Transportarkitekten nr 2 - Vectura
Transportarkitekten nr 2 - Vectura
Transportarkitekten nr 2 - Vectura
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Resan är<br />
lika viktig<br />
som målet<br />
DJUPDYKNING<br />
för nya klimatdata<br />
FINLANDS<br />
TRANSPORTER 80%AV<br />
GÅR SJÖVÄGEN<br />
BIM ÄR MODELLEN<br />
för transportinfrastruktur<br />
NR 2 2013<br />
en tidning från vectura<br />
om tranSPortinfraStruKtur<br />
cirKaPriS 69 Kr<br />
SPÅRVAGNAR<br />
I SKÅNE<br />
2017<br />
GUPPIGA RESOR<br />
jämnas ut med Bose
INLEDAREN<br />
Ett ledande konsultföretag i transportinfrastrukturbranschen<br />
befinner sig ständigt<br />
i hetluften. Behoven av utbyggnad<br />
och förnyelse av befintlig infrastruktur<br />
verkar vara omättliga, samtidigt som<br />
de gamla systemen kräver allt större<br />
delar av kakan för drift och underhåll.<br />
Infrastrukturen har också blivit ett kärt<br />
och återkommande trätoämne i den<br />
politiska debatten och i våra medier.<br />
Och favoritämnena växlar: Ena stunden<br />
handlar allt om spårvägar. I nästa<br />
stund är cykelvägar lösningen på alla<br />
problem. Förmågan att ha överblick<br />
– helhetssyn – och ett transportslags-<br />
övergripande synsätt på behoven<br />
av rörelse och transporter, verkar<br />
ofta saknas. Att bygga samhällets<br />
infrastruktur är dyrt. Transportinfra-<br />
strukturen har – och bör ha – lång<br />
livstid, och den påverkar hur vårt<br />
samhälle utvecklas och fungerar.<br />
Perspektivet måste därför vara långsiktigt,<br />
oavsett mandatperioder och<br />
svängningar i debatten.<br />
Trots att regeringen avser att<br />
investera stora summor i den svenska<br />
transportinfrastrukturen den närmaste<br />
tolvårsperioden, anser många att<br />
beloppen är långtifrån tillräckliga.<br />
Är det i praktiken möjligt att klara<br />
framtidens behov genom att finansiera<br />
över den årliga statsbudgeten?<br />
Det här är frågor som inte bara<br />
berör Sverige, utan i stort sett hela<br />
världen. <strong>Vectura</strong> har kanske inte<br />
svar på alla frågor, men vi<br />
kommer att fortsätta att vara<br />
en kompetent partner inom<br />
transportinfrastruktur. Det är<br />
det vi är bäst på.<br />
Jan Colliander<br />
VD, <strong>Vectura</strong><br />
4<br />
i en snabbt växande arbetsmarknadsregion<br />
pendlar folk så att det knakar i<br />
pågatåg och stadsbussar. nu planerar<br />
skåningarna på allvar för spårvägar<br />
för att möta utmaningarna.<br />
ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, ChEFREDAKTÖR: Catharina Saunders,<br />
catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB REDAKTÖR/AD: Cecilia hagen-Nilsson, cecilia@univox.se<br />
SKRIBENTER: Ewa Brobäck och Stig Meiton ILLUSTRATÖR: Lisa Ling, Ovan och sidan 3: Kragh Berglund<br />
FOTO: Sidan 3: Curt-Robert Lindqvist och håkan Olsén TRYCK: Strålins Grafiska AB, maj 2013<br />
BLOGG: blogg.vectura.se NEDLADDNING: http://www.vectura.se/transportarkitekten<br />
INNEhÅLL<br />
NR 2 2013<br />
10 Klimatdata på djupet<br />
En istid ger en temperaturpuls som<br />
sakta fortplantar sig ned i urberget.<br />
När <strong>Vectura</strong>s Jan Sundberg går på<br />
djupet ökar förståelsen för hur klimatet<br />
varierat genom tiderna.<br />
12 Teknik & Trender<br />
Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning<br />
för framtiden. Läs även om Bose<br />
Ride, innovativa vinterdäck och annat<br />
smått och gott.<br />
16 Beläggningsprojektering<br />
Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det<br />
är kärnan i beläggningsprojektering.<br />
Lasermätning ger underlag för att<br />
justera vägen på rätt sätt.<br />
18 Det bästa för Finland<br />
Finland ligger i Europas utkant. Det<br />
gör det extra viktigt med effektiva<br />
logistik- och transportlösningar.<br />
20 Städer för människor<br />
Städerna växer och allt fler människor<br />
ska dela på ett begränsat utrymme.<br />
Att skapa bra livsmiljöer i komplexa<br />
stadslandskap är en utmaning.<br />
22 <strong>Vectura</strong> Djup – BIM<br />
Byggsektorn var först ut. Nu slår<br />
projektering med BIM också igenom<br />
inom transportinfrastruktur.<br />
24 En hållbar arbetsplats<br />
Möt några av våra medarbetare och<br />
läs mer om hur det är att jobba på<br />
<strong>Vectura</strong>.<br />
26 Porträttet Kristina Zakrisson<br />
helst skulle Kirunas kommunalråd Kristina<br />
Zakrisson vilja stänga sitt gamla<br />
centrum en fredag och öppna ett nytt<br />
måndagen därpå.<br />
27 Kåseriet – kollektivtrafik<br />
Att åka kollektivt handlar om att lära<br />
sig att bli en väl fungerande varelse<br />
i ett socialt sammanhang, kåserar<br />
Maria Strömberg.<br />
radioaktivt avfall hålls avskilt<br />
i urberget i 100 000 år.<br />
Ibland är resan målet<br />
Kollektivtrafik: ”Trafik där utbud, tidpunkt, pris, resmål och färdväg är<br />
organiserat och utannonserat i förväg mot allmänheten, eller regelbundet<br />
tillgängligt.” Kanske går dina tankar till en blåsig och tidig<br />
morgon i november. En skock människor på väg till sina arbeten.<br />
Några hostar ihåligt.<br />
Men den här dagen har jag semester! Solen skiner. Jag kliver<br />
på spårvagnen i Prag, utan att veta vart jag är på väg. Ett äventyr!<br />
För en liten slant kan jag bara följa med och njuta av färden.<br />
Resmålet och färdvägen är organiserad utifrån andra människors<br />
behov. Idag får jag vara en nyfiken gäst i deras vardag.<br />
De smarta apparna i min telefon hjälper mig att ta mig runt i<br />
städerna på ett smidigt sätt, om det så är Res i Sthlm, Tubemap<br />
London eller Dalatrafik. Jag behöver aldrig känna mig otrygg<br />
eller vilsen. Visst gillar jag att köra både mc och bil själv, men<br />
jag försöker att välja bort bilen, utom när jag verkligen behöver<br />
den. En annan bra sak med att resa kollektivt är att vi minskar<br />
utsläpp, buller och trängsel. Inte bara de där gråa vardagarna<br />
när vi är på väg till jobbet – eller hem.<br />
Trevlig sommar!<br />
Catharina Saunders<br />
Chefredaktör<br />
SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-POST: transportarkitekten@vectura.se TELEFON: 0771–159 159<br />
BREV: <strong>Transportarkitekten</strong>, <strong>Vectura</strong>, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark,<br />
heléne haglund, hanna haeggström och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Mattias hörling (Projekt- och Byggledning),<br />
Irja Lööw (Transport & Samhälle), Mats Pettersson, Folke Sandberg och Jan Thulin (InfraDesign), Britt Olin (hR), Cecilia hagen-Nilsson (Univox)<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
2 3<br />
10<br />
16<br />
20
Hög tillväxt kräver<br />
nya spår<br />
Kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas. Sett över lite mer än tio år har Skåne<br />
redan gjort det en gång. I en snabbt växande arbetsmarknadsregion pendlar<br />
folk så att det knakar i pågatåg och stadsbussar. Nu planerar skåningarna på<br />
allvar för spårvägar för att möta utmaningarna i de tre största städerna.<br />
TEXT STIG MEITOn FOTO KrISTIan POHL, JEnS CHrISTIan anDErSSOn, STIG MEITOn, LarS DaHLSTröM<br />
ILLUSTRATIONER METrO arKITEKTEr, EurOPEan SPaLLaTIOn SOurCE ESS aB, wHITE arKITEKTEr, DaVID wIBErG<br />
»Vi är beredda att trycka<br />
på startknappen«<br />
/MARCUS hORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
4 4 5
i malmö trängs bussar med bilar – och med<br />
varandra. Busstrafiken har nått kapacitetstaket<br />
och nu vill malmö tillsammans med Lund och<br />
Helsingborg satsa på spårvagnar.<br />
Fungerande storstäder är avgörande<br />
för tillväxten. Med sin starka<br />
inflyttning är de motorer för<br />
hela landsdelar. Skåne är en av<br />
Sveriges tre stora kollektivtrafikregioner,<br />
men framtiden kräver högre kapacitet och<br />
modernare lösningar. Här är förväntningarna<br />
höga på ett statligt paket i linje med<br />
de satsningar som görs i Göteborg och<br />
Stockholm.<br />
Helsingborg, Lund och Malmö planerar<br />
tillsammans med Region Skåne för spårväg<br />
i det gemensamma projektet Spårvagnar i<br />
Skåne. Lund står först på tur. Den första<br />
spårvagnen kan rulla 2017.<br />
– När finansieringen löser sig ska det<br />
bara vara att trycka på startknappen. Vi ska<br />
kunna komma igång med projekteringen<br />
efter sommaren och räknar med att det ska<br />
klaras av på ett år, säger Marcus Horning,<br />
projektchef för Spårvagnar i Skåne.<br />
Forskning nära ljushastigheten<br />
Spårvägen ska binda ihop centrum med<br />
Lunds alla utbildnings- och forskningsmiljöer<br />
ut till den nya stadsdelen Brunnshög.<br />
Där står snart miljardprojektet MAX IV<br />
klart tillsammans med det internationella<br />
forskningscentret ESS. MAX IV kan liknas<br />
vid ett supermikroskop. Elektroner som<br />
accelereras till nära ljusets hastighet avger<br />
ett intensivt ljus som belyser materiens innersta<br />
egenskaper. Anläggningen blir världsledande<br />
i sitt slag. Det blir samtidigt en ny<br />
del av Lund, med bostäder, företag, skolor<br />
och service intill E 22 i nordöstra Lund.<br />
– Gemensamt för de spårvägslinjer som vi<br />
planerar i de tre städerna är att de får stor<br />
regional betydelse. Nära 90 procent av<br />
dem som åker på nuvarande Lunda-<br />
länken som ska bli spårväg, bor någon<br />
annanstans än i Lund. Men här reser också<br />
forskare från Köpenhamn och direkt<br />
från Kastrup, säger Marcus Horning.<br />
Bussar i kö<br />
I Malmö är busstrafiken på väg att nå<br />
kapacitetstaket – bussarna står i kö på de<br />
stora stråken. Bortsett från Citytunneln är<br />
Malmö fortfarande en stad med en infra-<br />
struktur från mitten av förra seklet. På<br />
andra sidan sundet storsatsar Köpenhamn<br />
2017 kan första spårvagnen<br />
gå till Lunds nya<br />
stadsdel Brunnshög med<br />
forskningscentret eSS och<br />
supermikroskopet max iv.<br />
Lund och malmö, som syns<br />
i bakgrunden, har sammanvuxen<br />
arbetsmarknad<br />
som kräver en attraktiv<br />
kollektivtrafik.<br />
»Spårvägslinjerna kommer att<br />
få stor regional betydelse«<br />
på både spårväg och metro. Planen är att<br />
spårvagnarna i Malmö ska kunna starta<br />
2020 eller 2021.<br />
I väntan på spåren kan man öka kapaciteten<br />
med hjälp av tvåledade bussar. Med<br />
denna lösning, med arbetsnamnet superbuss,<br />
är bussarna till viss del separerade<br />
från övrig trafik.<br />
<strong>Vectura</strong> har utrett driftkostnaderna på<br />
uppdrag av Spårvagnar i Skåne.<br />
– Om man bara ser till driften blir<br />
tvåledade bussar bara något billigare än<br />
spårvagnar, för den period fram till 2030<br />
som vi har beräknat. Bussar slits snabbare<br />
och kräver fler förare eftersom de tar färre<br />
passagerare än spårvagnar, säger Hans<br />
Danielson, specialist kollektivtrafik på<br />
<strong>Vectura</strong>.<br />
Stark spårfaktor<br />
Investeringskostnaderna för spårväg är<br />
hög. Det krävs något extra för att kalkylen<br />
ska gå ihop. Marcus Horning på<br />
Spårvagnar i Skåne framhåller att alla<br />
/MARCUS hORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE<br />
spårvagnsprojekt i Europa överträffar<br />
sina prognoser. I norska Bergen hamnade<br />
resandet snabbt 50 procent över<br />
kalkylen.<br />
– Spårvagnar skapar i sig mer resande,<br />
säger han.<br />
Carl Björklund, kollektivtrafikexpert<br />
på <strong>Vectura</strong> talar om spårfaktorn.<br />
– Det är inget övernaturligt. Spårväg<br />
har egentligen allt det som kollektivtrafiken<br />
behöver för att vara attraktiv.<br />
Hög komfort, hög tillgänglighet och en<br />
från sommaren 2014 kommer<br />
tvåledade bussar, så kallade<br />
superbussar att trafikera<br />
malmös gator. Bussarna<br />
har plats för cirka 90<br />
passagerare, drivs<br />
med en elhybrid<br />
med gasmotor och<br />
är tänkta att minska<br />
såväl bränsleför-<br />
brukning som buller.<br />
(illustration: exquicity)<br />
Vad? Helsingborg, Lund och malmö<br />
planerar tillsammans med region Skåne<br />
för spårväg i det gemensamma projektet<br />
Spårvagnar i Skåne.<br />
När? den första spårvagnen kan börja<br />
rulla redan 2017. Lund står först på tur.<br />
Varför? Skåne är en av Sveriges<br />
tre stora kollektivtrafikregioner, men<br />
framtiden kräver högre kapacitet och<br />
modernare lösningar.<br />
<strong>Vectura</strong>s roll? vectura har utrett driftskostnaderna<br />
för tvåledade bussar kontra<br />
spårvagnar, för perioden fram till 2030.<br />
tydlighet som gör att den hela tiden marknadsför<br />
sig själv. Den är trygg och den<br />
är långsiktigt förutsägbar för alla – inte<br />
minst de som satsar på att driva verksamhet<br />
eller köpa en bostad efter spårvagnslinjen,<br />
säger han.<br />
I Malmö är spårvägen en del i satsningen<br />
på social hållbarhet – att jämna ut<br />
skillnader mellan stadsdelar och ge mer<br />
jämlika villkor för resande. Spårvagnarna<br />
ska fysiskt binda ihop Rosengård med<br />
Turning Torso i Västra hamnen.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
6 7
– arbetspendlingen är en viktig del av arbetslinjen.<br />
välutbyggd kollektivtrafik hänger också ihop med<br />
att kunna bygga fler nya bostäder och arbetsplatser.<br />
tunnelbanan i Stockholm är ett bra exempel på hur en<br />
storstadsregion blivit mycket mer attraktiv med hjälp<br />
av kollektivtrafiken, säger catharina elmsäter-Svärd.<br />
»Väl utbyggd kollektivtrafik<br />
gör att fler<br />
bostäder kan byggas«<br />
/CAThARINA ELMSÄTER-SVÄRD, INFRASTRUKTURMINISTER<br />
Lösningar inför framt ida resenärers behov<br />
<strong>Vectura</strong> jobbar med att skapa attraktiv kollektivtrafik<br />
inom ett brett fält – allt från resecenter, hållplatser,<br />
gatunät till busslinjer och spårvägar.<br />
– Vi jobbar ofta med väldigt komplexa<br />
avvägningar. Det är mycket som ska vägas<br />
in när man ska hitta lösningar som passa<br />
många resenärer, men sällan alla. Det finns<br />
ju alltid en ekonomisk ram, säger Kirsten<br />
Wretstrand på <strong>Vectura</strong>.<br />
Just nu utreder hon hur man kan<br />
utveckla sex trafikstråk och förbättra<br />
möjligheten att pendla till jobb och utbildning<br />
i Halland. Här följer tio exempel på<br />
uppdragsområden som <strong>Vectura</strong> arbetar<br />
med inom kollektivtrafik:<br />
1 STRÅKSTUDIER<br />
Identifierar hur kollektivtrafik – buss,<br />
spårvagn, t-bana eller järnväg – kan dras<br />
för att samla upp så många resande som<br />
möjligt med hänsyn till de transportekonomiska<br />
ramarna.<br />
2 RESVANEUNDERSöKNINgAR<br />
Tar reda på hur folk reser och i vilket<br />
syfte. Ger underlag för bland annat stråkstudier<br />
och linjenätsutredningar.<br />
3 RESANDEmODEllER OCH<br />
pROgNOSER<br />
På uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik,<br />
SL, utför <strong>Vectura</strong> trafikanalyser för att<br />
undersöka hur alternativa sträckningar av<br />
tunnelbanans förlängning till Nacka kan<br />
påverka resandet.<br />
I uppdraget ingår bland annat att<br />
analysera effekter på restid, tillgänglighet,<br />
resandeströmmar och hur befintlig infrastruktur<br />
avlastas. <strong>Vectura</strong> ska också utreda<br />
lämpliga placeringar av stationerna längs<br />
den nya tunnelbanelinjen.<br />
4 RESECENTER<br />
Ett resecenter ska koppla ihop flera<br />
färdmedel i en tydlig miljö som är tillgänglig<br />
för alla, med närhet mellan de<br />
viktigaste färdmedlen.<br />
Ett bra resecenter kan också vitalisera<br />
en stadskärna. <strong>Vectura</strong> har bland annat<br />
utformat det nya resecentret i Strängnäs<br />
på uppdrag av Trafikverket.<br />
5 bUSSHÅllplATSER<br />
Även om hållplatser är enkla anläggningar<br />
är kraven höga på att de ska ge<br />
skydd mot väder, vara trafiksäkra och<br />
underlätta på- och avstigning.<br />
I Sörmland har <strong>Vectura</strong> på uppdrag<br />
av Trafikverket identifierat nya hållplatsplaceringar<br />
som kortar restiderna.<br />
framtidens kollektivtrafik i Kiruna? en linbana som binder ihop flygplatsen,<br />
resecentret och den nya staden är en av visionerna när Kiruna förnyas under<br />
de närmaste 20 åren. Läs mer om Kiruna 4-ever på sista sidan.<br />
6 TIllgäNglIgHET föR fUNK-<br />
TIONS- OCH RöRElSEHINDRADE<br />
Alla vinner på att resecentra, hållplatser<br />
och gångstråk är fria från hinder och lätta<br />
att orientera sig i. <strong>Vectura</strong> medverkar<br />
med expertstöd i flera pågående projekt i<br />
Stockholm, däribland Spårväg city, Norra<br />
länken, Citybanan och Norra Djurgårdsstaden.<br />
7 lINJENäTSUTREDNINgAR<br />
Kan visa hur ett busslinjenät i en stad ska<br />
dras. Ett bra linjenät ska vara enkelt och<br />
tydligt samtidigt som det ge snabba restider<br />
för så många som möjligt.<br />
På vectura finns såväl bred som djup<br />
kompetens inom de områden som omfattas<br />
av begreppet kollektivtrafik. Här finns<br />
specialister inom allt från spårkapacitet<br />
till beteendevetenskap som utreder och<br />
ger tydliga underlag för beslut som gäller<br />
bussar, spårvagnar, färjor, tåg, tunnelbana<br />
och spårbilar. vi har alla ambitionen och<br />
visionen att resenären ska kunna färdas<br />
bekvämt, tryggt och snabbt.<br />
8 REgIONAl TIllgäNglIgHET<br />
Kollektivtrafik med hög turtäthet och<br />
korta restider ger möjlighet för människor<br />
att hitta nya jobb. Regionförstoring och<br />
regionförtätning ger en bättre arbetsmarknad.<br />
<strong>Vectura</strong> arbetar just nu med<br />
en pendlingsstudie av Västerbottens och<br />
Norrbottens län.<br />
9 TRAfIKEKONOmI<br />
Vad kostar driften av ett busslinjenät eller<br />
en spårvagnslinje? <strong>Vectura</strong> utreder bland<br />
annat driftskostnaderna för Spårvagnar i<br />
Skåne.<br />
för att diskutera vecturas tjänster<br />
inom kollektivtrafik, kontakta:<br />
Stockholm:<br />
carl.bjorklund@vectura.se<br />
Göteborg:<br />
jan-erik.fallgren@vectura.se<br />
Malmö/Kivik:<br />
kirsten.wretstrand@vectura.se<br />
10 SpÅRVäg<br />
På uppdrag av Spårvagnar i Skåne formar<br />
nu <strong>Vectura</strong> det regelverk som ska ligga<br />
som underlag för projektering av alla<br />
teknikområden för spårvägarna i Malmö,<br />
Lund och Helsingborg. I Stockholm projekterar<br />
<strong>Vectura</strong> bana och signalsystem<br />
för spårvägen från centralen ut till Norra<br />
Djurgårdsstaden och Ropsten.<br />
carl Björklund är en av<br />
vecturas fem expertbloggare.<br />
Han utreder kollektivtrafik<br />
och tycker att framtidens infrastruktur<br />
ska ge oss sådana<br />
möjligheter att de hållbara<br />
transporterna blir det självklara<br />
valet. detta oavsett typ<br />
av resa och vem som reser.<br />
carl Björklund<br />
utredare kollektivtrafik<br />
blogg.vectura.se<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
8 9
Djupdykning mot istiden<br />
bERäKNAR VäRmEflöDEN I JORD- OCH bERgARTER<br />
Jan Sundberg, teknisk doktor och seniorkonsult på vectura, är<br />
geohydrolog och därtill expert på förorenad mark, men en stor<br />
del av hans arbete handlar om att beräkna värmeflöden i olika<br />
jord- och bergarter.<br />
Jan Sundberg har varit involverad i den termiska dimensioneringen<br />
av slutförvaret i forsmark samt i en rad stora kabelprojekt,<br />
från Baltic cable i Östersjön och nemo i engelska kanalen<br />
till Sydvästlänken som Svenska Kraftnät just nu bygger.<br />
förorenad mark är ett helt annat kompetensområde. under tio<br />
års tid har han arbetat med saneringen av eka nobels område<br />
i Bengtsfors där marken efter 100 års industriverksamhet var<br />
impregnerad med kvicksilver och dioxin.<br />
»Vår studie ger en<br />
bättre förståelse<br />
för variationer<br />
i forna tiders<br />
klimat«<br />
/JAN SUNDBERG<br />
Varje solig dag och varje kall natt ger ett temperaturavtryck. Allt lagras under<br />
våra fötter. I det svenska urberget finns klimatinformation om svunna frostiga<br />
vintrar och sekler med skiftande klimat.<br />
TEXT STIG MEITOn ILLUSTRATION unIVOX<br />
Några meter ned i jordlagren kan vi läsa<br />
av de senaste dygnens temperaturvariation.<br />
Längre ned blir informationen suddigare.<br />
Men de stora klimatvariationerna syns som<br />
långvågiga temperaturskiftningar djupt ned<br />
i den Baltiska skölden som Sverige vilar på.<br />
– Ungefär 700 meter ned kan vi läsa av<br />
temperaturavtrycket från händelser 1 000<br />
år tillbaka och den senaste istiden, 10 000<br />
år tillbaka i tiden, har inverkan på än större<br />
djup, säger Jan Sundberg på <strong>Vectura</strong>.<br />
Ger bättre förståenle<br />
En istid ger en temperaturpuls som sakta<br />
fortplantar sig ned i urberget. På vägen<br />
möter den värmen från jordens i<strong>nr</strong>e. Inom<br />
ett uppdrag för SKB arbetar <strong>Vectura</strong> nu med<br />
att tolka och sammanställa temperaturdata<br />
från djupa borrhål på tre platser. Studien belyser<br />
hur värmetransporten varierar rumsligt<br />
i bergmassorna och hur temperaturfördelningen<br />
påverkas av klimatändringar.<br />
– Vår studie ger en bättre förståelse för<br />
variationer i forna tiders klimat, säger Jan.<br />
Han använder temperaturdata från<br />
borrhål i Vättern, vid Forsmark och på<br />
Grönland. Borrhålet under Vättern som<br />
görs för malmprospektering är över 2 000<br />
meter djupt. Borrhålet på Grönland går<br />
ned i berg med permafrost och där har man<br />
varit tvungen att använda fiberkabel för att<br />
mäta temperaturen i det frusna borrhålet.<br />
Frostfritt djup<br />
Uppdragsgivare är Svensk Kärnbränslehantering,<br />
SKB, som ansvarar för det svenska<br />
kärnavfallet. Slutförvaret ska placeras 500<br />
meter ned i berget utanför Forsmark.<br />
Frostfritt djup, skulle vi säga i normala fall.<br />
Men då talar vi om hur djupt tjälen kan<br />
tränga under en enstaka extrem vinter.<br />
Här är perspektivet 100 000 år. Skulle en<br />
ny istid kunna frysa berget runt slutförvaret?<br />
I en omfattande klimatmodellering har<br />
SKB redan visat att permafrosten aldrig kan<br />
tryckas ned så djupt.<br />
– Det arbete som lagts ned är oerhört<br />
omfattande och är ofta ren grundforskning,<br />
förklarar Jan.<br />
Det svenska urberget är just urgammalt.<br />
Den Baltiska skölden består av bergarter<br />
som bildades för mer än 1 000 miljoner år<br />
sedan. Bergets goda värmeledningsförmåga<br />
är en av flera faktorer som gjort att valet<br />
av placering av slutförvaret fallit på just<br />
Forsmark.<br />
Bergvärme och högspänning<br />
Den som ska borra för bergvärme möter<br />
problemet med värmeflöde på ett vardagligt<br />
plan. Värmepumpen tar värme från berget.<br />
I ett sämre berg med dålig värmeledningsförmåga<br />
måste man djupare för att ge<br />
värmepumpen rätt mängd värmeenergi. Ett<br />
djupare hål kostar mer. Hur det omgivande<br />
materialet klarar av att leda bort värme är<br />
en ännu mer kritiskt fråga när man lägger<br />
högspänningskablar i vattenmättade havsbottnar<br />
eller i mil efter mil genom landets<br />
varierande jordarter.<br />
– Det skiljer stort mellan olika typer av<br />
jordarter. Värmetransport sker genom en<br />
rad olika mekanismer. De påverkas i sin tur<br />
av bland annat vattenhalt och hur poröst<br />
materialet är, säger Jan Sundberg.<br />
En högspänningskabel avger värme. Om<br />
den passerar genom mark som inte leder<br />
bort värmen tillräckligt väl kan kabeln bli<br />
för varm med kortare livslängd som följd.<br />
Precis som i en kedja handlar det om den<br />
svagaste länken.<br />
– I de här sammanhangen jobbar vi<br />
oftast med extremvärdesproblemet – att<br />
belysa vad som händer i de sämsta materialen.<br />
Det är dessa material som är dimensionerande.<br />
SVENSK KäRNbRäNSlEHANTERINg<br />
Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ägs gemensamt<br />
av kärnkraftbolagen. 2011 lämnade SKB in sin<br />
ansökan om att få bygga ett slutförvar för utbränt<br />
kärnbränsle i forsmark. ett slutförvar ska hålla det<br />
radioaktiva avfallet avskilt i 100 000 år.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
10<br />
11<br />
500 m<br />
1. det använda kärnbränslet<br />
kapslas först in i täta<br />
kopparkapslar.<br />
2. Kapslarna placeras i<br />
urberget på cirka 500<br />
meters djup, inbäddade<br />
i bentonitlera.<br />
3. när deponeringen är<br />
klar försluts tunnlar och<br />
bergrum.
TEKNIK & TRENDER TEKNIK & TRENDER<br />
Bose Ride jämnar ut guppig väg<br />
Bose Ride skonar lastbilsförarens rygg. Utvecklingen av<br />
systemet har inspirerats av <strong>Vectura</strong>s rapporter om hur lastbilsförare<br />
exponeras för vibrationer på ojämna vägar.<br />
Amerikanska Bose Ride System är ett nytt<br />
avancerat system för aktiv fjädring av lastbilsförarstolar,<br />
vilket gör att föraren får en<br />
jämn färd över korta gupp och ojämnheter<br />
i vägbanan. Föraren skonas från vibration<br />
som kan ge smärtsamma yrkesskador och<br />
vilket i sin tur kan leda till skadeståndsansvar<br />
för åkeriägare. Boses produktutveckling<br />
har inspirerats av <strong>Vectura</strong>s rapporter<br />
om lastbilsförares exponering av hel-<br />
Johan granlund,<br />
vägteknikchef<br />
blogg.vectura.se<br />
med Bose ride<br />
System anpassas<br />
förarstolens fjädring<br />
så att föraren färdas<br />
i en jämn bana<br />
över korta gupp<br />
och ojämnheter i<br />
vägbanan.<br />
Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning<br />
för framtiden. Svenska Kraftnät<br />
planerar för en bergtunnel djupt under<br />
Stockholm som ska rymma en 400 kV<br />
kraftledning.<br />
Förutsättningar för lång tunnel<br />
<strong>Vectura</strong> har i uppdrag att göra de geotekniska<br />
undersökningarna och under våren<br />
har provborrningar pågått på den 13,8<br />
km långa sträckan mellan Danderyd och<br />
Hammarby Sjöstad. Där kommer tunneln<br />
att ligga på 70-100 meters djup.<br />
– Vi mäter och gör olika tester i borrhål<br />
och undersöker berggrund, jord och grundvatten<br />
för att klarlägga förutsättningarna<br />
för att driva en tunnel. Resultatet ligger till<br />
kroppsvibration vid färd på ojämna vägar<br />
i EUs norra utkanter.<br />
Bose-systemet kombinerar vibrationssensorer<br />
och snabb databearbetning med<br />
ett aktivt fjädringssystem. Systemet arbetar<br />
med hög frekvens. Sensorerna läser av det<br />
vibrationsmönster som vägens ojämnheter<br />
skapar och skickar signaler som blixtsnabbt<br />
höjer och sänker förarstolen. Stolen<br />
reagerar på återkommande vågmönster<br />
Provborrar för säker el<br />
grund för den fortsatta projekteringen av<br />
tunneln, säger Per Nilsson som är ansvarig<br />
undersökningsledare på <strong>Vectura</strong>.<br />
Tillförlitliga elleveranser<br />
Genom kartläggningen kan man justera<br />
sträckningen så att man undviker zoner<br />
där berget är sprucket eller består av kross<br />
vilket kan innebära dyrbara tätnings- och<br />
förstärkningsåtgärder.<br />
Tunneln kan börjas byggas 2015 och<br />
väntas ta fem år att slutföra. Citylink<br />
kommer att binda samman norra och<br />
södra Stockholmsområdet – från Hagby i<br />
Upplands Väsby till Ekudden i Haninge.<br />
Samtidigt får regionen en helt ny nätstruktur<br />
som ger tillförlitliga elleveranser. Det<br />
och skapar alltså en motrörelse som<br />
släcker ut rörelser skapade av vägprofilen.<br />
Förarsitsen – och föraren – färdas i en<br />
jämn bana över vägen medan förarhytten<br />
skakar och guppar fram. Förarens rygg<br />
skonas. De skadliga färdvibrationerna<br />
kan i vissa fall till och med bli lägre än i<br />
personbil, visar tester i USA.<br />
– Med Bose Ride kan en förare köra<br />
upp emot 11 timmar utan att överskrida<br />
den exponeringsgräns som EU infört för<br />
skadliga färdvibrationer. Det är ungefär<br />
dubbelt så länge som i en vanlig luftfjädrad<br />
stol, säger <strong>Vectura</strong>s vägteknikchef<br />
Johan Granlund.<br />
foto: Linus Hallgren<br />
betyder att cirka 15 mil luftledningar kan<br />
rivas vilket frigör mark som kan användas<br />
till annat, till exempel bostäder.<br />
vill du veta mer, kontakta:<br />
per.g.nilsson@vectura.se<br />
Cementindustri<br />
blir vackra bostäder<br />
En grå och ogästvänlig cementindustri i<br />
Limhamn förvandlas till ett attraktivt och<br />
havsnära bostadsområde. Tanken är att<br />
bygga uppemot 440 bostäder i området,<br />
varav 400 lägenheter och 40 radhus.<br />
Den nya stadsdelen, Limhamns läge, ska<br />
bli en familjevänlig stadsdel med radhus<br />
och flerfamiljshus från tre till sju våningar,<br />
Exempelbanken.se är en databas som<br />
innehåller exempel inom kunskaps-<br />
områden som är kopplade till vägplanering,<br />
vägprojektering samt väg- och gatu-<br />
utformning. Exempelbankens MKBmodul<br />
är ett nationellt samarbete mellan<br />
myndigheter och aktörer på den svenska<br />
MKB-marknaden. Syftet är bland annat<br />
att visa upp vilken kvalitet Trafikverket<br />
förväntar sig när man beställer MKB:er.<br />
Kommentarer till varje exempel<br />
torg, butiker, förskola, skola, park och<br />
lekområde.<br />
Områdets arkitektur har inspirerats av<br />
den klassiska Limhamnsbebyggelsen och<br />
kommer att smälta ihop med övriga kvarter<br />
på ett naturligt sätt. Den nya stadsdelen blir<br />
därmed en naturlig förlängning som sträcker<br />
ut Limhamn mot Öresund.<br />
llustration: White arkitekter<br />
– <strong>Vectura</strong> ska projektera gator och allmän<br />
platsmark i två steg – ett första förfrågningsunderlag<br />
för utförandeentreprenad<br />
avseende VA och byggator och ett andra<br />
förfrågningsunderlag avseende färdigställande<br />
av gator och park, berättar Jenny<br />
Hällstorp, <strong>Vectura</strong>s ombud i projektet.<br />
Beställare är Malmö stads gatukontor.<br />
<strong>Vectura</strong> har expertgranskat Exempelbanken<br />
Från 1 juli 2013 får nytillverkade dubbdäck<br />
i Sverige, Finland och Norge ha max<br />
50 dubb per meter av rullomkretsen. Detta<br />
innebär att antalet dubb minskas med<br />
uppemot en tredjedel jämfört med dagens<br />
dubbdäck.<br />
Nokian Tyres har dock gjort tvärtom.<br />
Nya Hakkapeliitta 8 har ”Eco-dubbar”<br />
där dubbflänsens form och en specialutformad<br />
dyna under dubben effektiviserar vägkontakten<br />
och dämpar anslaget. Resultatet<br />
är 10 procent bättre isgrepp samtidigt som<br />
redogör för vad exemplet vill belysa, till<br />
exempel om kartmaterialet är ändamålsenligt<br />
eller om konsekvensbedömningen<br />
är transparent.<br />
Urvalet har gjorts i Exempelbankens<br />
MKB-råd, som består av representanter<br />
från Trafikverket, Naturvårdsverket och<br />
Riksantikvarieämbetet. Rådet har inte<br />
tagit ställning till sakfrågorna i de enskilda<br />
projekten eller MKB-kvaliteten som helhet<br />
som exemplen bygger på.<br />
Fler dubb = mindre vägslitage!<br />
vägslitaget blir 12 procent lägre.<br />
<strong>Vectura</strong>s vägteknikchef Johan Granlund<br />
är en av fyra testförare som testat nya<br />
Hakka 8 vid Nokians testcenter i Ivalo<br />
300 kilometer norr om Polcirkeln.<br />
– Trots en blytung högerfot lyckades<br />
jag aldrig få Hakka 8 att tappa greppet.<br />
Våra tester gjordes med Audi RS5 med<br />
långt över 400 hk, på ett urval av de mest<br />
krävande av Nokians drygt 100 kilometer<br />
testbanor i Ivalo, säger Johan Granlund.<br />
– Testerna visar att däcket har grymt<br />
– Vi har agerat som expertgranskare i<br />
urvalsprocessen, säger Tabita Gröndal.<br />
Projektet har följt henne från MKBcentrum<br />
SLU och nu i rollen som miljöutredare<br />
på <strong>Vectura</strong>.<br />
– Att granska ett stort antal MKB-<br />
dokument från olika konsultfirmor och<br />
olika typer av projekt ökar vår möjlighet<br />
att vässa miljöintegreringen i våra projekt<br />
och hur detta redovisas på bästa sätt.<br />
hög prestanda.<br />
Särskilt impon-<br />
erande är den<br />
höga sidostabili-<br />
teten, vilken är avgör-<br />
ande på såphal tunn is. Tunn is är det väglag<br />
där majoriteten av de dödliga sladdolyckorna<br />
sker. Nokian klarar de nya nordiska<br />
reglerna om färre dubbar, tack vare en innovationsfrämjande<br />
regel som godkänner däck<br />
med ”jämförbar vägslitageeffekt” oavsett<br />
antal dubbar. (foto: nokiantyres)<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
12 13
TEKNIK & TRENDER TEKNIK & TRENDER<br />
Fler cyklister<br />
i Jönköping<br />
Jönköpings kommun jobbar<br />
med att öka cyklingen med 30<br />
procent fram till 2015, räknat<br />
från 2010. för att kunna göra<br />
rätt prioriteringar, till exempel<br />
när det handlar om drift och underhåll,<br />
mäts cykeltrafiken, både<br />
med hjälp av fasta mätstationer<br />
och slangmätningar.<br />
– mätningarna har underlättat<br />
när vi inte har varit överens om<br />
prioriteringarna, särskilt vintertid,<br />
berättar Lars gustafsson,<br />
projektledare för cykelfrågorna<br />
i kommunen.<br />
vectura har hjälpt kommunen<br />
med slangmätningar i några år,<br />
samt med att läsa av, drifta och<br />
underhålla kommunens fasta mätstationer.<br />
förra året upphörde<br />
slangmätningarna eftersom man<br />
inte längre anser sig behöva så<br />
många mätpunker och på grund<br />
av visst sabotage på mätutrustningen.<br />
– vi tycker att det är viktigare<br />
att fortsätta med våra kontinuerliga<br />
mätningar, dygnet runt,<br />
året runt. då får vi också bättre<br />
koll på vintercyklisterna.<br />
cyklandet i Jönköping ökar<br />
cirka 6-7procent om året, så<br />
målet, en 30-procentig ökning<br />
verkar inte alltför avlägset.<br />
cyklingens ökade popularitet<br />
har fått draghjälp av kommunens<br />
egna kampanjer, men<br />
också av den allmänna cykeltrenden,<br />
menar Lars gustafsson.<br />
Parkering för 2 170 cyklar<br />
den som vill vara säker på att cykeln är i säkerhet när han eller hon<br />
shoppar, jobbar eller tar tåget till danmark, kan checka in den på<br />
nya ”Bike & ride” vid station triangelns södra uppgång i malmö.<br />
Här finns plats för 2 170 cyklar, varav 234 i en låst del. välj mellan<br />
robusta bygelställ, där cykeln kan låsas fast, eller en inhägnad<br />
avdelning under tak där säkerheten är maximal. det finns också<br />
40 extra breda platser för lådcyklar. (http://www.triangeln.com)<br />
Småländsk väg rätas i 3D<br />
om- och nybyggnaden av väg 761 mellan gamla Hjälmseryd och<br />
Stockaryd är ett litet projekt som vectura projekterar på uppdrag av<br />
trafikverket.<br />
– genom att arbeta med en utvecklad 3d-projektering, Bim, vinner<br />
vi framför allt fördelar i entreprenadskedet. vi lämnar ett bättre<br />
och mer detaljerat underlag för utsättning, schakter och fyllningar,<br />
berättar mats Pettersson på vectura.<br />
den fem kilometer långa sträckan är smal och har låg plan- och<br />
profilstandard. Halva sträckan ska byggas i nytt läge och den<br />
övriga byggs om.<br />
Läs mer om Bim på sidan 23. (illustration av vecturas Bim-team.)<br />
86% är fallolyckor<br />
gående råkar mest illa ut på trottoarer och på gång- och cykelbanor. det<br />
visar resultatet av en telefonintervjustudie som vectura har genomfört med<br />
människor som skadades allvarligt 2011.<br />
86 procent av olyckorna var rena fallolyckor och tio procent så kallade<br />
”snubbelolyckor”. enligt intervjupersonerna kan 59 procent av olyckorna<br />
kopplas till vinterväghållning. Även uppstickande föremål som gatstenar,<br />
brunnslock och trottoarkanter ligger bakom många av olyckorna.<br />
Personer som redan innan olyckan hade svårt att röra sig angav i större<br />
utsträckning än andra att höga trottoarkanter, uppstickande gatsten och halka<br />
var försvårande omständigheter av betydelse, i deras vardag. uppdraget<br />
finansierades av trafikverkets fud-fond.<br />
Bro på stålpålar över Lagan<br />
den nya vägbron över Lagan vid<br />
Ljungby bärs upp av stålpålar fyllda<br />
med betong. tekniken har aldrig tidigare<br />
använts i Sverige i denna skala.<br />
resultatet blir en lättviktig samver-<br />
kansbro som till stor del är prefabricerad.<br />
Brostöden består av 24 meter långa<br />
stålrör med en diameter på 813 mm.<br />
de borras ned genom lera och sand<br />
och förankras 1,5 meter ned i solitt<br />
berg. rören armeras och fylls med<br />
betong. efter gjutningen kopplas de<br />
samman med prefabricerade tvärbalkar<br />
i betong. ovanpå tvärbalkarna placeras<br />
de lager som huvudbalkarna ska<br />
vila på. Huvudbalkarna lanseras sedan<br />
ut med hela formställningen för den<br />
ovanliggande betongplatta som sedan<br />
beläggs till färdig vägbana.<br />
– metoden har många fördelar. man<br />
kan i stor utsträckning jobba från land<br />
och slipper en rad kostnadskrävande<br />
moment som normalt måste göras i<br />
vattendraget. det är bra ur miljösynpunkt,<br />
men gör det också möjligt att<br />
bygga snabbt och störningsfritt, vilket<br />
gör metoden perfekt för till exempel<br />
järnvägsbroar, säger magnus Wiberg<br />
på vectura som tagit fram konceptet för<br />
stålrörsbron i Ljungby.<br />
Beställare är Ljungby kommun och<br />
brobygget utförs av Svevia som engagerat<br />
Styrud för grundläggningen.<br />
Kommunerna satsar<br />
på cykling<br />
genomarbetade cykelstrategier,<br />
under de kommande åren ska<br />
svenska kommuner lägga flera<br />
miljarder kronor på utbyggnad av<br />
cykelbanor eller liknande. det visar<br />
en kartläggning som tidningen På<br />
väg har gjort.<br />
av svaren att döma är det många<br />
som satsar på att öka cyklandet. ett<br />
stort antal kommuner har exempelvis<br />
Bättre cykelkomfort<br />
Hur känns det i cyklistens rumpa<br />
när han eller hon cyklar på ojämn<br />
beläggning? ett nyutvecklat verktyg<br />
kan räkna fram ett objektivt<br />
komfortvärde för cyklister.<br />
vectura inventerar och kart-<br />
lägger beläggningsstandarden<br />
i malmös trafiknät. På cykel- och<br />
gångvägarna används en elbil<br />
SNÅlA bRäNSlECEllSbUSSAR<br />
deltagarna på årets World economic<br />
forum i davos transporterades till<br />
och från mötena med två bränslecellsbussar<br />
från mercedes. Bussarna<br />
används normalt av schweiziska<br />
posten. under de fem åren som bussarna<br />
provkörs beräknas utsläppen<br />
minska med 2 000 ton koldioxid<br />
jämfört med vanliga dieselbussar.<br />
de har bränsleceller på taket,<br />
litiumjon-batterier och elmotorer i<br />
hjulnaven. vätgasförbrukningen<br />
har halverats jämfört med tidigare<br />
generationer. i den eu-finansierade<br />
satsningen testas 26 bränslecells-<br />
bussar i fem europeiska städer.<br />
andra arbetar med att ta fram<br />
cykelplaner.<br />
västerås och Örebro är två<br />
kommuner som sedan länge ligger i<br />
framkant på området. västerås kan<br />
stoltsera med cykelanpassade vägar<br />
som omfattar 35 mil, och i Örebro<br />
är motsvarande siffra 21,5 mil.<br />
med mätutrustning som registrerar<br />
och mäter ojämnheter,<br />
sprickor, hål och spår. Som stöd<br />
används programmet vectura<br />
Xplorer.<br />
alla observationer och data<br />
positioneras med gPS och<br />
redovisas grafiskt, vilket ger<br />
en tydlig bild av tillståndet<br />
och åtgärdsbehov för hela<br />
gatunätet. vectura gör också en<br />
budgetplanering utifrån olika<br />
tänkbara scenarier.<br />
indata kommer från laserutrustning<br />
som är monterad på<br />
elbilen. resultatet redovisas på<br />
ett kartmaterial som visar vilka<br />
cykelvägar som har god, accep-<br />
tabel respektive oacceptabel<br />
komfortstandard.<br />
CEEQUAL-<br />
assessor<br />
anna-Karin Strand, miljöingenjör<br />
på vectura, är certifierad assessor i<br />
ceeQuaL-metoden. nyligen genomgick<br />
hon den första utbildningen som<br />
anordnades i Sverige.<br />
ceeQuaL är ett klassningssystem<br />
som har utvecklats för att främja<br />
hållbarhetsarbetet i mark- och anläggningsprojekt.<br />
metoden utvecklades i<br />
Storbritannien, och sedan början av<br />
2012 finns en internationell version<br />
av systemet. en svensk certifieringsmetod<br />
håller på att tas fram, men<br />
tillsvidare certifieras alla projekt i den<br />
internationella versionen. trafikverket<br />
samt de större i anläggningsbranschen<br />
använder systemet.<br />
– Som certifierad assessor kan<br />
jag leda projekt till certifiering. utan<br />
en godkänd assessor har man ingen<br />
möjlighet att certifiera sitt projekt,<br />
säger anna-Karin.<br />
TRANSpORTKORRIDOR I mAlmö<br />
europas första gröna transportkorridor, som<br />
går mellan oslo och randstad i Holland, invigdes<br />
av infrastrukturminister catharina elmsäter-<br />
Svärd den 12 december. då gick startskottet<br />
för fem länder – norge, Sverige, danmark,<br />
tyskland och Holland – som tillsammans ska<br />
arbeta för att göra korridoren grönare och mer<br />
effektiv. evenemanget i malmö innefattade en<br />
demonstrationsdag, där en rad intressanta nationella<br />
och internationella projekt visades upp<br />
som ska bidra till att utveckla gröna korridorer.<br />
i dagsläget är korridorens start- och<br />
slutpunkt, ingående noder och flaskhalsar<br />
kartlagda. också godsflöden och de största<br />
transportörerna har kartlagts. dessutom<br />
har förslag till åtgärder tagits fram.<br />
Riskerar bli strandsatta<br />
95 procent av Sveriges import och export passerar våra hamnar. trots detta<br />
riskerar hamnarna att bli strandsatta, eftersom förbindelserna på land<br />
inte räcker till, något som Handelskammaren har uppmärksammat.<br />
Öppnas för konkurrens<br />
Hon berättar att det också finns andra<br />
klassningssystem på marknaden, men<br />
att inget av dem fångar upp bredden<br />
av miljöfrågor och sociala frågor på<br />
samma sätt som ceeQuaL gör.<br />
– för att certifiera sig som en<br />
assessor i ceeQuaL behövs bred<br />
miljökompetens och ett stort intresse<br />
av miljöfrågor i alla former.<br />
eu:s fjärde järnvägspaket presenterades den 30 januari. i ett av de sex lagstiftningsförslagen<br />
föreslår kommissionen att inhemsk passagerartrafik ska öppnas<br />
upp för nya aktörer och tjänster.<br />
Åtta nya Pågatågsstationer<br />
tunga investeringar under de kommande åren ska ge de skånska<br />
tågresenärerna fler stationer och tätare tidtabell. Bara under<br />
2013 får nordöstra Skåne åtta nya stationer.<br />
OXElöSUND fÅR mAlm-<br />
TRANSpORTER fRÅN DAlARNA<br />
gruvbolaget nordic iron ore har tecknat en<br />
avsiktsförklaring med oxelösunds Hamn aB om<br />
leveranser av järnmalm på upp till fem miljoner<br />
ton per år. det motsvarar förväntad volym när<br />
Ludvika gruvor uppnått full produktionstakt i<br />
slutet av 2018. förutom nordic iron ore är det<br />
gruvbolaget grängesberg iron aB, som planerar<br />
att återuppta driften av järnmalmsgruvor i<br />
dalarna söder och norr om Ludvika.<br />
Hamnen i oxelösund har redan idag befintliga<br />
anläggningar med tillräcklig kapacitet för<br />
att de första åren klara av lagring och utlastning<br />
av järnmalm. anläggningarna kommer<br />
över tid att utökas och utvecklas för att möta<br />
nordic iron ores behov.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
14<br />
15
Rätt mängd på rätt plats<br />
– Asfaltläggning handlar om stora ytor.<br />
Varje millimeter kan spara stora pengar.<br />
Med beläggningsprojektering kan du i<br />
förväg optimera åtgärderna, säger Nicklas<br />
Göransson på <strong>Vectura</strong>.<br />
Resultatet blir en jämnare väg med rätt<br />
lutning både i längdriktning och i tvärfall,<br />
alltså vägens lutning i sidled.<br />
– När man asfalterar om en väg har<br />
man ett unikt tillfälle att rätta till profilen.<br />
Det ger en bekvämare resa samtidigt som<br />
det minskar olycksrisken, säger Nicklas.<br />
Datamodell av vägen<br />
Det traditionella sättet att utföra beläggning<br />
är att mäta in svackor med snören.<br />
Vid beläggningsprojektering mäts vägytan<br />
in med hjälp av en bil med laserbaserad<br />
Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det är kärnan i beläggningsprojektering.<br />
Med laser mäts vägbanan in sektion för<br />
sektion. Det ger underlag för att justera och belägga<br />
vägen så att den blir säkrare och mer hållbar.<br />
TEXT STIG MEITOn FOTO HÅKan OLSÉn, LarS DaHLSTröM<br />
mätutrustning. Resultatet blir en datamodell<br />
av vägen meter för meter.<br />
– Då kan man pröva olika lösningar<br />
med hänsyn till vad man vill uppnå och<br />
den budget man har. Beläggningsprojektering<br />
ger exakta beräkningar av mängder,<br />
vilket gör att beställaren på ett helt annat<br />
sätt kan styra entreprenaden och ha kontroll<br />
över kostnaderna, fortsätter Nicklas.<br />
Optimerad fräs och fyll<br />
Beställaren får en bygghandling som<br />
beskriver lagertjocklekar, jämnhet och<br />
tvärfall. Fräsning och fyllning sker med<br />
stöd av tredimensionella kartor.<br />
Att jämna ut svackor och rätta till<br />
felaktiga lutningar ökar trafiksäkerheten.<br />
Fordonens sidostabilitet ökar och risken<br />
för vattenplaning och ishalka minskar.<br />
Ett jämnt underlag med optimal tjocklek<br />
på beläggningen ger också en starkare<br />
vägyta som håller längre.<br />
– Det räcker ju inte med att vägen blir<br />
svart, konstaterar Nicklas.<br />
Med en väl utförd beläggningsprojektering<br />
sänker man årskostnaden för<br />
beläggningen samtidigt som man arbetar<br />
resurssnålt – asfalt är inte bara dyrt, det<br />
går också åt stora mängder olja och grus.<br />
Justerar svackor på E 6<br />
I höstas justerade Trafikverket ett antal<br />
vägsvackor och ojämnheter på en tio mil<br />
lång sträcka av E 6 söder om Svinesund.<br />
<strong>Vectura</strong> fick uppdraget att göra en ”fyll-<br />
och fräs-projektering”. De ojämnheter<br />
»Asfaltläggning handlar om<br />
stora ytor. Varje millimeter du<br />
kan spara ger miljoner«<br />
/NICKLAS GÖRANSSON<br />
som Trafikverket pekat ut på motorvägen<br />
mättes in med laserbil.<br />
– Fördelen med en fyll- och fräsprojektering<br />
är att vi får med X-, Y- och<br />
Z-axeln. Vi får en tredimensionell bild som<br />
ger oss bättre koll på hur tvärfallet varierar<br />
– med laser kan vi skapa en mer harmonisk<br />
väglinje, säger Fredrik Andersson som är<br />
projektledare för beläggning på Trafikverket<br />
i Vänersborg.<br />
Svackorna varierade från 20 meter upp<br />
till något hundratal meter i längd. De rättas<br />
till genom att man modellerar mjukare<br />
övergångar i höjdled.<br />
– Genom att designa vägen i dator får<br />
man också i regel säkrare mängdberäkningar<br />
som stämmer bättre med utfallet.<br />
Inte minst på en motorväg finns klara<br />
fördelar med att mäta med laserbil.<br />
– Vi slipper stänga av vägbanor för att<br />
mäta in vägen. Störningen blir mindre<br />
och det är naturligtvis mer trafiksäkert,<br />
konstaterar Fredrik Andersson.<br />
Rickard Melin, sektionschef för<br />
underhåll på Bana & Väg Syd/Väst från<br />
<strong>Vectura</strong>, säger att Trafikverket har för<br />
avsikt att öka mängden projekteringar<br />
med datorstöd.<br />
– Det är ett sätt att effektivisera<br />
beläggningsunderhållet, avslutar Rickard.<br />
Om bEläggNINgSpROJEKTERINg<br />
vägen mäts in trafiksäkert och med minimal störning<br />
av trafiken. Bygghandling för omasfaltering<br />
och eventuell fräsning omfattar bland annat:<br />
• Kvalitetssäkrad volymberäkning som ger<br />
underlag för att handla upp så kallade oreglerbara<br />
mängder.<br />
• utsättningsdata relativt befintlig väg eller<br />
relativt horisontell linje eller koordinater.<br />
• tredimensionella kartor som grafiskt visar fylloch<br />
fräsytor.<br />
• data till sektionsbunden styrning av både<br />
läggare och fräs.<br />
vectura har erfarenhet av styrning av underhållsbeläggning<br />
med datorstöd integrerat i asfaltmaskiner<br />
sedan 1998. maskinstyrning kan även ske<br />
manuellt med hjälp av traditionell utsättning.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
16 17
Det bästa för F inland<br />
För att överleva i en allt tuffare global ekonomi måste Finland kompensera sitt ofördelaktiga<br />
geografiska läge, i utkanten av Europa, genom att erbjuda effektiva och hållbara<br />
logistik- och transportlösningar. <strong>Vectura</strong> bidrar med rådgivning och expertkompetens<br />
inför strategiska och taktiska beslut kring logistiklösningar.<br />
TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO LEIF rOSnELL, Vr OCH BOTHnIan GrEEn LOGISTIC COrrIDOr ILLUSTRATION unIVOX<br />
<strong>Vectura</strong> har arbetat aktivt på den svenska<br />
marknaden med att erbjuda sina kunder<br />
rådgivning och expertkompetens i tidiga<br />
skeden, då projekt planeras och beslutas.<br />
– Nu fortsätter vi in på den finska marken,<br />
säger Pernilla Esping, uppdragsledare<br />
på <strong>Vectura</strong>. Hon berättar att det bland annat<br />
är <strong>Vectura</strong>s kompetens inom utveckling<br />
av logistiknoder och intermodala transporter<br />
som är intressant<br />
för finska aktörer.<br />
– Precis som här<br />
i Sverige har det<br />
finska näringslivet<br />
också ett ökat behov<br />
av smarta och effektiva<br />
intermodala<br />
eller sammodala<br />
transportlösningar,<br />
fortsätter Fredrik<br />
Bärthel, logistik-<br />
expert på <strong>Vectura</strong>.<br />
De senaste åren har <strong>Vectura</strong> vunnit ett<br />
flertal uppdrag i Finland, där uppdrags-<br />
givarna har varit både svenska och finska,<br />
ofta knutna till EU-projekt. Ett exempel är<br />
EU-projektet Bothnian Green Logistic Corridor,<br />
BGLC, där <strong>Vectura</strong> fått förtroendet<br />
att genomföra ett flertal utredningar och<br />
utvecklingsprojekt sedan år 2011. Inom<br />
ramen för projekt BGLC pågår för närvarande<br />
flera uppdrag och <strong>Vectura</strong> utreder<br />
bland annat en intermodal transportlösning<br />
från Norge till Polen via Sverige.<br />
– Syftet med studien är att ta fram en<br />
affärsmodell och en handlingsplan för transportförmedlare,<br />
transportörer och andra<br />
intressenter som vill etablera trafik i den här<br />
transportkorridoren, säger Fredrik Bärthel.<br />
rådgivare för logistikpark<br />
– Ett annat exempel på uppdrag inom<br />
BGLC är arbetet med att upprätta en affärs-<br />
plan samt att implementera en terminal-<br />
organisation för en finsk-svensk järnvägs-<br />
terminal i Haparanda, berättar Pernilla.<br />
<strong>Vectura</strong>s hittills största uppdrag för en<br />
finsk beställare handlar om en logistikpark<br />
i Seinäjoki i västra Finland.<br />
– Vi har levererat ett utkast till affärsplan<br />
där vi har definierat funktioner och tjänster<br />
samt presenterat ett antal strategier för<br />
hur logistikparken skulle kunna drivas och<br />
finansieras, säger Pernilla Esping.<br />
Seinäjoki med sina 59 000 invånare har<br />
ett strategiskt läge, både när det gäller väg<br />
och järnväg, och är en av få noder där<br />
järnvägen passerar i fem olika riktningar.<br />
Huvudvägen, E 12, mellan Vasa och Tammerfors<br />
passerar också här.<br />
Konsulter som kan logistik<br />
Uppdraget i Seinäjoki vanns i konkurrens<br />
med flera finska konsulter. Pernilla pekar på<br />
<strong>Vectura</strong>s starka logistiska kompetens som en<br />
av anledningarna till de nya uppdragen i öst.<br />
– Hos oss finns ett flertal medarbetare som<br />
har kunskap om marknadens mekanismer, om<br />
intermodala terminaler samt de regelverk som<br />
styr logistik och transporter. Vi är lyhörda för<br />
kundens behov och försöker att agerar som<br />
rådgivare säger hon. Fredrik Bärthel pekar på att<br />
avregleringen i Sverige har gett svenska konsulter<br />
andra erfarenheter än vad som finns på den<br />
finska konsultmarknaden – erfarenheter som<br />
värderas positivt.<br />
– Logistiken ser också helt olika ut i våra länder.<br />
Här i Sverige har vi centraliserat våra lager,<br />
i Finland är allt mer utspritt och där har heller<br />
ingen avreglering ägt rum på järnvägsmarknaden.<br />
Fredrik menar att den finska logistikmarknaden<br />
behöver skapa mer effektiva flöden, främst<br />
mot Ryssland och lösa tekniska och byråkratiska<br />
flaskhalsar. De har mycket att ta tag i, bland<br />
annat skulle tullfria lager behöva upprättas inne<br />
i landet för att få fart på flödena vid gränserna.<br />
– Jag tror att finnarna är lite nyfikna på de erfarenheter<br />
som finns här i Sverige, säger Fredrik.<br />
fAKTA Om fINlANDS TRANSpORTER<br />
• Hela vägnätet är 454 000 kilometer långt<br />
i finland (420 000 i Sverige).<br />
• finska trafikverket har ansvar för 78 000<br />
kilometer landsväg.<br />
• varje år byggs 150-200 nya broar.<br />
• det trafikerade järnvägsnätet är 5 919 kilometer<br />
långt – varav 3 067 är elektrifierat.<br />
• På största delen av bannätet tillåts en<br />
axelvikt på 22,5 ton.<br />
• Persontågens största tillåtna hastighet är<br />
220 km/h, godsågens 120 km/h.<br />
bOTHNIAN gREEN lOgISTIC<br />
CORRIDOR, bglC<br />
Projektets övergripande mål är<br />
att förbättra integrationen mellan<br />
råvaruutvinning i norra Skandinavien<br />
och Barentsområdet med<br />
hela förädlingskedjan söderut till<br />
slutmarknaderna i centraleuropa.<br />
EXEmpEl pÅ AKTUEllA UppDRAg I fINlAND<br />
Uppdrag: affärsplan nordic Logistic city Seinäjoki<br />
Kund: SeeK & regional council of South ostrobothnia<br />
Uppdrag: möjlighetsstudie för effektiva godstransporter från umeå,<br />
via vasa, till ryssland.<br />
Kund: region västerbotten<br />
Uppdrag: råvaror och kommunikationer i Barents<br />
Kund: trafikverket<br />
Uppdrag: report, north east cargo Link (necL ii) activity 3.1<br />
“all pieces in place”<br />
Kund: trafikverket<br />
Inom ramen för bothnian green logistic Corridor, bglC:<br />
Uppdrag: marknadsstudie transportkorridor<br />
tromsö – Bodö – Karlskrona – gdynia<br />
Kund: region Blekinge inom ramen för<br />
Bothnian green Logistics corridor<br />
Uppdrag: Handlingsplan<br />
Kund: trafikverket<br />
80% av<br />
lOgISTISKA STRUKTURER<br />
med globaliseringen ökar efterfrågan<br />
på kostnadseffektiva logistiska strukturer,<br />
framför allt i finland, där de logistiska<br />
kostnaderna är 2-3 gånger högre än i<br />
västeuropa. multimodala transportkedjor<br />
blir allt vanligare i godstransporter, vilket<br />
skapar behov av godsterminaler.<br />
Uppdrag: affärsplan samt upprättande av terminalorganisation<br />
för finsk-svensk järnvägsterminal i Haparanda<br />
Kund: Länsstyrelsen i norrbottens län<br />
transporterna i finland<br />
använder sjötransporter.<br />
ryssland använder finland<br />
som logistiskt transitland<br />
för stora importflöden.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
18 19
gODA lIVSmIlJöER OCH SAmHällEN<br />
vectura har en central roll när framtida livsmiljöer<br />
och infrastrukturlösningar planeras och skapas som<br />
exempelvis:<br />
• infrastrukturlösningar kopplat till stadsutvecklingsprojekt.<br />
• trafiklösningar för bil-, gång-, cykel- och<br />
kollektivtrafik.<br />
• Helhetsuppdrag och stöd vid etablering av<br />
exempelvis resecentrum och logistikparker.<br />
• Kunskap om både statlig och kommunal planeringsprocess<br />
effektiviserar planeringsarbetet.<br />
• resenärsperspektivet ger lösningar med fokus<br />
på attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet.<br />
NÅgRA TJäNSTER SOm VECTURA ERbJUDER:<br />
• Trafikplanering och trafikanalyser<br />
• Utformning av bussterminaler<br />
• Gatuprojektering<br />
• Trafiksäkerhet och tillgänglighet<br />
• Trafikmätningar och mikrosimuleringar av flöden<br />
• Regionala åtgärdsvalsstudier<br />
• Nyttoeffekter<br />
• Exploateringsanalyser<br />
• Järnvägsplaner, vägplaner och detaljplaner<br />
• Utformning av torg och offentliga ytor<br />
• Miljöfrågor och dagvatten<br />
• Riskanalyser<br />
Städer för<br />
människor<br />
Alla som fattar beslut om hur svenska städer ska utvecklas står inför stora utmaningar.<br />
Städerna växer och allt fler människor ska dela på ett begränsat utrymme.<br />
– Genom vår breda kompetens och förmåga att se helheten kan vi hjälpa våra kunder<br />
att lösa stora och komplexa uppdrag, så att resultatet blir livsmiljöer där människor mår bra<br />
och kan utvecklas, säger Karin Jansson, landskapsarkitekt och fysisk planerare på <strong>Vectura</strong>.<br />
TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO ErIK HaSTEr<br />
Människor som lever i miljöer som inbjuder<br />
till utomhusaktiviteter mår bättre och lever<br />
längre. Gatuträd påverkar bilförare att köra<br />
långsammare. Värdet på fastigheter ökar i<br />
attraktiva områden* – liksom bra kommunikationer<br />
och en välutbyggd kollektivtrafik.<br />
– Det här är exempel som visar hur viktigt<br />
det är att samhälls- och trafikplanerare<br />
har helikopterperspektiv och förstår hur<br />
teknik och funktion samspelar med människor,<br />
säger Karin Jansson.<br />
Människan i centrum<br />
Karin berättar att den fysiska planeringen<br />
– gator, hus, vatten och grönska – påverkar<br />
hur människor rör sig och hur de använder<br />
och uppfattar miljöer som de lever och<br />
vistas i.<br />
– Det här sättet att tänka får allt större<br />
genomslagskraft. Och vi som dagligen arbetar<br />
med dessa frågor får allt oftare anledning<br />
att utmana och lära av varandra, både<br />
i våra egna organisationer och genom de<br />
samarbeten som vi hamnar i när det handlar<br />
om att tillsammans planera fysiska miljöer<br />
och infrastrukturlösningar, fortsätter hon.<br />
De många resecentrum som <strong>Vectura</strong> har<br />
arbetat med genom åren är exempel på uppdrag<br />
där just avancerade tekniska lösningar,<br />
funktion och gestaltning har integrerats för<br />
att slutresultatet ska bli optimalt för kunderna<br />
och för dem som ska använda och<br />
vistas i miljöerna. Karin säger:<br />
– I sådana projekt samarbetar vi ofta med<br />
arkitektfirmor och andra konsultföretag.<br />
I städernas centrala delar är markpriserna<br />
ofta höga och utrymmet begränsat. Ett<br />
resecentrum kräver mycket plats, kollektivtrafiken<br />
behöver bytespunkter och trafiken<br />
måste integreras effektivt och säkert.<br />
Spetskompetens krävs<br />
– Då kan vi gå in och beräkna flöden, göra<br />
simuleringar och prognoser för hur anläggningen<br />
behöver dimensioneras. Men vi har<br />
också kollegor som arbetar med perspektiv<br />
som trygghet, jämställdhet och tillgänglighetsperspektivet,<br />
berättar Karin.<br />
Framtidens städer kommer varken att<br />
vara hälsosamma eller attraktiva om bebyggelse<br />
tillåts tränga undan god jord och<br />
parkmark. Vatten och grönska kommer att<br />
förvandlas till hårdvaluta om vi inte inser<br />
detta i tid. Kollektivtrafiken måste fungera.<br />
Måste.<br />
– För att utveckla framtidens städer<br />
måste statlig och kommunal planering<br />
samverka med aktörer som fastighetsägare<br />
och trafikoperatörer i allt högre utsträckning.<br />
Spetskompetens behövs inom alla<br />
områden, från avancerade beslutsunderlag<br />
och tekniska lösningar till kunskap om vad<br />
människor behöver för att kunna leva goda<br />
liv, understryker Karin.<br />
* ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och<br />
klimat är värden som påverkas av hur stadsmiljöer<br />
är utformade. det framkommer i en sammanställning<br />
av aktuell forskning som gjorts av Lunds<br />
kommun i samarbete med movium och forskare<br />
vid SLu (Läs mer: Hela staden – argument för en<br />
grönblå stadsbyggnad).<br />
HAlmSTAD RESECENTRUm<br />
under 2008 fick abako arkitekter och<br />
vectura i uppdrag att studera lokaliseringen<br />
för Halmstads nya resecentrum på uppdrag<br />
av kommunen. det färdiga resecentrumet ska<br />
effektivt koppla samman olika trafikslag som<br />
tåg, regionbussar och lokalbussar. det ska<br />
finnas plats för exempelvis angöring samt biloch<br />
cykelparkering. alternativ har bland annat<br />
studerats utifrån säkra trafiklösningar, effektiva<br />
bytesvägar för resenären, tillgänglighet och<br />
kalkylerade kostnader. viktiga frågeställningar<br />
har också varit hur man kan koppla samman<br />
resecentrum till Halmstad centrum och på så<br />
vis skapa attraktiva mötesplatser.<br />
föRDJUpAD TRAfIKUTREDNINg föR<br />
STRäNgNäS RESECENTRUm<br />
i samband med att ett nytt resecentrum ska<br />
byggas har vectura gjort en fördjupad trafikutredning,<br />
på uppdrag av trafikverket och<br />
Strängnäs kommun. Syftet har varit att säkerställa<br />
att de trafikytor som resecentrumet behöver<br />
är adekvata och utformade på ett effektivt<br />
sätt. utredningen prövade tre olika placeringar<br />
av stationshuset inom den yta som definierats i<br />
en tidigare idéstudie. till detta utformades och<br />
utvärderades tre olika buss- och trafiklösningar<br />
utifrån bland annat effektivitet, trafiksäkerhet<br />
och ytsnålhet. Stor vikt har också lagts på<br />
tillgänglighetsfrågor.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
20<br />
21
Modellen för<br />
infrabyggande<br />
Byggsektorn var först ut. Nu slår projektering med BIM också igenom inom transport-<br />
infrastruktur. Trafikverkets fyrspårsutbyggnad på Mälarbanan och Västlänken i Göteborg<br />
är två komplexa järnvägsprojekt där 3D-projektering kombineras med BIM.<br />
TEXT STIG MEITOn FOTO SOFIa SaBEL ILLUSTRATIONER VECTuraS BIM-TEaM<br />
Grunden är 3D-projektering som ger rumsliga<br />
modeller istället för platta ritningar. BIM<br />
som uttyds byggnadsinformationsmodeller,<br />
tillför mer information och intelligenta<br />
kopplingar mellan objekten. BIM har också<br />
en tidsaxel – tidsplanering är centralt i all<br />
kommunikation i ett projekt.<br />
BIM kan ge information om allt från<br />
form, utseende och placering av ett objekt<br />
till vilken miljöpåverkan det kan ha, till<br />
exempel i form av buller. Man kan säga att<br />
kabeln som ritas in själv vet hur den ska<br />
ligga i kanalisationen och vilket skåp den<br />
ska anslutas till.<br />
Lättolkade bilder<br />
Poängen är att alla teknikslag kan arbeta<br />
i en gemensam 3D-modell som används<br />
genom projektets skilda skeden. BIM ger<br />
gemensamma och lättolkade bilder av hela<br />
den komplexitet som präglar ett stort infrastrukturprojekt.<br />
I slutänden får entreprenörerna<br />
effektivare modeller för maskinstyr-<br />
Bim ger lättolkade bilder<br />
av hela den komplexitet<br />
som präglar ett stort<br />
infrastrukturprojekt med inbyggd<br />
detaljerad information.<br />
exemplen visar några<br />
möjliga visningslägen från<br />
en enkel trådmodell till en<br />
verklighetstrogen 3d-bild:<br />
1. trådmodell<br />
2. tematisk modell<br />
3. visualiserad 3d-bild<br />
ning, mängdhantering och tidsplaner. Den<br />
övergripande vinsten är en effektivare och<br />
säkrare byggprocess.<br />
– Alla som ingår i ett projekt har samma<br />
behov. Vi vill ta del av andras kunskap och<br />
förmedla vår egen på ett strukturerat sätt<br />
som gör det möjligt att på ett effektivare<br />
sätt designa och bygga våra infrastrukturanläggningar,<br />
säger Johan Wendelo.<br />
Han ingår i det team som nu byggts upp<br />
för att samordna utvecklingen av BIM inom<br />
<strong>Vectura</strong>. Gruppen svarar bland annat för att<br />
hela <strong>Vectura</strong> får en gemensam informationsstruktur<br />
för 3D-projektering.<br />
Trafikverkets utbyggnad av fyrspåret på<br />
Mälarbanan växer nu fram med stöd av en<br />
sammanhållen BIM-modell i 3D som hanterar<br />
alla teknikslag – från geoteknik, mark<br />
och broar till signal och kontaktledningar.<br />
<strong>Vectura</strong> har tillsammans med programföretaget<br />
Bentley utvecklat två nya projekteringsverktyg.<br />
Power Rail Overhead Line,<br />
PROL, heter verktyget för kontaktledningar.<br />
1 2 3<br />
Rail Electrical hanterar signal, lågspänning,<br />
tele och kabelkanalisation.<br />
– BIM-modellen levererar precis den<br />
information som krävs för att göra jobbet<br />
rätt och i rätt ordning i varje del av entreprenaden.<br />
Men som projektörer ser vi inte<br />
minst de stora fördelarna tidigt i processen.<br />
Redan vid den första objektsplaceringen<br />
kan vi se hur de olika objekten passar ihop<br />
med varandra, säger John Häll som också<br />
ingår i <strong>Vectura</strong>s BIM-team.<br />
Byggherren kan säkerställa rätt utformning<br />
av anläggningen, framdrift och<br />
ekonomi. Vid samgranskningsmötena blir<br />
det enkelt att se vilket utrymme ett skåp,<br />
en tavla eller stolpe tar och att inget objekt<br />
står i vägen för något annat. Visualiseringen<br />
gör att man kan optimera siktsträckor<br />
och se till att banområdet blir tryggt och<br />
säkert för dem som ska bygga och underhålla<br />
anläggningen.<br />
TIDSplAN I bIm NäR SKÅNSK<br />
flASKHAlS bYggS bORT<br />
Södra stambanan mellan Lund och malmö ska<br />
byggas ut till fyrspår på delen flackarp – alnarp.<br />
i projektet har vectura ansvar för två teknikområden<br />
och för hela Bim-samordningen. Produktionstidplanen<br />
är kopplad till Bim. Projektledning,<br />
projektörer och produktion kan planera produktionen<br />
utifrån byggbarhet och hantering av massor<br />
och transporter. genom att koppla en tidplan till<br />
modellen kan man följa kalkyler och uppskattade<br />
kostnader allt eftersom anläggningen växer fram.<br />
Stora delar av den 8 km långa sträckan sänks<br />
ned, delvis i tunnel.<br />
niklas Lindberg är Bim-specialist på trafikverket och ansvarig för<br />
den samordningsmodell som trafikverket bygger upp för att hantera<br />
byggnadsinformationen kring västlänken i göteborg.<br />
– trafikverkets utveckling av Bim går hand i hand med att branschen<br />
mognar. det börjar bli allt mer naturligt att använda Bim i<br />
alla typer av infrastrukturprojekt, säger han.<br />
bRA mODEll föR DIAlOg KRINg VäSTläNKEN<br />
trafikverket använder Bim i allt fler projekt inom både<br />
väg och järnväg. för västlänken har trafikverket byggt<br />
upp en samordningsmodell som beskriver helheten i det<br />
stora projekt som ska ge göteborg en ny järnväg med<br />
tre stationer under stadskärnan.<br />
– vi befinner oss just nu i slutskedet av ett skisstadium.<br />
vi samlar in all information om befintligheter samtidigt<br />
som vi kravställer anläggningen. Just nu är det mycket<br />
viktig att vi på ett samlat sätt kan visa hur vi tänker kring<br />
olika lösningar och se hur de fungerar tillsammans med<br />
kommunens planering, säger niklas Lindberg som är<br />
Bim-specialist på trafikverket.<br />
Johan Wendelo<br />
Bim-ansvarig, Järnväg<br />
blogg.vectura.se<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
22 23
En hållbar ar betsplats<br />
På <strong>Vectura</strong> får du arbeta med uppdrag som formar framtiden<br />
tillsammans med de främsta talangerna i branschen. Men för<br />
att nå de riktigt goda resultaten måste även arbetsliv och privatliv<br />
gå i takt. <strong>Vectura</strong> är en arbetsgivare som tänker långsiktigt<br />
och hållbart, på flera olika plan.<br />
TEXT Ewa BrOBÄCK FOTO LarS DaHLSTröM, SanDrO aB<br />
– Vi vill att våra anställda ska känna att<br />
de själva kan påverka och styra sina liv,<br />
både på jobbet och i privatlivet. För oss<br />
är det viktigt att skapa en flexibilitet vart<br />
arbetet kan utföras, säger Fredrik Ste<strong>nr</strong>os<br />
på <strong>Vectura</strong>s HR-avdelning.<br />
Traineeprogram<br />
för geotekniker<br />
vectura har många spännande uppdrag inom geoteknikområdet. nu<br />
gör vi en stor satsning på området.<br />
– vårt traineeprogram är ett specialistprogram som sträcker sig<br />
över 12 månader och som ger en språngbräda in i branschen, säger<br />
may molin på vectura.<br />
Hon berättar att traineen erbjuds fast anställning och en fast arbetsplats<br />
på något av de 40 kontoren. i programmet ingår introduktion<br />
och handledning i det dagliga arbetet. Han eller hon får dessutom<br />
geoteknisk utbildning som omfattar teori, praktik och studiebesök.<br />
– traineegruppen träffas regelbundet för gemensam utbildning,<br />
med fokus på affärsmannaskap, ledarskap och personlig utveckling.<br />
vecturas traineeprogram geoteknik startar den 2 september 2013.<br />
– Sista ansökningsdag var den 31 mars. 140 sökte till årets<br />
program, berättar may molin, vectura.<br />
vecturas traineeprogram är certifierat av Sveriges ingenjörer och<br />
traineeguiden.se.<br />
Eftersom <strong>Vectura</strong>s medarbetare sitter utspridda<br />
över landet kommunicerar de ofta<br />
med hjälp av olika tekniska lösningar – så<br />
att grupper och nätverk kan knytas ihop<br />
på ett enkelt sätt.<br />
– Dessa teknikbaserade möten påverkar<br />
också våra resmönster som i sin tur bidrar<br />
till en ökad hållbarhet, både ekonomiskt,<br />
miljömässigt och socialt, fortsätter Fredrik.<br />
Den senaste tekniken erbjuder ett spann<br />
av lösningar, alltifrån uppkoppling via<br />
dator till de senaste möjligheterna vid<br />
videokonferens.<br />
<strong>Vectura</strong> uppmuntrar även till olika friskvårdsaktiviteter<br />
genom erbjudanden som<br />
friskvårdsbidrag, hälsoprofiler och andra<br />
personalförmåner.<br />
Vår ambition är att vara den bästa<br />
arbetsgivaren inom vårt område, bland<br />
teknikkonsulterna – att skapa en attraktiv<br />
plats för den som vill göra karriär, säger<br />
Fredrik Ste<strong>nr</strong>os.<br />
<strong>Vectura</strong><br />
academy<br />
– utbildningar i allt från teknik och juridik<br />
till ledarskap och affärsmannaskap<br />
– utvecklingen i konsultrollen sker till stor del genom kunduppdrag och<br />
i samarbetet med kunder och kollegor. Det säger Britt Olin, initiativtagare<br />
till och ansvarig för <strong>Vectura</strong> academy.<br />
I <strong>Vectura</strong> academy finns en tydlig koppling mellan olika karriärvägar<br />
och kompetensutvecklingsinsatser. utbudet av utbildningar är brett och<br />
mångfacetterat. Givetvis erbjuder <strong>Vectura</strong> academy lärarledda kurser,<br />
men vi jobbar också aktivt med utbildning, mentorskap och coachning.<br />
Här finns ett nära samarbete med flera externa leverantörer och<br />
högskolor.<br />
<strong>Vectura</strong> academy erbjuder också ledarutvecklingsprogram på flera<br />
nivåer – från basutbildning för nya chefer till fortsättningsprogram och<br />
executive-program.<br />
– Vi erbjuder även ett talangprogram för utvalda, framtida nyckel-<br />
personer i företaget, säger Britt Olin.<br />
KARRIäRVägAR<br />
Hos vectura finns alla möjligheter att göra<br />
karriär. Här finns tydliga karriärvägar och<br />
definierade karriärsteg, oavsett om du vill utvecklas<br />
som specialist eller ledare. vi har tre tydliga<br />
karriärvägar:<br />
1. du kan välja att fokusera på tekniken, med<br />
siktet inställt på att bli teknisk specialist eller<br />
seniorkonsult.<br />
2. uppdrags- eller projektledarspåret utmanar<br />
dig att driva allt större eller mer komplexa<br />
uppdrag och projekt.<br />
3. den tredje karriärvägen handlar om att<br />
utvecklas som ledare eller chef.<br />
1 SPECIALIST<br />
2 PROJEKTLEDARE<br />
JAKOb – SNAbbT I HETlUfTEN<br />
nybakade civilingenjören Jakob edstrand är ny på<br />
vectura. Han har tagit fram en beräkningsmetod för<br />
strömförsörjning av nya och befintliga spårvägssträckor.<br />
– min metod handlar om att uppskatta hur många<br />
likriktarstationer som krävs för att köra önskad turtäthet<br />
på en sträcka, berättar han. vi själva har använt<br />
mjukvaran inför längre trafikomläggningar. den funkar<br />
också när man behöver undersöka om högre turtäthet<br />
kan bedrivas, utan att riskera att likriktarstationerna<br />
överbelastas, säger Jakob.<br />
CERTIfIERAD UppDRAgSlEDARE<br />
Ytterligare en av vecturas uppdragsledare har certifierats<br />
enligt iPma, international Project management association.<br />
Sofia Strandlund på göteborgskontoret tog sitt certifikat<br />
som projektledare på nivå c i juni förra året. Hon har<br />
arbetat på vectura sedan 2009 i flera stora och mindre<br />
uppdrag inom BeStK- och markprojektering samt järnvägsutredning.<br />
– den största utmaningen i certifieringsprocessen var att<br />
tvingas reflektera över mitt ledarskapsbeteende och hur jag<br />
hanterar problem, säger Sofia.<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
24 25<br />
3 CHEF<br />
KOmpETENSTRAppA<br />
för varje karriärväg finns en kompetenstrappa<br />
som beskriver vilken kompetens och erfarenhet<br />
som krävs för varje nivå/trappsteg. genom tydliga<br />
förväntningar och utvecklingsvägar underlättar<br />
vi för dig att styra och påverka din karriär. en av<br />
grundstenarna när det gäller karriärutveckling är<br />
medarbetarsamtal. Samtalen hålls minst två gånger<br />
om året med närmaste chef och ett av resultaten är<br />
en personlig mål- och utvecklingsplan.<br />
VÅRT SäTT ATT VARA<br />
vårt gemensamma sätt att vara och agera bygger<br />
på etiska riktlinjer kring respekt för människan,<br />
miljön och ekonomiska värden. dessa riktlinjer<br />
gäller för alla som agerar inom ramen för vecturas<br />
verksamhet – såväl styrelse och ledning som<br />
enskild medarbetare – och har en viktig roll i vårt<br />
dagliga arbete.<br />
KOmpETENSNäTVERK<br />
vectura arbetar aktivt med kompetensnätverk,<br />
som driver utveckling och lärande inom specifika<br />
teknikområden. varje kompetensnätverk<br />
utgör en mötesplats som främjar kunskaps- och<br />
erfarenhetsutbyte. exempel på några av våra<br />
aktiva nätverk är: anläggningskonstruktion,<br />
väg/Bana, va, Landskap, geoteknik, markmiljö<br />
& miljöteknik, el, trafikstyrning och Bim.<br />
14<br />
34<br />
ATTRAKTIV ARbETSgIVARE<br />
vectura tog ett jättekliv när<br />
2012 års bästa arbetsgivare<br />
rankades av undersökningsföretaget<br />
universum.<br />
från 34:e plats (2011) till en<br />
hedersam fjortondeplacering.<br />
EARTH HOUR blIR EARTH YEAR<br />
Hållbarhet är viktigt i allt vi gör på vectura.<br />
för att visa vårt engagemang för miljön har<br />
vectura sedan flera år deltagit i aktiviteten<br />
earth Hour. från och med i år har en timme<br />
utökats till att gälla hela 2013. Läs mer vad<br />
vi åstadkommer under året på vectura.se och<br />
på facebook.com/earthyear2013.<br />
ANDERS VäglEDER<br />
På vectura finns ett 30-tal<br />
seniorkonsulter. en av dessa<br />
är anders Lundström i umeå,<br />
som har arbetat med väg- och<br />
gatuutformning i hela sitt yrkesverksamma<br />
liv. idag arbetar han<br />
i både små och stora projekt, men<br />
har ett mindre projektansvar, för<br />
att ha tid för sitt mentorskap; att<br />
stötta och vägleda sina kollegor,<br />
unga som gamla.<br />
– Jag måste vara tillgänglig<br />
och ha tid, utan stress, för att<br />
medarbetarna ska känna att de kan<br />
ta kontakt med mig när de behöver<br />
hjälp, säger anders.
pORTRäTTET KÅSERIET<br />
Kristina<br />
Zakrisson<br />
Den 26 mars sa fullmäktige ja till att fortsätta<br />
att arbeta med ”Kiruna 4-ever”,<br />
bidraget som vann kommunens stora<br />
stadsbyggnadstävling. Kristina Zakrisson<br />
är kommunalråd i staden som måste<br />
flytta, norr om polcirkeln.<br />
– Skönt att vi har kommit så här långt.<br />
Nu kan vi äntligen börja jobba.<br />
BERÄTTAT FÖR Ewa BrOBÄCK FOTO HanS-OLOF uTSI<br />
Kiruna 4-ever” har tagits fram av team White Arkitekter<br />
där <strong>Vectura</strong> har bidragit med kompetens inom<br />
transportinfrastruktur och stadsplanering, men det är<br />
även andra företag som har deltagit i arbetet. Vi har<br />
fått in tio bra bidrag som påminner om varandra i vissa delar. En<br />
av styrkorna i Whites/<strong>Vectura</strong>s förslag är att de har tänkt på att<br />
vi inte bara ska bygga en ny stadskärna – vi måste också riva vår<br />
gamla. I den process som vi har framför oss måste vi lära oss att<br />
återanvända gamla byggnader, och det är en kunskap som skulle<br />
kunna utvecklas till en industri och något som är unikt för oss här<br />
i Kiruna.<br />
ag tycker att ”Kiruna 4-ever” är ett robust bidrag som även<br />
J kan ta till sig förändringar. I förslaget dras till exempel E 10<br />
genom staden, men vår jury anser att det varken är önskvärt eller<br />
nödvändigt att ha det så. Vi vill ha E 10 utanför centrum, däremot<br />
kommer vi att tillåta biltrafik i vår nya stadskärna. Visserligen är<br />
visionen att Kiruna ska vara helt fossilfritt år 2050, men samtidigt<br />
är vi som bor i Kiruna beroende av våra bilar för att vi ska<br />
kunna ta oss dit vi vill och måste. Frågan är varken enkel eller<br />
okontroversiell. För att få Kirunaborna att resa mer kollektivt<br />
införde vi avgiftsfria bussresor 2011, både i och utanför tätorten.<br />
Det resulterade i att kollektivtrafiken nästan fördubblades redan<br />
det första året. Det här har varit en succé och vi har nått betydligt<br />
bättre resultat än vad vi hade vågat hoppas på.<br />
iruna ska röra sig åt nordost och under den flyttkarusell som<br />
K vi har framför oss måste vår stad fungera och vara trevlig att<br />
bo och leva i. Självklart kommer det att bli en utmaning på många<br />
sätt, inte minst när det gäller våra gator, vägar och transporter.<br />
LKAB har själva dragit om en del vägar inne på sitt område,<br />
men de trafikomläggningar som nu står på tur kommer också att<br />
beröra stadskärnan. Vi kommer att få leva med tillfälliga lösningar<br />
under en ganska lång tid. Hur kollektivtrafiken påverkas har vi<br />
bor: Kurravaara, cirka två mil norr om Kiruna. född i<br />
Jukkasjärvi.<br />
Aktuell: Kommunalråd i Kiruna – staden som måste flytta.<br />
familj: man, 3 vuxna barn, 3 barnbarn.<br />
bästa egenskap: tror att jag är bra på att lyssna och ta in<br />
vad andra tycker. men jag vågar också fatta beslut!<br />
blir glad av: mina barnbarn.<br />
blir besviken på: mig själv. när jag i efterhand kommer<br />
på hur jag borde ha gjort i olika situationer.<br />
Drömyrke när jag var 10 år: Småskolelärare. men det<br />
blev jag inte, det kom annat emellan (Kristina har bland annat<br />
har jobbat som kontorist och under jord i gruvan, innan<br />
hon blev riksdagsledamot 1994 och kommunalråd i samband<br />
med valet 2011).<br />
Skulle vilja kunna: Sjunga. när jag gick med i luciatåget<br />
som barn hintade läraren att jag inte behövde ta i så mycket.<br />
idag skulle det vara roligt att kunna ta ton när det ska<br />
sjungas i partisammanhang, men än är det ingen som har<br />
bett mig…<br />
inte hunnit förhålla oss till än. En kollektivtrafiklösning som<br />
återkommer i flera tävlingsbidrag handlar om en linbana/<br />
gondolbana (se sidan 9). Vissa är kritiska till den idén, men<br />
vi har inte avfärdat den än. En anledning är att vi har en<br />
renflyttningsled av riksintresse som går mellan flygplatsen och<br />
vårt planerade resecentrum. Här skulle en gondolbana fungera<br />
bra, liksom på den framtida arbetsrutten mellan det nybyggda<br />
Tuolluvaaraområdet och LKAB:s nya gruvområde.<br />
Att flytta en hel stad måste naturligtvis ske i avgränsade<br />
etapper, kvarter för kvarter, men för att vår stadskärna<br />
inte ska dö måste vi försöka flytta den så samlat som möjligt,<br />
tycker jag. När det gäller vårt nya stadshus är målsättningen<br />
att det ska stå färdigt för inflyttning i oktober 2016. Då bör<br />
också andra viktiga servicei<strong>nr</strong>ättningar vara i fas. Helst skulle<br />
jag vilja att vi kunde stänga vårt gamla centrum en fredag och<br />
öppna den nya stadskärnan måndagen därpå.<br />
maria Strömberg delger oss sina tankar<br />
kring ett aktuellt ämne i varje nummer<br />
av transportarkitekten. Hon är en go<br />
värmländska med granskräck (!) som<br />
utvandrat till Skåne och är kritisk av<br />
födsel och ohejdad vana.<br />
Ordet kollektivtrafik får öronen att isas och ansiktet att<br />
blekna på många bilister. Bilen är en slags protes och utan<br />
den känner man sig naken, hjälplös och utlämnad. Berövad<br />
sin frihet och rätten att själv råda över sin tid. Att åka kollektivt<br />
handlar om mycket mer än att ta sig från en punkt till en<br />
annan. Det handlar om att lära sig att bli en väl fungerande<br />
varelse i ett socialt sammanhang. Det är träning av värsta sorten<br />
för alla inbitna individualister – i konsten att anpassa sig.<br />
Idrottslag och föreningar fostrar oss och lär oss hänsyn,<br />
men det sker bland människor vi har starka gemensamma<br />
nämnare med. Att åka kollektivt är att behöva visa hänsyn<br />
och tolerans gentemot främlingar, med enda gemensamma<br />
nämnare att vi ska åt samma håll. Så vitt vi vet.<br />
Men det är inte bara andra människor vi tränas i att anpassa<br />
oss till när vi åker kollektivt. Vårt klimat skapar otaliga<br />
möjligheter till tålamodsträning när det sätter käppar i hjulet<br />
för bussar och tåg. Vi spottar och svär över tingens tillstånd,<br />
vinter efter vinter. Men så efter några år växer insikten fram,<br />
att ingen kan hållas ansvarig för hur vädret beter sig. Vi slutar<br />
upp med att gnälla och blir en smula mer toleranta.<br />
Att åka kollektivt erbjuder också en mycket nyttig övning<br />
i att släppa kontrollen, låta någon annan ta rodret för en<br />
stund. Gilla läget och bara följa med. Det låter kanske inte<br />
som någon större prövning, men för den med utvecklat kontrollbehov<br />
kan det vara som att kasta sig ut för ett stup med<br />
en obesiktigad fallskärm som enda skydd.<br />
Har man, som jag, intresse av att samla på sig betraktelser<br />
av medmänniskor och händelser, som kan bli till insikter eller<br />
kanske stoff till framtida romanfigurer, är det rena julafton<br />
att åka kollektivt. Det är helt legitimt att både betrakta och<br />
begrunda, och vill man påverka skeendet kan man till exempel<br />
på ett provocerande osvenskt vis sätta sig åt det håll som<br />
alla andra är vända mot. Mer eller mindre subtila reaktioner<br />
låter sällan vänta på sig.<br />
Att åka kollektivt är att få en kurs i etnologi. Sällan är<br />
olika nationaliteters kulturella skillnader så påtagliga och<br />
nära varandra. Svenskar sätter sig så långt bort som möjligt<br />
från alla okända medresenärer medan de flesta andra nationaliteter<br />
föredrar närheten till andra. Då kan man ju passa på<br />
att prata lite. Eller? Ett ganska avspänt förhållningssätt kan<br />
man tycka. Men det kan lika gärna bli till en irriterande plåga<br />
för den som av någon anledning vill vila sinnena från intryck<br />
och uttryck en stund. Inte nödvändigtvis för att man är stel<br />
och tillknäppt.<br />
Man lär sig oändligt mycket genom att åka kollektivt.<br />
Men det är också helt okej att sjunka ner i sätet, blunda för<br />
en stund och hoppas att snarkningarna inte är alltför besvärande<br />
för omgivningen. Det är ju också en slags hänsyn.<br />
Maria Strömberg<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013<br />
26 27<br />
KÅSERIET
tänk om...<br />
…en hel stad sätts i rörelse. Inte bara människor<br />
och bilar – utan också husen och gatorna.<br />
Järnmalmsbrytningen vid LKaB kommer allt närmare och gruvans<br />
sprickzoner äter sig in under den gamla stadskärnan. under<br />
de närmaste 20 åren måste hela Kiruna centrum flyttas. white<br />
arkitekter tillsammans med Ghillardi + Hellsten arkitekter, Spacescape<br />
aB, <strong>Vectura</strong> Consulting aB och Evidens BLw aB vann den<br />
prestigefyllda arkitekttävlingen om ett nytt Kiruna med förslaget<br />
Kiruna 4-ever.<br />
Poängen med vinnarförslaget är att centrum inte måste etableras<br />
på en helt ny plats vid ett givet tillfälle. Staden ska istället gradvis<br />
växa ut i riktning mot den plats som i framtiden blir den nya<br />
kärnan. Startpunken blir den yttre delen av dagens centrum, ett<br />
område med extern handel som redan nu har liv och rörelse.<br />
Visualiseringen ovan är gjord av Tegmark, på uppdrag<br />
av white arkitekter. Fler illustrationer från det<br />
vinnande förslaget hittar du på sidan 9. Du kan också<br />
bekanta dig med kommunalrådet i Kiruna, Kristina<br />
Zakrisson, på sidorna 26-27<br />
28<br />
Därifrån etableras ett genomtänkt stråk vars tonvikt över tid<br />
förskjuts österut, bort från sprickzonen. Det fylls på med allt det<br />
som bygger en stad. Efter 20 år i rörelse har staden en ny kärna i<br />
Tuollavaara. nya Kiruna ska bli en sammanhållen stadsmiljö med<br />
närhet till naturen.<br />
– Kiruna 4-ever har inte bara ett 20-årsperspektiv utan ser<br />
också 100 år framåt. Förslaget är flexibelt och det går att bygga<br />
vidare både åt norr och söder från den nya stadskärnan, säger<br />
anna-Lena Lindström Olsson på <strong>Vectura</strong>.<br />
Tänk om... det är just du som är delaktig i nästa<br />
spännande stadsutvecklingsprojekt.<br />
vectura consulting aB<br />
Box 46, 171 11 Solna<br />
Besök: Svetsarvägen 24<br />
telefon: 0771–159 159<br />
e-mail: info@vectura.se<br />
Hemsida: www.vectura.se<br />
TRANSPORTARKITEKTEN <strong>nr</strong> 2 2013