Tillförlitligheten av fingeravtrycksbevis ifrågasatt ... - Skl - Polisen
Tillförlitligheten av fingeravtrycksbevis ifrågasatt ... - Skl - Polisen
Tillförlitligheten av fingeravtrycksbevis ifrågasatt ... - Skl - Polisen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Tillförlitligheten</strong> <strong>av</strong><br />
finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
<strong>ifrågasatt</strong><br />
– ärenden internationellt där man<br />
yrkat på att <strong>av</strong>färda finger<strong>av</strong>tryck<br />
som bevis i domstol<br />
Tom Lövby<br />
Svante Lagman<br />
SKL Intern rapport<br />
Kemi- och Teknikenheten 2010:06
Sammanfattning på svenska<br />
I ungefär ett sekel har finger<strong>av</strong>tryck använts för att identifiera individer,<br />
ansetts tillförlitliga och mer eller mindre aldrig <strong>ifrågasatt</strong>s i domstol.<br />
Under de senaste tio åren har tillförlitligheten <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksbevis <strong>ifrågasatt</strong>s<br />
och yrkats på att <strong>av</strong>färdas som bevis i domstol vid ett flertal tillfällen,<br />
främst i USA. Frågan gäller i grunden, utifrån de så kallade Daubertfaktorerna,<br />
vad som ska gälla och tillåtas för expertis inom vetenskapliga<br />
områden i domstol och vilka kr<strong>av</strong> som ska ställas för att uppfylla detta.<br />
Denna rapport <strong>av</strong> en litteraturstudie tar upp ett flertal exempel på ärenden<br />
där man yrkat på att <strong>av</strong>färda finger<strong>av</strong>trycksbevis i domstol i USA, och den<br />
klargör varför, det vill säga utreder och förklarar de olika faktorer som<br />
ligger till grund för detta. Dessa faktorer är bland andra tillförlitligheten <strong>av</strong><br />
metodiken ACE-V (Analysis, Comparison, Evaluation, Verification),<br />
finger<strong>av</strong>tryckens unikhet, om finger<strong>av</strong>trycksjämförelse är en allmänt<br />
vedertagen vetenskap eller inte och om det finns tillräcklig forskning som<br />
stödjer det faktum att man utifrån ett fragment <strong>av</strong> ett finger<strong>av</strong>tryck kan<br />
individualisera en person och utesluta alla andras fingrar i hela världen.<br />
En diskussionsdel <strong>av</strong>slutar rapporten och tar upp en del <strong>av</strong> den kritik som<br />
riktats mot finger<strong>av</strong>trycksbevis.<br />
Denna studie ger en inblick i vad som händer inom professionen internationellt<br />
och vad kritiken har för grunder. Detta medför att vi är bättre insatta<br />
och förberedda på framtiden och därmed förstår vad som krävs för att stärka<br />
tillförlitligheten <strong>av</strong> våra resultat.<br />
i
Innehållsförteckning<br />
1 Inledning ........................................................................................ 1<br />
1.1 Syfte ................................................................................................ 1<br />
2 Bakgrund........................................................................................ 2<br />
2.1 En historisk tillbakablick .................................................................. 2<br />
2.1.1 Forskningen och ”upptäckten”......................................................... 2<br />
2.1.2 I domstolen...................................................................................... 3<br />
2.2 Vad accepteras som tillförlitligt vittnesmål?..................................... 4<br />
2.2.1 Rättssystemet i USA ....................................................................... 4<br />
2.2.2 Frye v. United States (1923) ........................................................... 4<br />
2.2.3 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 702...................................... 5<br />
2.2.4 William Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals (1993) ................ 5<br />
2.2.5 Definition <strong>av</strong> Daubertstandard......................................................... 6<br />
2.2.6 Daubert standard v. FRE rule 702................................................... 7<br />
2.2.7 General Electric v. Joiner (1997)..................................................... 7<br />
2.2.8 Kumho Tire Co. v. Carmichael (1999)............................................. 8<br />
2.2.9 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 702 amended...................... 9<br />
2.2.10 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 402...................................... 9<br />
2.2.11 Definition <strong>av</strong> expertvittne ................................................................. 10<br />
3 Daubert och finger<strong>av</strong>tryck – finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
<strong>ifrågasatt</strong> ........................................................................................ 11<br />
3.1 Finger<strong>av</strong>trycksbevis <strong>ifrågasatt</strong>......................................................... 11<br />
3.2 Ärendena......................................................................................... 12<br />
3.2.1 United States v. Parks (1991) ......................................................... 12<br />
3.2.2 United States v. Byron Mitchell (1999) ............................................ 12<br />
3.2.3 United States v. H<strong>av</strong>vard (2000) ..................................................... 14<br />
3.2.4 State of New York v. Hyatt, (2001).................................................. 15<br />
3.2.5 Virgin Islands v. Austin Jacobs (2001) ............................................ 15<br />
3.2.6 United States v. Llera-Plaza (2002)................................................. 15<br />
3.2.7 Commonwealth v. Patterson (2005)................................................ 16<br />
3.2.8 The state of New Hampshire v. Richard Langlill (2007) .................. 16<br />
3.2.9 State of Maryland v. Bryan Rose (2007) ......................................... 17<br />
3.2.10 State of Maryland v. Lamont Anthony Johnson (2008).................... 19<br />
3.2.11 State of Minnesota v. Hull Frye-Mack hearing (2008) ..................... 19<br />
3.2.12 United States v. Hamza Keita (2009) .............................................. 22<br />
4 Diskussion ..................................................................................... 23<br />
4.1 Vad ifrågasätts? .............................................................................. 23<br />
4.2 Kritiken ............................................................................................ 23<br />
4.2.1 Kritikerna ......................................................................................... 24<br />
4.3 Daubertpunkterna............................................................................ 26<br />
4.3.1 Har den vetenskapliga teorin eller tekniken blivit testad?................ 26<br />
4.3.2 Har den vetenskapliga teorin eller tekniken undergått "peer<br />
review", blivit publicerad och synad?............................................... 27<br />
4.3.3 Vilken är den kända eller den potentiella felfrekvensen? ................ 28<br />
4.3.4 Finns det objektiva standarder som styr hur metoden eller<br />
tekniken används? .......................................................................... 29<br />
ii
4.3.5 Finns det en allmän acceptans och erkännande <strong>av</strong> tekniken<br />
inom det relevanta vetenskapliga området eller tekniken?.............. 31<br />
4.3.6 Strengthening forensic science in the United States: A path<br />
forward ............................................................................................ 31<br />
4.3.7 IAI och SWGFAST släpper på kr<strong>av</strong>en om 100%............................. 32<br />
4.4 Slutsats ........................................................................................... 33<br />
5 Källförteckning .............................................................................. 34<br />
iii
1 Inledning<br />
1.1 Syfte<br />
Vad ligger bakom finger<strong>av</strong>tryckets tillförlitlighet? Vilka grunder finns för<br />
att inte ifrågasätta användandet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck som identifieringsmetod?<br />
Den senaste tiden har frågan om den forensiska vetenskapens tillförlitlighet<br />
aktualiserats i och med att bl.a. finger<strong>av</strong>trycksbevis <strong>ifrågasatt</strong>s och yrkats på<br />
att <strong>av</strong>färdas som bevis i domstol vid ett flertal tillfällen, främst i USA.<br />
Frågan gäller i grunden vad som ska gälla och tillåtas för expertis inom<br />
vetenskapliga områden i domstol och vilka kr<strong>av</strong> som ska ställas för att uppfylla<br />
detta.<br />
Denna rapport ska ta upp ett flertal exempel på ärenden där finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
yrkats på att <strong>av</strong>färdas och också <strong>av</strong>färdats i domstol i USA och förklara<br />
varför, dvs. utreda och förklara de olika faktorer som ligger till grund<br />
för detta. Dessa faktorer kan vara tillförlitligheten <strong>av</strong> metodiken ACE-V,<br />
finger<strong>av</strong>tryckens unikhet, om finger<strong>av</strong>trycksjämförelse är en allmänt vedertagen<br />
vetenskap eller inte och om det finns tillräcklig forskning som stödjer<br />
det faktum att man utifrån ett fragment <strong>av</strong> ett finger<strong>av</strong>tryck kan individualisera<br />
en person och utesluta alla andras fingrar i hela världen.<br />
Att vara medveten om denna utveckling är en mycket viktig del i vårt arbete<br />
även i Sverige, för detta rör och kommer att påverka alla inom området.<br />
Dels för att ur rättssäkerhetssynpunkt kunna svara för sitt vittnesmål och<br />
vara beredd på ifrågasättande i domstol, dels för att utveckla och stärka<br />
professionen i rätt riktning med <strong>av</strong>seende på den forensiska vetenskapen.<br />
Här är några viktiga utvecklingspunkter med arbetet:<br />
• Att vara insatt i vad som händer inom finger<strong>av</strong>trycksområdet internationellt.<br />
• Få kunskap om vad som ifrågasätts angående finger<strong>av</strong>trycksbevisets<br />
tillförlitlighet och faktorerna bakom detta.<br />
• Få kunskap om historien inom området.<br />
• Vara förberedd på kommande utmaningar inom detta område på<br />
hemmaplan.<br />
• Högre medvetenhet i hur grunder och standarder påverkar tillförlitligheten<br />
i resultaten och vad det kan leda till i domstol.<br />
Eftersom det är främst i domstolar i USA som finger<strong>av</strong>tryck blivit <strong>ifrågasatt</strong><br />
och frågor kring detta uppkommit är alla domstolsärenden i detta arbete<br />
därifrån.<br />
1
2 Bakgrund<br />
2.1 En historisk tillbakablick<br />
2.1.1 Forskningen och ”upptäckten”<br />
Vetenskapen bakom finger<strong>av</strong>tryck och papillarlinjernas uppkomst kan<br />
spåras tillbaka ända till slutet på 1600-talet då Marcello Malphigi, en<br />
italiensk anatomiker, och läkaren Nehemiah Grew forskade på hudens<br />
struktur och funktion.<br />
Under slutet <strong>av</strong> 1800- och 1900-talet har personer som Inez Whipple, Harris<br />
Hawthorne Wilder, Harold Cummins, Alfred Hale och på senare tid William<br />
Babler forskat på huden, papillarlinjernas uppkomst och mönster.<br />
Under 1870-talet hjälpte läkaren och amatörarkeologen Henry Faulds till vid<br />
en utgrävning i Japan där man hittade finger<strong>av</strong>tryck på keramiken. Dessa<br />
iakttagelser föranledde Faulds att började studera finger<strong>av</strong>tryck närmare och<br />
kom 1880 att publicera en artikel i den vetenskapliga journalen ”Nature” där<br />
han menade att finger<strong>av</strong>tryck skulle lämpa sig bra som en metod för personidentifiering.<br />
År 1877 skrev William Herschel ett brev till generaldirektören för fängelserna<br />
i Bengalen i vilket han menade att han hade kommit på en ny metod<br />
för personidentifiering. I brevet berättade Herschel att han under tjugo års<br />
tid stämplat tusentals hand<strong>av</strong>tryck och samlat dessa i en bok. Han hade<br />
uppmärksammat att ett <strong>av</strong>tryck <strong>av</strong> en person aldrig var identiskt med <strong>av</strong>tryck<br />
från någon annan. Han hade dessutom upptäckt att en människas<br />
finger<strong>av</strong>tryck aldrig förändrades. Finger<strong>av</strong>trycket förblev detsamma efter<br />
fem, tio eller femton år.<br />
Detta blev dock inte uppmärksammat förrän några år senare då Francis<br />
Galton intresserade sig för finger<strong>av</strong>tryck som identifieringsmetod. Han hade<br />
träffat Alphonse Bertillon som i Frankrike skapat ett system att identifiera<br />
personer med hjälp <strong>av</strong> olika mätningar <strong>av</strong> individer, antropometri. Galton<br />
insåg att finger<strong>av</strong>tryck var mycket mer betydelsefulla och att finger<strong>av</strong>tryck<br />
som var oförändliga och unika för varje individ öppnade oändliga dimensioner.<br />
Galton presenterade 1892 i boken ”Fingerprints” ett system för klassificering<br />
baserat på fyra olika mönster.<br />
I Argentina införde Juan Vucetich samma år ett finger<strong>av</strong>tryckssystem<br />
baserat på Galtons idéer. Vucetichs register är världens första följt <strong>av</strong> bl.a.<br />
England 1901 och Sverige 1906.<br />
2
2.1.2 I domstolen<br />
De första länder som använde finger<strong>av</strong>tryck som forensiskt bevis var Indien<br />
och Argentina i slutet på 1800-talet. År 1892 löste poliskommissarie<br />
Alvarez i Argentina, med hjälp <strong>av</strong> Juan Vucetichs forskning om finger<strong>av</strong>tryck,<br />
ett dubbelmord på två små barn. Detta var det första mord i världen<br />
som klarades upp med hjälp <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck.<br />
I USA 1911 i People v. Jennings beslutade rätten:<br />
“We are disposed to hold from the evidence of the four witnesses<br />
who testified, and from the writings we h<strong>av</strong>e referred to on the<br />
subject, that there is a scientific basis for the system of fingerprint<br />
identification and the courts are justified in admitting this class of<br />
evidence.”<br />
Sedan 1911 har domstolen, i USA, välkomnat finger<strong>av</strong>tryck som den<br />
”gyllene standarden” för forensisk identifiering och accepterat finger<strong>av</strong>tryckets<br />
unikhet och beständighet.<br />
I Grice v. State, (1941) fastslog Texas Court of Appeal efter en dom baserad<br />
på finger<strong>av</strong>tryck:<br />
“It has occurred to us that instead of the state being called upon to<br />
offer proof that no two finger prints are alike, it may now be considered<br />
in order for those taking the opposing view to assume the<br />
burden of proving their position.”<br />
År 1912 fastslog Högsta domstolen den första dom i Sverige där finger<strong>av</strong>tryck<br />
utgjorde en viktig del <strong>av</strong> bevisningen i målet.<br />
Det hade varit ett inbrott i en kaffeaffär. På en glasskärva i en fönsterram<br />
syntes tydliga finger<strong>av</strong>tryck. Glasskärvan togs med och fotograferades och<br />
jämfördes med registret där man hittade <strong>av</strong>tryck från en tidigare registrerad<br />
man vars <strong>av</strong>tryck visade på likheter med finger<strong>av</strong>trycken på glasskärvan.<br />
Inför rätten förstorades finger<strong>av</strong>trycken på glasskärvan och finger<strong>av</strong>trycken<br />
från mannen upp i lika stora delar. Från tum<strong>av</strong>trycken påvisades 33 bestämda<br />
likheter och från pekfinger<strong>av</strong>trycken 24 bestämda likheter. Mannen<br />
dömdes mot sitt nekande till 5 års straffarbete.<br />
År 1924 fick Sverige sin första prejudicerande dom där finger<strong>av</strong>tryck var<br />
det ända bevismedlet.<br />
3
2.2 Vad accepteras som tillförlitligt vittnesmål?<br />
Under en lång tid har alltså finger<strong>av</strong>trycksbevis varit juridiskt accepterat<br />
som ett tillförlitligt bevismedel och ytterst sällan bestridet. Detta började<br />
ändras efter ett domslut på vetenskapligt bevis 1993 i ärendet Daubert v.<br />
Merrell Dow Pharmaceuticals.<br />
Eftersom alla ärenden som gås igenom här är från USA förekommer<br />
benämningar på olika amerikanska domstolarna i texten. Därför kommer här<br />
först en förklaring <strong>av</strong> hur rättssystemet är uppbyggt.<br />
2.2.1 Rättssystemet i USA<br />
Rättssystemet i USA är indelat i två huvuddelar, det delstatliga och det federala.<br />
De olika delstaterna har stor makt vad gäller lagstiftning. Det finns<br />
dock en mindre mängd ”National laws” som gäller för hela landet, t.ex.<br />
patentlagarna.<br />
Trots att de olika delstaterna har individuell lagstiftning är lagarna ofta likartade.<br />
På vissa områden är de till och med identiska. Detta gäller speciellt<br />
lagar för bolagsbildning och annan affärsverksamhet. För att förenkla den<br />
har alla stater skrivit på ett <strong>av</strong>tal, ”Uniform Commercial Code”, som innebär<br />
att de olika staterna har stiftat exakt likadana lagar.<br />
De olika delstaterna har ofta speciella domstolar för olika sorters fall. Så<br />
finns det t.ex. trafikdomstolar, familjedomstolar och småbrottsdomstolar.<br />
Gemensamt för de olika staterna är att de måste ha en högsta domstol<br />
(Supreme Court). De flesta lite större staterna har också ett mellanled, s.k.<br />
appellationsdomstolar (11 st. Circuits som representerar olika delstater),<br />
mellan smådomstolarna (District courts) och högsta domstolen.<br />
Alla domstolar, även de minsta delstatliga, har rätt att döma i fall rörande<br />
konstitutionen och huruvida den följs eller inte.<br />
2.2.2 Frye v. United States (1923)<br />
Före 1993 hade de federala domstolarna i USA och domare i de olika<br />
amerikanska staterna litat på två standarder för att bestämma huruvida ett<br />
expertvittnesmål skulle tillåtas eller inte; relevansen om vittnesmålet relaterade<br />
till ett fakta i ärendet eller om det kunde vara till hjälp för juryn samt<br />
den så kallade Frye-standarden, som är ett prejudikat som uppkom i Frye<br />
v. United States (1923) (som handlade om huruvida polygraphbevis kunde<br />
användas i domstol), och gäller tillåtligheten <strong>av</strong> vetenskapliga undersökningar<br />
och försök i ett rättsligt förfarande. Där fastslogs det att de metoder<br />
som användes <strong>av</strong> en expert för att forma sina vetenskapliga bedömningar<br />
måste vara allmänt accepterade <strong>av</strong> det områdets expertis (eller inom<br />
forskarvärlden).<br />
Kritiker mot Frye argumenterade för att det ofta exkluderar ny, men legitim<br />
och välgrundad vetenskap, som inte ännu uppnått en konsensus inom det<br />
vetenskapliga expertisområdet. Å andra sidan argumenterade vissa att om<br />
4
man skulle överge Frye-standarden skulle det släppa in alldeles för mycket<br />
”junk-science” i rättsalarna.<br />
2.2.3 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 702<br />
1975 beslutade Federal Rules of Evidence (i USA) om regler som skulle<br />
reglera införsel <strong>av</strong> vetenskapliga bevis i en rättegång som hölls i federal<br />
domstol. Där krävs att domstolen ska fungera som en portvakt innan man<br />
tillåter bevis och fastställer om bevis är vetenskapligt giltiga och relevanta<br />
för det aktuella fallet.<br />
”Om vetenskapliga, tekniska eller andra specialiserade kunskaper<br />
hjälper faktaprövaren (juryn) att förstå beviset eller<br />
vittnesmålet eller att bestämma ett faktum i frågan, kan en<br />
kvalificerad expert med kunskap, kompetens, erfarenhet, eller<br />
utbildning vittna om detta i form <strong>av</strong> ett yttrande eller på annat<br />
sätt.”<br />
2.2.4 William Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals (1993)<br />
Jason Daubert och Eric Schuller hade fötts med allvarliga missbildningar.<br />
De och deras föräldrar stämde 1993 Merrell Dow Pharmaceuticals Inc. och<br />
hävdade att drogen Bendectin, som deras mödrar tagit under gr<strong>av</strong>iditeten,<br />
hade orsakat fosterskador.<br />
Merrell Dow försökte få målet till en sammanfattande dom (betyder att ett<br />
beslut kan tas utan att en rättegång hålls) eftersom deras expert lämnade<br />
handlingar som visade att inga publicerade vetenskapliga studier påvisat en<br />
koppling mellan Bendectin och fosterskador. Daubert och Schuller hade<br />
inkommit med egna experters vittnesmål som sa att Bendectin kan orsaka<br />
fosterskador. Deras bevis var dock baserad på in vitro- och in vivo-studier<br />
på djur, farmakologiska studier och reanalys <strong>av</strong> andra publicerade studier,<br />
och dessa metoder har ännu inte vunnit acceptans inom det allmänna vetenskapliga<br />
samfundet.<br />
District court beviljade sammanfattande dom för Merrell Dow och Daubert<br />
och Schuller överklagade till appellationsdomstol (the ninth circuit).<br />
Återigen fann man District court-domen korrekt eftersom målsägarnas bevis<br />
ännu ”inte är tillräckligt etablerat för att få allmän acceptans inom det<br />
område som det tillhör.”<br />
Målsägarna överklagade beslutet till Supreme court som beslutade att<br />
rättegångsdomaren skulle agera som ”portvakt” i domstolen för att hindra<br />
”junk science” att få tillträde till domstolen och för att bestämma om<br />
expertvittnen ska tillåtas i domstolen eller inte och därmed vad som gäller<br />
som accepterad vetenskap.<br />
Supreme Court skickade därmed ärendet till ”the Ninth Circuit Court” eftersom<br />
de ansåg att det var där standarden skulle appliceras.<br />
En sammanfattande dom beviljades senare återigen.<br />
5
Domstolens ledamöter i Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals beslutade<br />
att (1) den allmänna-acceptans-regeln enligt Frye v. United States slås ut<br />
eller ersätts <strong>av</strong> Federal Rules of Evidence (FRE) där det fastslås att allmän<br />
acceptans inte är en nödvändig förutsättning för att tillåta vetenskapliga<br />
bevis, (2) en federal rättegångsdomare måste försäkra sig om att alla vetenskapliga<br />
vittnesmål eller bevis inte bara är relevanta utan också tillförlitliga<br />
och (3) att i federala mål som innefattar vetenskapliga bevis ska vittnesbördens<br />
pålitlighet vara baserad på vetenskaplig giltighet.<br />
2.2.5 Definition <strong>av</strong> Daubertstandard<br />
I Daubert slog högsta domstolen fast som ett juridiskt prejudikat att federala<br />
rättegångsdomare ska agera som ”portvakter”. De försågs med vissa riktlinjer<br />
som ska användas och beaktas som underlag för beslut om det vetenskapliga<br />
beviset ska kunna tillåtas under rättegången och om sakkunnigbevisningens<br />
vittnesmål är ”relevant” och ”pålitligt”. Dessa riktlinjer är<br />
kända som Daubertstandarden som är ett tvådelat test för tillåtlighet. De<br />
ser ut så här:<br />
1. Relevansdelen: relevans <strong>av</strong> ett vittnesmål hänvisar till huruvida<br />
expertens bevis ”passar” de faktiska omständigheterna i målet. Du<br />
kan till exempel bjuda in en astronom för att berätta för juryn om det<br />
var fullmåne på natten för ett brott. Men astronomen skulle inte tilllåtas<br />
att vittna om det faktum att månen var full inte var relevant i<br />
rättegången.<br />
2. Tillförlitlighetsdelen: Supreme Court förklarade att för att ett expertvittnesmål<br />
skall anses tillförlitligt, måste den sakkunnige kunna härleda<br />
sina slutsatser till en vetenskaplig metod. För att <strong>av</strong>göra om en<br />
metod är vetenskaplig nämns fyra faktorer:<br />
• Den ska vara empiriskt testad.<br />
• Den ska ha undergått sakkunniggranskning (”peer review”) och<br />
blivit publicerad.<br />
• Det ska finnas en känd eller potentiell felfrekvens och en standard<br />
för hur metoden används.<br />
• Den ska vara allmänt accepterad inom en relevant vetenskaplig<br />
grupp.<br />
Dessa fyra punkter, ofta kallade ”the Daubert factors” eller ”the Daubert<br />
test”, var inte tänkta som en obligatorisk checklista men har trots det<br />
kommit att användas så <strong>av</strong> många domare.<br />
Duberthearing<br />
En Daubertprövning (Daubert hearing) är ett specialfall <strong>av</strong> prövning in<br />
limine (före den faktiska rättegången), som tas upp innan eller under rättegången,<br />
utan jury, för att domaren ska få möjlighet att ta ställning till om en<br />
sakkunnig grundar sina uttalanden på vetenskaplig grund och om det vetenskapliga<br />
expertbeviset ska tillåtas eller inte. Om domaren skulle anse att så<br />
inte är fallet tas inte utlåtandet upp under den egentliga rättegången.<br />
6
2.2.6 Daubert standard v. FRE rule 702<br />
I Daubert slog högsta domstolen fast att Frye-test från (1923) ersattes <strong>av</strong><br />
Federal Rules of Evidence 702 (1975).<br />
Eftersom varje stat i USA har rätt att skapa unika regler för användning <strong>av</strong><br />
bevis i domstolar får Frye-test, eller en viss variation, fortfarande användas i<br />
de stater som har valt att inte anta Daubert. T.ex. har Minnesota istället<br />
något som kallas Frye-Mack-prövningar som är en kombination <strong>av</strong> domstolsutslag<br />
från Frye v. U.S och State v. Mack (1980). Men i de flesta stater<br />
har Fryestandarden ersatts med Daubertstandarden.<br />
Även om Daubert har ersatt Frye, så är standarden på Daubert inte väsentligt<br />
annorlunda. Därför kallas ibland Daubertstandarden ”Frye in drag.” Svårigheter<br />
i tillämpningen <strong>av</strong> denna standard har lett till frågor om standarden är<br />
flexibel nog att anpassa sig till helt nya vetenskapliga frågor, där ”allmänt”<br />
eller ”vanligt” godtagande ännu inte är ett samlat begrepp.<br />
Som ett alternativ till denna standard har domstolarna i allmänhet antagit<br />
regel 702 i Federal Rules of Evidence.<br />
Alla faktorer i Daubertstandarden måste inte vara uppfyllda för den bevisning<br />
som skall tas upp. Det behövs bara att en majoritet <strong>av</strong> de tester som är<br />
väsentliga ska vara uppfyllda.<br />
2.2.7 General Electric v. Joiner (1997)<br />
Robert Joiner jobbade som elektriker och med transformatorer där det fanns<br />
en kylmedel som visade sig innehålla polyklorerade bifenyler (PCB). Ett<br />
antal år efteråt diagnostiserades Joiner med lungcancer. Han stämde<br />
Monsanto, som tillverkade PCB, samt General Electric som använde medlet.<br />
Joiner klagade på att han utvecklat lungcancer på grund <strong>av</strong> exponering<br />
för PCB och derivat. Det noterades senare också i domstolen att han hade<br />
varit rökare ca 8 år och båda hans föräldrar var också rökare. Därutöver<br />
fanns en historia <strong>av</strong> lungcancer i hans familj. Sålunda hade han en högre<br />
risk att utveckla lungcancer<br />
Rätten beviljade sammanfattande omdöme på grund <strong>av</strong> följande orsaker:<br />
• Det fanns inga bevis för att Joiner har lidit betydande exponering för<br />
PCB och dess derivat.<br />
• Det fanns inga vetenskapliga bevis för att PCB var ansvarigt för att<br />
främja uppkomsten <strong>av</strong> Joiners cancer.<br />
Men Joiner tog sina egna expertvittnen som vittnade om att PCB ensamt,<br />
och även dess derivat, kan främja uppkomsten <strong>av</strong> cancer. Experterna ansåg<br />
att exponering för PCB och derivat mest sannolikt hade främjat uppkomsten<br />
<strong>av</strong> Joiners cancer.<br />
District Court underkände expertvittnesmålen och beviljade sammanfattande<br />
dom för General Electric Co., eftersom det inte blivit klarlagt att<br />
Joiner hade varit utsatt för derivat och eftersom sakkunnigbevisningen<br />
7
misslyckats med att visa en koppling mellan exponering för PCB och lungcancer<br />
eftersom de bara hänvisade till djurförsök.<br />
Ärendet gick vidare till Court of Appeals som ansåg att District Court<br />
gjorde fel som underkände expertvittnesmålen. I Supreme Court <strong>av</strong>gjordes<br />
det slutligen att det var rätt att underkänna expertvittnena.<br />
En del har tolkat detta domslut som att rätten kan bestämma om vetenskapen<br />
har tillämpats pålitligt, till skillnad från Daubert där man bestämmer<br />
om själva vetenskapen är pålitlig.<br />
2.2.8 Kumho Tire Co. v. Carmichael (1999)<br />
I Kumho Tire Co v. Carmichael (1999) tolkade man Daubert som att den<br />
inte bara appliceras på ”vetenskapligt” vittnesmål utan alla vittnesmål från<br />
experter, även icke-forskare.<br />
Detta domslut tänjde på Daubert till att inkludera alla typer <strong>av</strong> expertvittnen,<br />
även teknisk och annan specialiserad kunskap.<br />
Patrick Carmichael körde sin minivan den 6 juli 1993, när bakre däcket<br />
exploderade. En <strong>av</strong> passagerarna i fordonet dog, och andra blev svårt<br />
skadade. Tre månader senare, stämde Carmichaels tillverkaren <strong>av</strong> däcket<br />
och hävdade att däcket var defekt och felet orsakat olyckan. Carmichaels<br />
fall vilade till stor del på vittnesmål från en expert på däckfel. Expertens<br />
slutsats, att en defekt i däcket orsakat olyckan, berodde på vissa iakttagelser<br />
<strong>av</strong> däcket som Kumho Tire kraftigt <strong>ifrågasatt</strong>e. Kumho höll heller inte med<br />
om vissa aspekter <strong>av</strong> däckexpertens metod och uppmanade den federala<br />
tingsrätten att utesluta den enligt rule 702 i Federal Rules of Evidence.<br />
District Court fattade sitt beslut från Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals<br />
där man hade slagit fast en portvaktsroll för rättegångsdomare när<br />
det gäller att erkänna expertvittnesmål. Tingsrätten fann att däckexpertens<br />
metoder inte var vetenskapligt giltiga och uteslöt därmed vittnesmålet.<br />
Carmichaels överklagade till eleventh Circuit.<br />
Court of Appeals (eleventh Circuit) upphävde District Courts dom som<br />
dömt i förmån för Kumho Tire. De noterade att Daubert uttryckligen<br />
begränsas till vetenskapliga expertvittnesmål och inte ska tillämpas på<br />
”skicklighet” eller erfarenhetsbaserad observation. Däckexpertens vittnesmål<br />
vilade på iakttagelser och erfarenheter och därmed menade Court of<br />
Appeals att District Court borde ha grundat sin dom på FRE regel 702 utan<br />
hänvisning till Daubert.<br />
Kumho Tire bad Supreme Court att pröva huruvida Daubert tillämpas<br />
endast för vetenskapliga bevis.<br />
Supreme Court konstaterade att gränsen mellan ”vetenskaplig” och<br />
”teknisk” kunskap inte alltid är tydlig.<br />
8
I detta ärende hade däckexperten tillräcklig kunskap men hans beslut vilade<br />
på alltför lösa grunder. Han förutsatte att det måste ha varit fel på däcket<br />
eftersom han inte såg bevis på någon annan orsak. Därför upphävde<br />
Supreme Court eleventh Circuits beslut att upphäva beslutet från District<br />
Court.<br />
Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals (1993), General Electric Company<br />
v. Joiner (1997) och Kumho Tire Company v. Carmichael (1999) kallas för<br />
”Dauberttrilogin” och är de tre ”Daubertärendena” som satt kr<strong>av</strong>en för vad<br />
som gäller som godtagbart expertvittnesmål i domstol.<br />
Daubertstandarden förfinades genom dessa två ytterligare utslag i Supreme<br />
Court. I General Electric Co. v. Joiner påpekade Supreme Court att<br />
appellationsdomstolar måste använda denna standard för översyn när de<br />
granskar domstolens beslut om huruvida expertvittnesmål kan godkännas.<br />
Således måste appellationsdomstolar hänvisa nedåt till lägre domstol för att<br />
fatta beslut om tillåtelse <strong>av</strong> expertvittnesmål om de inte är uppseendeväckande<br />
fel.<br />
Principen i Daubert utökades i Kumho Tire Co. v. Carmichael när bevisen i<br />
fråga kom från en tekniker och inte en vetenskapsman. Appellationsdomstolen<br />
hade beslutat utifrån antagandet att Daubert inte tillämpas på<br />
tekniska bevis, bara vetenskapliga bevis. Supreme Court upphävde detta och<br />
säger att standarden i Daubert ska gälla också tekniska bevis, men att i detta<br />
fall var bevisen från den sakkunnige inte tillräckligt tillförlitliga.<br />
2.2.9 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 702 amended<br />
Under 2000 godkände Supreme Court ändringar i Federal Rules of Evidence<br />
<strong>av</strong>seende yttrandebevis och expertvittnesmål så att de överensstämmer med<br />
Daubert. Regel 702 omfattar nu de ytterligare bestämmelser som anger att<br />
ett vittne kan vittna om 1) vittnesmålet bygger på tillräckliga fakta eller data<br />
2) vittnesmålet är en produkt <strong>av</strong> tillförlitliga principer och metoder och 3)<br />
vittnet på ett tillförlitligt sätt har tillämpat principerna och metoderna på<br />
fakta i målet.<br />
Enligt domare Blackmun (Daubert v. Merrell Dow Pharmaceuticals, Inc.)<br />
är ”allmänt accepterande inte en nödvändig förutsättning för att vetenskapliga<br />
bevis ska godtas under Federal Rules of Evidence, utan Rules of<br />
Evidence – speciellt regel 702 – överlåter till domaren att försäkra sig om att<br />
en experts vittnesmål både vilar på tillförlitlig grund och är relevant för<br />
målet i fråga”.<br />
2.2.10 Federal Rules of Evidence (FRE) rule 402<br />
”Alla relevanta bevis kan tas upp till prövning om inte annat föreskrivs i<br />
Förenta staternas konstitution, i lag beslutad <strong>av</strong> kongressen, enligt dessa<br />
bestämmelser eller andra bestämmelser fastställda i Högsta domstolen i<br />
enlighet med den federala lagstadgande myndigheten. Bevisning som inte är<br />
relevant är inte tillåtlig.”<br />
9
2.2.11 Definition <strong>av</strong> expertvittne<br />
Ett expertvittne eller ett professionellt vittne är ett vittne som på grund <strong>av</strong><br />
utbildning, kompetens eller erfarenhet antas ha mer kunskap i ett visst ämne<br />
än den genomsnittliga medborgaren, tillräckligt för att andra ska kunna officiellt<br />
(lagligt) åberopa vittnets specialiserade (vetenskaplig, teknisk eller<br />
annan) åsikt om ett bevis eller själva frågan inom ramen för sin kompetens,<br />
kallat expertutlåtande.<br />
10
3 Daubert och finger<strong>av</strong>tryck –<br />
finger<strong>av</strong>trycksbevis <strong>ifrågasatt</strong><br />
3.1 Finger<strong>av</strong>trycksbevis <strong>ifrågasatt</strong><br />
1905 var första gången i ett mordfall som finger<strong>av</strong>tryck användes som bevis<br />
vid en domstol i England. Då dömdes bröderna Stratton till döden efter att<br />
inspektör Charles Stockley Collins vid Scotland Yard vittnat om att det blodiga<br />
finger<strong>av</strong>tryck som fanns på en kassalåda var <strong>av</strong>satt <strong>av</strong> Alfred Stratton.<br />
I detta ärende hade försvaret en viss Henry Faulds vid sin sida. Faulds, som<br />
aldrig fick ett riktigt erkännande som en <strong>av</strong> upphovsmännen bakom finger<strong>av</strong>tryck<br />
som ett forensiskt verktyg, trodde att även om finger<strong>av</strong>tryck var<br />
unika (vilket det egentligen inte heller fanns något vetenskapligt bevis för)<br />
så var fallet inte nödvändigtvis detsamma med fragment <strong>av</strong> <strong>av</strong>tryck som<br />
kunde vara otydliga <strong>av</strong> blod, fett och smuts. Detta var fallet med det blodiga<br />
<strong>av</strong>trycket i Stratton-ärendet som Faulds inte tyckte räckte till för att döma<br />
någon för mordet.<br />
Även om Faulds vittnesmål inte fick något gehör i detta ärende så var detta<br />
den första prövningen <strong>av</strong> den nya vetenskapen finger<strong>av</strong>trycksidentifiering<br />
och det öppnade för frågor som ett sekel senare fortfarande, enligt kritiker,<br />
egentligen inte fått något svar.<br />
Sedan dess har finger<strong>av</strong>trycksbevis över åren tillåtits i domstolarna utan att<br />
ifrågasättas och har ansetts mer eller mindre obestridligt. I alla år har finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
ansetts uppfylla det som motsvarar Daubertkriterierna genom<br />
att hela tiden testas i den process som pågått i över hundra år.<br />
Försvarsadvokatskåren såg här en möjlighet och en eventuell svaghet inom<br />
finger<strong>av</strong>trycksbevisningen genom att utgå ifrån att finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
aldrig hade blivit föremål för noggranna vetenskapliga valideringar och<br />
tester. Förutom de nya riktlinjerna upprättade i och med Daubert började<br />
några akademiker och juristprofessorer hävda att det fanns en brist på forskning<br />
och acceptans för finger<strong>av</strong>trycksidentifiering inom vetenskapsvärlden.<br />
En vanlig anklagelse var att finger<strong>av</strong>trycksidentifiering endast var skapad <strong>av</strong><br />
bekvämlighet för att upprätthålla lag och ordning.<br />
Efter första fallet 1999 har det varit cirka fyrtio utmaningar i statliga och<br />
federala domstolar. Flera <strong>av</strong> dessa beslut har överklagats och i nästan samtliga<br />
överklaganden har finger<strong>av</strong>trycksbevisets tillförlitlighet bekräftats.<br />
Nedan följer en genomgång <strong>av</strong> några utvalda ärenden med Daubert- eller<br />
Fryeprövning där man har yrkat på att exkludera finger<strong>av</strong>trycksbevis och<br />
finger<strong>av</strong>trycksexpertens vittnesmål. Ärendena har valts ut med <strong>av</strong>seende på<br />
11
vad som har <strong>ifrågasatt</strong>s och ärendets uppmärksamhet. En kort resumé ges på<br />
varje ärende och därefter en förklaring till vad som <strong>ifrågasatt</strong>s angående<br />
finger<strong>av</strong>trycksbeviset. Alla ärenden är från USA och där<strong>av</strong> kan en del uttryck<br />
främst inom juridiken förekomma som inte används regelbundet i<br />
Sverige.<br />
3.2 Ärendena<br />
3.2.1 United States v. Parks (1991)<br />
Det enda kända ärende med finger<strong>av</strong>trycksbevis där en federal domstol utfört<br />
den typ <strong>av</strong> analys som nu styrs <strong>av</strong> Daubert. Domstolen uteslöt finger<strong>av</strong>trycksbeviset.<br />
Domstolen kom till sitt beslut efter att ha hört den som utförde<br />
finger<strong>av</strong>trycksidentifieringen ha en ”glidande” skala på hur många<br />
detaljer som krävdes för en identifiering. Därefter hördes två finger<strong>av</strong>trycksidentifierare<br />
till. Domstolen kom till beslut i huvudsak på den brist på<br />
forskning som utförts inom området, brist på objektiva standarder och den<br />
relativt knapphändiga utbildning som finger<strong>av</strong>trycksidentifierare får.<br />
3.2.2 United States v. Byron Mitchell (1999)<br />
Den första utmaningen <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksbevis under Daubert hölls 1999 i<br />
USA i US v. Byron Mitchell.<br />
1991 stod Byron Mitchell åtalad för att ha kört en flyktbil från ett rån där två<br />
finger<strong>av</strong>tryck identifierats till honom, ett på dörren till förarplatsen och ett<br />
på växelspaken. Mitchell dömdes till fängelse. På grund <strong>av</strong> en teknikalitet i<br />
ärendet beslutade Ninth Circuit att rättegången skulle tas om. Inför denna<br />
anhöll också Mitchells advokater om en Daubertprövning angående finger<strong>av</strong>trycksbeviset.<br />
Försvaret hade anlitat James E. Starrs, professor och chef<br />
för det forensiska utbildningsprogrammet på George Washington University,<br />
och i egenskap <strong>av</strong> sådan hävdade han att det inte fanns någon som<br />
helst dokumentation som kunde styrka finger<strong>av</strong>tryckets unikhet och individualitet.<br />
Starrs hävdade också utifrån detta att han inte trodde att finger<strong>av</strong>tryck<br />
var unika. En Daubertprövning hölls i juni 1999.<br />
Försvarets representanter (som <strong>ifrågasatt</strong>e finger<strong>av</strong>tryckets tillförlitlighet)<br />
hävdade att finger<strong>av</strong>trycksbevis och -jämförelser inte är vetenskapligt bevisade<br />
och inte uppfyller kriterierna under Daubert. Frånvaron <strong>av</strong> vetenskaplig<br />
forskning eller studier som stödjer påståendet <strong>av</strong> individualitet i<br />
samband med finger<strong>av</strong>trycksjämförelse saknas. Det högst subjektiva förhållningssättet<br />
i finger<strong>av</strong>trycksanalysen <strong>ifrågasatt</strong>es. Försvaret anhöll om en<br />
Daubertprövning för att bestämma tillförlitligheten <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering<br />
vad beträffar det vetenskapliga värdet <strong>av</strong> beviset på dessa grunder:<br />
1 Den har inte blivit ordentligt testad.<br />
2. Det finns ingen känd felfrekvens hos finger<strong>av</strong>trycksidentifierare.<br />
3. Finger<strong>av</strong>trycksidentifierare har ingen enhetlig objektiv standard att<br />
följa vid jämförelser.<br />
12
4. Det finns ingen generell överenskommelse att finger<strong>av</strong>trycksidentifierare<br />
kan göra en pålitlig identifiering baserad på bara nio<br />
överensstämmande detaljer.<br />
5. Facklitteraturen inom finger<strong>av</strong>trycksområdet bekräftar den vetenskapliga<br />
bristfälligheten inom området.<br />
6. Finger<strong>av</strong>trycksidentifiering är att likställa med andra tekniker som<br />
handstilsundersökning och hårfiberjämförelser som federala domstolar<br />
i Dauberts kölvatten har funnit vetenskapligt opålitliga.<br />
7. Finger<strong>av</strong>trycksidentifiering har inte några icke-juridiska tillämpningar.<br />
Försvaret frågade ”Finns det någon vetenskaplig grund för en finger<strong>av</strong>trycksidentifierare<br />
att göra en identifiering, med absolut säkerhet, från ett<br />
litet förvrängt fragment <strong>av</strong> ett finger<strong>av</strong>tryck, som endast uppvisar ett litet<br />
antal <strong>av</strong> nio detaljer <strong>av</strong> grundläggande art identifierade <strong>av</strong> FBI-undersökaren<br />
vid Mr. Mitchell’s första rättegång?”<br />
För åklagarsidan vittnade:<br />
D<strong>av</strong>id Ashbaugh, Royal Canadian Mounted Police – ACE-V processen,<br />
ACE-V är objektiv<br />
Dr William Babler, Marquette University – Friktionshud och mönsterbildning,<br />
unikhet och beständighet<br />
Ed German, US Army Crime Laboratory – SWGFAST-standarder, ingen<br />
vetenskaplig grund för ett visst antal detaljer för att kunna identifiera<br />
Steve Meagher, FBI – Studie gjord <strong>av</strong> FBI på tillförlitlighet och beständighet.<br />
Donald Ziesig, Lockheed Martin Corp – AFIS-teknik<br />
Dr Bruce Budowle, FBI – Biologisk unikhet<br />
Pat Wertheim, Fingerprint Consultant – ACE-V<br />
och för försvarssidan:<br />
James E. Starrs – Professor of Law, Kunskap utifrån erfarenhet är inte<br />
vetenskap, friktionshud är inte unik. Finger<strong>av</strong>trycksjämförelse är inte<br />
grundad på tillfredställande vetenskaplig bas.<br />
D<strong>av</strong>id A. Stoney, Ph.D, forensisk vetenskap, McCrone Research<br />
Institute – Slutsatser från finger<strong>av</strong>trycksjämförelser, med en absolut identifiering<br />
är inte vetenskapliga, ACE-V är subjektiv<br />
Simon A. Cole, Associate Professor of Criminology, Law and Society<br />
– Fingeridentifiering har inte blivit testad, validering<br />
Resultatet – 22 September 1999<br />
Domare Joyner slog fast att finger<strong>av</strong>tryck är tillförlitliga under Rule 702 of<br />
the Rules of Evidence, Supreme Court-utslaget i Daubert v. Merrell Dow<br />
Pharmaceuticals, Inc., (1993) och Kumho Tire Company, Ltd. v. Patrick<br />
13
Carmichael, (1999) och att friktionshud och papillarlinjer är unika och beständiga.<br />
Uteslöt vittnesmålet från försvarets experter.<br />
3.2.3 United States v. H<strong>av</strong>vard (2000)<br />
Wade H<strong>av</strong>vard var åtalad för vapeninneh<strong>av</strong> och lämnade in en framställan<br />
att exkludera det finger<strong>av</strong>tryck som fanns på ett ut<strong>av</strong> vapnen på grund <strong>av</strong> att<br />
han inte ansåg att finger<strong>av</strong>trycksbevis uppfyller kr<strong>av</strong>en i Daubert och<br />
Kumho.<br />
En Daubertprövning hölls angående tillförlitligheten <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryckbevis.<br />
Försvaret hävdade att det inte finns någon pålitlig statistisk grund för finger<strong>av</strong>tryckjämförelse<br />
och ingen mätning <strong>av</strong> felfrekvensen, särskilt med tanke<br />
på att det inte finns något kr<strong>av</strong> på minsta antalet detaljer för att göra en<br />
identifiering.<br />
Den aktuella finger<strong>av</strong>trycksexperten ville inte heller vid sitt vittnesmål<br />
uppge något antal detaljer han hade som gräns och sa också vid ett tillfälle<br />
att hans uppfattning vid identifieringen var ”subjektiv”. Finger<strong>av</strong>trycksexperten<br />
vittnade om att felfrekvensen i finger<strong>av</strong>trycksjämförelser var i<br />
huvudsak noll och att unikheten hos finger<strong>av</strong>tryck gör att en standard är svår<br />
att etablera eftersom erfarenheten styr över hur mycket information som<br />
behövs för att säkerställa en identifiering.<br />
Finger<strong>av</strong>trycksbeviset tillåts<br />
”Rätten finner att Daubert-faktorerna starkt stödjer tillförlitligheten <strong>av</strong><br />
finger<strong>av</strong>tryckidentifiering. Metoden har testats och utsatts för ’peer review’<br />
genom att ha granskats i 100 år. Den testas också i varje enskilt fall då<br />
vilken annan expert som helst objektivt kan jämföra information och<br />
komma till en annan slutsats.<br />
Vad gäller felfrekvens har den tilltalade inte fört fram några bevis för felfrekvens<br />
eller ens några gjorda fel. Experten vittnade att felfrekvensen är<br />
noll. I och med att en experts åsikt kan kontrolleras och ifrågasättas <strong>av</strong> en<br />
annan expert minimeras risken för en felidentifiering. Risken är ändå<br />
oerhört mycket mindre än slutsatser från andra undersökningar som rutinmässigt<br />
tillåts.<br />
Påståendet att felfrekvensen för finger<strong>av</strong>trycksidentifiering är noll är ett<br />
anspråksfullt påstående men begränsas <strong>av</strong> det faktum att experten medg<strong>av</strong><br />
att det alltid finns risk för en individuell felidentifiering, men att detta har<br />
använts <strong>av</strong> försvaret för att underminera hela åtal genom att visa felaktiga<br />
procedurer eller individuella fel.”<br />
14
3.2.4 State of New York v. Hyatt, (2001)<br />
En Fryeprövning hölls för att bestämma om Simon Cole kunde vittna som<br />
ett expertvittne för försvaret angående hans forskning och kunskap på<br />
området angående den vetenskapliga pålitligheten <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
Dr. Coles främsta argument mot finger<strong>av</strong>trycksbevis är<br />
domstolarnas fortsatta bekräftande <strong>av</strong> det vetenskapliga värdet <strong>av</strong><br />
finger<strong>av</strong>trycksbeviset vilket Cole anser vara märkligt.<br />
Åklagaren analyserade och attackerade Coles yttrande med inriktning på att<br />
Cole´s forskning och teorier saknar data som kan styrka dessa. Ett bra<br />
exempel på detta kommer från korsförhöret där Cole själv konstaterar att<br />
”Mina teorier påstår sig inte vara vetenskap, jag har inte testat dem, det är<br />
en åsikt baserad på vetenskaplig forskning”.<br />
Sammanfattning: Efter att ha lyssnat till Simon Coles vittnesmål beslöt<br />
rätten att ”Even applying the Federal Court's Daubert Standard, what<br />
Dr. Cole has offered here is 'junk science’. För att peta ner tungviktskungen<br />
från tronen måste du verkligen utklassa honom eller knocka ut<br />
honom. Att gå 12 ronder duger inte. Det Dr. Cole har erbjudit här är<br />
intressant men saknar en vetenskaplig metod för att ens kunna såra området<br />
<strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifieringen som en allmänt accepterad vetenskaplig<br />
disciplin.”<br />
3.2.5 Virgin Islands v. Austin Jacobs (2001)<br />
Ett ärende med ett inbrott med finger<strong>av</strong>trycksbevis som inte gick igenom<br />
Daubertprövningen.<br />
Domaren beslutade att exkludera finger<strong>av</strong>trycksbeviset därför att åklagaren<br />
inte hade bistått med information till försvaret som kunde visa att finger<strong>av</strong>trycksbeviset<br />
var vetenskapligt tillförlitligt. Försvaret frågade efter identifierarens<br />
CV och en förklaring <strong>av</strong> metoden för att få klarhet i vad slutsatsen<br />
grundades på.<br />
Åklagarsidan misslyckades med att få fram dessa svar.<br />
3.2.6 United States v. Llera-Plaza (2002)<br />
Fram till detta ärende hade alla Daubertprövningar lett till att all finger<strong>av</strong>trycksbevisning<br />
accepterats i domstol.<br />
Plaza var åtalad för att vara torped. Det fanns finger<strong>av</strong>tryck i ärendet och<br />
försvaret bestämde sig för att ifrågasätta finger<strong>av</strong>trycksbeviset dels för anspråket<br />
att uttala sig med absolut säkerhet (inga sannolikhetsslutsatser), dels<br />
för bristen på standarder i metoden ACE-V. En Daubertprövning hölls.<br />
Federala domaren Louis Pollak beslutade att finger<strong>av</strong>trycksexperter inte<br />
kunde tala om för juryn att två finger<strong>av</strong>tryck matchade. Det noterades att<br />
finger<strong>av</strong>tryck är unika och beständiga men vetenskapen svarade inte upp<br />
mot Daubertprövningen.<br />
15
”Parterna kan presentera vittnesmål <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksexperter (1) som beskriver<br />
hur latenta finger<strong>av</strong>tryck och rullade jämförelse<strong>av</strong>tryck har upptagits,<br />
(2) identifiera och presentera för juryn dessa <strong>av</strong>tryck och nödvändiga<br />
förstoringar (3) peka ut observerade likheter och skillnader mellan det<br />
bestämda latenta <strong>av</strong>trycket och ett bestämt rullat jämförelse<strong>av</strong>tryck som<br />
tillhör den utpekade. Men man kan inte tillåtas att framställa vittnesmål som<br />
uttrycker en åsikt som expertvittne att ett bestämt <strong>av</strong>tryck matchar (överensstämmer),<br />
eller inte matchar, det rullade jämförelse<strong>av</strong>trycket tillhörande en<br />
bestämd person och som därför härrör, eller inte härrör, från den personen.”<br />
Domare Pollak ändrade dock sitt beslut två månader senare och tillät finger<strong>av</strong>trycksidentifierarens<br />
vittnesmål.<br />
3.2.7 Commonwealth v. Patterson (2005)<br />
Terry Patterson dömdes 1995 för rån och mord 1993. År 2000 fick Patterson<br />
genom en överklagan en ny rättegång. Före den nya rättegången ville försvaret<br />
ha en Daubertprövning <strong>av</strong>seende identifiering <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck i<br />
sekvens säkrade på ett bilfönster, som fallet var här.<br />
I december beslutade rätten att ”i förenlighet med domslut i andra rättsfall<br />
som har tagit upp ämnet efter Daubert, kommer vi fram till att den underliggande<br />
teorin och processen för finger<strong>av</strong>trycksidentifiering, och i synnerhet<br />
metoden ACE-V, är tillräckligt pålitlig för att tillåta expertvittnesmålet<br />
angående identifiering <strong>av</strong> ett helt finger<strong>av</strong>tryck. Men i detta ärende behövde<br />
staten (commonwealth) påvisa mer än bara allmän pålitlighet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
De skulle påvisa att teorin, processen och metoden för<br />
finger<strong>av</strong>trycksidentifiering också kunde appliceras pålitligt på finger<strong>av</strong>tryckssekvenser<br />
där de var för sig inte kunde identifieras till rätt finger.<br />
Detta kunde staten (commonwealth) inte styrka.”<br />
Åklagen erbjöd Patterson kortare fängelsestraff mot ett erkännande, vilket<br />
Patterson tog.<br />
3.2.8 The state of New Hampshire v. Richard Langlill (2007)<br />
Det första ärendet som föll på en Daubertprövning <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksbeviset<br />
baserat på tillförlitligheten <strong>av</strong> slutsatsen.<br />
En inbrott begås i New Hampshire i mars 2004 där1200 dollar stjäls från ett<br />
kassaskåp och även mynt från en flaska. På platsen och flaskan framkallas<br />
<strong>av</strong>tryck som identifierare Lisa Corson på New Hampshire State Police<br />
Forensic Laboratory (NHSPFL) identifierar såsom tillhörande Richard<br />
Langlill. Identifieringen lämnas över som en så kallad icke-blind verifiering<br />
till annan handläggare som bekräftar identifieringen. Langlill åtalas för<br />
inbrottet.<br />
Innan rättegången påbörjas lägger Langlills advokat in en hemställan att<br />
exkludera Corsons vittnesmål angående hennes finger<strong>av</strong>trycksjämförelse.<br />
En Daubertprövning hålls där Corson och Professor James Starrs hörs.<br />
16
I januari 2007 beviljar domare Patricia Coffey i Rockingham Count<br />
Superior Court försvarets hemställan att exkludera finger<strong>av</strong>trycksbeviset.<br />
”Även om Corson är kvalificerad som expert och de underliggande principer<br />
som stödjer finger<strong>av</strong>trycksidentifiering är välgrundade tillåts inte<br />
hennes vittnesmål då hennes tillämpning <strong>av</strong> metodiken ACE-V i detta<br />
ärende var opålitlig som ett resultat <strong>av</strong> ofullständig dokumentation och<br />
möjlig partisk (biased) verifiering.”<br />
Staten (åklagaren) lägger in en hemställan för omprövning.<br />
Domare Coffey fastställer sitt ursprungliga beslut och upprepar att<br />
”metodiken ACE-V följdes inte ordentligt i detta speciella ärende och<br />
anteckningar borde ha förts” samt att ”rätten hade varit nöjd om en blind<br />
verifieringsprocess hade utförts”.<br />
Men det protokoll som följs på NHSPFL kräver ingen blind verifiering och<br />
inte heller det protokoll som följs på 42 forensiska laboratorier som representerar<br />
38 stater samt i Kanada enligt en telefonenkät som utfördes <strong>av</strong><br />
NHSPFL och överlämnades till rätten.<br />
Efter detta lämnar New Hampshire Attorney Generals’s office in en överklagan<br />
till New Hampshire Supreme Court där man argumenterar mot att<br />
District Court överskred sin roll som ”gatekeeper” (portvakt) <strong>av</strong><br />
vetenskapligt bevis och krävde standarder som inte är etablerade inom det<br />
vetenskapliga området.<br />
I april 2008 offentliggör New Hampshire Supreme Court sitt beslut som<br />
återkallar beslutet att exkludera Corsons vittnesmål baserat på två punkter:<br />
1. ”Även om NHSPFL i sina protokoll krävde anteckningar och Corson inte<br />
följde detta så överskred rätten gränsen när de inte tillät Corsons vittnesmål.<br />
Det ska ligga i juryns händer att besluta då de får höra både vittnesmålet och<br />
försvarets korsförhör.”<br />
2. ”Blind verifiering är en ganska ny företeelse inom finger<strong>av</strong>trycksprofessionen<br />
och har inte än fått sitt fotfäste. Metodiken ACE-V används på ett<br />
pålitligt sätt i de flesta fall utan blind verifiering och debatten går huruvida<br />
blind verifiering verkligen ger mer pålitliga identifieringar och det finns<br />
inga indikationer på att icke-blinda verifieringar är opålitliga.”<br />
3.2.9 State of Maryland v. Bryan Rose (2007)<br />
Bryan Rose var den misstänkte i ett mordfall. Avtryck på en bil identifierades<br />
som den misstänktes och identifieringen verifierades <strong>av</strong> en annan expert.<br />
Rätten ombeds ta ställning till tillförlitligheten hos metoden ACE-V. Felfrekvensen<br />
är okänd och därmed kan metoden inte bevisas. ACE-V involverar<br />
ett steg som innefattar det psykologiska fenomet ”confirmation bias”.<br />
Stephan Meagher vittnade för åklagaren och Ralph Huber för försvaret.<br />
17
I oktober 2007 presenterade domare Souder sitt beslut; ”…sammantaget<br />
visade beviset som staten presenterade angående den ACE-V-metod som<br />
används inom finger<strong>av</strong>trycksidentifiering, att det är så, snarare än inte, att<br />
ACE-V är den typ <strong>av</strong> process som Frye hade för <strong>av</strong>sikt att få bort. Åklagarsidan<br />
uppfyller inte de kr<strong>av</strong> som ställs i detta ärende och därför ska inte<br />
något vittnesmål på finger<strong>av</strong>tryck som tillhör den tilltalade tillåtas. I detta<br />
ärende har staten inte visat att en finger<strong>av</strong>trycksidentifierare pålitligt kan<br />
identifiera ett finger<strong>av</strong>tryck till en individ och utesluta alla andra genom att<br />
använda metoden ACE-V.”<br />
Rätten sa också att ”även om finger<strong>av</strong>trycksbevis använts i rättsfall i nästan<br />
hundra år bevisar inte det deras tillförlitlighet. I många hundra år trodde<br />
mänskligheten att jorden var platt vilket har överbevisats med vetenskap<br />
(även om det finns Flat Earth Society som hävdar motsatsen) och det är<br />
denna typ <strong>av</strong> faktum som rätten kan ta juridisk hänsyn till.<br />
När det finns bevis för felaktiga identifieringar (bl.a. Mayfield) är det inte<br />
trovärdigt <strong>av</strong> Mr. Meagher att vittna för en 100%-ig säkerhet och att det inte<br />
existerar en felfrekvens för metoden ACE-V. Verifieringsfasen är aldrig helt<br />
oberoende, särkskilt inte i detta fall då verifieraren bara får det aktuella <strong>av</strong>trycket<br />
och tillfrågas att endast verifiera matchningen. Med detta vill rätten<br />
inte säga att finger<strong>av</strong>trycksbevis aldrig kommer vara tillförlitligt i andra<br />
ärenden, ACE-V utvecklas”.<br />
I juli 2008 lämnade staten in ett yrkande in limine (ett yrkande som görs<br />
före rättegången att domaren ska <strong>av</strong>göra om viss bevisning ska läggas fram<br />
för juryn eller inte) att expertvittnesmålet om finger<strong>av</strong>trycksidentifieringen<br />
ska tillåtas utan någon Daubertprövning. Den åtalade lämnade in ett<br />
motyrkande i juni 2009. Rose hävdade där att rapporten från National<br />
Academy of Sciences (NAS) fastslår att ACE-V är en opålitlig metod.<br />
Månaden därpå lämnade staten in ytterligare ett yrkande. Bifogat fanns en<br />
skrivelse, s.k. amicus brief, där ett stort antal experter skriver om<br />
finger<strong>av</strong>trycksidentifieringens tillförlitlighet. Bland experterna kan nämnas:<br />
D<strong>av</strong>id R. Ashbaugh, Paul Chamberlain, Christophe Champod, Glenn<br />
Langenburg, Pierre Margot, Didier Meuwly, Cedric Neumann och John R.<br />
Vanderkolk. Man visar här bl.a. att NAS-rapporten inte alls påstår att ACE-<br />
V saknar standard eller att metoden inte accepteras <strong>av</strong> relevanta experter och<br />
domstolar. I september 2009 godtogs finger<strong>av</strong>trycksbevisen <strong>av</strong> domare<br />
Catherine C. Blake: ”I h<strong>av</strong>e concluded that fingerprint identification<br />
evidence based on the ACE-V methodology is generally accepted in the<br />
relevant scientific community, has a very low incidence of erroneous<br />
misidentifications, and is sufficiently reliable to be admissible under Fed. R.<br />
Ev. 702 generally and specifically in this case”.<br />
Den 19 januari 2010 dömdes Bryan Rose till 40 års fängelse.<br />
18
3.2.10 State of Maryland v. Lamont Anthony Johnson (2008)<br />
I detta ärende i Maryland anhöll försvaret om att utesluta finger<strong>av</strong>trycksbeviset<br />
och ville göra gällande att metoden ACE-V är subjektiv, saknar<br />
standard och inte kräver dokumentation. Man hävdade också att finger<strong>av</strong>trycksbeviset<br />
skulle uteslutas på grund <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifierarens<br />
anspråk på att kunna matcha <strong>av</strong>tryck till person med absolut säkerhet, utan<br />
oberoende granskning/verifiering/peer review och att det inte finns någon<br />
bestämd felfrekvens.<br />
Domare Sweeney åberopade ett flertal ärenden i domstolar i US och Maryland<br />
där användandet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck har styrkts och <strong>av</strong>slog försvarets<br />
yrkande.<br />
”Finger<strong>av</strong>trycksexperten kan vittna på likheter och olikheter och även fastställa<br />
att <strong>av</strong>trycken är nära eller helt överensstämmande.” Fortsättningsvis<br />
fastslog domaren att ”påstådda brister inom metoden kan vara föremål för<br />
korsförhör <strong>av</strong> åklagens vittne och försvaret kan om man så vill kalla sin<br />
egen expert för att motbevisa åklagarens vittne.”<br />
Domare Sweeney lade emellertid fram ett viktigt undantag till <strong>av</strong>slaget. Han<br />
fastslog att ”det verkar inte finnas någon saklig grund för finger<strong>av</strong>trycksidentifierarens<br />
uppfattning att ingen person kan ha ett liknande antal överensstämmande<br />
detaljer eller vilken sannolikheten eller brist på sannolikheten<br />
är för förekomsten <strong>av</strong> sådana personer.”<br />
Han fortsatte med att fastslå att ”om åklagarsidan tror att de kan presentera<br />
sådan grund vad gäller validerad forskning, vetenskapliga studier eller liknande,<br />
för att tillåta vittnet att göra en sådan slutsats, kan de framställa ett<br />
sådant yrkande för en demonstration och få ett vidare domslut i denna fråga.<br />
Som det är nu kan finger<strong>av</strong>trycksexperten vittna för och demonstrera likheter<br />
och olikheter och uttrycka sin åsikt om att <strong>av</strong>trycket ’exakt’ (domarens<br />
ord) matchar det kända <strong>av</strong>trycket.”<br />
3.2.11 State of Minnesota v. Hull Frye-Mack hearing (2008)<br />
I detta ärende hölls en så kallad Frye-Mackprövning som är uppdelad i två<br />
delar. Den första delen handlar om att ”beviset måste visas vara allmänt<br />
accepterat inom den relevanta vetenskapliga professionen” och den andra<br />
om att ”beviset måste ha en grund som är vetenskapligt pålitlig”, dvs. om<br />
det finns en standard och kontrollmoment.<br />
Begäran från åklagarsidan att endast det andra steget i Frye-Mack skulle tas<br />
upp bifölls då andra ärenden redan konstaterat att finger<strong>av</strong>trycksområdet är<br />
allmänt accepterat. Därför handlar denna prövning endast om laboratoriet<br />
efterföljer skälig standard och kontroll.<br />
De som vittnade för åklagarsidan var:<br />
Josh Bergeron som vittnade på själva identifieringen, ACE-V-metoden<br />
samt SWGFAST-standarder (Scientific Working Group on Friction Ridge<br />
Analysis, Study and Technology)<br />
19
Glenn Langenburg – ACE-V-metodens pålitlighet, forskning som finns på<br />
att ACE-V kan appliceras pålitligt och verifiering<br />
Cedric Neumann – transparens inom finger<strong>av</strong>trycksidentifiering, statistik,<br />
sannolikhetsmodeller och subjektivitet.<br />
För försvaret vittnade Simon Cole – inga valideringsstudier som backar upp<br />
tillförlitligheten <strong>av</strong> ACE-V eller individualiseringar.<br />
Rätten fann att statens vittnen var mer trovärdiga än Dr. Cole. Cole vittnade<br />
att han inte är en certifierad finger<strong>av</strong>trycksidentifierare och aldrig har gjort<br />
forskning inom själva finger<strong>av</strong>trycksområdet som sådant och inte heller<br />
någon valideringsstudie. Han är en juristprofessor som har läst litteraturen.<br />
Statens vittnen övertygade rätten om att metoderna som används vid laboratoriet<br />
är tillförlitliga och säkerställer tillfredställande identifieringar.<br />
Rätten håller med Cole om att fortsatta valideringsstudier bör göras men<br />
hans vittnesmål var inte övertygande i och med det faktum att han aldrig har<br />
utfört någon forskning inom det aktuella området. Statens vittne som utförde<br />
identifieringen fastställde att de vid laboratoriet använde passande standarder<br />
och kontroller vilket försvarsvittnet inte kunde motbevisa.<br />
”Rätten finner att finger<strong>av</strong>trycksbeviset är tillförlitligt och att identifieringen<br />
i detta fall har utförts med tillbörlig standard och kontroll. Rätten <strong>av</strong>slår<br />
svarandes yrkan in limine (innan rättegång) och finger<strong>av</strong>trycksanalysen<br />
kommer att tillåtas att tas som bevis.”<br />
Ett förtydligande <strong>av</strong> grunderna till besluten i de båda delarna <strong>av</strong> Frye-Mack<br />
visar att försvarets utmaning i detta ärende inte var framgångsrikt:<br />
I. Finger<strong>av</strong>trycksbevis är allmänt accepterat som tillförlitligt i federal- och<br />
delstatsrätter, <strong>av</strong> hela professionen och är ytterst relevant inom området<br />
forensisk identifiering.<br />
A. Finger<strong>av</strong>trycksidentifierare och medlemmar i SWGFAST är de som<br />
utgör den relevanta vetenskapliga professionen.<br />
B. Finger<strong>av</strong>trycksbevis i allmänhet och metoden ACE-V i synnerhet är<br />
allmänt accepterad inom området forensisk identifiering som tillförlitlig och<br />
korrekt.<br />
C. Brist på valideringsstudier upphäver inte tillförlitligheten <strong>av</strong> metoden<br />
ACE-V.<br />
D. Specifika exempel på felidentifieringar <strong>av</strong> andra forensiska laboratorier<br />
eller identifierare är inte relevanta och ska inte resultera i Daubertifiering <strong>av</strong><br />
Minnesota:<br />
1. Mayfield-ärendet<br />
2. State v. Rose<br />
3. State v. Langlill<br />
20
II. Finger<strong>av</strong>trycksidentifieringen i detta ärende utvecklades i enlighet med<br />
tillbörliga standarder och kontroller.<br />
A. SWGFAST:s riktlinjer är lämpliga standarder och kontroller som ska<br />
tillämpas på denna typ <strong>av</strong> bevis.<br />
B. Det är obestritt att identifierare Bergeron följde korrekta standarder och<br />
kontroller i detta ärende.<br />
Strategi<br />
Det ovanliga i detta ärende var att Bergeron, Langenburg och Neumann <strong>av</strong><br />
tidigare erfarenhet <strong>av</strong> frågorna som skulle tas upp och <strong>av</strong> försvarets kritik<br />
hade en strategi hur man skulle ställa sig till kritiken, undvika särskilda<br />
uttryck och hur man skulle försöka rikta frågorna åt ett visst håll. Vid tidigare<br />
vittnesmål har man t.ex. ofta tagit upp 100 % säkerhet, noll i felfrekvens<br />
och felaktigt blandat ihop papillarlinjernas unikhet med unikhet <strong>av</strong><br />
själva finger<strong>av</strong>trycket och identifieringsprocessen dvs. hudens ”3D-bild” till<br />
<strong>av</strong>sättningens ”2D-bild”. Det har aldrig (nästan) varit bestridet att huden och<br />
papillarlinjerna är unika.<br />
Strategin innehöll följande:<br />
1. Försökte att <strong>av</strong>hålla sig från termen ”felfrekvens”. Vittnena tror inte på<br />
nollhypotesen.<br />
2. Avhålla sig ifrån vad Cole brukar beskriva som ”Examiner fallacy”. Detta<br />
är ståndpunkten att ”därför att friktionshud är unik, så betyder det att när jag<br />
hittat tillräckligt med överensstämmande detaljer för att individualisera, så<br />
innebär det att det är rätt person och det kan inte vara någon annan (och det<br />
är noll möjlighet att jag gjort ett fel eftersom jag följde metoden).” En större<br />
försvarsposition togs: ”Vi fann x detaljer överensstämmande. Ju fler överensstämmande<br />
detaljer du har, desto mindre är möjligheten till en<br />
reproduktion hos en annan individ”.<br />
3. Som följer <strong>av</strong> punkt 2 användes inte ordet ”individualisering” därför att<br />
det klart definieras <strong>av</strong> SWGFAST som ”<strong>av</strong>görandet att två <strong>av</strong>tryck härrör<br />
från samma källa exkluderande alla andra”. ”Identifierad” användes istället<br />
och tolkades så här:<br />
”Vi har identifierat <strong>av</strong>trycken såsom härrörande från den tilltalade. Vi har<br />
inte jämfört <strong>av</strong>trycken mot alla individer på jorden så därför kan vi inte<br />
<strong>av</strong>färda den teoretiska möjligheten att någon annan kan <strong>av</strong>sätta ett liknande<br />
<strong>av</strong>tryck. Vi tror inte att någon annan har identisk friktionshud som den tilltalade,<br />
men vi kan inte <strong>av</strong>färda möjligheten att någon kan ha en del <strong>av</strong> friktionshud<br />
som kan vara lik nog att <strong>av</strong>sätta ett liknande <strong>av</strong>tryck och att, baserat<br />
på samma kvantitet, kvalitet och specifika papillarlinjedetaljer, en identi-<br />
21
fierare som använder ACE-V inte nödvändigtvis kan exkludera det som att<br />
komma från en annan källa”.<br />
3.2.12 United States v. Hamza Keita (2009)<br />
Redan i fallet State of Maryland v. Bryan Rose använde försvaret NASrapporten<br />
(se 4.3.6) för att försöka få finger<strong>av</strong>trycksidentifiering att framstå<br />
som en opålitlig metod. I United States v. Hamza Keita har<br />
försvarsadvokaten på ett skickligt sätt använt sig <strong>av</strong> NAS-rapporten. Bl.a.<br />
skriver han:<br />
The prestigious National Research Council of the National<br />
Academy of Sciences published a watershed report: there is no<br />
existing research that demonstrates that latent fingerprint<br />
identification evidence is valid.<br />
The 2009 NRC Report constitutes the latest and most<br />
definitive declaration from the scientific community that has<br />
increasingly recognized the absence of evidence validating<br />
fingerprint identifications.<br />
As the 2009 NRC Report explained, the method of evaluating<br />
latent fingerprints, commonly known as ACE-V, “is not<br />
specific enough to qualify as a validated method for this type<br />
of analysis. [The method] does not guard against bias; is too<br />
broad to ensure repeatability and transparency; and does not<br />
guarantee that two analysts following it will obtain the same<br />
results.”<br />
Eftersom den åtalade erkände sig skyldig fick inlagan ingen betydelse i detta<br />
fall, men då den var mycket välskriven kan den få stort genomslag i andra<br />
rättsfall framöver.<br />
22
4 Diskussion<br />
Vid en genomgång <strong>av</strong> rättsfallen i denna rapport kan man sammanfatta att<br />
finger<strong>av</strong>trycksbevis i de Daubert- eller Fryeprövningar som hållits har<br />
tillåtits sex gånger och <strong>av</strong>färdats två gånger (var<strong>av</strong> en var sekvens<strong>av</strong>tryck). I<br />
tre <strong>av</strong> fallen har finger<strong>av</strong>trycksbeviset först <strong>av</strong>färdats men godkänts efter<br />
överprövningar. I tre <strong>av</strong> fallen har finger<strong>av</strong>trycksbevis godtagits utan<br />
Daubertprövning.<br />
I ärenden utöver dessa som tagits upp på www.onin.com har finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
tillåtits 38 gånger och <strong>av</strong>färdats 0 gånger. I flera <strong>av</strong> dessa<br />
beslut har inte någon Daubertprövning hållits. Då har domaren direkt tagit<br />
sitt beslut att tillåta finger<strong>av</strong>trycksbeviset utifrån försvarets hemställan <strong>av</strong> att<br />
exkludera <strong>av</strong> beviset. I några rättegångar har försvaret kallat vittnen att<br />
utfrågas gentemot finger<strong>av</strong>trycksexperten som utfört identifieringen.<br />
4.1 Vad ifrågasätts?<br />
Även om beviset har tillåtits i de flesta <strong>av</strong> ovanstående ärenden är grunderna<br />
för ifrågasättandet intressanta. Det som mest <strong>ifrågasatt</strong>s i dessa ärenden är:<br />
• <strong>Tillförlitligheten</strong> <strong>av</strong> ACE-V och bias i verifieringssteget<br />
• Inte ett fast antal detaljer, subjektivitet<br />
• Felfrekvens<br />
• Uttalande om 100 % säkerhet<br />
4.2 Kritiken<br />
Förutom de nya riktlinjerna upprättade i och med Daubert började några<br />
kritiker påpeka att det fanns en brist på forskning och acceptans för finger<strong>av</strong>trycksidentifiering<br />
inom vetenskapsvärlden. Ett vanligt påstående var att<br />
finger<strong>av</strong>trycksidentifiering endast var skapad <strong>av</strong> bekvämlighet för upprätthållande<br />
<strong>av</strong> lag och ordning.<br />
Frågan är inte om friktionshud och papillarlinjer är unika, vilket de flesta<br />
vetenskapsmän och forskare är överens om att de är, utan om de fragment<br />
<strong>av</strong> <strong>av</strong>tryck som är blodiga och otydliga som säkras på brottsplatser är<br />
tillräckliga för att identifiera någon tillförlitligt och på vilka grunder och<br />
med vilka metoder det görs.<br />
Faulds sa att ”den minsta smutsfläck i ett <strong>av</strong>tryck kan lätt dölja en <strong>av</strong>vikelse”<br />
och att polisen, som i början <strong>av</strong> 1900-talet tog över finger-<br />
23
<strong>av</strong>trycksidentifieringen från vetenskapsområdet ”i sin naturliga iver att säkra<br />
domar gärna missförstår eller överdriver resultaten”.<br />
”Vad som startade som en hypotes <strong>av</strong> 1800-talets vetenskapsmän blev en<br />
fråga om trovärdighet för 1900-talets forensiska vetenskapsmän och domstolar”,<br />
säger en <strong>av</strong> de största kritikerna, Michael Saks.<br />
De senaste åren har också ärenden där felidentifieringar utförts (Shirley<br />
McKie, Brandon Mayfield, Stephan Cowans, Roger Caldwell) publicerats<br />
vilket ytterligare har påvisat behovet <strong>av</strong> en granskning <strong>av</strong> metoder och standarder.<br />
De utmaningar som finger<strong>av</strong>trycksbevis ställts inför sedan 1999 har fått<br />
finger<strong>av</strong>trycksprofessionen att få upp ögonen för dessa frågor, tänka över<br />
sitt försvar och peka på behovet att stärka de grunder på vilka man utövar<br />
sitt yrke.<br />
Detta är den positiva effekten <strong>av</strong> Daubert och andra utmaningar <strong>av</strong> friktionshudsidentifiering.<br />
4.2.1 Kritikerna<br />
Även om en del kritiker, ibland på felaktiga grunder och helt i frånvaro <strong>av</strong><br />
egen erfarenhet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering, går långt med att vilja<br />
<strong>av</strong>färda finger<strong>av</strong>trycksbevis helt från domstol, så är också mycket <strong>av</strong><br />
kritiken och ifrågasättandet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering som vetenskap<br />
befogad.<br />
Här kommer en kort genomgång <strong>av</strong> de kritiker som skrivit mycket i ämnet.<br />
Simon Cole<br />
Associate Professor of Criminology, Law and Society, University of<br />
California<br />
• Cole hävdar att metoderna för finger<strong>av</strong>trycksidentifiering inte är<br />
vetenskapliga.<br />
• Cole hävdar att experter inte ska vittna om finger<strong>av</strong>tryckets unikhet, som<br />
de ofta gör, utan om huruvida den tilltalade har <strong>av</strong>satt <strong>av</strong>trycket.<br />
• Hur ofta gör finger<strong>av</strong>trycksidentifierare korrekta matchningar? Det finns<br />
ingen valideringsstudie <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
• Dr Coles största kärnfråga är att den vetenskapliga bekräftelsen <strong>av</strong><br />
finger<strong>av</strong>trycksbevis i domstolarna är suspekt.<br />
• Det finns inga empiriska studier <strong>av</strong> tillförlitligheten hos finger<strong>av</strong>trycksidentifierare<br />
och inte heller finns någon valideringsstudie gjord i<br />
praktiken <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
Cole är själv ingen vetenskapsman enligt Glenn Langenburg (se ref.<br />
Defending Against the Critics Curse) utan en historiker och ”baserar sin<br />
kritik på att finger<strong>av</strong>trycksidentifiering inte är någon ’riktig’ vetenskap och<br />
har ’riktiga’ vetenskapsmän bakom som håller med.”<br />
24
De CTS-test (Collaborative Testing Services Inc) som Cole ofta hänvisar till<br />
är inga kontrollerade experiment eller och ger inen rättvis bild <strong>av</strong> hur<br />
identifiering går till i verkligheten, enligt Langenburg.<br />
Michael Saks<br />
Professor of Law, Professor of Psychology, Arizona State university<br />
Saks hävdar att det inte finns någon grund för att påstå att en expert kan<br />
identifiera ett <strong>av</strong>tryck till en unik källa. Detta påstående överdriver statusen<br />
inom denna vetenskap. Denna typ <strong>av</strong> överdrift kombinerad med den<br />
allmänna godtrogenheten är orsaken till att det nu är en högre gräns för vad<br />
som tillåts som expertvittnesmål.<br />
Jonathan Koehler,<br />
Professor of Law, University of Texas<br />
Se Saks.<br />
Ralph Haber & Lyn Haber<br />
Professor resp. Ph.D., Human Factors Consultants, The University of<br />
California at Santa Cruz<br />
Haber och Haber hävdar att ACE-V, samt de färdighetstester och<br />
certifieringsprocedurer som finns saknar validitet. Det finns inte heller<br />
någon publicerad forskning angående felfrekvenser. Finger<strong>av</strong>trycksjämförelse<br />
kan därför inte kallas vetenskaplig.<br />
Robert Epstein,<br />
Försvarare i Mitchell- och Llera plazaärendena<br />
Enligt Epstein uppfyller inte finger<strong>av</strong>trycksidentifiering Daubert-kriterierna<br />
och är inte tillförlitligt bevis. Det rör sig om extremt subjektiva slutsatser<br />
utan några standarder.<br />
James E. Starrs<br />
Professor och chef för det forensiska utbildningsprogrammet på George<br />
Washington University<br />
Enligt Starrs är kunskap utifrån erfarenhet inte vetenskap, friktionshud är<br />
inte unik. Finger<strong>av</strong>trycksjämförelse är inte grundad på tillfredsställande<br />
vetenskaplig bas.<br />
Langenburg menar att Starrs säger sig, helt felaktigt, vara expert och en<br />
forensisk vetenskapsman men har aldrig i praktiken arbetat med det, utan<br />
bara som lärare och författare <strong>av</strong> forensiskrelaterad litteratur. Detta gör inte<br />
honom till forensiker, enligt Langenburg. Starrs har heller inte (i likhet med<br />
Cole) några publicerade, vetenskapligt kontrollerade studier.<br />
25
D<strong>av</strong>id A. Stoney<br />
Ph.D, forensisk vetenskap, McCrone Research<br />
Institute, erfarenhet från identifieringsarbete<br />
Stoneys åsikter är följande:<br />
• Slutsatser från finger<strong>av</strong>trycksjämförelser med en absolut identifiering är<br />
inte vetenskapliga.<br />
• Det finns inga objektiva kriterier eller mått för att mäta individualitet.<br />
• ACE-V är subjektiv och pålitligheten <strong>av</strong> dem som utför metoden är inte<br />
tillräckligt testad.<br />
• Felfrekvenser är meningslösa utan en standardiserad objektiv metod för<br />
att mäta dessa.<br />
Langenburg menar att subjektivitet ingår i ett vetenskapligt tänkande när<br />
man diskuterar beslut, kriterier och slutsatser men att det finns ett behov <strong>av</strong><br />
standardiserade mätinstrument, såsom att få en frekvens på hur vanliga olika<br />
minutiae är och hur man kan beräkna tolerans<strong>av</strong>vikelser för olika typer <strong>av</strong><br />
distortioner.<br />
4.3 Daubertpunkterna<br />
4.3.1 Har den vetenskapliga teorin eller tekniken blivit testad?<br />
Den första Daubertpunkten består <strong>av</strong> två frågor, dels den vetenskapliga<br />
validiteten <strong>av</strong> individualitet vid friktionshudsidentifiering, dvs. frågan om<br />
varje individ har unika finger<strong>av</strong>tryck, dels frågan om tillförlitligheten <strong>av</strong><br />
finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
Unikhet<br />
Biologin inom finger<strong>av</strong>tryck måste ses som en vetenskap på grund <strong>av</strong> de<br />
accepterade fakta att friktionshud och papillarlinjer utvecklas före födseln,<br />
de är oförändrade genom hela livet (utom vid permanent ärrbildning) och<br />
fördelningen <strong>av</strong> detaljer i friktionshuden är unik och upprepas aldrig.<br />
Jämförelsen och identifieringen <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck anses <strong>av</strong> vissa däremot<br />
vara mer <strong>av</strong> en inexakt konst eller färdighet, liksom sakkunskapen att tolka<br />
spåren som <strong>av</strong>satts <strong>av</strong> friktionshud vilken man får genom träning och<br />
erfarenhet. Vad som utgör en identifiering kan variera mycket mellan byråer<br />
och t.o.m. mellan undersökare inom samma byrå.<br />
50k x 50k-experimentet<br />
För att stödja påståendet att finger<strong>av</strong>tryck är unika gjordes en studie <strong>av</strong> FBI i<br />
samarbete med Lockheed Martin som brukar kallas för ”50k x 50k-experimentet”.<br />
Femtiotusen finger<strong>av</strong>tryck valdes ut från FBI:s databas. Genom ett<br />
dataprogram som använder samma algoritmer som FBI:s AFIS-system<br />
(Automated Fingerprint Identification System), gjordes sökningar för att<br />
försöka matcha vart och ett <strong>av</strong> de femtiotusen <strong>av</strong>trycken mot samma<br />
femtiotusen <strong>av</strong>tryck. Endast vänsterslingor användes. Därmed utfördes 2,5<br />
26
miljarder jämförelser. Baserat på statistiska extrapoleringar från dessa<br />
resultat fastslog man att den statistiska sannolikheten att två <strong>av</strong>tryck från<br />
olika källor matchade var 1 chans på 10 97 .<br />
I en annan studie lät man datorn slumpvis ta ut 20 % <strong>av</strong> den totala <strong>av</strong>trycksarean<br />
i varje <strong>av</strong>tryck <strong>av</strong> de femtiotusen nämnda ovan och de jämfördes mot<br />
de femtiotusen rullade <strong>av</strong>trycken, dvs. 2,5 miljarder jämförelser. Utifrån<br />
detta räknades ut att den statistiska sannolikheten att ett latent <strong>av</strong>tryck<br />
matchade ett rullat <strong>av</strong>tryck från en annan person i hela världens befolkning<br />
är 1 chans på 10 27 .<br />
Resultaten har kritiserats bl.a. <strong>av</strong> D<strong>av</strong>id A. Stoney och D<strong>av</strong>id Kaye. Det<br />
stora problemet är att försöket inte innefattar jämförelse <strong>av</strong> olika <strong>av</strong>tryck<br />
från samma finger. Man har jämfört de poängsummor AFIS g<strong>av</strong> vid<br />
matchning <strong>av</strong> de identiska <strong>av</strong>trycken (varje <strong>av</strong>tryck matchades mot sig själv<br />
och mot de övriga 49 999 <strong>av</strong>trycken) med poängsummorna vid matchning<br />
mot icke identiska <strong>av</strong>tryck. Som Kaye uttrycker det: ”[T]he study merely<br />
demonstrates the trivial fact that the same two-dimensional representation of<br />
the surface of a finger is far more similar to itself than to such a representation<br />
of the surface of a finger from any other person in the data set.”<br />
Stoney kritiserar också metoden att fingera latenta <strong>av</strong>tryck. Vad som skiljer<br />
ett latent <strong>av</strong>tryck från ett rullat är inte bara att det utgörs <strong>av</strong> en liten del <strong>av</strong><br />
<strong>av</strong>trycksarean, utan det är ofta förvrängt på olika vis.<br />
Till sist kritiseras hur statistiken har använts i försöket. Genom en felaktig<br />
tillämpning har man kommit fram till alldeles för höga siffror. Champod &<br />
Evett säger i sin kritik: “The figure of 10 97 so transcends reality that we are<br />
amazed that it was admitted into evidence.”<br />
Tillförlitlighet<br />
Ett försvar som hittills stått sig starkt gällande om finger<strong>av</strong>trycksidentifiering<br />
blivit testad är att den har en 100-årig testperiod i rätten bakom sig.<br />
Den har kunnat bestridas i rätten där det handlat om det största som kan stå<br />
på spel: frihet och ibland livet.<br />
Men det var inte detta Supreme court menade, enligt uttalande från domaren<br />
i US v. Llera Plaza, att Daubert handlade om utan mer om vetenskapligt<br />
utförda tester för att fastslå den vetenskapliga validiteten.<br />
Stoney menar att ”det är viktigt att förstå att en absolut identifiering är en<br />
åsikt snarare än en slutsats baserad på vetenskaplig forskning.”<br />
4.3.2 Har den vetenskapliga teorin eller tekniken undergått<br />
”peer review”, blivit publicerad och synad?<br />
Verifikation<br />
En andra finger<strong>av</strong>trycksidentifierare utför, helt oberoende <strong>av</strong> den första<br />
handläggaren, en objektiv och fullständig analys, jämförelse och utvärdering.<br />
Åsikterna går isär om verifieringen ska vara blind, dvs. att den som<br />
27
utför verifieringen inte känner till vilket resultat den första identifieraren<br />
kommit fram till, eller om den ska utföras som en ”peer review”, (sakkunniggranskning)<br />
där den som utför verifieringen känner till resultatet och<br />
försöker falsifiera det. Dock är detta inte vad som <strong>av</strong>ses med ”peer review”<br />
under Daubert eller hur det används <strong>av</strong> vetenskapsmän i allmänhet. Då<br />
<strong>av</strong>ses med termen framlagd forskning i en vetenskaplig tidskrift där andra<br />
forskare har undersökt den.<br />
Det finns publikationer som behandlar finger<strong>av</strong>tryck, som t.ex. Journal of<br />
Forensic Identification, men dessa handlar oftast om bl.a. framkallning och<br />
lyftning och inte standarder inom finger<strong>av</strong>trycksjämförelse, enligt Epstein.<br />
4.3.3 Vilken är den kända eller den potentiella felfrekvensen?<br />
I en vetenskap ska en känd eller potentiell felfrekvens kunna erhållas. Idag<br />
finns inte mycket forskning eller undersökningar på vad felfrekvensen är<br />
inom finger<strong>av</strong>trycksidentifiering.<br />
Det finns framförallt två definitioner på felfrekvens som är bra att skilja på<br />
när detta ska diskuteras: utövarens och metodens felfrekvens.<br />
En stor del <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksprofessionen har länge hävdat att om man följer<br />
metoden ACE-V på ett korrekt sätt kan det inte ske några fel och att det då<br />
finns ett ”zero errorrate”. De misstag som har uppstått har skett på grund <strong>av</strong><br />
<strong>av</strong>steg från metoden eller på grund <strong>av</strong> mänskligt misstag hos den som utfört<br />
metoden.<br />
Det finns ingen publicerad forskning angående felfrekvenser på finger<strong>av</strong>trycksjämförelser<br />
och de går inte att få fram ur de färdighetstest och<br />
certifieringsprocedurer som finns, enligt Haber och Haber (2004).<br />
I det CTS-test från 1995 som kritikerna ofta tar upp som ett bevis på att det<br />
förekommer felfrekvenser hos finger<strong>av</strong>trycksidentifierare redovisas en hög<br />
siffra på felfrekvensen (22 % <strong>av</strong> deltagarna i testet gjorde felidentifieringar”,<br />
enligt Robert Epstein, 2002). Vad som ofta inte framgår är att de fel som<br />
gjordes i testet var <strong>av</strong> olika slag. När man behandlar felfrekvenser är det<br />
viktigt att veta hur man definierar fel och vilka typer <strong>av</strong> fel som finns.<br />
Fel<br />
En korrekt slutsats drogs på oacceptabla grunder<br />
En korrekt slutsats drogs men på grunder som inte kunde förevisas<br />
En inkorrekt slutsats drogs<br />
Typer <strong>av</strong> fel<br />
a) Falsk positiv, fel typ 1 – Felidentifiering<br />
b) Falsk negativ, fel typ 2 – Felexkludering<br />
c) Skrivfel<br />
d) Missad identifiering<br />
e) Felaktig verifiering<br />
d) Ofullständig, otillräckligt med information för en identifiering.<br />
28
Den sistnämnda kan tyckas inte tillhöra den typ <strong>av</strong> fel som <strong>av</strong>ses men alla<br />
dessa ovan nämnda fanns med som redovisade fel i CTS-testet.<br />
I dagsläget finns forskning och studier där man arbetar på att få fram en<br />
metod för att kunna räkna ut en felfrekvens för att till exempel visa att det<br />
finns en högre felfrekvens på svåra identifieringar än för lätta. Detta<br />
kommer hjälpa finger<strong>av</strong>trycksexperter att uppfylla detta Daubertkriterium<br />
och öka på tillförlitligheten i rätten.<br />
4.3.4 Finns det objektiva standarder som styr hur metoden eller<br />
tekniken används?<br />
En <strong>av</strong> de punkter som kritiserats inom finger<strong>av</strong>trycksidentifieringen är att<br />
det inte finns något fast antal detaljer som bekräftar en identifiering. Detta<br />
anses göra det hela ytterligare subjektivt.<br />
Som i USA används den icke-numeriska standarden i ett stort antal länder<br />
välden över och baseras på The “Ne'urim Declaration”, Israel National<br />
Police 1995: ”No scientific basis exists for requiring that a pre-determined<br />
minimum number of friction ridge features must be present in two<br />
impressions in order to establish a positive identification.” (Sverige 3 april<br />
2003: ”Det finns ingen vetenskaplig grund för ett bestämt antal detaljer i<br />
<strong>av</strong>tryck från friktionshuden för en individualisering.”) Det innebär, enkelt<br />
sagt, att man i stället för att strikt utgå från antalet detaljer gör en jämförelse<br />
baserad på en helhet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycket, dvs. väger in linjernas utseende och<br />
hur vanliga eller ovanliga detaljerna är.<br />
Detta gör det också svårare att bygga en standard utifrån antal detaljer.<br />
ACE-V<br />
Cole och Haber & Haber hävdar att ACE-V, de färdighetstester och<br />
certifieringsprocedurer som finns saknar validitet. Det finns inga tester som<br />
visar ACE-V metoden fungerar på ett tillförlitligt sätt.<br />
I State of Minnesota v. Hull Frye-Mack slogs fast att:<br />
”Finger<strong>av</strong>trycksbevis i allmänhet och metoden ACE-V i synnerhet är<br />
allmänt accepterad inom området forensisk identifiering som tillförlitlig och<br />
korrekt.<br />
”Brist på valideringsstudier upphäver inte tillförlitligheten <strong>av</strong> metoden<br />
ACE-V.”<br />
29
Argument för och emot en probobalistisk syn<br />
Hållbara statistiska metoder och redskap finns inte<br />
”En probobalistisk syn på identifiering skall undvikas tills ett redskap för<br />
att kunna utföra sådana finns till identifierarens förfogande.<br />
Värdet <strong>av</strong> <strong>av</strong>tryck med otillräcklig information för att individulisera är okänt<br />
och kommer förbli så tills det finns en process baserad på vetenskaplig<br />
forskning. De så kallade sannolika identifieringarna <strong>av</strong> <strong>av</strong>tryck är extremt<br />
farliga, särskilt i händerna på de okunniga.<br />
När det vid en jämförelse inte finns tillräckligt med unika detaljer för att<br />
individualisera, har identifieraren därmed också erkänt att det finns andra<br />
<strong>av</strong>tryck som inte går att urskilja från detta. Idag finns det inget underlag för<br />
att bestämma hur stor den gruppen är.<br />
Mycket forskning och kunskap är nödvändig innan man kan ge ett sånt<br />
utlåtande med en någorlunda stor grad <strong>av</strong> självförtroende och kontinuitet.”<br />
(D.Ashbaugh, se ref.)<br />
Statistiska modeller använder sig <strong>av</strong> andranivåns detaljer (Galtondetaljer) i<br />
ett visst område. Vad som är svårigheten med och som många motståndare<br />
vänder sig emot är att man i alla dessa modeller bortser från (1) tredjenivåns<br />
detaljer, (2) <strong>av</strong>tryckets klarhet, (3) tolerans <strong>av</strong> skillnader i värde <strong>av</strong> de olika<br />
detaljerna.<br />
Även om man har fem–sex överensstämmande andragradsdetaljer kan det<br />
hända att tredjegradsdetaljerna inte överensstämmer och då har man dragit<br />
helt fel slutsatser angående likheten med den eventuellt misstänkte.<br />
De flesta kritiker som enligt egen utsago är insatta i finger<strong>av</strong>trycksidentifiering<br />
utan erfarenhet från arbete med finger<strong>av</strong>trycksjämförelser gör ofta<br />
misstaget att basera sina åsikter och metoder angående graderade utlåtanden<br />
på endast andranivåns detaljer, vilket inte gör en jämförelseprocess rättvisa<br />
och får det hela att låta mycket enklare än det i verkligheten är.<br />
Motargumentet lyder:<br />
En individualisering <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck innebär att man måste utesluta hela<br />
världsbefolkningen. Detta är inte bara ett problem, för att inte säga en<br />
omöjlighet, och en rent hypotetisk övning, utan är oväsentligt i utredningen<br />
ifråga. T.ex. om ett brott begicks i Huddersfield, England, är det då<br />
verkligen vettigt att betrakta ett tvåårigt barn i Peking som misstänkt?<br />
Ett annat svårförståligt steg i identifieringsprocessen är att strax före det<br />
ögonblick då undersökaren har tillräcklig information för en individualisering,<br />
är läget sådant att man inte kan göra någon utvärdering och <strong>av</strong>trycket<br />
är värdelöst. Denna övergång från ingenting till visshet är inte kompatibel<br />
med logiskt tänkande för en slutsats <strong>av</strong> en identifieringsprocess.<br />
30
Friktionshud är unik<br />
”Ett probobalistiskt uttalande kommer att visa på möjligheten för en<br />
upprepning. Men individualiseringen motsäger sig en upprepning. Därför<br />
går det inte att använda probobalistik för finger<strong>av</strong>tryck.<br />
Man kan bara nå tre olika slutsatser: Avtrycket kan identifieras, uteslutas<br />
eller det finns inte tillräcklig information för experten som utför jämförelsen.<br />
Processen ger inget utrymme för möjliga, troliga eller sannolika<br />
slutsatser. Finger<strong>av</strong>trycksidentifiering är baserad på biologisk unikhet. Då<br />
det är omöjligt att konstruera en statistisk modell för bestämning <strong>av</strong> unikhet,<br />
finns det heller ingen vetenskaplig grund för att bestämma sannolikheter.”<br />
(P.Wertheim)<br />
Motargumentet lyder:<br />
Problemet som utgör en skiljelinje mellan fingeridentifierare som är emot<br />
utlåtanden baserade på sannolikhet och de som är för, är att den förra hävdar<br />
att det som är unikt med finger<strong>av</strong>tryck och gör fingeridentifiering till en<br />
vetenskap är det faktum att all papillarlinjehud är unik och aldrig upprepas.<br />
Men det man egentligen identifierar emot är inte huden i sig utan en<br />
<strong>av</strong>sättning <strong>av</strong> papillarlinjehud med de förvrängningar och störningar som<br />
förekommer i ett <strong>av</strong>satt <strong>av</strong>tryck. Det är en bild-till-bild jämförelse och två<br />
<strong>av</strong>sättningar är aldrig exakt likadana.<br />
Det är inte individualiseringen i sig som är frågan utan om finger<strong>av</strong>trycksundersökaren<br />
kan få tillräckligt med information för att kunna bestämma en<br />
identitet utifrån ett förvrängt fragment <strong>av</strong> ett <strong>av</strong>tryck som kanske bara ger en<br />
begränsad del <strong>av</strong> information beträffande kvantitet och kvalitet. D.v.s. det är<br />
tredimensionell friktionshud som skall överföras till tvådimensionell och det<br />
är identifierarens uppgift att kunna tyda denna. Alltså beroende på identifierarens<br />
kunskap och kapacitet.<br />
4.3.5 Finns det en allmän acceptans och erkännande <strong>av</strong><br />
tekniken inom det relevanta vetenskapliga området eller<br />
tekniken?<br />
I alla de ärendena som tagits upp i denna rapport har denna punkt alltid<br />
ansetts uppfylld inför rätten.<br />
Det kan knappast bestridas att konsensus finns bland allmänheten och i<br />
domstolen att finger<strong>av</strong>trycksidentifiering är fullständigt tillförlitlig. Men<br />
kritiker menar att det i Daubert uttryckligen menas inom det vetenskapliga<br />
området utanför de kretsar där de som praktiserar tekniken finns och där<br />
råder inte samma konsensus (enligt Epstein, 2002).<br />
4.3.6 Strengthening forensic science in the United States:<br />
A path forward<br />
Parallellt med ifrågasättande <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryckets tillförlitlighet har också en<br />
större diskussion angående den forensiska vetenskapen och hur den utövas i<br />
USA pågått och resulterade 2009 i en rapport, ”Strengthening forensic<br />
31
science in the United States: A path forward”, där ett antal rekommendationer<br />
ges för att styrka standarden och kvaliteten inom forensiska området i<br />
USA.<br />
4.3.7 IAI och SWGFAST släpper på kr<strong>av</strong>en om 100%<br />
I februari 2009 skickar IAI ut ett meddelande till sina medlemmar angående<br />
NAS-rapporten att ”It is suggested that members not assert 100%<br />
infallibility or a zero error rate when addressing the reliability of fingerprint<br />
comparisons.”<br />
Tidigare rekommendationer i världen<br />
International Association for Identification (IAI)<br />
I Resolution VII från ”Identification News” som ges ut <strong>av</strong> IAI står det<br />
”…state unanimously that friction ridge identifications are positive, and<br />
officially oppose any testimony or reporting of possible, probable or likely<br />
friction ridge identification” och vidare ”…any member, officer or certfied<br />
latent print examiner who provides possible, probable or likely friction ridge<br />
identification shall be deemed …”<br />
Interpol European Expert Group on Fingerprint Identification<br />
(IEEFGFI)<br />
”General statements:<br />
When … identification of a fingerprint is mentioned, the forensic meaning<br />
is that: ‘The fingerprint or latent being examined was made by this donor<br />
excluding all other possible donors.’ ”<br />
”Fingerprint evidence should only be stated as absolute and positive<br />
conclusions. There is no basis for likely or probable conclusions neither<br />
based on statistics nor upon personel judgement. If sufficient information is<br />
present, a positive conclusion about donorship is always possibe. If there is<br />
insufficient information disclosed to enable a decision to be made cocerning<br />
identity, the print will be determined as being of no value for positive<br />
identification, There can be no basis for speculation as to identity in such<br />
prints since the chances of being wrong are unknown.”<br />
The Scientific Working Goup on Friction Ridge Analysis, Study and<br />
Technology (SWGFAST, funded by FBI, USA) – Quality Assurance<br />
Guidelines for Latent Print Examiners<br />
2.1.6 ”Inconclusive evaluation must not be construed as a statement<br />
probability. Probable, possible or likely individualization conclusions are<br />
outside the acceptable limits of the friction ridge individualization science.”<br />
32
4.4 Slutsats<br />
Denna rapport har tagit upp ett flertal exempel på ärenden där finger<strong>av</strong>trycksbevis<br />
har <strong>ifrågasatt</strong>s i amerikanska domstolar och därefter försökt<br />
reda ut begreppen som ligger bakom. Det handlar framförallt om tillförlitligheten<br />
<strong>av</strong> finger<strong>av</strong>trycksidentifiering i grunden och om den uppfyller de<br />
kr<strong>av</strong> som ska finnas på en forensisk vetenskap och därmed kunna användas<br />
som bevis i domstol. Framförallt är det vissa punkter som återkommer i<br />
ifrågasättandet och dessa är:<br />
• <strong>Tillförlitligheten</strong> <strong>av</strong> ACE-V och bias i verifieringssteget<br />
• Inte ett fast antal detaljer, subjektivitet<br />
• Finns ingen fastslagen felfrekvens<br />
• Uttalande om 100 % säkerhet<br />
Det som ligger till grund för ifrågasättandet <strong>av</strong> finger<strong>av</strong>tryck och all annan<br />
forensisk vetenskap är de Daubertkriterier som satts upp som en<br />
”gatekeeper” i domstolar i USA för att hålla rätt nivå på de bevis som läggs<br />
fram i domstolarna där. Daubertkriteriena och vad som ligger bakom dem<br />
behandlas också i denna rapport.<br />
Det finns kritiker som menar att finger<strong>av</strong>tryck inte ska tillåtas överhuvudtaget<br />
i domstol innan Daubertkriterierna är uppfyllda.<br />
Daubert och den NAS-rapport som kom ut 2009 visar i alla fall att det finns<br />
ett stort behov <strong>av</strong> forskning och utveckling inom området för att stärka<br />
professionen i rätt riktning med <strong>av</strong>seende på den forensiska vetenskapen.<br />
Även om mycket <strong>av</strong> kritiken är befogad finns det ändå delar <strong>av</strong> kritiken som<br />
i vissa fall grundas på en viss missförståelse mellan kritikernas teoretiska<br />
inriktning och forensikernas mer praktiska inriktning vilket man inser när<br />
man tar del <strong>av</strong> den stora mängd artiklar och litteratur som finns. Ett<br />
samarbete mellan de båda grupperna borde vara det bästa för att främja<br />
tillförlitligheten och i slutänden rättsäkerheten.<br />
Det har gjorts och pågår också forskning och projekt som har till syfte att<br />
just stärka professionen, bygga standarder och uppfylla Daubertkriterierna.<br />
Rapporten ger oss i Sverige värdefulla fakta och en inblick i hur det ser ut i<br />
USA på området, ett område som det är mycket viktigt för oss att ha<br />
kontroll på. Det ger oss en bild <strong>av</strong> vad som händer inom området men<br />
framförallt tid att själva utveckla och stärka oss inför de utmaningar som<br />
kommer.<br />
33
5 Källförteckning<br />
Läsvärt<br />
Ashbaugh, D. Quantitative-Quantitative Friction Ridge Analysis. CRC<br />
Press Boca Raton, Florida, (1999).<br />
Babler, William, Embryolic development of epidermail ridges and their<br />
configurations, Birth defects original article series, Vol 27, No2, March of<br />
dimes (1991)<br />
Benedict, Nathan, Fingerprint and the Daubert standard for admission of<br />
Scientific Evidence: Why Fingerprints Fail and a Proposed Remedy,<br />
Arizona Law Review Vol. 46 (2004)<br />
Black, John P., Pilot Study: The Application of ACE-V to Simultaneous<br />
(Cluster) Impressions, 56 J. Forensic Identification 933 (2006).<br />
Champod, Christophe, Edmond Locard - Numerical Standards and<br />
`Probable' Identifications, 45 J. Forensic Identification 136 (1995)<br />
Champod, Christophe & Evett, Ian W., A Probabilistic Approach to<br />
Fingerprint Evidence, 51 J. Forensic Identification 101 (2001)<br />
Champod, Christophe et al., Fingerprints and Other Ridge Skin Impressions<br />
(2004).<br />
Clark, John D., ACE-V: Is It Scientifically Reliable and Accurate?, 52 J.<br />
Forensic Identification 401 (2002)<br />
Cole, S. A. More than Zero: Accounting for Error in Latent<br />
Fingerprint Identification. J. Crim. Law & Criminology<br />
2005, 95 (3), 985–1078<br />
Cole, Simon A., Toward Evidence-Based Evidence: Supporting Forensic<br />
Knowledge Claims in the Post-Daubert Era, Tulsa Law Review, Vol 43, No<br />
2, 2007<br />
Cole, Simon A. Is Fingerprint Identification Valid? Rhetorics of Reliability<br />
in Fingerprint Proponents’ Discourse, 28 Law & Pol’y 109 (2006).<br />
Cole, Simon A. Suspect Identities: A History of Fingerprinting and<br />
Criminal Identification (2001)<br />
Cole, Simon A., Out of the Daubert Fire and into the Fryeing Pan?<br />
SelfValidation, MetaExpertise and the Admissibility of Latent Print<br />
Evidence in Frye Jurisdictions, 9(2) MINN. J.L. SCI. & TECH.<br />
453–542 (2008)<br />
34
Dror, I. E., & Charlton, D. (2006). Why experts make errors. Journal of<br />
Forensic Identification, 56, 600–616.<br />
Dror, I. E., Charlton, D., & Peron, A. (2006). Contextual information<br />
renders experts vulnerable to making erroneous identifications. Forensic<br />
Science International, 156, 74–78<br />
Dror, I. E., Peron, A., Hind, S., & Charlton, D. (2005). When emotions get<br />
the better of us: . e e” ect of contextual top-down processing on matching<br />
fingerprints. Applied Cognitive Psychology, 19, 799–809.Psychology 2005,<br />
19 (6), 799-809<br />
Egli, Nicole et al., Evidence Evaluation in Fingerprint Comparison and<br />
Automated Fingerprint Identification Systems -- Modelling with Finger<br />
Variability, For. Sci. Int. (2006)<br />
Epstein, Robert, Fingerprints meet Daubert: The Myth of Fingerprint<br />
”Science” is Revealed, 75 So. Cal. L. Rev. 605 (2002)<br />
Evett, Ian W., Williams, R.L, A Review of the Sixteen Point Fingerprint<br />
Standard in England and Wales, Journal of Forensic Identification 49<br />
(1996)<br />
Ferriola, Thomas J., Scientific Principles of Friction Ridge Analysis &<br />
Applying Daubert to Latent Fingerprint Identification, Identification<br />
Technician, Sebastian Police Department, Florida<br />
Grieve, D<strong>av</strong>id L. Rocking the Cradle, 49 J. Forensic Identification 719<br />
(1999)<br />
Haber, Lyn and Haber, Ralph Norman, Error Rates for Human Fingerprint<br />
Examiners,(2004), The University of California<br />
Kaye, D<strong>av</strong>id H. The Non-Science of Fingerprinting: United States v. Llera-<br />
Plaza, 21. Quinnipiac l. Rev. 1073 (2003).<br />
Koehler, Jonathan J., Fingerprint error rates and proficiency tests: What<br />
they are and why they matter”, Hastings Law Journal (2008)<br />
Langenburg, G. M. Pilot study: A statistical analysis of the ACE-V<br />
methodology – Analysis stage, Journal of Forensic Identification (2004)<br />
54:64–79<br />
Langenburg, G., Defending Against the Critic´s Curse, CLPEX.com, (2002)<br />
Langenburg, G., Champod, C., Wertheim, P., Testing for Potential<br />
Contextual Bias Effects During the Verification Stage of the ACE-V<br />
Methodology When Conducting Fingerprint Comparisons, Journal of<br />
Forensic Sciences (2008)<br />
35
Moenssens, André, Fingerprint Identification: A Valid Reliable ”Forensic<br />
Science”?<br />
Moenssens, André, The Reliability of Fingerprint Identification: A Case<br />
Report (2002).<br />
Morris, Keith B. och Fitzsimmons, Rebecca, Error rates in forensic science,<br />
Journal of forensic Identification, 58 (2), (2008)<br />
Neumann, Cedric et al., Computation of Likelihood Ratios in Fingerprint<br />
Identification for Configurations of Any Number of Minutiae, 52 J. Forensic<br />
Sci. 54 (2007)<br />
Neumann, Cedric et al., Computation of Likelihood Ratios in Fingerprint<br />
Identification for Configurations of Three Minutiae, 51 J. Forensic Sci. 1<br />
(2006)<br />
Resolution VII Amended, Identification News, 30, 1980 (IAI)<br />
Saks, Michael J Protecting Factfinders From Being Overly Misled, While<br />
Still Admitting Weakly Supported Forensic Science Into Evidence, Tulsa<br />
Law Review, Vol 43, No 2, 2007<br />
Saks, Michael: Koehler, Jonathan J., The indvividualization fallacy in<br />
Forensic science, Vanderbilt Law Review Vol 61:1:199 (2008)<br />
Stacey, Robert B. A Report on the Erroneous Fingerprint Individualization<br />
in the Madrid Train Bombing Case, 54 J. Forensic Identification 706 (2004)<br />
Stoney, D<strong>av</strong>id A. Measurement of Fingerprint Individuality, i Advances in<br />
Fingerprint Technology, ed. by Henry C. Lee & R. E. Gaensslen (2001)<br />
Tuthill, Harold, Indivualisation: Principles and Procedures in<br />
Criminalistics, Jacksonville: Lightning Powder Comapany (2002)<br />
Wertheim, Kasey & Maceo, Alice, The Critical Stage of Friction Ridge<br />
Pattern Formation, 52 J. Forensic Identification 35 (2002)<br />
Wertheim, Kasey, Letter re: ACE-V: Is It Scientifically Reliable and<br />
Accurate?, 52 J. Forensic Identification 669 (2002)<br />
Wertheim, Kasey; Langenburg, Glenn; Moenssens, André, A report of latent<br />
print examiner accuracy during coparison training exercises. Journal of<br />
Forensic Identification 56 (1) (2006)<br />
Wertheim, Kasey et al., The Daubert card, www.clpex.com<br />
36
Web<br />
http://www.clpex.com/<br />
http://www.onin.com/<br />
http://www.latent-prints.com<br />
http://www.scafo.org<br />
http://www.forensic-evidence.com<br />
http://www.llrx.com/features/fingerprintevidence.htm<br />
http://www.theiai.org/<br />
Ärenden<br />
Frye v. United States, 293 El013 (D.C. Cir. 1923)<br />
United States v. Parks (1991)<br />
Daubert V. Merrell Dow Pharmaceuticals, Inc., 509 US, 579 (1993)<br />
General Electric v. Joiner (1997)<br />
United States v. Mitchell, US District Court for the Eastern District of<br />
Pennsylvania (1999)<br />
Kumho Tire v. Carmichael, 526 U.S. 137 (1999)<br />
United States v. H<strong>av</strong>vard, 260 F.3d 597 (7th Cir. 2001)<br />
Virgin Islands v. Austin Jacobs (2001)<br />
State of New York v. Hyatt, (2001)<br />
United States v. Llera-Plaza, US District Court, Eastern District of PA<br />
(2002)<br />
Commonwealth v. Patterson 445 Mass. 626, 840 N.E.2d 12 (2005)<br />
State of Maryland v. Bryan Rose, Circuit Court for Baltimore County<br />
(2007)<br />
The state of New Hampshire v. Richard Langlill, Rockingham<br />
No. 2007-300 (2007)<br />
37
State of Maryland vs. Lamont Anthony Johnson, Howard County, Case No.<br />
07-47108 (2008)<br />
Minnesota v. Hull Frye-Mack hearing, State of Minnesota district court No.<br />
CR-07-2336 (2008)<br />
United States v. Hamza Keita (2009)<br />
38