Invandrade akademiker – hur tufft är det? - Jusek

Jusek i korthet
Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och
samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har 80 000 medlemmar
och är ett av de största förbunden för akademiker i Sverige.
Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se
Lubber | T0062 | 0912 | 1 000 ex | Billes Tryckeri AB
Invandrade akademiker
– hur tufft är det?
Akademikerförbundet
för
jurister, ekonomer,
systemvetare,
personalvetare och
samhällsvetare.

Ingen vill ju bli omhändertagen – utan bara få chansen
Redan minuterna efter att Göran Arrius
blivit vald som Juseks nye ordförande
betonade han mångfaldens betydelse.
– Det är en av våra viktigaste frågor.
Mångfald är en fråga med många bottnar
men jag tänker gräva där jag står.
Idag är hans engagemang lika stort
som då. Han var exempelvis med och
prioriterade de frågor som Juseks driver
just nu:
• förbättrad svenskundervisning för
invandrare
• fler möjligheter för invandrare att
komplettera sina utländska examina
• bättre erkännande och validering av
kompetens
• nätverk för de med utländsk examen.
Jusek arbetar med mångfald på olika
plan. Debattartiklar, egna seminarier,
undersökningar och karriärvägledning
är några.
– Förvånansvärt lite hörs från vår
fackliga omvärld. Det är som om den
här typen av frågor inte prioriteras. Eller
hur ska jag annars tolka tystnaden,
undrar Göran Arrius.
För honom är det självklarheter.
– Rent mänskligt är det förskräckligt.
Ingen av våra medlemmar vill ju bli omhändertagen,
utan bara få en chans att
visa vad de går för. Arbete med mångfald
är också en fråga om respekt och
självkänsla. Inte om välgörenhet.
Frågan har även andra dimensioner,
Göran Arrius
Ordförande, Jusek
exempelvis som ett rent resursslöseri.
– Vi har många driftiga och kompetenta
utländska akademiker, som lagt
ned åratal av studier. Men de ses inte
som resurser i Sverige. Egendomligt, inte
minst när vi står inför en brist på arbetskraft,
när 40-talisterna går i pension.
En tredje dimension är den rent
kommersiella. Göran Arrius är ekonom
och han minns när en försäkringsrådgivare
klagade på att invandrande entreprenörer
bara säger nej tack när han
kontaktar dem.
– Det handlar ju om att lära sig koderna.
I vissa affärskulturer hör det till att
säga nej några gånger, innan man säger ja.
Ett annat exempel är ett bankkontor
i Skärholmen i Stockholm, ett invandrartätt
område.
– De kan idag betjäna kunder på
ett 30-tal språk. Det är smart och ger
mångfald ytterligare en dimension,
nämligen den kommersiella.
Utvecklingen under
2000-talet
Trots högkonjunktur har situationen för invandrade
akademiker inom Juseks utbildningsområden
varit fortsatt besvärlig under
2000-talet. Inom vissa utbildningsgrupper
har utvecklingen till och med varit negativ.
I den här rapporten studeras situationen
åren 2001 och 2007.
Jusek har undersökt hur väl personer med utländsk bakgrund
och samhällsvetenskaplig utbildning, det vill säga jurister,
civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden.
Under våren 2009 presenterades rapporten ”Ge mer plats
för invandrade akademiker”. Den visade att personer födda
utomlands har en betydligt svårare situation på den svenska
arbetsmarknaden än de med svensk bakgrund.
Hur många samhällsvetare finns det i Sverige?
Vid årsskiftet 2007/08 fanns i Sverige 256 000 personer i
yrkesför ålder med en samhällsvetenskaplig högre utbildning.
Av dessa hade 16 procent utländsk bakgrund. Sex år tidi-
gare, vid årsskiftet 2001/02, var antalet samhällsvetare sammanlagt
194 900 och av dem hade 12 procent utländsk bakgrund.
Hela gruppen har därmed vuxit med 31 procent under
perioden. Fortast växer gruppen kvinnor med utländsk
bakgrund, som nästan har fördubblats sedan 2001/02.
Gruppernas demografi
Det är få under 25 år som tar examen. Men för gruppen
med utländsk bakgrund ser det annorlunda ut. Hela 41 procent
av dem med examen i åldern 20–24-år har utländsk
bakgrund. En förklaring kan vara att de med utländsk bakgrund
tar sig igenom utbildningssystemet på kortare tid men
gruppen kan också bestå av personer som har flyttat hit
direkt efter studier utomlands.
Hur kvalificerat arbete har samhällsvetarna?
Den stora majoriteten av dem som hade samhällsvetenskaplig
utbildning år 2007, fyra av fem, hade arbeten som kräver en
högskoleutbildning. Men skillnaden mellan dem med svensk
och utländsk bakgrund är slående. Av gruppen med svensk
bakgrund hade år 2007 nästan 85 procent ett arbete som
krävde högskoleutbildning. För dem med utländsk bakgrund
var motsvarande siffra enbart 50 procent.

Skillnaden har vuxit sedan 2001, trots god ekonomisk ut-
veckling under stora delar av perioden. I den svenska gruppen,
har andelen med jobb som kräver högskoleutbildning vuxit
med fem procentenheter. För den utländska ser vi istället en
minskning med sex procentenheter.
Risken att vara arbetslös eller att sakna yrkesuppgift 1 var
sex gånger så stor för en med utländsk bakgrund jämfört
med en med svensk bakgrund år 2007. 2001 var skillnaden
dubbelt så stor.
De med svensk bakgrund har med andra ord i mycket
högre utsträckning fått arbeten än de med utländsk under
de sex åren.
Negativ trend för de med utländsk bakgrund
Trenden har genomgående varit negativ för de med utländsk
bakgrund. Sannolikheten att en person med utländsk
bakgrund har ett yrke som kräver kortare eller längre
högskoleutbildning samt ledningsarbeten har i alla kategorier
minskat under perioden.
Sammantaget är det nästan 40 000 akademiker med
utbildning inom det samhällsvetenskapliga området i
arbetsför ålder som saknar yrkesuppgifter eller har ett
arbete som inte kräver högskoleutbildning. Ungefär hälften
av dem har utländsk bakgrund.
Den undersökning som Jusek presenterade i februari
1. Den som saknar yrkesuppgift kan till exempel studera och inte ha något
arbete vid sidan om, vara arbetslös eller pensionär. De kan också röra sig om
personer som inte längre befinner sig i Sverige, men där myndigheterna inte
känner till att de har emigrerat.
2009 visade att det skiljer stort mellan dem som själva
har invandrat till Sverige och dem som är födda här med
utländska föräldrar.
2006 var det nästan dubbelt så vanligt att den som var
född i Sverige med utländska föräldrar hade ett arbete
som krävde högskoleutbildning än att den som själv hade
invandrat hade det.
Om undersökningen och definitioner
För att få en bild av situationen för invandrade akademiker
under början av 2000-talet har Jusek sammanställt
statistik från SCB. Den omfattar uppgifter om ålder, inkomst
och arbetets kvalifikationsgrad åren 2001 och
2007. Vi har särskilt fokuserat på skillnader i lön och
arbetets kvalifikationsgrad mellan samhällsvetare med
svensk respektive utländsk bakgrund. Med utländsk
bakgrund avser vi i denna rapport, liksom SCB, personer
med två utländskt födda föräldrar, oavsett om de
är födda utomlands eller i Sverige. Personer som enligt
statistiken har utländsk bakgrund kan alltså antingen
vara nyligen invandrade eller vara födda och uppvuxna
i Sverige. Med samhällsvetenskaplig utbildning avses utbildningar
inom Juseks medlemsgrupper, det vill säga
jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare
och samhällsvetare.
För att ange sannolikheten har vi använt oss av så kallade
oddskvoter. En oddskvot på ett innebär att sannolikheten
är lika stor att en akademiker med svensk bakgrund
som en med utländsk återfinnas i en viss kategori. En
kvot på under ett ger en lägre sannolikhet för gruppen
med utländsk bakgrund och en på över ett högre.
De sa att det var omöjligt att bli ekonom
Ahmad Ghasimi var revisor på ett ministerium
i Teheran. Innan han flydde Iran
hade han arbetat med internationell
handel. Ahmad var med andra ord en
framgångsrik ekonom, i sina bästa år.
1994 kom han till Sverige. Det tog Ahmad
tio år i sitt nya hemland innan han
fick sitt första jobb som ekonom.
– Jag ville naturligtvis lära mig språket
och börja arbeta så fort som möjligt
när jag kom, minns han. Gärna få praktik
inom mitt yrkesområde. Jag var ju trygg
i min kompetens.
Den första tiden på SFI, svenska för
invandrare, gick bra. Hans studiegrupp
var blandad, med invandrare från Latinamerika,
Ryssland, Tyskland. Under utbildningen
fick han träffa arbetsförmedlaren
vid SFI-skolan.
– Men arbetsförmedlaren sade gång
på gång att jag skulle glömma bort någon
typ av ekonomiarbete. Istället för
praktik inom mitt yrkesområde erbjöds
När kriget bröt ut mellan Kuwait och
Irak sökte Mohammad Mukahhal ett
nytt hemland tillsammans med sin fru.
De hamnade i Sverige, två akademiker
och ett väntande barn.
– Jag var företagsekonom och hade
studerat ekonomisk vetenskap i flera år
på ett universitet i Algeriet, berättar Mohammad.
Min fru var lärare i engelska
och vi var nog mycket målmedvetna.
De var aktiva redan från början,
jag en utbildning med samhällskunskap
och matematik.
Problemet var att nivån var grundskolematte
och Ahmed var fullfjädrad
ekonom med många års universitetsstudier
bakom sig.
– Det var då jag förstod att framöver
fick jag klara mig själv.
Han hade 20 års yrkeserfarenhet –
men i sitt nya hemland var han beredd
att ta ett jobb som ekonomiassistent.
– Jag sökte jobb själv över hela landet
och fick arbeta deltid som modersmålslärare.
Nästa steg var att skaffa sig en svensk
universitetsutbildning, i svenska och
samhällsvetenskap för internationella
studenter. Sedan yrkesutbildningar i ekonomi
och programmering.
Ahmad gav inte upp, strävandet gav
resultat och han fick jobb som tolkförmedlare
i en kommun. Efter ett decennium
i Sverige fick han så sin iranska
Resan till ett jobb blev mycket längre än jag anade
ville bygga upp egna nätverk, validera
sina examina och plugga svenska. Men
etableringsprocessen blev mycket lång.
Högskoleverket validerade endast hans
omfattande universitetsstudier till motsvarande
tre år i Sverige. Han behövde
komplettera.
– Jag fick en chock av universitetsvärlden.
De gav inget stöd utan bara
signalerade att det skulle bli svårt att
komplettera och sedan få jobb. Resan
blev mycket längre än jag anade.
Han fyllde på med mer svenska och
engelska. Pluggade på Folkuniversitetet
och Komvux, bland annat företagsekonomi
och en 25-veckors starta-egetkurs.
I praktiken fick han läsa in massor
av kunskaper han redan hade. Men det
jobb han fick var som förpackningsoperatör
på Astra.
– Då läste jag en annons om ett statligt
starta-egetprojekt. Jag hade redan
studerat tre–fyra år i onödan i Sverige
examen validerad av kommunen. Därefter
sitt första ekonomjobb, på gymnasieförvaltningen.
– Svårigheterna i Sverige började
efter SFI, minns han. Då saknade man
kontakter och referenser. Allt verkade
omöjligt och åren började gå.
Det fanns arbetsförmedlare som var
både hjälpsamma och kunniga.
Men nyanländas framgång påverkas
mest av den inställning myndigheternas
handläggare har, snarare än regelverket.
– Nu har jag referenser. Här får jag
äntligen visa vad jag kan.
men nu fick jag äntligen möjlighet att
arbeta.
Platsen var ett rådgivningskontor och
uppgiften att hjälpa andra att starta egna
företag. Efter sju år lades projektet ned.
Sju månaders arbetslöshet följde. Han
använde då sina kunskaper i svenska
och engelska för att arbeta som tolk i
svenska-arabiska.
På omvägar fick Mohammad reda på
att kommunen startat en verksamhet
med rådgivning och stöttning för människor
som en gång varit i samma situation.
Han tog kontakt med kommunen,
erbjöd sina tjänster och fick jobb. Idag,
sedan kort tid tillbaka, är Mohammad
Mukahhal tillsvidareanställd som arbetslivskonsulent.
– När jag kom till Sverige fick vi asylsökande
inte söka jobb eller starta eget
företag. Det får de som kommer hit idag.
Min uppgift nu att inspirera och stötta.
Jag vet vad som behövs.

Jusek anser
• Det ska finnas ett språkpaket,
”Svenska för samhällsvetare”, för
invandrade akademiker med samhällsvetenskaplig
utbildning i de tre
storstadsregionerna år 2015.
Ett sådant paket ska innefatta sfi,
SAS grund, SAS A+B och studiebesök.
Därefter bör det erbjudas en högskolekurs
”Svenska språket för studenter
med annat Modersmål”, för den som
behöver fördjupa sina svenskkunskaper
ytterligare.
Stora löneskillnader
Vilken samhällsvetare har det svårast?
• Invandrade akademiker måste erbjudas
snabbt erkännande av sin utländska
högskoleutbildning och en
effektiv och rättssäker validering i
de fall intyg inte kan uppvisas.
I bedömningsutlåtandet ska det anges
vilka behov av och möjligheter till
kompletterande utbildning som finns.
För hela gruppen samhällsvetare på den svenska arbetsmarknaden
har löneutvecklingen under åren 2001 till 2007
varit positiv med ökningar inom alla sektorer. Men det gäller
inte dem med utländsk bakgrund.
Nästan var fjärde samhällsvetare med svensk bakgrund
tjänar 500 000 kronor eller mer per år. Det är mer än
en dubbelt så stor andel som bland samhällsvetare med
utländsk bakgrund. I den lägsta inkomstklassen, andelen med
deklarerad lön under 240 000 kronor, hittar vi däremot
nästan sex av tio av samhällsvetarna med utländsk bakgrund.
Motsvarande andel för den svenska gruppen är tre av tio.
Inkomstskillnaderna ökar
Utländsk 2007
Svensk 2007
Utländsk 2001
Utländsk 2001
57,9%
31,6%
57,4%
34,6%
‹240 000
10,7%
11,4%
12,4%
14,5%
240 000–
299 999
13,7%
20,3%
13,8%
20,2%
300 000–
399 999
7,4%
13,4%
7,4%
12,5%
400 000–
499 999
10,2%
23,3%
9,0%
!8,2%
Ekonomerna har det svårast att få ett arbete i nivå med sin
utbildning. Sannolikheten att samhällsvetare med utländsk
bakgrund saknar yrke är sex gånger så stor jämfört med
samhällsvetare med svensk bakgrund. För ekonomer
däremot är den nästan nio gånger så stor. För juristerna
är sannolikheten lika stor som genomsnittet. Det finns två
tänkbara förklaringar till att det ekonomerna har det svårast
›499 999
Arbetets kompetensnivå för de olika
samhällsvetarna
Sannolikheten att person med utländsk bakgrund har arbete på viss
kompetensnivå jämfört med en person med svensk bakgrund. Angivet
i oddskvoter2. Alla
0,41 0,59 0,76 1,90 6,25
Ekonomer
0,38 0,49 0,61 2,01 8,77
Organisation, administration
och förvaltning3 Jurister
Psykolog 4
Samhällsvetare
Systemvetare
Journalistik och media 5
• Generella samhällsvetarinriktade
kompletteringsutbildningar ska finnas
i de tre storstadsregionerna år
2015.
Ett viktigt inslag i de kompletterande
utbildningarna ska vara kunskaper i
svenska på en hög nivå. Om den studerande
inte har tillräckliga kunskaper
ska utbildningen förlängas genom
att studier i svenska bedrivs parallellt.
att få ett arbete i nivå med sin utbildning. Dels har det
totala antalet ekonomer ökat med drygt 40 procent under
sexårsperioden – en expansion som arbetsmarknaden inte
har mäktat med att svälja. Dels är andelen unga förhållandevis
stor, framför allt ekonomerna med utländsk bakgrund. Men
det förklarar inte skillnaderna mellan de med svensk och de
med utländsk bakgrund.
0,69
0,41
0,69
0,34
0,49
0,42
Ledningsarbete
0,88
0,51
0,88
0,69
0,71
0,68
Längre
högskoleutbildning
1,24
0,91
1,09
0,86
0,75
0,87
Kortare
högskoleutbildning
1,51
3,34
1,48
1,64
1,48
1,72
Ej högskoleutbildning
2,57
6,17
2,59
4,17
4,87
2,78
Saknar
yrkesuppgift
2. Här har vi använt oss av så kallade oddskvoter. En oddskvot på ett innebär
att sannolikheten är lika stor att en akademiker med svensk bakgrund som
en med utländsk återfinnas i en viss typ av arbete. En kvot på under ett ger
en lägre sannolikhet för gruppen med utländsk bakgrund och en på över
ett högre.
3. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar.
4. Kategoriseras som personalvetare bland Juseks medlemmar.
5. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar.
Organisatörer och administratörer
har det enklare
Bäst går det för dem med organisations- och administrativ
utbildningsbakgrund. Åtta av tio har endera ledningsarbete
eller ett arbete som kräver en högskoleutbildning. Det
kan jämföras med ekonomerna och juristerna där mer än
varannan antingen saknar yrke eller har ett arbete som inte
60
kräver högskoleutbildning.
Löneskillnader
För både jurister och ekonomer med utländsk bakgrund finns
0
över 60 procent i den lägsta inkomstklassen, vilket är förväntat
då många saknar arbeten som kräver högskoleutbildning. Var
tionde tjänar minst 500 000 kronor.
Andelar med deklarerad inkomst på viss nivå för
dem med utländsk bakgrund
För samhällsvetare är det en lika stor andel med utländsk
som svensk bakgrund som ligger under 240 000 kronor
i deklarerad inkomst, men samtidigt är det betydligt färre
med utländsk bakgrund som har en deklarerad inkomst på
minst 500 000 kronor.
För ekonomer och jurister är skillnaderna större. Sannolikheten
för att en person med utländsk bakgrund har en
deklarerad inkomst om högst 240 000 kronor är i båda fallen
mer än dubbelt så stor som sannolikheten att en person
med svensk har det.
För de som arbetar med organisation med mera är inkomsterna
relativt lika mellan de med utländsk bakgrund
och de med svensk bakgrund.
120
100
Inkomstfördelning
100%
80%
60%
80
40%
40
20% 20
0%
Organisation, administration
och förvaltning6 Alla
Ekonomer
Jurister
Psykolog 7
Alla
Samhällsvetare
Systemvetare
Ekonomer
›499 999 kr
400 000–499 999 kr
Journalistik och media 8
Organisation,
administration
och förvaltning5 1,8
2,4
1,2
2,1
1,1
1,4
1,7
1,4
‹240 000
Jurister
0,9
0,9
1,3
1,2
0,9
1,1
0,8
0,8
240 000–
299 999
Psykolog 5
300 000–399 999 kr
240 000–299 999 kr
0,7
0,6
1,0
0,7
1,0
0,7
0,7
0,7
300 000–
399 999
Samhällsvetare
6. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar.
7. Kategoriseras som personalvetare bland Juseks medlemmar.
8. Kategoriseras som samhällsvetare bland Juseks medlemmar.
Invandrade akademiker har
svårare att få ett kvalificerade
jobb och lön i paritet med
sina svenskfödda kollegor.
Skillnaderna har inte bara
hållit i sig – de har ökat.
0,6
0,5
0,9
0,5
0,8
0,5
0,7
0,5
400 000–
499 999
Systemvetare
Journalistik
och media4 ‹240 000 kr
0,4
0,4
0,7
0,3
0,9
0,4
0,7
0,4
›499 999