2007:04 Hantering av förpackat livsmedelsavfall - Avfall Sverige

Rötningsanläggningar med hygieniseringssteg kan däremot ta emot detta avfall på ett smittsäkert sätt.
Detta innebär att de som komposterar frukt- och gröntavfall måste se till att rester från köttdisken inte
hamnar fel. En fullsortimentsbutik måste alltså i så fall sortera i minst två fraktioner. Detta kräver utrymmer
och kunskap hos personalen.
7.4.2 Avfallsinsamlingen inte anpassad för butiker
En del av butikernas bekymmer beror säkerligen på att man har upprättat ett system avsett att fungera
för hushåll som man sedan skalar upp till butiksnivå. Det är dock två helt olika verksamheter med
skilda förutsättningar för privatpersoner, som har små mängder och eget intresse av att det fungerar,
och butiker. Här kommer också krav gällande arbetsmiljö, livsmedelsverkets regler mm in och komplicerar
frågan.
Handeln anser också att avfallshanteringen i alltför stor utsträckning är en kommunal angelägenhet.
Det resulterar i att olika kommuner genom sin taxesättning vill stimulera till helt olika beteenden. För
dagligvaruhandelns del, som i Sverige huvudsakligen utgörs av rikstäckande kedjor, förvånas man över
de olika budskap som detta sänder. Det är inte effektivt att låta varje enskild kommun bestämma över
prissättningen av de tjänster som behövs.
För butiken förefaller den allra billigaste hanteringen vara förbränning av en blandad fraktion, innehållande
allt organiskt och av organiskt nedsmutsat material. Det skulle innebära att butiken alltså
endast har en fraktion för avfall. Resten av materialet, dvs well, kartong och plast, går till återvinning. I
ett sådant scenario finns det kanske andra problemförpackningar, men det torde väl även här vara glas
och metall.
Om det organiska materialet ska återvinnas genom kompostering eller rötning, måste avfallsentreprenören
skaffa sig en sådan utrustning som kan tömma förpackningar i enlighet med rapporten. Det rimligaste,
både ur hanterings-, behandlings- och miljösynpunkt, förefaller då vara att allt organiskt hanteras
som om det vore animaliskt.
Dagligvaruhandeln ser oftast inte på avfallshanteringen som en del av affärerna utan som en nödvändig
verksamhet som skall fungera så smidigt som möjligt. Avfallsentreprenörerna skulle kunna vara en
leverantör av en denna tjänst, och erbjuda denna på affärsmässiga grunder. Här finns utrymme för
betydande förbättringar. För butiken och dess personal är arbetssituationen sådan att allt som förenklar
hanteringen, t ex genom mindre arbete för personalen, mindre utrymmeskrav och färre fraktioner,
ökar sannolikheten för att avfallet skall kunna omhändertas på ett korrekt sätt och nyttiggöras.
7.4.3 Internationaliseringen inverkan
Utvecklingen går mot mer internationella varuflöden och det är inte längre självklart att livsmedelsföretagens
huvudkontor ligger i Sverige. Inställningen till miljöfrågor är olika och miljöaspekter får inte
alltid utrymme i de ekonomiska kalkylerna. Fungerande system i Sverige får konkurrens av andra system
med andra förpackningar och andra producenter utanför Sverige som inte är med i de inarbetade
systemen för återtagning. Som exempel kan nämnas att Arla, när de tar tillbaka sina osålda mjölkför-
49