
är dock hur detta kan göras möjligt och här utgör vindkraftparkens symboliska värde en viktig ingrediens. Det gäller att
skilja på fakta och funktion, d.v.s. det som skulle kunna ses som förnuftigt och de mer emotionella aspekterna som är
viktiga för hur pass väl en vindkraftpark kan tas emot av människor på en plats.
Forskaren Dinnie 7 drar slutsatsen att det är viktigt att förstå sambandet mellan en plats image och rykte och dess
attraktivitet som plats för att bo, leva, investera och studera. I studier 8 gjorda avseende vad människor av idag
värdesätter har det framkommit att det främst är individens välbefinnande som fokuseras som att må bra fysiskt, ha en
meningsfull fritid samt att kunna fylla livet med nöjen och underhållning. Det är därför inte så konstigt att den plats där
man bor och verkar fyller en viktig roll. Vikten av att kunna skapa attraktiva livsmiljöer som tilltalar människor och är
mer upplevelseorienterade har därför ökat. Staden har blivit en slags scen där konsumtion kan förverkligas, upplevelser
kan skapas och det goda livet kan uppnås. Staden är också en del av vardagen som handlar om att få livet att fungera
överhuvudtaget. Vad vi värdesätter i relation till vad staden levererar som varumärke kommer att få en avgörande
betydelse för stadens attraktionskraft och varumärke.
Det visuella och emotionella -­‐ viktiga symboliska aspekter
Varumärket för en stad kan användas som referenspunkt med vilken jämförelser kan göras mellan olika valmöjligheter
– ett slags informationskoncentrat. Därigenom underlättas beslutsprocessen och valsituationen. Platsvarumärket ger en
indikation på vilka förväntningar som kan tänkas bli uppfyllda. Platsvarumärket har därför också en symbolisk
betydelse. Om platsen förknippas med buller och fula miljöer skapar detta negativa förväntningar. Platsvarumärket
utgör det mervärde som upplevs. Dessa mervärden är i regel de känslomässiga värden och mer mjuka faktorer som är
svåra att specificera. Kärnan av erbjudandet d.v.s. de hårda faktorerna – det som är lätt att definiera - utgör inte det som
skapar ett hållbart platsvarumärke, då dessa är lättare att imitera. Det är snarare tjänsteinnehållet, den upplevda imagen,
stilen och omtanken som utgör det mer varaktiga i platsvarumärket. Ett platsvarumärke kan därför sammanfattningsvis
definieras i termer av hur det upplevs visuellt och via sinnesintryck, hur det positionerar sig i medvetandet och i
1
Go, F., M. & R., Govers (2010), International place branding yearbook - place branding int the new age of innovation. Palgrave Macmillan.
2
Middleton, A.C. (2011), City Branding and Inward Investment. Ingår i Dinnie, Keith (2011), City Branding - Theory and Cases. Palgrave
Macmillan, s. 15-26.
3
Raaf, D.I. de (2000), Protecting Brands: How to Respond on Adverse Brand Publicity. Dissertation, Rotterdam School of Management, Erasmus
University, Rotterdam.
4
Duncan, T. & S., Moriarty (1998), A communication-based marketing model for managing relationships. Journal of Marketing, Vol. 62, s. 1-13.
5
Elliot, R. & L., Percy (2007), Strategic Brand Management. Oxford University Press.
6
Almqvist, A. & B., Alami (2012), Satsas stort och byggs för fort. Fria Ord, Göteborgs-Posten, 1 augusti, s. 30.
7
Dinnie, Keith (2011), City Branding - Theory and Cases. Palgrave Macmillan.
8
Baker, S. (2003), New Consumer Marketing - managing a living demand system. Wiley & Sons Ltd.
Willimott, M. & W., Nelson (2003), Complicated Lives - sophisticated consumers, intricate lifestyles, simple solutions. Wiley & Sons Ltd.
2

förhållande till konkurrerande platsers varumärken, i termer av mervärden (mjuka faktorer och hårda faktorer) och
upplevd personlighet och image.
Om platsen visuellt förknippas med negativa intryck kan detta med andra ord bidra till att försvaga varumärket. När
exempel 1 och 2 av vindkraftsparken betraktas är det slående hur mycket mer närvarande vindkraftverken är visuellt i
alternativ 1. Höjden gör att de känns närmare och ”horisontlinjen” blir mer markerat avbruten. Det är främst
perspektivet från Fotö som är påverkat och även Hjuvik och Brännö. Här tas ingen hänsyn till hur många
fastigheter/personer som berörs, men gissningsvis berör det ett relativt sett litet antal i relation till den nytta det gör för
Göteborgs medborgare. De audiella olägenheterna är viktiga att beakta för de boendes skull, men det torde vara i alla
fall delvis beroende av vindriktning. Dock borde det på längre avstånd smälta in i stadsbruset från Göteborg.
Personligen har jag en förståelse för att det visuella intrycket och bullret från vindkraftverk har en negativ inverkan och
att inte ha dem borde vara bättre. Dock är hamnmiljön redan exploaterad och en rad inslag är redan störande för ögat.
Vidare är också stadsbullret ett bakgrundsljud som gör att platsen redan som det är inte erbjuder någon tyst miljö.
De grupperingar som bor nära och påverkas av vindkraftverken påverkar inte sällan opinionen genom skrivelser, media
etc., varför det dock är viktigt att i möjligaste mån beakta och bemöta dessa grupperingar. Det finns alltid särintressen i
lokala grupperingar som inte sällan får gå före det allmänna goda. Det är viktigt att ha tydliga argument och idéer kring
hur dessa kan bemötas på ett bra sätt. Det är därför viktigt att inte negligera de människor som lever, verkar, bor och
besöker en stad och/eller region 9 . Om dessa undervärderas kommer detta påverka platsens varumärke. Även om det inte
är realistiskt att alla medborgare eller besökares behov och önskemål kan tillgodoses, är de viktiga då de lever och
andas stadens identitet, dvs. den bild som befattningshavare vill skapa för sin stad/region.
Projekt av Vindplats Göteborgs magnitud har en påverkan på omgivningen och det är oundvikligt att det drabbar olika
intressen, djurliv, segling, boende, etc, vilket är högst beklagligt. Men, den gemensamma nyttan som ett energiprojekt
av denna omfattning gör för flertalet måste få ligga i andra vågskålen, vilken väger ganska tungt, och som kanske inte
alltid lyfts fram. Vi fokuserar gärna på bevarande av historien, men glömmer ofta att nutidshistoria i framtiden blir till
den historien vi vill bevara. Göteborg har som stad sin grund i mötet mellan hav och land, sjöfarten har varit ryggraden i
stadens och regionens utveckling. Vi står nu inför ett nytt steg där vind och hav återigen kan ge Göteborg en positiv
utveckling, även om det är i en ny skepnad. Det viktiga är att skapa en positiv samsyn kring ett gemensamt
varumärkesprojekt där delaktighet och en syn på vad det gemensamma bästa är.
Markörer -­‐ symboler för attraktiva värden
Platsvarumärket 10 återger det som intressenterna själva vill identifiera sig med och den image som dessa vill
åskådliggöra. Ett boende eller en verksamhet på en viss plats kan exempelvis symbolisera det som individen, företaget
eller organisationen står för eller vilken status de vill förmedla. Platsvarumärket skall också förmedla en unik märkes-
och platsidentitet som kan baseras på namn, historik, geografi och på det sätt som innehållet förmedlas. Den
märkesuppbyggande dialogen baseras ofta på emotionella argument. Livskvalitet, naturupplevelser och ett personligt
bemötande kan exempelvis utgöra delar av en plats argument av detta slag. I relation till varumärket Göteborg tror jag
därför att det är viktigt att anta en mer proaktiv ställning och försöka att skapa en positiv förebild kring
vindkraftsparken där den ses som en ikon eller en naturlig del i varumärket Göteborg. Jag har tidigare skrivit om
Göteborgs historiska relation till vinden såsom bland annat hamnstad och maritimt centrum etc. Göteborg som
handelsstad har ett mycket vackert inlopp, men utan andra landmärken än Vinga fyr. Vindkraftsparken skulle kunna ses
som "Porten till Göteborg", "Göteborgs nycklar" och göteborgsvitsarna skulle säkert kunna producera ett eller annat
passande namn på en vindkraftpark etc, ett landmärke som kan bli en del av varumärket Göteborg. En vindkraftspark
kan, om den byggs som en del i ett större varumärkesprojekt, få en draghjälp av positiva värden såväl som en lokal
företeelse/attraktion. Jag har tidigare nämnt exempel på hur detta skulle kunna göras och har även andra idéer kring det
hela, men jag berör inte det här.
Det har sedan en tid tillbaka förekommit ett intensivt arbete inför Göteborgs stads 400 års jubileum. Det har
framkommit en mängd förslag och kritiken har inte låtit vänta på sig. Vi är i behov av en ikon, något speciellt som en
identitetsmarkör för vår stad. En ny arena, vattenkanaler eller spektakulära byggnader förs fram som förslag. I alla
varumärkessammanhang är det viktigt att kunna visa på markörer som kan symbolisera vissa värden för att bygga en
identitet – en värdegrund som visar på vad en stad står för. Kan vi använda en vindkraftspark till detta? Kan vi göra den
annorlunda för att sticka ut? Kan vi bygga en vandringsled över vatten och med tunnlar under vatten mellan fästena för
vindkraftverken? Ön Danska liljan samt Älvsborgs fästning som är av riksintresse både historiskt och kulturellt kanske
kunde få ett uppsving med dylik anläggning av maritim vandringsled? Vidare kunde eventuellt möjligheten till
friluftsliv kunna öka i det aktuella området genom access till både arkipelagen och den maritima miljön med djur och
växtlighet? De barriärer som eventuellt behöver byggas vid vindkraftsparken p.g.a. närheten till farleden, öar,
fundament till vindkraftverken etc. kanske kan användas som en del i dessa "vandringsleder till havs"? Eller en
9
Inch, A. (2011), Branding the City as an Attractive Place to Live. Ingår i Dinnie, Keith (2011), City Branding - Theory and Cases. Palgrave
Macmillan, s. 8-14.
10
Go, F., M. & R., Govers (2010), International place branding yearbook - place branding int the new age of innovation. Palgrave Macmillan.
3

ergodalbana som samtidigt ger en smak av skärgården? Kan vi förena det med forskningsprojekt och naturrum kring
maritima miljöer och hur de påverkas av stadsnära vindkraftsparker? Finns det andra designer av vindkraftverk? Kan
stående vara bättre, tystare och kanske mer accepterade?
Förslagen hur man kan göra vindkraftsparken till en ikonbyggnation för staden och dess varumärke kan göras fler och
behöver inte innebära stora kostnader. Däremot tror jag det är av stor vikt att vi hittar dessa synergieffekter och ser det
som en del i stadens varumärkesprojekt. Alternativet är alltför blekt. Varför skall vi ha en vindkraftspark i just Hake
fjord? Det måste finnas mycket bättre alternativ vad gäller fri vind och färre boende som störs, mindre känslig maritim
miljö etc? För att kunna skapa en legitimitet för en vindkraftspark krävs det således andra former av mervärden som kan
uppväga de negativa effekter som en vindkraftspark för med sig för landskapet. Det finns över tiden en tillvänjning där
människor väljer att se eller inte se vissa saker. I Göteborg finns det en historik som industri- och varvsstad med
förfulande miljöer som inte bidragit till att stärka Göteborgs varumärke rent visuellt. Däremot har det gett människor
arbete och skapat en annan stolthet kring det som åstadkommits. En känsla av delaktighet är således viktig där
människor kan känna och uppleva att de är med och tar del av vindkraftsparken på olika sätt. Då kan den även bli en
markör för skaparkraften i staden.
Att vindkraftsparken i sin mest utbyggda form motsvarar lejonparten av Göteborgs stads ambition för vindkraften och
de internationellåtaganden staden har gentemot "borgmästaravtalet", där 30 % av koldioxidutsläppen skall försvinna
under perioden 1990-2020 11 , hedrar Göteborgs Energis ambitioner. Underlaget till samrådet 12 ger också fingervisning
om ett gediget och grundligt arbete i konsekvensutredning. Att området beslutades i översiktsplanen daterad 1999, samt
dess vidare omnämnande i översiktsplanen 2009, torde göra projektet till mer av stadsplaneringsfråga än ett
kontroversiellt projekt.
11 http://www.eumayors.eu
12 Göteborg Energi (2012), Vindplats Göteborg - En del av ett hållbart Göteborg. Samrådsunderlag enligt Miljöbalken.
4