Nytt i Norrskog nr4 2009

www.norrskog.se
Nummer 4 2009 | en medlemstidning från Norrskog
PEr-OlOF
VArVAr NEr
porTrÄTTeT SiD 8
Bertil Magnusson ser gryningslJus Mellan träDtoPParna • Finns Det träD
PÅ islanD? • HÖJt tak FÖr MeDleMsinsatsen • norrskog i nya lokaler
HissMoFors Balanserar genoM krisen • MarknaDsanalysen
gPs-erBJuDanDe FrÅn norrskog • tävla MeD Din Bästa BilD

JiLU
Tema SKOG
Pågående projekt:
JiLU ingår i Jämtlands läns landsting
”Bioenergy Promotion”
Detta EU-finansierade projekt syftar till
en ökad användning av bioenergi inom
Östersjö-regionen.
Vi kommer bl.a. arbeta med anpassad
skogsskötsel för ökat biobränsleuttag
från skogen och ökad etablering av lokala
närvärmeverk. För samarbete i dessa
utvecklingsfrågor kontakta;
Mikael Rein
Projektledare
0696-30157
070-3652808
mikael.rein@jll.se
www.jilu.se
Part-financed by the
European Union
JiLU • Tema SKOG • 840 73 Bispgården
Fritidsmetropolen!
200 m2 husvagnstillbehör och sommarfiske
Serviceverkstaden öppen: Mån- fre 07.00-16.00 • 0942-103 15
Butiken öppen: Mån- Fre 09.00-17.00, Lör 10.00-14.00 • 0942-103 00
Vi håller
inlandet rullande!
Ladda med rätt korv
inför älgjakten
Norrländsk matglädje!

Din medlemstidning från
Skogsägarna Norrskog
Tel: 0612-71 87 00
info@norrskog.se
www.norrskog.se
ANSvArig uTgivAre
anders ohlsson,
informationschef Norrskog
anders.ohlsson@norrskog.se
Tel: 0612-71 87 40
reDAkTioN
Petra Järnbert
redaktör/ADC Media
petra.jarnbert@adc.se
Tel: 070-262 91 95
nicklas stavbom
AD/ADC Media
nicklas.stavbom@adc.se
Tel: 0620-68 33 06
MeDArbeTAre
anders ohlsson
Fredrik nordin
enar augustsson
olov söderström
Catharina andersson
tommy andersson
gun-Marie Johansson
korrekTur
anders ohlsson
oMSlAgSfoTo
Petra Järnbert
repro oCh TryCk
sörmlands grafiska aB
upplAgA
12 500
ANNoNSbokNiNg
aDC Media
info@adc.se
Tel: 0620-68 33 00
Nytt i Norrskog är tryckt på
Novapress 100 gr som är godkänt
enligt Svanens kriterier.
Innehåll
Hoppet för den svenska skogsnäringen
tycks så smått vara på
väg tillbaks.
Resan dit har varit ganska lång
och mycket jobbig för de flesta
inblandade.
Sågverken har tagit mycket
stryk. Där har man gått från
bästa resultat någonsin till riktigt
dåligt. Utslagning har varit omfattande.
Allt från nedskärningar
till definitiva nedläggningar.
Norrskog har inte heller skonats.
Väldigt många sågverk hade
påbörjade eller kontrakterade
investeringar när lågkonjunkturen
slog till. Den amerikanska
fastighetsmarknaden satte igång
karusellen med vad som visade
sig vara den största finansiella
bubblan som världen hittills skådat.
Ofattbara belopp har bara
gått upp i rök. Finansministrar
och riksbanker har förtvivlat
pumpat in miljarder dollar och
euro i finanssystemen för att
undvika en total kollaps. På
gott och väldigt mycket ont har
vi praktiskt fått lära oss hur en
världsekonomi fungerar.
Norrskog och dess medlemmar
har naturligtvis inte gått
oberörda ur det hela.
Efter denna dystra betraktelse
kan man ju fundera på om det
finns någon framtid för skogsbruket.
Givetvis finns det en
framtid. Efter regn kommer det
solsken. Det kommer alltid en
vändning. Frågan är alltid: När
kommer den? Nu kan vi se ett
antal företeelser som tyder på att
uppgången är på väg. Sågverken
sågar för fullt. Det har delvis
redan upppstått en brist på
sågtimmer. Många virkesköpare
– så också Norrskog – betalar en
premie för sågtimmer. Massaveden
har ännu inte noterat
någon större efterfrågeökning.
På grund av det förekommer en
viss sågning av riktigt klentimmer
och ökad sönderdelning
till flis. En inte obetydlig del i
den bättre virkeskonjunkturen
för Sveriges del ligger i att vi i
praktiken devalverat kronan.
Då gäller det att hålla inflationen
stången och inte göra som vi
brukar göra, d.v.s. ta ut konkurrensfördelen
i ökade kostnader
– löneglidning m.m. Ansvaret
vilar tungt på företag och arbetstagarorganisationer.
Priset på skogsmark har
ganska marginellt påverkats av
lågkonjunkturen. Till viss del
säkerligen under påverkan av det
låga ränteläget. Skogsägarna har
ofta visat sig vara väldigt långsiktiga
i sitt ägande. Tillfälliga
ledaren
Gryningsljuset syns
mellan trädtopparna
Nyheter: När eus energiministrar mötte Norrskog • höjt tak för medlems-insatsen
• Tre frågor till Malin Segerström • Norrskog i nya lokaler • finns det
skog på island? • Marknads-analys Porträttet: per-olov Nenzelius Tema
NWP: Att balansera genom en kris Medlem: Tävla med din bästa bild •
gpS-erbjudande från Norrskog • rekordmånga kom till skogsdag vid forsaån
• Dröm eller mardröm undrar Anna-karin Salinas Nilsson
Ingen bank kan konkurrera med moder
naturs tillväxt. Slutsatsen blir att ju
sämre tiderna är, desto säkrare är det
att satsa på att köpa, alternativt behålla,
skogsmark.
konjunktursvackor har på sikt
vägts upp av den säkra realränta
som tillväxten av skogen utgör.
Ingen bank kan konkurrera med
moder naturs tillväxt. Slutsatsen
blir att ju sämre tiderna är,
desto säkrare är det att satsa
på att köpa, alternativt behålla,
skogsmark.
Den ljusnande framtid är skogsägarens.
En bekant berättade häromdan
för mig om ett framgångsrikt
sätt att skydda en plantering.
Han höll på att röja en yta när
han observerade att han fått
sällskap av en stor björnhanne.
Två halvätna renkalvar visade att
det var gott om mat. Det här är
en erfaren älgjägare men han erkände
att det kändes lite otäckt.
Det positiva var att det i stort
sett inte fanns några betesskador
av älg. Se där, det är en riktig
”skogvaktare”.
Bertil
Magnusson
styrelserePresentant
Logga in på
medlemswebben idag:
www.norrskog.se

nyheter
Norrskog gjorde
succé i Åre
i början av sommaren gjorde skogschef Björn
skogh en efterlysning.
Han behövde en norrskogsmedlem som kunde
berätta för alla eus energiministrar om det arbete
norrskog gör för att utvinna bioenergi ur skogen.
skogsinspektor Matz gabrielsson ställde frågan
till Malin segerström.
– Jag är ganska spontan
och svarade direkt att jamen
det klart att jag ska vara med!
Visst var det pirrigt när det väl
var dags, men nu efteråt känns
det jättehärligt, berättar Malin
Segerström.
En timme försenade anlände
energiministrarna till parkeringen
nedanför Buustamons
Fjällgård.
Där stod Malin Sergerström
från Mattmar och berättade
om hur hon med hjälp av
Norrskog tar vara på restprodukten,
groten, med hjälp av
en flismaskin.
– Allting var perfekt ordnat av
Norrskog och LRF, det kändes
verkligen som att vi nådde
fram med vårt budskap och efteråt,
när vi delade ut presenter
till ministrarna, fick vi väldigt
mycket bra respons. En minister
som talade franska betonade
verkligen att hon önskade
att de kunde jobba mer som
vi och en kille från New York
tyckte att det var intressant att
så många svenska skogsägare
kombinerar sitt skogsägande
med annan sysselsättning,
säger Malin Segerström.
Exkursionen bjöd även på en
uppvisning av hur en mobil
flismaskin fungerar.
– Det handlar om eko-effektiv
ekonomi, säger Norrskogs
Björn Skogh. Som ordförandeland
vill Sverige gärna föra
upp just den här termen på
dagordningen. Eko-effektiv
ekonomi. Det handlar om att
vara miljövänlig samtidigt som
man tjänar pengar och skapar
nya arbetstillfällen. Att ta hand
om groten på plats minimerar
transporter och resulterar i flis
som skickas till värmeverken.
– Många undrade efteråt om
vi kunde visa på en långsiktig
hållbarhet, om det är möjligt
att ta ut de här volymerna ur
skogen på lång sikt. Att det
faktiskt är det blev en ahaupplevelse
för många, säger
Björn Skogh.
Allting var perfekt ordnat av Norrskog och
LRF, det kändes verkligen som att vi nådde
fram med vårt budskap.
Taket för insatsbelopp höjt
– Det var en fantastisk dag
och en otrolig chans att få
förmedla ett budskap som man
Det högsta insatsbelopp man som medlem i norrskog kan ha har höjts från 60 000 till 80 000 kronor,
enligt beslut av styrelsen. också det maximala årliga avdraget från virkeslikvid till insatskonto har
höjts från 6000 till 8000 kronor. Det tar alltså minst tio år att få fullt på sitt insatskonto om man har
högsta insatsbeloppet.
Hur hög insatsskyldighet
en medlem har, bestäms av
fastighetens skogsbruksvärde.
För varje tusental kronor i
skogsbruksvärde ökar insatsskyl-
digheten med 200 kronor, men
kan alltså inte bli mer än 80 000
kronor.
Pengar tillförs insatskontot
genom automatiska avdrag i
Malin Segerström talar för EU:s energiministrar vid Bustamon i Åre.
foTo: ANNeli ÅSéN/Öp
samband med avräkningstillfälle
för avverkningsuppdrag
eller egen leverans av virke.
Avdraget kan inte bli större
än 2 procent per uppdrag,
eller högst 8 000 kronor per
år. Medel kan också tillföras
insatskontot genom överföring
av hela eller delar av räntan på
medlemmens tidigare insats,

MAliN SEGErSTröM
Född och uppvuxen på Lidingö utanför Stockholm.
Köpte fastigheten i Mattmar på 90 ha, år 2000.
Arbetar idag i Järpen som resurssamordnare inom vattenkraft på Fortum.
Röjer själv, gallring och avverkning överlåter hon till Norrskog.
tycker är värdefullt. För mig
personligen väcktes också en
stor nyfikenhet på hur skogsägande
egentligen ser ut i övriga
eller överföring av hela eller
delar av efterlikvid.
I maj 2009 beslutade Norrskogs
stämma att även möjliggöra
för direkta inbetalningar
av den minimiinsats på 4000
kronor som stadgarna föreskriver.
Styrelsen beslutar om en
sådan inbetalning ska göras av
medlemmar som under många
år inte uppnått minst den
Europa, det finns massor att
lära! menar Malin Segerström.
Petra JärnBert
lägsta insatsen.
De pengar som medlemmen
har på insatskontot är låsta i
föreningen under medlemskapet.
Efter utträde får medlemmen
ut sin insats, skattefritt.
Genom åren har räntan på
insatskontot varit bland de
högsta, om man jämför med
banker och andra låneinstitut.
anDers oHlsson
FAKTA
Malin segerström: Kära europeiska
gäster, ministrar!
Välkommen till skogsregionen
Jämtland, jag heter Malin Segerström.
Jag är privat skogsägare.
45 procent av skogen i
den här regionen är privatägd,
och 35 procent av skogsägarna
är kvinnor.
Min fastighet ligger i Mattmar,
ungefär 4 mil härifrån och jag
har nästan 100 hektar skog, det
är mer än genomsnittet som ligger
på ungefär 50 hektar.
Jag tycker personligen att det är
viktigt att skogskötsel är effektiv
både ur ett ekonomiskt och
biologiskt perspektiv och jag har
ett bra stöd i min skogsägarförening
Norrskog.
Min fastighets ekonomi har
fördel av bioenergi. Efter en
slutavverkning tillkommer en
inkomst på 100-150 euro per
hektar för överskottet i form av
toppar och grenar.
Det ger mig ett tredje sortiment
och ett tredje ben att stå på utöver
mina traditionella inkomster
för timmer och massaved.
Här ser ni en hög med GROT,
ungefär ett ton, det motsvarar
200 liter – eller ett fat – olja.
När oljepriset ligger på 100
dollar för ett fat innebär det för
min del ett potentiellt pris på 70
euro per ton skogsråvara.
Det gillar jag…
nyheter
Norrskog stod tillsammans med LRF för en skoglig exkursionspunkt
på energiministrarnas program under det
informella mötet i Åre i slutet av juli.
Läs
Malin och
Björns tal till
ministrarna
skogsägaren Malin segerström och skogschef
Björn skogh gjorde ministrarna uppmärksamma på
en bild av svenskt skogsbruk som de kanske inte
var helt bekanta med:
Björn skogh: Med den här
mobila flismaskinen och den
självlastande trucken kan vår
skogsägarförening Norrskog
erbjuda medlemmarna ett
effektivt sätt att ta vara på
den skogsråvara som tidigare
lämnades kvar i skogen att
förmultna och utsöndra
koldioxid.
I dag är det ytterligare en
inkomst för skogsägaren,
och en viktig beståndsdel i
energikonsumtionen – i kedjan
från skog till konsument.
Ungefär 27 procent av den
energi vi förbrukar i Sverige
kommer från skogsråvara. En
hel del av denna skogsråvara
kommer från landets fyra
skogsägarföreningar som
totalt utgör över 100 000
medlemsfamiljer.
Vår minister Maud Olofsson
och hennes familj är en av dessa
familjer.
Vi balanserar marknaden och
verkar för en bra prisnivå på
timmer och massaved.
Genom skogsägarföreningen har
vi också möjlighet att följa det
arbete ni utför i Bryssel!
Fotnot: Talet är översatt från
engelska till svenska.

nyheter
Skogsresa till island,
Många skogsägare blev
nog fundersamma när
gun-Marie Johansson,
inspektor i indalen, bjöd
in till skoglig studieresa
till island.
icke desto mindre åkte
80 skogsägare från
norrskog till den karga
ön i norr för att se om
det överhuvudtaget
finns några träd där.
arla morgon den första maj
möttes yrvakna resenärer upp
utanför Norrskogs kontor i
Sundvall av två bussar för avfärd
mot Arlanda och vidare med
flyg till Keflavik på Island. Resan
från flygplatsen gick via den blå
lagunen där gruppen fick sig
ett välbehövligt skönhetsbad.
Det varma mineralrika vattnet
mjukade upp många stela leder
och medelåldern på resenärerna
tycktes sjunka under badturen.
Utsikten från bussarna in till
Reykjavik besannade säkert det
många anat: inte finns det några
träd på Island inte! Landskapet
består av mossbetäckta lavastenar
utan tillstymmelse till plantor
högre än några centimeter.
Till gruppen anslöt sig på lördagsmorgonen
Ólafur Eggertsson
som arbetar på Skógrækt
ríkisins (motsvarighet till skogsstyrelsen).
Han var vår guide för
Detta är ett utdrag ur en artikel, läs reseberättelsen i sin helhet på www.norrskog.se
Utsikten från bussen besannade säkert det många anat: inte finns det några träd på island inte!
foTo: guN-MArie johANSSoN
dagen som skulle bli en dag full
av överraskningar.
Färden gick till Þingvellir
– Geysir – Gullfoss.
Vid Þingvellir finns bland annat
Islands äldsta skogsplantering,
en tallföryngring från 1899.
Nästa stopp var lunchpaus i
Haukadalsskógur och här kom
dagens och kanske resans största
förvåning: här växer en riktig
skog och vi fick äta lunch i en
raststuga byggd av gallringsvirke
ur skogen.
Haukadalsskógur är ett område
som började planteras 1940 och
här finns flera trädslagsförsök,
det träd som växer allra bäst är
sitkagran som växer med ca 5
m³sk/ha år! På några stubbar
kunde man se att träden har
årsringar på upp till en centimeter.
På Island finns ännu bara
en basmaskin med ett engreppsaggregat
så det mesta arbetet
utförs manuellt. Skogsbruket
på Island har tre huvudsyften,
det första är att stoppa erosionen
det andra är att bedriva
virkesproduktion och det sista
är att landet strävar efter att bli
norrskog i nya lokaler
under det gångna året har det på sina håll stuvats om en del i norrskogs
lokaler.
Det gäller dels skogsinspektorerna
i Kramfors skogsbruksområde
som flyttat från
Jättestagatan till huvudkontoret
där ett antal rum blev lediga i
samband med att medarbetare
med avtalspension slutade.
Flytten innebär en sänkning
av hyreskostnaderna men
också att inspektorerna Anette
Thelberg, Mats Andersson
och distriktschef Anna Forsén
får en fräschare arbetsmiljö.
29 medarbetare har idag sin
arbetsplats på Norrskogs hu-
Aldrig mer kan en svensk skogsägare
beklaga sig över att det inte går att
föryngra – när det går på Island!
en kolsänka alltså binda mer kol
ur atmosfären än man släpper
ut. Jorden på Island består till
stor del av vulkanaska, askan
är rik på näring men eroderar
lätt. Detta i kombination med
starka eroderande krafter som
vind och regn har tillsammans
med ett intensivt fårbete skapat
enorma erosionsproblem. Enligt
en stor undersökning (RALArapporten)
är endast 4 procent
vudkontor i Kramfors.
Även i Östersund har en del
förändringar skett. Vid årsskiftet
flyttade Björn Skogh, Kerstin
Backlund, Sören Staaf och
Jan Lundberg in i nya lokaler
på Campus, Akademigatan 4
- Hus Y. Här sitter numera
också mäklare Enar Augustsson
som flyttade från Sundsvall
till Östersund när mäklare
Carl-Johan Andersson slutade,

ett skämt?
Vad är på gång i ditt skogsbruksområde? Maila text och bild till redaktionen •
Jorden på island består till stor del av vulkanaska, den är rik på näring
men eroderar lätt. foTo: guN-MArie johANSSoN
av Islands landyta opåverkad av
erosion. När Island befolkades
för ca 1100 år sedan var 25–40
procent av ön skogsbeklädd, nu
är det ca 1 procent. Idag betalar
staten upp till 20 000 kronor
per ha för den som vill beskoga
mark, de sista åren har det
planterats ungefär fem miljoner
plantor om året på Island.
På väg tillbaka till Reykjavik
gjordes ett sista stopp för att se
hur det privata skogsbruket ser
ut. I området har man på senare
år planterat ca 35 000 ha skog
om året och främst omvandlat
jordbruksmark till skogsmark.
Under föreläsningen senare
under dagen berättade Olafur
Eggertsson om orsakerna till
att skogen har försvunnit. Det
är svårt att isolera en process
som lett till avskogningen,
men vikingarnas användning
i dagsläget har Norrskog bara
behov av en mäklare.
Skogsinspektorerna i Östersund
sitter kvar på Infanterigatan
16.
Under våren har skogsinspektorerna
Pär-Anders Östberg
och Matz Gabrielsson flyttat
in i nya, ljusa lokaler i Järpen,
Matz Gabrielsson som tidigare
satt på Ockesågen är positiv till
flytten.
av de naturliga björkskogarna
för husbygge och eldning i
kombination med hårt fårbete
och klimatförändringar har avlägsnat
de skogar som fanns och
dessutom förhindrat att ny skog
uppkommit. Man har tidigare
försökt med kvävebindande
lupiner för att snabb binda
jorden där erosionen varit svår
och dessutom för att förbättra
jordmånen inför plantering av
träd. Detta har på många håll
varit effektivt.
Föreläsningen avslutades med
middag på Carusó och dagen
därpå begav sig resefolket hem
igen och nog var alla imponerade
av att det faktiskt kan växa
skog på Island, och som någon
sa: Aldrig mer kan en svensk
skogsägare beklaga sig över att
det inte går att föryngra – när
det går på Island!
gun-Marie JoHansson
– Norrskog satt tidigare i källaren
i samma fastighet, nu har vi
flyttat in i Försäkringskassans
gamla lokaler. Det enda som är
lite besvärligt är att vi sitter på
samma plan som tandläkaren,
säger han och skrattar gott.
I Krokom har skogsinspektorerna
Tomas Mattsson och
Dan Björklund under våren
flyttat från Forsbergs väg till
Offerdalsvägen 7, det nya fina
NEDSlAG:
Marknad
trävaror
Fredrik nordin, Marknadschef,
nWP
Produktionsneddragningarna i
framförallt Finland, men även
i övriga Europa och Ryssland
samt till viss del Sverige har fått
till följd att utbudet är lägre än
efterfrågan på både furu och
gran. Redan under maj månad
har prisökningarna på furu varit
stora och är på nivån 25 procent
– eller mer över första kvartalets
nivå.
För gran har ökningarna kommit
senare och det är först
under juni som stora ökningar
har skett. Prisökningarna är
dock inte lika stora som på furu.
Efterfrågan ser ut att hålla i sig
på den nuvarande nivån åtminstone
till september, kanske även
lite längre in i hösten.
FastigHeter
enar augustsson, Fastighetsmäklare,
norrskog
Efter en något avvaktande
början på sommaren har marknaden
satt fart igen. På små och
medelstora fastigheter är det
ingen större skillnad mot fjolåret.
Möjligtvis ses en skillnad
på de största fastigheterna.
Värdet på skogsfastigheterna
har inte alls sjunkit i samma
omfattning som övriga kapitalplaceringar.
Det ger en trygghet
för köparna när de satsar sitt kapital
på en långsiktig placering.
De övriga värdena i en skogsfastighet
ex. jakt och vindkraft
håller prisbilden uppe.
kontoret ligger mer
centralt.
Kontoret i Liden har
stängts och Gun-
Marie Johansson som
tidigare satt både i
Liden och i Sundsvall
finns nu på heltid på
Skönsbergsvägen 3 i
Sundsvall.
marknadsanalys
tiMMer oCH MassaveD
olov söderström, virkeschef
norrskog
Ökade priser på trävaror har
lett till ökad försågning och
därigenom högre efterfrågan på
sågtimmer under åtminstone
de första höstmånaderna. Även
priset på pappersmassa har ökat
under sommaren. Några massapappersindustrier
som haft
kraftiga produktionsbegränsningar
under vintern/våren kör
nu i mer normal takt. Efterfrågan
på massaved för eldning
har också ökat. Sammantaget
innebär detta att virkesmarknaden
i princip har återgått till ett
normaltillstånd.
skogsBränsle
Catharina andersson
vD sÅtaB
Avtalen inför innevarande
bränsleperiod är till stor del
skrivna. Trots minskade avverkningar
verkar det ändå finnas
tillräckligt med material för
att tillgodose marknaden detta
år. Många stora användare har
köpt på sig volymer av rundved,
både för att lägga upp som
reservlager, men även för att
använda direkt i produktionen.
Viktigt är ändå att uttagen av
skogsbränsle ökar för att bygga
upp volymer för kommande år.
invigning av nya kontoret i Järpen, Aina Nylen i Åre sbo-råd är medlemsansvarig
och ett föredöme bland förtroendevalda. foTo: MATz gAbrielSSoN

porträttet
Solidaritet ska vara
föreningens signum
efter drygt tjugo år som ekonomichef i norrskog lämnade Per-olof nenzelius sin post under stor dramatik.
Fredagen den trettonde mars
2009.
Om två dagar fyller Per-Olof
Nenzelius 65 år.
Om ett par timmar ska han presentera
bokslutet för styrelsen
och ledningsgruppen. Ingen
rolig uppgift med den världsekonomi
som gått i sank – det
var betydligt roligare förra året,
och året innan det.
Han sitter på sitt kontor och
diskuterar grot med en kollega
när det plötsligt spränger till
bakom vänster öga. Han förstår
med detsamma att det är något
som inte står rätt till. Ambulans
tillkallas.
– Vägen mellan Kramfors och
Sollefteå sjukhus har jag kört så
många gånger, när jag såg den
passera genom ambulansens
fönster tänkte jag: Herregud! Är
det sista gången man åker här
nu, minns Per-Olof Nenzelius.
Det var en stroke. En lindrig.
En vecka senare får han en till.
En kraftig.
Fyra månader senare, en varm
dag i juli, träffar Nytt i Norrskog
en återställd Per-Olof i
sommarbostaden på Ungholmen
utanför Sollefteå.
– Nu är det jättebra i jämförelse
med hur det varit, bekräftar
Per-Olof.
Han tillägger ödmjukt att han
tar en dag i taget.
Och när han nu ser tillbaka på
Per-oloF
nenzelius Bästa
ekonoMitiPs
dagarna – som en i taget utgör
hans yrkesverksamma liv ser han
att det varit en spännande resa.
I början av sjuttiotalet kom
Per-Olof ut på arbetsmarknaden
med en mycket exklusiv fil.kand.
i Automatisk databehandling
– eller som det kallas i dag
– Systemvetenskap. På så sätt
sällade han sig till pionjärerna i
svensk datahistoria.
– På den tiden jobbade vi på
stordatorer, stansade tecken på
hålkort som lästes över till magnetband,
berättar Per-Olov.
Efter några år som datakonsult
i Stockholm började han och
hustrun Karin att kasta längtansfulla
blickar norrut.
Uppvuxna i Sollefteå, med ett
genuint natur- och fiskeintresse
var det naturligt att vända åter. I
samband med att äldsta dottern
Anna-Karin föddes blev det
hus i centrala Kramfors och
efter några år på krisdrabbade
NCBs dataavdelning tillträdde
Per-Olof Nenzelius sitt första
ekonomichefsjobb på Sollefteå
sjukhus.
– Men när tjänsten som ekonomichef
på Norrskog annonserades
ut 1988 nappade jag direkt.
Ett sånt här erbjudande får du bara en
gång. Om du inte slår till nu kommer du
att ångra dig sen!
• Av min pappa fick jag rådet när jag gifte mig att
inte ägna mig åt spel dobbel. jag gav samma råd till
min dotter när hon gifte sig.
• investera i skog. Det är en trygg investering med
ett realvärde som är svårt att hitta någon annan
stans. Men om man ska låna pengar till att köpa
skog måste man göra en kalkyl för att se att man går
i land med kostnaderna man har åtagit sig.
• vi lever i ett prylsamhälle som ibland kan skymma
sikten för enkla värden. Det är inte prylarna som ger
skogen dess oerhörda växtkraft.
Och ska jag vara helt ärlig var
det i det läget snarare gångavståndet
till jobbet än något
särskilt skogsintresse som gjorde
att jag tackade ja till tjänsten,
erkänner Per-Olof.
Men med åren kom skogsintresset
– liksom skogsinnehavet
– och sakta men säkert även
förankringen i skogsägarföreningens
grundvalar.
– Under de här tjugo åren har
Norrskog förändrats en hel
del, inte minst med olika typer
av industriengagemang. Men
faktum kvarstår. Norrskog ägs
av medlemmarna. Därför har
jag oerhört höga förväntningar
på Norrskogs solidaritet som
virkesköpare, säger han.
Och vad gäller industrierna
tror han på sikt att det vore
till Norrskogs fördel att ha en
industri som motsvarar ungefär
sjuttio procent av föreningens
kapacitet.
– Det är vettigt att inte behöva
mer virke än vi kan producera i
föreningen, säger han.
För egen del har skogsinnehavet
blivit långt större än han någonsin
tänkt sig.
– Men utan Norrskog tror jag
inte att jag vågat bli skogsägare
alls!
Han minns tydligt den inspektor
som sa: ”Ett sånt här
erbjudande får du bara en gång.
Om du inte slår till nu kommer
du att ångra dig sen!”
– Från början var jag egentligen
mest intresserad av fiskerätten
som hörde till fastigheten, säger
Per-Olof.
Från verandan där vi sitter inbäddade
i Ångermanälven från
tre håll, pekar han på delar av
innehavet uppströms älven.
Det undgår ingen att paret Nenzelius
är inbitna fiskare.
– Karin är min bästa fiskarkompis,
säger Per-Olof och fäster
blicken på Karin som sitter i
solen och läser en bok.
Hon nickar.
– Ja, jag minns kvällen när vi
gifte oss, vi satt här på Ungholmen
och undrade hur länge
gästerna skulle sitta här och
uggla, smålaxen hade just börjat
gå i älven och vi ville bara att
alla skulle åka hem så att vi fick
ge oss ut och fiska, säger Karin.
Det ena ger som bekant ofta det
andra. För Per-Olof ledde fiskeintresset
till skogsintresset som i
sin tur ledde till jaktintresset.
Och efter alla år som ekonomichef
har han precis blivit
utsedd till ekonomidirektör – av
jaktlaget!
Petra JärnBert
FAKTA: PEr-OlOF NENzEliUS
familj: hustrun karin, barnen Anna-karin, Mats
och per
Ålder: 65 år
bor: kramfors och på ungholmen på somrarna.
gör: pensionerad ekonomichef.
gran eller tall? Tall är mer värd!
Äter helst: Tjälknul med kantarellsås, det har jag
önskat mig både när jag fyllde 55, 60 och 65.
Surströmming är också gott.
bilD: peTrA jÄrNberT

10
”Men då hände plötsligt något oväntat.
– I slutet av april började priserna gå
upp igen och vi fick indikationer från
säljarna att de kunde sälja mer än vi
kunde producera.”

tema: sågverk
När Nytt i Norrskog besöker hissmofors i mitten av juli finns det inget som tyder på en lågkonjunktur. foTo: peTrA jÄrNberT
Att balansera
genom en kris
Mitt i lågkonjunkturen har en gynnsam situation uppstått för svensk träindustri.
Det beror främst på två saker.
att kronan försvagats gentemot euron – och att Finland och ryssland gått in i en fas av mycket låg
produktion.
nytt i norrskog har besökt sågverket och hyvleriet i Hissmofors där anläggningen går på hela sin
kapacitet – samtidigt som man tvingats varsla 14 anställda.
sågverken var bland de första att
märka av den vikande konjunkturen.
Nybyggande i Västeuropa avtog redan
under hösten 2007 och priser och volymer
började vika. Hela sågverksbranschen liksom
samtliga NWPs sågverk fick dra ner
på takten för att anpassa sig till den dåliga
konjunkturen som för sågverken innebar
en väldigt svag marknad för trävaror.
FAKTA/ hiSSMOFOrS
Sågad tall : 30 000 m3/år (38%)
Sågad gran: 75 000 m3/år (62%)
Total sågat: 105000 m3/år
– Det har under lång tid tagits ut lite
trä, eftersom de flesta som köper trä
tror på fallande priser. För att rätta mun
efter magsäck kom de första varslen i
Hissmofors redan i december förra året.
Då gällde det åtta anställda. Ytterligare
14 anställda varslades i början av april
i år, berättar Martin Åhré, platschef i
Hissmofors.
35 heltidstjänster
8 entreprenörer permanent på heltid, (virkesmätare,
traktorförare, elektriker, m.fl.)
Tanken var att gå ner från tvåskiftsdrift till
dagtidsdrift från och med augusti.
Men då hände plötsligt något oväntat.
– I slutet av april började priserna gå
upp igen och vi fick indikationer från
säljarna att de kunde sälja mer än vi kunde
producera, vi fick helt enkelt börja planera
för mer tid igen, säger Martin Åhré.
>> Fortsättning
på nästa sida
Sågverket och hyvleriet i hissmofors
byggdes i slutet 60-talet på ett nedlagt bruk.
Massabruket har mer än 100 år på nacken.
11

12
tema: sågverk
När skogsägare kommer på besök till hissmofors uppehåller de sig länge vid inmätningen berättar Martin Åhré. foTo: peTrA jÄrNberT
Och när Nytt i Norrskog besöker
Hissmofors i mitten av juli finns det inget
som tyder på en lågkonjunktur.
– För tillfället kör vi för fullt, precis
vad anläggningen klarar, både i
timmersortering, sågning, torkar och
justering, säger Martin Åhré.
Främst är det nordafrika som står för
volym–förändringen, men NWP ser även
nya kunder i Frankrike och till viss del
också i England.
I Nordafrika är det förra årets goda
skördar som nu i form av god ekonomi
Hans nässén är säljare av trävaror
åt Norrskog Wood Products.
Till vardags arbetar han från
sitt kontor på NWP:s sågverk i
Östavall. Men kunderna har han
till största del i de nordafrikanska
länderna, 300 mil bort, en marknad
som Hans jobbat med i åtta
år. Den aktuella leveransen var
på över 7000 kubikmeter och för
NWP den hittills största enskilda
leveransen till Marocko.
– Vi säljer uteslutande sågade
stimulerar till nybyggnationer. (Läs mer i
artikeln nedan).
Och när vändningen kom i april var
Hissmofors väl rustat att möta de nya
förutsättningarna.
Maskinparken genomgick förra sommaren
en rejäl ombyggnation och ny teknik ger
god produktionsfart ut i vida världen.
Idag har Hissmofors en rak barklinje
och en rak såglinje med tredimensionell
mätning vilket möjliggör en optimering av
värdet på varje stock.
– Till förmån för medlemmarna mäter
vi in varje enskild stock och kan med det
trävaror till dessa länder, drygt
30 000 kubikmeter per år.
NWP säljer till ett antal grossister.
Deras köpare är i sin tur
små aktörer som oftast beställer
mindre kvantiteter som skickas
som styckegods med andra produkter,
berättar Hans Nässén.
– På så vis är den här leveransen
intressant att vi har lyckats kontraktera
en så stor volym att vi
kan skicka den som egen frakt,
alltså en full båtlast från NWP.
Nordafrika är en fortsatt stabil
och sakta växande marknad
för NWP när trävaror från
Ryssland och Finland minskar.
Ekonomin i området är god efter
en vinter med regn och goda
senaste i mätväg snabbare ta ut mesta
möjliga värde ur stocken. Det är enklare
idag att nå en bättre effektivitet och vi
kan producera till hyfsade priser, menar
Martin Åhré.
ytterligare en effektivitets–fördel för Hissmofors
är att sågen och hyvleriet är beläget
på samma plats.
– Att hyvleriet har ”en såg i ryggen” ger oss
korta transporttider och lägre produktionskostnader.
Vi kan dessutom styra hårdare
mot hyvleriet och hålla färdigvarulagret på
en bra nivå, säger Martin Åhré.
Nordafrika köper alltmer
ett helt fartyg med sågade furuträvaror från nWP Östavall och Hissmofors lastades i början av sommaren
i tunadals hamn.
victoriaborg, som det holländska fartyget heter, styrde sedan mot Casablanca i Marocko där sex
kunder väntade på den ovanligt stora leveransen av svenska plankor och brädor.
På så vis är den här leveransen intressant
att vi har lyckats kontraktera en så stor
volym att vi kan skicka den som egen
frakt, alltså en full båtlast från NWP.
fruktskördar. Då får man in
mer exportpengar och förbrukningen
av trä ökar.
Flera anställda på NWP har
varit delaktiga i den långa
produktionskedjan av trävarorna

Förhoppningarna inför framtiden
är många. Ytterligare förbättringar
av effektiviteten står högt upp på
önskelistan liksom bättre avkastning
för kvalitén på hyvlad vara.
– Kvalitén är god idag och
förhoppningen är att vi på sikt, i
ännu större utsträckning än idag,
utnyttjar kvalitén för att sälja synligt trä till
industriella kunder.
Då menar jag främst trä till paneler, lister,
fönsterämnen, snickerier och trappor.
Lägre kvalité blir byggträ, emballage och
limträråvara, säger Martin Åhré.
av NWP
innan de hamnar på kajen i
Tunadal. Hans Nässén hade
bjudit in åtta av dessa att under
lastningen besöka hamnen och
fartyget. Ombord kunde man
från kommandobryggan övervaka
lastningen, äta en enkel
måltid och diskutera sjötransporter
med kaptenen. Med
tretton knops fart tar det sedan
cirka åtta dygn från Sundsvall
till Nordafrika.
Till förmån för medlemmarna mäter vi
in varje enskild stock och kan med det
senaste i mätväg snabbare ta ut mesta
möjliga värde ur stocken.
Många förhoppningar rör naturligtvis det
akuta läget just nu.
– Situationen är fortsatt allvarlig. Även om
det lättat under våren och vi ser att priserna
går upp lite är det långt kvar till nivåerna
under högkonjunkturen 2007. För tillfället
tema: sågverk
under hösten
kommer nytt i
norrskog att
besöka även sikås
och Östavall.
har vi
skjutit
varslen
på
framtiden
men det är för
tidigt att återta dem helt, det
kan komma fler dippar. Nu
gäller det att fokusera på nya kunder och
nya marknader för att kunna fortsätta köra
tvåskiftsdrift, Hissmofors mår inte bra av
att bara köra dagtid, menar Martin Åhré.
Petra JärnBert
anDers oHlsson Personal från NWP i östavall och hissmofors var med när den stora leveransen lastades i Tunadal.
1

1
medlem
Nu har vi e-postadresser till
hela 1607 medlemmar.
läs Mer PÅ: WWW.norrskog.se
Vi UPPMÄrKSAMMAr...
Maria lundgren, inspektor i
Hackås.
Den skogsdag hon anordnade vid
Forsaån i Bräcke i mitten av maj
överträffade alla förväntningar.
Laila Spik berättade om Skogen
som skafferi och allt man kan ta
till vara i skogen inför närmare
200 anmälda personer. Deltagarna
fick delas in i två grupper för att
alla skulle få ut mesta möjliga av
dagen.
– Jag tror att många tyckte att det
var positivt med en skogsdag med
ett annat innehåll än traditionell
skogsskötsel och jag är glad att
vi på det här viset kunde visa att
Norrskog också förmår se skogen
ur andra perspektiv. Till den här
skogsdagen kom både aktiva medlemmar
men även skogsägare som
normalt inte sluter upp till den här
typen av evenemang.
Laila trollband som vanligt sin
publik och jag är jätteglad över att
skogsdagen blev blev så lyckad.
Maria lundgren i samtal med
laila Spik.
Tävla med din
bästa bild
iNSÄNDArEN
Dröm eller mardröm?
Plats: Ett fi k mitt i stan. Torsdag 14/4 2016.
Personer: Barista Per, jag och min kompis
Barbro.
Jag: Hej Per, kan jag få två latte och boka en
halvtimme pluggin-tid?
Per: Visst, dubbel eller enkel? Bord 11 är
ledigt det är en bra skärm att plugga in till.
Jag: Bra, kom Barbro så ska jag visa dig.
Anette, vår inspektor har just gått igenom
några bestånd och skickat förslag på vad som
kan göras.
Barbro: Visst är det bra när allt fi nns på ett
ställe? Jag förstår inte hur man bar sig åt innan
allt digitaliserades. Min pappa hade kartor och
planer på papper och skrev in allt som gjordes
men när jag skulle ut och titta första gången
blev de ju jätteblöta. Jag sparar de kladdiga
och buckliga papperen som en antikvitet för
barnen behöver veta hur det var. Vi brukar åka
ut och bo på lantgård bara så de ser att mjölk
kommer från kor och inte ur kartonger.
Jag: Ja nu ska du se. Här är google earth och
här är mitt skifte. Min PDA är lite gammal så
skärmen är dålig men allt är nerladdat på den.
Det här spåret är det senaste men vi har sparat
de gamla gps-spåren tillsammans med foton
så att vi kan kolla vad som händer på de olika
avdelningarna. När vi loggar in på Norrskogs
medlemssida fi nns ju det dagsaktuella läget inlagt
men det kan ibland vara svårt att komma
ihåg hur det såg ut även om allt fi nns sparat
som olika lager men vi tar mycket fl er foton än
vad inspektorn gör. De ser på ett annat sätt för
de lär sig det senaste hela tiden medan vi inte
har tid att sitta framför ”kunskap direkt” mer
än någon gång ibland.
Barbro: Lena, min yngsta, har börjat spela
alldeles för mycket på datorn. Vi måste snart
köpa en gammaldags TV som står separat för
nu börjar det dra ihop sig för norrskogs årliga bildtävling.
Precis som förra året ber vi om din hjälp med bilder till
vår väggkalender som trycks i 5000 exemplar och utlyser
därför en tävling.
tretton bilder kommer i slutet av året att belönas med
fi na priser. foTo: leif joNSSoN
att farmor ska få se allsång på Skansen. Tänk
föresten, Dogge Doggelito leder fortfarande
det.
Jag: Vad spelar Lena?
Barbro: Hon har hittat Norrskogs senaste spel,
”gröngölingen”. Det är motorsågsvärldsmästaren
Marianne från Tuvattnet som utvecklat.
Det började som rätt basic med att man kunde
lära sig hur man läser krångliga mätbesked,
vad allt betyder i skogsbruksplanen, hur man
ska tänka långsiktigt eftersom klimatet ändras.
Nu fi nns även kaffebuskar med som alternativ
i planteringsåtgärderna. Lena sitter mest och
kör skördarsimulatorn men nu när gallringsinstruktionerna
fi nns också på spanska så har
hennes lärare sagt att hon kan göra testet och
få poäng även i skolan för det.
Jag: Har du tänkt på förresten hur lite män
det fi nns i skogliga sammanhang numera? Det
verkar som att de fortfarande lever kvar i industriåldern
och inte har kommit in i informationseran.
Jag såg att det fanns ringsignaler att
ladda ner med motorsågsljud och ljusblå PDA:
er för att locka pojkarna. Det måste väl fi nnas
bättre och andra sätt att få dem intresserade?
Barbro: Det har blivit så svårt för dem, de är
inte lika vana att kommunicera
på olika
språk och förstå olika
kulturer. Det kan
verka fördomsfullt
men jag tror fl ickor
har det lättare i
dagens samhälle.
anna-karin
salinas nilsson
Senast
30 september!

Mixa & Matcha!
allmänt
Din bild får gärna gestalta något
av föreningens väsen: människor,
skog, samverkan och
föreningsliv. Du får anmäla bilder
du själv har tagit, tecknat eller
målat. Digitalt arbete med bilden
är tillåtet om det inte förändrar
bildens innehåll eller missleder
betraktaren. Bearbeta inte orginalfilen
utan spara en kopia.
Bildkvalitet
Se gärna vår lilla bildskola här intill
om du känner dig osäker på bildkvaliteten
i din kamera. Din bild ska
vara i formatet jpg eller tiff och ha
en upplösning på 300 dpi.
tävla
Med e-post till info@norrskog.se.
Det går också bra att skicka en
papperskopia eller en CD med
post till Norrskog, Kontorsvägen
2, Box 133, 872 23 Kramfors,
märk kuvertet eller döp mailet med
”Kalenderbilden”.
Deadline
Sista chansen att delta i Norrskogs
kalendertävling är den 30 september
2009. Vinnarna presenteras i
Nytt i Norrskog nr 6, 2009.
Bildtexter
Beskriv vad som är på bilden.
Bildtexten bifogar du i ditt mejl
eller brev.
Övrigt
• Prisbilder samt övriga tävlingsbidrag
skall fritt vara tillgängliga för
utställningar eller andra produktioner
som görs i samarbete med eller
arrangeras av Norrskog. Norrskog
har även rätten att publicera prisbilderna
på sin hemsida.
• Norrskog förbehåller sig rätten
medlem
tillsammans med Map Factory kan norrskog erbjuda alla medlemmar en gPs från Magellan, en valfri karta med din egen
skogsbruksplan inlagd i systemet. Du har själv möjlighet att skräddarsy erbjudandet efter dina egna behov.
1) Välj en GPS
2) Välj en valfri karta
3) Addera din Skogsbruksplan
Ditt pris
Låter det intressant? Kontakta oss!
Ring: 031-28 88 50 / info@mapfactory.se
Prisförslag: Triton 400 Triton 2000
Endast GPS-enhet 2109 kr 3900 kr
Terrängkarta (200x200km) 3386 kr 5177kr
Fastighetskarta (50x50 km) 4109 kr 5900 kr
Terrrängkarta + Skogsbruksplan 4886 kr 6677 kr
Fastighetskarta + Skogsbruksplan 5609 kr 7400 kr
att korrigera färger och göra viss
beskärning av bilderna
vid kalenderproduktionen.
Frågor
Är du osäker på hur du ska göra
så kontaktar du tävlingsledningen
på e-post info@norrskog.se som
svarar under kontorstid.
Vi vill ha din bild i formatet jpg eller
tiff, med en upplösning på 300 dpi
och cirka 20 megabyte stor.
lycka till!
1

Passa på nu - Till och med 30/9
betalar vi extra bra för Din avverkning!
Medlemmar som tecknar kontrakt om avverknings-uppdrag eller leveransvirke av sågtimmer får
25:-/m 3 i medlemspremie. Den gäller tillsvidare, dock längst till och med 30 september 2009.
Kontakta någon av våra skogsinspektorer
för mer information
Mitt
Per Nyberg 0696-407 39
Harald Josephsson 0696-102 35
Eric-Dan Nilsson 0623-102 91
Nils-Anders Forssén 0621-100 14
Ulf Göransson 0696-107 70
Lars Boström 0620-121 15
Nord
Roger Bergström 0670-61 18 43
Ingela Öhman 0670-107 43
Lars Nord 0644-106 63
Peder Persson 0670-107 44
Syd
Gert Bergström 0690-102 98
Erik Björklund 0693-203 00
Sven-Gunnar Ljungdahl 0691-307 38
Jörgen Ingvarsson 063-77 84 82
Bertil Nordlund 0691-307 26
Jonas Amneteg 063-77 84 84
Mattias Olofsson 0693-201 52
Maria Lundgren 063-77 84 81
Södra Lappland
Torsten Lundborg 0941-102 44
Robert Salomonsson 0940–121 64
Väst
Ulrik Hansson 0642-512 30
Hans Jonsson 063-10 26 88
Dan Björklund 0640-615 08
Matz Gabrielsson 0647-66 06 47
Pär-Anders Östberg 0647-66 01 12
Roger Jönsson 0645-103 40
Peter Erlandsson 0640-627 90
Roger Eriksson 0645-103 41
Öst
Jörgen Burstedt 060-16 72 73
Joakim Björnehall 060-16 72 76
Andreas Edholm 060-16 72 75
Gun-Marie Johansson 0692-102 34
Anette Thelberg 0612-153 85
Magnus Edin 060-16 72 77
Olle Wiklund 060-16 72 80
Fredrik Horn 060-16 72 81
Mats Andersson 0612-153 86
www.norrskog.se