Vilka åtgärder är effektiva? – Vetenskapliga resultat

Vilka åtgärder är effektiva? –
Vetenskapliga resultat
Åke Berg
Centrum för Biologisk Mångfald , SLU

1. Underlag för uppföljning av
effekter av miljöersättningar
• Det saknas data för att kunna analysera effekten
av olika åtgärder. Uppföljning i olika regioner och
landskap bör vara en integrerad del av systemet.
• Uppföljning bör starta innan åtgärderna
genomförs (basdata), ske både på slumpmässigt
valda platser där åtgärderna genomförs och där
de inte genomförs (referensdata).

Förslag
• Utveckla uppföljning som ingår i NILS. Bra exempel:
betesmarksuppföljning och koppling till svensk
häckfågeltaxering. På åkermark och i småbiotoper
saknas data på biologisk mångfald.
• Möjligheterna att använda de data som samlas in via
Artportalen behöver utredas, eftersom stora mängder
data över mindre vanliga arter finns.
• Övervakningen bör kopplas till markanvändning,
markförhållanden och databaser över miljöersättningar
(Lifewatch?).

2. Utveckling av index över
jordbrukets effekter
• Omöjligt att med miljöövervakning följa
utvecklingen av alla faktorer som är
intressanta - några användbara index behöver
utvecklas.

Förslag
• Använd övergripande index som Agricultural Footprint
Index som beskriver jordbrukets effekt. Användbart för
generella förändringar och uppföljning av miljömål.
• Utveckla index över markanvändning, habitat- och
landskapsstruktur inom NILS. Hur kopplar detta till
förekomst av utvalda artgrupper?
• Index baserat på arters ekologiska egenskaper kan
förutsäga effekt av framtida förändringar. En modell baseras
på olika fågelarters diet, födosökshabitat och boplatsval.
• Kombinera ett övergripande index (AFI), ett fåtal index över
landskapsstruktur mm samt index över några utvalda
artgrupper, och deras ekologiska egenskaper.

3. Effekter landskapstyp – var skall
Två olika ”skolor”
pengarna satsas?
• Miljöersättningar till marker i heterogena
landskap och extensivt brukade områden är
effektivare eftersom hög biodiversitet finns i
dessa landskap.
• Åtgärder har större möjlighet att öka
artrikedomen i artfattiga homogena landskap, -
vitt spridda arter som gynnas. Ekosystemtjänster.

Skillnad mellan landskapstyper
• De negativa effekterna av jordbrukets
intensifiering är stora i slättbygder och
åtgärder som minskar intensiteten behövs .
• I skogs- och mellanbygder (trädor och vallar)
behövs åtgärder som stimulerar ett aktivt
jordbruk.

Saknas ersättningar till några miljöer?
• Naturbetesmarker och våtmarker tillhör de
miljöer som har de största naturvärdena.
Ersättningar finns.
• Styrmedel för att gynna komplexa bryn och
skogsdungar (Mångfaldsbryn) med gamla träd,
buskar och artrik markvegetation.
• I slättlandskap kan gårdsmiljön ha stor betydelse
för fåglar, insekter och vissa växter. Stöd till
”Mångfaldsgårdar”?.

4. Faktorer som komplicerar
utvärderingen av miljöersättningar
Time-lags
• Effekten korrelerad till antal år sen övergång (1-25 år)
från konventionell till ekologisk odling.
• Studier av jordbruksfåglar i Storbritannien har visat att
time-lags på 3-5 år är vanliga.
• Långtidsstudier behövs för att kunna utvärdera
effekterna av olika miljöersättningar - korttidsstudier
riskerar att underskatta effekterna.

Skillnader mellan artgrupper
• Effekterna störst på växter och evertebrater,
medan effekterna är mer begränsade på fåglar
och däggdjur.
• De flesta artgrupper påverkas av det omgivande
landskapets sammansättning, ex effekter av
ekologisk odling.
• Det finns inte en åtgärd som är gynnsam för alla
artgrupper, de har olika effekt i olika landskap,
och de påverkas av åtgärder på olika skalor.

5. Effekter på landskapsnivå –
landskapsersättningar?
• Landskapets struktur har stor effekt på biologisk
mångfald på gårdsnivå. Effekten av miljöersättningar är
större med stor andel marker med miljöersättning i
landskapet.
• Inför miljöersättningar som gynnar samarbete på
landskapsnivå, lantbrukare kan premieras extra om de
samarbetar med andra bönder i - skötsel av
betesmarker.
• Större förutsättningar att bevara livskraftiga
populationer olika arter än enskilda betesmarker.

• Markerna skötsel bör anpassas till lokala
förutsättningar och läget i landskapet, vilket ger
ökad heterogenitet och möjligheter att bevara
arter med olika krav.
• Tydliga mål behövs för enskilda marker,
samverkan med omgivande markers skötsel,
underlättas om rådgivning ökar, vilket borde
prioriteras i systemen.

Skötsel av större strandängsområden vid insjöar i
Sverige med förekomst av fågelarter med vitt
skilda krav på skötsel och vegetationshöjd.

6. Vegetationen, höjd och täthet –
sånglärkerutor och trädor
• Avsaknad av områden med låg och gles
vegetation en orsak till många jordbruksfåglars
minskning. Påverkar tillgängligheten av föda
och boplatser.
• Åtgärder på åkermark behövs.

Vad kan göras?
• Osådda områden i spannmålsåkrar
(Sånglärkerutor) är gynnsamt i mycket täta
grödor, tar små arealer i anspråk och
accepteras av lantbrukare. Har inte alltid
avsedd effekt i fält med en mindre tät gröda.

Trädor positivt
• Trädor är positivt för biologisk mångfald bl.a. för fåglar,
kärlväxter och flera grupper av insekter. Positiva effekter av
trädor och andra ”icke-brukade” miljöer - upp till 20 % av
landskapet.
• Trädor som etableras utan insådd är artrikast under ett
tidigt skede med örtrik vegetation, fläckar med kort
vegetation. Högt gräs på långliggande trädor.
• Anlagda trädor insådda med ängsblandningar eller andra
örtrika blandningar har större positiv effekt på biologisk
mångfald än insådd med bara gräs eller gräs-klöver.

• Viktigt att ersättningarna till trädor är höga,
att det finns trädor med olika vegetation, att
insådd av ängsblandningar stimuleras och att
viss skötsel (harvning, sen slåtter) ingår.

6. Faktorer som påverkar
näringsläckage - konflikter med
biologisk mångfald?
Faktorer som minskar läckage av näringsämnen
• Ökad hushållning av näringsämnen och planering
användning.
• Extensifiering och ökad planering av tidpunkten
för jordbearbetning (vårplöjning),
• Kantzoner längs vattendrag,
• Små våtmarker
• Fånggrödor

Vissa åtgärder påverkar biologisk
mångfald positivt
• Minskad användning av gödsel kan påverka
vegetationsstruktur vilket kan vara positivt för
arter beroende av låg eller gles vegetation.
Vårbearbetning och våtmarker positivt för
biologisk mångfald. Kantzoner tycks inte ha
någon större effekt.

Konflikt mellan låg och gles
vegetation och näringsläckage?
• Täckgrödor anges ofta som det mest effektiva
sättet att begränsa kväveläckage, effekten av
på biologisk mångfald är dåligt studerad.
Konflikt när det gäller bearbetning av trädor,
etc. för att åstadkomma gles vegetation.
Ortolansparv

7. Ekologisk odling – biologisk
mångfald och läckage av
näringsämnen
• Positiva effekter av ekologisk odling på biologisk mångfald.
Artrikedomen är 30 % högre på ekologiska fält.
• Effekterna av ekologisk odling skiljer mellan artgrupper, är
beroende av det omgivande landskapet och det finns timelags
beroende på antalet år sedan omställning.
• Avsaknad av pesticider är den faktor som har störst effekt.
Dessutom: relativt små fält och mycket kantzoner, stor
variation av grödor på gårdsnivå, glesare grödor, stallgödsel.

• Främst vanliga arter som gynnas av ekologisk
odling. Många sällsynta och rödlistade arter ä
knutna till habitat som naturbetesmarker,
våtmarker och lövskogar.

• Avkastningen är generellt 25-65 % lägre på ekologiska gårdar, större
arealer behöver brukas. Baserat på detta anses ekologisk odling ge
större näringsläckage än konventionell produktion.
• Om näringsläckaget baseras på odlad areal har ekologiska gårdar en
mindre negativ effekt än konventionella gårdar (kväve). Ekologisk
odling har störst positiv effekt i eutrofieringskänsliga områden och
konventionell odling i andra områden.
• Resultatet av jämförelsen beror till stor del på om man baserar
jämförelserna på avkastning eller areal, vilket som är mest relevant
beror på sammanhanget.

7. Kantzoner – effekter på biologisk
mångfald och näringsläckage
• Införande av omfattande system med
skyddszoner i vissa länder (t.ex. Schweiz) har
bidragit till att minska läckage av kväve och fosfor.
• Skyddszonerna har liten effekt på förekomsten av
fåglar i åkermark, vegetationen i intilliggande
dikena har större betydelse. En viss positiv effekt
på allmänna fjärilsarter knutna till gräs.

Vad kan göras?
• På åkermark kan ”fjärilskanter” skapas genom
insådd av blommande växter i kantzoner. Örtrika
kanter kräver störning. Ängsfröblandningar.
• Blomrika kantzoner kan också skapas i vägrenar
mm., med mer varierade markförhållanden och
lägre näringsinnehåll.

8. Skötsel av gräsmarker
• Marker med särskilda värden har många hävdgynnade
kärlväxter, men inga stora positiva effekter på fjärilar. Bete
under stora delar av säsongen som leder till begränsad
tillgång på blommande växter.
• Artrikedomen av fjärilar kan vara högre i andra habitat, t.ex.
i kraftledningsgator. Ett mindre intensivt bete skulle vara
gynnsamt för många insekter.
• Vissa fåglar föredrar också betesmarker med högre
vegetation och buskage. Sköt vissa betesmarker mindre
intensivt med avsikt att gynna artgrupper knutna till ett
välutvecklat fältskikt och buskvegetation.

Vad kan göras?
• Inrätta ”fjärilshagar” där betet startar sent på säsongen. Ersättning
för förlorade betesresurser, arbetet med att planera betesdriften,
flytta betesdjur under säsongen och andra kostnader.
• I betesmarker behövs också områden med kort vegetation för
födosökande fåglar (t.ex. stenskvätta, stare) och insekter knutna till
störda marker (t.ex. vissa bin) vilket kräver intensivare hävd.
• Det är viktigt att heterogenitet i skötsel skapas både inom
betesmarker och på landskapsnivå om arter med olika krav skall
kunna samexistera. Kräver planering av skötseln på landskapsnivå.

Sammanfattning
• Mer data (Artportalen?) och utveckling av index behövs
• Ersättningar till naturliga habitat (skogsbryn?) och
heterogena landskap viktiga för biologisk mångfald.
• Tydliga mål behövs för enskilda marker. Gynna rådgivning,
samarbete och landskapsplanering.
• Blomrika kantzoner bör gynnas och ersättas.
• Låg vegetation bristvara (konflikt näringsläckage) – gynna
roterande trädor.
• Skapa fjärilshagar – större variation i skötsel av
betesmarker.
• Kan konceptet ekologisk odling vidgas för att gynna
biologisk mångfald?

Tack!