Nytt i Norrskog nr4 2009

porträttet
Solidaritet ska vara
föreningens signum
efter drygt tjugo år som ekonomichef i norrskog lämnade Per-olof nenzelius sin post under stor dramatik.
Fredagen den trettonde mars
2009.
Om två dagar fyller Per-Olof
Nenzelius 65 år.
Om ett par timmar ska han presentera
bokslutet för styrelsen
och ledningsgruppen. Ingen
rolig uppgift med den världsekonomi
som gått i sank – det
var betydligt roligare förra året,
och året innan det.
Han sitter på sitt kontor och
diskuterar grot med en kollega
när det plötsligt spränger till
bakom vänster öga. Han förstår
med detsamma att det är något
som inte står rätt till. Ambulans
tillkallas.
– Vägen mellan Kramfors och
Sollefteå sjukhus har jag kört så
många gånger, när jag såg den
passera genom ambulansens
fönster tänkte jag: Herregud! Är
det sista gången man åker här
nu, minns Per-Olof Nenzelius.
Det var en stroke. En lindrig.
En vecka senare får han en till.
En kraftig.
Fyra månader senare, en varm
dag i juli, träffar Nytt i Norrskog
en återställd Per-Olof i
sommarbostaden på Ungholmen
utanför Sollefteå.
– Nu är det jättebra i jämförelse
med hur det varit, bekräftar
Per-Olof.
Han tillägger ödmjukt att han
tar en dag i taget.
Och när han nu ser tillbaka på
Per-oloF
nenzelius Bästa
ekonoMitiPs
dagarna – som en i taget utgör
hans yrkesverksamma liv ser han
att det varit en spännande resa.
I början av sjuttiotalet kom
Per-Olof ut på arbetsmarknaden
med en mycket exklusiv fil.kand.
i Automatisk databehandling
– eller som det kallas i dag
– Systemvetenskap. På så sätt
sällade han sig till pionjärerna i
svensk datahistoria.
– På den tiden jobbade vi på
stordatorer, stansade tecken på
hålkort som lästes över till magnetband,
berättar Per-Olov.
Efter några år som datakonsult
i Stockholm började han och
hustrun Karin att kasta längtansfulla
blickar norrut.
Uppvuxna i Sollefteå, med ett
genuint natur- och fiskeintresse
var det naturligt att vända åter. I
samband med att äldsta dottern
Anna-Karin föddes blev det
hus i centrala Kramfors och
efter några år på krisdrabbade
NCBs dataavdelning tillträdde
Per-Olof Nenzelius sitt första
ekonomichefsjobb på Sollefteå
sjukhus.
– Men när tjänsten som ekonomichef
på Norrskog annonserades
ut 1988 nappade jag direkt.
Ett sånt här erbjudande får du bara en
gång. Om du inte slår till nu kommer du
att ångra dig sen!
• Av min pappa fick jag rådet när jag gifte mig att
inte ägna mig åt spel dobbel. jag gav samma råd till
min dotter när hon gifte sig.
• investera i skog. Det är en trygg investering med
ett realvärde som är svårt att hitta någon annan
stans. Men om man ska låna pengar till att köpa
skog måste man göra en kalkyl för att se att man går
i land med kostnaderna man har åtagit sig.
• vi lever i ett prylsamhälle som ibland kan skymma
sikten för enkla värden. Det är inte prylarna som ger
skogen dess oerhörda växtkraft.
Och ska jag vara helt ärlig var
det i det läget snarare gångavståndet
till jobbet än något
särskilt skogsintresse som gjorde
att jag tackade ja till tjänsten,
erkänner Per-Olof.
Men med åren kom skogsintresset
– liksom skogsinnehavet
– och sakta men säkert även
förankringen i skogsägarföreningens
grundvalar.
– Under de här tjugo åren har
Norrskog förändrats en hel
del, inte minst med olika typer
av industriengagemang. Men
faktum kvarstår. Norrskog ägs
av medlemmarna. Därför har
jag oerhört höga förväntningar
på Norrskogs solidaritet som
virkesköpare, säger han.
Och vad gäller industrierna
tror han på sikt att det vore
till Norrskogs fördel att ha en
industri som motsvarar ungefär
sjuttio procent av föreningens
kapacitet.
– Det är vettigt att inte behöva
mer virke än vi kan producera i
föreningen, säger han.
För egen del har skogsinnehavet
blivit långt större än han någonsin
tänkt sig.
– Men utan Norrskog tror jag
inte att jag vågat bli skogsägare
alls!
Han minns tydligt den inspektor
som sa: ”Ett sånt här
erbjudande får du bara en gång.
Om du inte slår till nu kommer
du att ångra dig sen!”
– Från början var jag egentligen
mest intresserad av fiskerätten
som hörde till fastigheten, säger
Per-Olof.
Från verandan där vi sitter inbäddade
i Ångermanälven från
tre håll, pekar han på delar av
innehavet uppströms älven.
Det undgår ingen att paret Nenzelius
är inbitna fiskare.
– Karin är min bästa fiskarkompis,
säger Per-Olof och fäster
blicken på Karin som sitter i
solen och läser en bok.
Hon nickar.
– Ja, jag minns kvällen när vi
gifte oss, vi satt här på Ungholmen
och undrade hur länge
gästerna skulle sitta här och
uggla, smålaxen hade just börjat
gå i älven och vi ville bara att
alla skulle åka hem så att vi fick
ge oss ut och fiska, säger Karin.
Det ena ger som bekant ofta det
andra. För Per-Olof ledde fiskeintresset
till skogsintresset som i
sin tur ledde till jaktintresset.
Och efter alla år som ekonomichef
har han precis blivit
utsedd till ekonomidirektör – av
jaktlaget!
Petra JärnBert
FAKTA: PEr-OlOF NENzEliUS
familj: hustrun karin, barnen Anna-karin, Mats
och per
Ålder: 65 år
bor: kramfors och på ungholmen på somrarna.
gör: pensionerad ekonomichef.
gran eller tall? Tall är mer värd!
Äter helst: Tjälknul med kantarellsås, det har jag
önskat mig både när jag fyllde 55, 60 och 65.
Surströmming är också gott.
bilD: peTrA jÄrNberT