Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2011

Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2011

Och julen varar än till påska – men det var 

inte sant för däremellan kommer fastan! 

När jag skriver dessa rader sitter 

jag i ett rum med en vidunderligt 

vacker utsikt över Vättern och Visingsö. 

Solen håller just på att gå ner 

och himlen är dramatiskt röd. 

Platsen är Wettershus, en ekumenisk 

retreatgård, där jag har förmånen 

att få leda en retreat under några 

dagar. 

I tystnadens gemenskap delar vi erfarenheten 

att vara människor, sedda 

och älskade av Gud. I retreatens tystnad 

vilar vi och övar oss i Guds närvaro 

i våra liv. Guds solidaritet med 

våra liv. 

2 

Det är ett av de stora perspektiven av 

julens budskap. Gud blir människa 

för att människan ska upptäcka sin 

egen helighet som allra tydligast kommer 

till uttryck i det nyfödda okränkbara 

barnet. 

I oss alla finns fortfarande det lilla 

barnet som törstar efter att bli älskat 

och sett och respekterat för den det 

är. 

I tiden efter jul - trettondedagstiden 

eller epifania - får vi i bibelläsningarna 

fördjupa oss i vad det handlar om 

att vara ett litet barn som vill och får 

växa i tillit. Vi predikar, reflekterar 

och samtalar om ämnen såsom 

Dop – vi har ett kärlekens ansikte 

som alltid följer oss med sin kärleksfulla 

blick 

Livets källa - ur den öser vi livsmod 

och frimodighet 

Tro - är tillit till livet, mig själv och 

Gud 

Hopp - är framtidstrons och livsoptimismens 

grund. 

❏ 

Så kommer vi fram till fastlagen, karnevalstiden, 

då vi får fira livsglädjen 

och livslusten. Fastlagen är tre dagar 

där det på många håll anordnas uppsluppna 

upptåg. 

Karnevalen i Rio och Mardi Gras i 

New Orleans är exempel på det. 

Likaså fettisdagsfesten som SKUTkretsen 

anordnar i församlingshemmet. 

Fastlagen består av fastlagssöndagen, 

blå- (eller rosen-) måndagen

och fettisdagen. Därefter kommer 

askonsdagen då fastan börjar. Fyrtio 

dagar fram till påsk, söndagar oräknade 

(söndag, fest och gäst bryter fastan). 

Nu är tiden för själsbesiktning. 

Hur har jag det ställt med mina relationer 

till Gud, min nästa och till mig 

själv. Kanske finns där en del som det 

behöver göras upp med. 

Fastan har genom århundraden 

erbjudit en tid för andlig friskvård. 

Visst är det viktigt vad vi äter, att vi 

rör på oss och att vi håller kroppen 

i trim. 

Men än viktigare för vår mänskliga 

mognad är hur vi ser ut på insidan. 

Som John Lennon sjunger: One 

thing You can’t hide is when You’re 

crippled inside. 

Och den andliga själsbesiktningen 

är inte bara vår egen angelägenhet. 

Hur vi mår påverkar också omgivningen. 

Människan är inte och kom- 

mer aldrig att bli en isolerad ö. Jag 

tror vi snart kommer att inse i större 

utsträckning att tanken på att varje 

enskilt liv är ett soloprojekt är och 

förblir en omöjlighet. 

❏ 

När påskdagen äntligen är inne då 

tänds de ständigt nya möjligheternas 

ljus. Då får vi tillsammans fira 

att livet, glädjen, ljuset och kärleken 

är segrare över döden, bitterheten, 

mörkret och elakheten. 

För att vi riktigt ska förstå det är 

det skönt att vi just får fira tillsammans. 

Vi har alla våra enskilda långfredagar 

och påskdagar i livet och när 

vi delar dem får vi hjälp i långfredagarna 

och fördjupad glädje i påskdagarna 

i våra liv. 

Välsignad fastetid och glad påsk! 

Torbjörn, kyrkoherde 

3

Välkommen till påskpyssel! 

Rogslösa församlingshem 

19 april 13-16 och 21 april 13-16 

Drug Addict Anonymous (DAA) ”är 

en gemenskap av män och kvinnor, 

som delar sina erfarenheter, förhoppningar 

och sin styrka med varandra 

för att söka lösa sitt gemensamma 

problem och hjälpa andra att tillfriskna 

från narkomani. 

Det enda kravet för medlemskap är 

en önskan att sluta använda narkotika 

och alla andra sinnesförändrande 

substanser.” (såsom t.ex. alkohol). 

Möte varje lördag kl 14.00 – 15.00 

Prostgårdens gaveldörr, Storgatan 36 

www.daa.nu 

4 

Birgittahemsföreningen 

Årsmöte för Birgittahemmen 

hålls den 14 mars kl. 18.00 

Plats: Birgittahemmens samlingslokal 

Kaffe serveras 

Välkomna 

Styrelsen 

genom Inga Björklund, ordförande 

Kontaktpersoner 

för syföreningarna 

Missionskretsen 

Elisabeth Gustafsson tel.105 21 

SKUT-kretsen 

Margareta Larsson tel. 311 27 

Lapptäcket 

Gudrun Gunnarsson tel. 109 42 

Herrestad 

Marianne Petersson tel. 240 58 

Källstad 

Helena Agnemar tel. 240 78 

Rogslösa 

Maud Kratz tel. 200 19 

Väversunda 

Ingrid Pettersson tel. 210 43 

Hov 

Bojan Larsson tel. 300 12

Ikonmålarkurs på pastorsexpeditionen 

Under åtta höst- och vinterkvällar har en grupp vadstenabor prövat på 

att skriva (när det gäller ikoner säger man också skriva istället för måla) 

var sin ikon under ikonmålaren Djordje Cavkovs ledning. Det har varit 

en resa med både tvivel och tilltro till resultatet! Här intervjuar Christer 

Staaf diakonen Helena Svensson som skrivit sin första Maria-ikon. 

Hur är det att gå en ikonskrivarkurs 

för Djordje? 

Helena: Vi har fått lära oss mycket 

om ikonmåleriets grunder och teknik, 

t ex om färgblandning med ägg 

och pigment. Jag har både känt mig 

osäker och modig under vägen. 

Man brukar säga att det är en andlig 

upplevelse att skriva en ikon. 

Stämmer det? 

Helena: Efter några gånger började 

jag längta efter att ”hon” på bilden 

skulle bli Maria för mig, och efterhand 

blev det så – det växte fram en 

relation mellan mig och det ansikte 

som trädde fram. Tills slut längtade 

jag efter att hon skulle få komma hem 

till huset i Hov! 

Måste man vara en begåvad konstnär 

för att måla en ikon? 

Helena: Nej, det handlar inte riktigt 

om det, men man behöver ledning på 

vägen och stöd! Djordje är väldigt 

metodisk och hjälper en vidare när 

man tror att det inte kommer att bli 

något. Det gör också att jag känner 

mig stolt och glad tillsammans med 

min Maria! 

5

Två pigga kyrkokörspensionärer! 

Under 2010 har två 

av kyrkokörens medlemmar 

pensionerat 

sig som kyrkokörsångare. 

Ewa Sterner 

och Monica Lanz berättar 

här för Christer 

Staaf om sina 

år i kören och hur 

man kan fortsätta 

att sjunga även som 

pensionerad sångare. 

Kan ni berätta lite om 

era körliv? 

Monica: Jag började sjunga i en 

trestämmig flickkör redan på realskolan 

i Norrköping och fortsatte i en 

blandad kör på gymnasiet. Där tog 

mitt körintresse fart och jag kontaktade 

Jan Pontén som ledde Hedvigs 

kyrkokör. Den blev en fast punkt under 

gymnasietiden och jag lärde mig 

mycket. 

Sedan har det blivit kyrkokörer lite 

här och var, bl a i Engelbrekt i Stockholm, 

Härnösand, Vingåker, Skinnskatteberg, 

St Olai i Norrköping och 

St Saviours i Riga. Sedan 1993 har 

Vadstena kyrkokör varit mitt körhem. 

Ewa: Jag började i diverse skolkörer 

och i studentkören. 1971 började 

jag i Vadstena kyrkokör men gjorde 

ett uppehåll på ca 20 år när barn och 

arbete tog det mesta av tiden. 

Nu när jag slutar har jag i alla fall 

sjungit med i kören de senaste femton 

åren. 

6 

Ewa Sterner och Monica Lantz 

Vad har just Vadstena kyrkokör betytt 

för dig: 

Monica: Håkan och jag flyttade hit 

för Klosterkyrkans skull. Vi var båda 

med om julfirandet 1992. Sen började 

jag i kören i augusti 1993 efter 

Håkans död. Jag kände inte så många 

här så det betydde mycket för mig att 

ha en fast punkt. 

En körgemenskap kan hjälpa en vidare 

i livet. Församlingslivet är viktigt 

för mig och jag tycker mig ha märkt 

att kyrkokörerna - generellt sett - sedan 

jag började sjunga, har blivit mer 

och mer en del av den gudstjänstfirande 

församlingen. 

Ewa: Kören är ett bra sätt att lära 

känna folk i stan. Sedan har det varit 

viktigt för mig att få sjunga i Klosterkyrkan. 

Den betyder mycket för mig. 

Det är betydelsefullt för mig att känna 

att man har en uppgift som körsångare, 

en vardags- och söndagsuppgift

som är viktig. I gudstjänstsammanhanget 

är man en del av något större 

och det är viktigt att känna som människa. 

Sedan får man inte glömma det 

viktiga att det faktiskt är roligt att 

sjunga i kör. De första åren var jag 

inte så aktiv i övrigt i kyrkan, men 

det var roligt att bara sjunga ändå. 

Minns ni några särskilda händelser 

som sticker ut i era körliv? 

Monica: Jag glömmer aldrig när 

jag fick sjunga Bachs h-moll mässa i 

Strängnäs och inte heller de kalla repetitionerna 

om vintrarna i Riga när 

vi frusna körsångare drack glögg och 

klappade om varandra för att hålla 

värmen. 

Ewa: Jag minns glädjen att få 

sjunga Händels Messias med Torsten 

Holmberg i Klosterkyrkan. Då kände 

jag mig som en bättre körsångare än 

jag faktiskt är! En annan höjdpunkt 

var Bachs juloratorium med Marie- 

Louise Beckman. Birgittajubiléet var 

ju givetvis en stor händelse. 

Går du i kyrkan även när du inte 

sjunger i kör? 

Monica: Jaa, jag tycker att det är 

skönt att sitta i bänken och bara vara 

med. Går jag inte på söndagen brukar 

jag försöka gå på fredagsmässan. 

Ewa: Jaa, jag brukar vara med på 

söndagarna, och jag känner att jag 

fortfarande tar lite ansvar för kören 

även om jag bara lyssnar! Annars 

är jag en mycket högljudd och flitig 

psalmsångare! 

Tiden i kyrkokören är nu avslu- 

tad. Finns det något annat forum 

för en pensionerad körsångare? 

Ewa: Det finns flera körer, men jag 

sjunger i gregorianska kören i bland. 

Tyvärr ser jag lika illa där. 

Monica: Jag är med i gregorianska 

kören för jag älskar att sjunga gregorianik. 

Vad skulle ni vilja säga som slutord 

i den här intervjun? 

Monica: Jag har tänkt sluta flera år 

och tänkt mycket på det. Men det är 

svårt att ta steget. Så det är tur att jag 

har fortsatt sjunga i kyrkan ändå. 

Ewa: Genom kören har jag lärt mig 

mycket om gudstjänstlivet och vuxit 

in i det. Man kan vara trött när man 

går till kören men man är pigg när 

man går därifrån! Så det var sorgligt 

att sluta och jag grät en skvätt. 

Ansv. utgivare 

Torbjörn Ahlund Tel. 298 52 

Redaktör 

Bengt Bylund Tel. 104 35 

E-post: bengt.bylund@gmail.com 

Redaktionskommitté 

Christer Staaf Tel. 298 50 

Hans Merseburg Tel. 210 75 

Sten Danielsson Tel. 105 71 

Marianne Petersson Tel. 240 58 

7

Romanska bågar av Tomas Tranströmer 

Den 28 maj är det 

premiär för ett 

unikt projekt. Den 

världsberömda nycirkusen 

Cirkus Cirkör 

kommer att tillsammans 

med musiker gestalta 

Tomas Tranströmers 

dikt Romanska 

bågar. Till detta knyts 

bl.a. en del bibeltexter 

och reflektioner. 

Tomas Tranströmer har 

genom sin hustru Monica 

sagt att han tycker det 

är ett väldigt spännande 

projekt och kommer 

kanske själv att närvara 

vid premiären. 

Tanken att tillfråga 

Cirkus Cirkör om ett 

samarbete fick jag när 

jag satt i vårt vackra kyrkorum 

en gång och såg 

de underbara valven som 

spände över kyrkbesökarna 

som en skyddande 

hinna. 

❍ 

Det heliga rummet vill vara en skyddad 

växtplats för varje människas utveckling 

och mognad. 

Här inne ska vi kunna känna oss 

trygga även när vi upptäcker nya sidor 

av oss själv, goda såväl som dåliga 

– Valv på valv kan öppna sig i 

alla människor oändligt – och det är 

som det ska. 

8 

Foto: Mats Bäcker 

Tomas Tranströmers dikt hade jag 

just läst och den levde i mig. Så trots 

att valven och bågarna i klosterkyrkan 

mer kan betraktas som gotiska så 

tänkte jag att den här visionen vill jag 

förmedla. 

Cirkus Cirkörs chefsproducent 

Lars Wassrin tände på idén. Kanske 

spelar det in att han är en Vadstena-

Cirkus Cirkör i Vadstena klosterkyrka 

son och gärna gör något för Vadstena 

och vår Klosterkyrka. 

När vi hör ordet Cirkus tänker vi 

lätt på hästar och elefanter, sågspån 

och clowneri. Det är det inte frågan 

om här. 

❍ 

Nycirkusen vill gestalta ett innehåll 

med sina konstnärliga ofta akrobatiska 

och samtidigt poetiska uttryck. 

Cirkus Cirkör har uppträtt på Nobelmiddagar 

och andra tillställningar 

med kungligheter, på ambassader och 

i officiella sammanhang där det bästa 

av Sverige ska visas upp. 

Jag är otroligt glad över att vi ska 

Romanska bågar 

få möjlighet att uppleva ett allkonstverk 

tillsammans med Cirkus Cirkör. 

Förhoppningsvis kommer vana kyrkbesökare 

att upptäcka nya dimensioner 

av kyrkorummet och ovana kyrkbesökare 

får tillfälle att genom nya 

och oväntade uttryck i kyrkorummet 

upptäcka det egna andliga rummet 

inom sig själv. 

❍ 

Överskottet kommer att gå till Klosterkyrkans 

förvaltning. 

Förutom premiären uppförs allkonstverket 

den 2, 3 och 4 juni. 

Biljettpris 295 kr, studerande 245 

kr. 

Torbjörn Ahlund 

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna 

i halvmörkret. 

Valv gapande bakom valv och ingen överblick. 

Några ljuslågor fladdrade. 

En ängel utan ansikte omfamnade mig 

och viskade genom hela kroppen: 

”Skäms inte för att du är människa, var stolt! 

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. 

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” 

Jag var blind av tårar 

och föstes ut på den solsjudande piazzan 

tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och 

Signora Sabatini 

och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt. 

Av Tomas Tranströmer 

9

Fastans hållpunkter i form av söndagar 

och texter låter oss följa Jesu väg 

till korset, graven och påskdagsmorgonen. 

Det är alldeles utmärkt att vi en 

gång på året sätter oss in i hur det 

egentligen måste ha gått till. Hur det 

var för Jesus och lärjungarna den påsken. 

När vi väl har satt oss in i den 

miljön kan vi relatera Kyrkans första 

påsk till vår vardag. 

10 

”Oss frälsaren sagt att där han är 

där skall vi med honom vara”… 

Sv. Ps. 135:4 

Pietá från 1400-talets början, Lübeck-ateljé vid Vadstena kloster. Sedan 1946 återförd 

till Herrestads kyrka. 

Vi inser att Kyrkan har sin historia av 

palmsöndag, långfredag, påskafton 

och påskdag. 

Ibland är Kyrkan i centrum liksom 

Kristus på palmsöndagen, ibland 

marginaliserad som på långfredagens 

kväll när några få människor gravsätter 

Jesu döda kropp. 

Ibland är det påskafton. Det är när 

vi upplever allt tyst och lugnt, men 

hopplöst i längden.

Ibland upplever vi påsk! Det händer 

när ett misslyckande, en misslyckad 

satsning, ger frukt på ett annat sätt 

än vi vågat hoppas och vi känner en 

stämning av seger. 

Envar kan se samma schema i sin 

egen situation som troende. Framgång. 

Stagnation. Guds tystnad. 

Övergivenhet på ett andligt plan. 

Den heliga historien visar att det 

finns hopp i all vår nöd. Även efter 

det att Jesus var död och begraven 

fanns det en påskdag. 

Vi uppmuntras att, som lärjungarna, 

vänta i stillhet på Herrens påsk. 

Han kommer genom stängda dörrar 

och möter oss i vår uppgivenhet. 

I Herrestads kyrka finns två Mariabilder. 

Efter fromma förfäders förebild 

hjälper de oss att se denna hemlighet 

genom Marias ögon. 

På Marialtarets plats står den 

konstnärligt värdefulla pietá-bilden. 

Den är skrämmande och otäck om 

man riktigt tänker efter. 

Bilden föreställer en mamma med 

sin 30-årige sons lik i famnen och sonen 

har blivit avrättad! 

Bilden visar ett utsläckt hopp. En 

djup sorg dels över sonens livsöde, 

dels över hennes egen situation. Vem 

skall nu försörja henne när hon åldras? 

Den andra bilden är centrumbilden 

i altarskåpet. Maria bär livets 

krona i himlen. 

Omgiven av apostlar och evangelister 

på altarskåpets dörrar framställs 

hon som segrare! Marias väg är 

vår väg. 

Vi kan också färdas från en avbruten 

gudsrelation till seger! ”Var 

trogen intill döden så skall jag ge Dig 

livets krona”. 

Maria bär livets krona. Altarskåpet i 

Herrestads kyrka. 

Gud har skapat världen genom sitt 

Ord. Han har skapat mig genom sitt 

Ord. Genom sitt Ord har han kallat 

Jesus levande ut ur graven. 

Gud kan allstå genom sitt Ord slå 

liv i min döda tro och han kan än mer. 

Han kan ge mig seger. Livets krona. 

Om Kristus döljes nu för dig, så är 

han dock ej borta. Om mörk och enslig 

är din stig och glädjens dagar korta, 

han är dig när med ljus och tröst, 

det vare vår, det vare höst. Din sorg 

sorg han bär, ty själens herde trofast 

är. 

Sv. Ps. 471:1 

Hans Merseburg 

kaplan i Dal 

10

11 

Vadstena församling • Hov • Strå 

Om inte annat anges firas gudstjänsterna i Klosterkyrkan 

6 mars 

(Fastlagssöndagen) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa, välsignelse av ikoner, 

Vadstena kyrkokör 

18.00 ”Tonsättare i Östergötland” 

musik av Bengt-Göran Sköld, Vadstena 

kyrkokör 

8 mars 

(Fettisdagen) 

Församlingshemmet 

19.00 Fettisdagsfest, SKUT 

9 mars 

(Askonsdagen) 

Klosterkyrkan 

19.30 Askonsdagsmässa 

13 mars 

(Första söndagen i fastan ) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa med orgelpredikan 

20 mars 

(Andra söndagen i fastan) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa i Taizé-anda, 

biskop Martin Modéus, körer och 

instrumentalister 

27 mars 

(Jungfru Marie bebådelsedag) 

Klosterkyrkan 

11.00 Mässa med stora och små, 

Strålarna & Ministrålarna 

2 april 

(Lördag) 

Församlingshemmet 

11.00 - 14.00 Livsloppet 

3 april 

(Midfastosöndagen) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa, Åsa Jäger sång 

Bernard Greter viola 

18.00 Bach till 100 procent, Henrik 

Cervin, orgel, Karin Knutsson, cello 

10 april 

(Femte söndagen i fastan) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa 

Påsken 2011 

Söndag 17 april 

(Palmsöndagen) 

11.00 Högmässa, Gregorianska 

kören 

17.00 Kristen djupmeditiation

Måndag 18 april 

8.00 Mässa 

9.00 Laudes + samtal 

12.00 Sext 

15.00 Vesper 

19.30 Completorium Birgittasystrarnas 

kyrka 

Tisdag 19 april 

8.00 Mässa 

9.00 Laudes +samtal 

12.00 Sext 

15.00 Vesper 


kyrka 

Onsdag 20 april 

8.00 Mässa 

9.00 Laudes 

12.00 Sext 

15.00 Vesper 

19.30 Taizéinspirerad bön 

Torsdag 21 april 

(Skärtorsdagen) 

”Det nya förbundet” 

9.00 Laudes +samtal 

12.00 Sext 

15.00 Vesper 

15.30 Brödbak till kvällens mässa, 

Pilgrimscentrum 

17.00 Fotatvagning på Pilgrimscentrum. 

17.30 Judisk påskmåltid, föranmälan. 


19.30 Skärtorsdagsmässa 

Fredag 22 april 

(Långfredagen) 

”Korset” 

9.00 Laudes därefter korsvägsvandring 

11.00 Långfredagsgudstjänst 

15.00 Gudstjänst i munkträdgården 

vid tiden för Jesu dödsstund 

18.00 Gravläggningsgudstjänst, 

gravnischen, Frälsarkranskapellet 

19.30 Completorium när Jesus är 

gravlagd 

Lördag 23 april 

(Påskafton) 

9, 12, 15 tidegärd Pilgrimscentrums 

kapell 

23.30 Påsknattsmässa ”Genom 

död till liv” 

Påskvickning på Pilgrimscentrum 

Söndag 24 april 

(Påskdagen) 

”Kristus är uppstånden” 

9.00 Laudes 

11.00 Högmässa tillsammans med 

Vätternkyrkan, Strålarna, Gospelkören, 

Kyrkokören, Samklang 

Påsklunch i Vätternkyrkan 

15.00 Vesper 


kyrka. 

Strå 

16.00 Gudstjänst 

Måndag 25 april 

(Annandag påsk) 

9.00 Laudes 

11.00 Gudstjänst sammanlyst till 

Vätternkyrkan, ekumenisk Emmausvandring 

med bön vid kyrkorna, 

enkelt nattvardsfirande i 

Örtagården. 

Skåden liljorna 

Hov 

16.00 Mässa, Gregorianska kören 

12

Vadstena församling... 2 juni 

1 maj 

(Andra söndagen i påsktiden) 

Klosterkyrkan 


18.00 Lyrik och musik 

Vätternkyrkan 

18.00 Sinnesrogudstjänst 

8 maj 

(Tredje söndagen i påsktiden) 

Klosterkyrkan 

11.00 Mässa med stora och små, 

Strålarna, Ministrålarna 

Familjefest i församlingshemmet 

15 maj 

(Fjärde söndagen i påsktiden) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa, Gregorianska 

kören 

18.00 A Vivaldi - GLORIA för kör, 

solister och orkester. 

22 maj 

(Femte söndagen i påsktiden) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa, Gospelkören 

18.00 ”Love songs” i Vätternkyrkan 

med Gospelkören 

28 maj 

(Lördag, Birgittas skrinläggningsdag) 

Klosterkyrkan 

12.00 Birgittamässa 

18.00 Romanska bågar 

29 maj 

(Bönsöndagen) 

Klosterkyrkan 


13 

(Kristi himmelsfärds dag) 

Klosterkyrkan 



3 juni 

(Fredag) 


4 juni 

(Lördag) 


5 juni 

(Söndagen före pingst) 

Klosterkyrkan 


Vätternkyrkan 

18.00 Sinnesrogudstjänst 

6 juni 

(Måndag, Nationaldagen) 

Klosterkyrkan 

21.00 Nocturne, Vadstena kyrkokör 

12 juni 

(Pingstdagen) 

Klosterkyrkan 

11.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör 

20.00 ”Dåtid, samtid, nyklang – 

nationellt musikprojekt” av J Sandström 

Hov 

17.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör

God mat, sång och gemenskap 

Julaftonens julfirande i församlingshemmet 

blev lyckat. Både yngre och 

äldre slöt upp efter levande julkrubba 

i Klosterkyrkan. 

Det var ett traditionellt julbord 

som bjöd på alltifrån patéer, lax och 

strömmingslåda till olika sillsorter, 

skinka och köttbullar. Även vegetariska 

rätter fanns att tillgå. 

Efter maten fanns Ris- à la Malta, 

julgodis och hembakade pepparkakor 

och till stämningen bidrog sång 

och gitarrackompanjemang, långdans 

och högläsning om Mumintrollens 

julfirande av Tove Jansson. 

Förutom den av församlingen inhandlade 

julmaten skänktes mat av 

Levins Kök, Vadstena folkhögskolas 

kök och restaurang Wasa. På julaftons 

kväll kunde man konstatera att 

ett femtiotal gäster hade deltagit. Eftersom 

julfirandet i församlingshemmet 

blev mycket uppskattat planeras 

en fortsättning för kommande år. 

Julfesten planerades 

och genomfördes 

av en grupp frivilliga 

med diakon 

Helena Svensson 

som initiativtagare. 

Eva Olsson 

Foto: 

Ingemar Hagerfors 

14

Beträffande artikel om 

Mariagården i förra numret 

I förra numret av Kyrkporten 

skrev Göran Grefbäck om sina 

personliga minnen av greveparet 

Eric och Mary von Rosen, tidigare 

ägare till Mariagården i Vadstena. 

Här bidrar Tomas Junglander 

med andra sidor av historien 

kring Eric och Mary von Rosen 

som komplicerar bilden och ger en 

bild av Sveriges inte helt fläckfria 

andra-världskrigs-historia. Tomas 

Junglander är ekonom, egen företagare 

och konsult med ett förflutet 

bl a inom SAS. 

Som nyinflyttad i Vadstena läser jag 

med stort intresse Kyrkporten i syfte 

att lära mig mer om Vadstena. 

I förra numret läste jag med intresse 

och stigande förvåning artikeln om 

Mariagården i allmänhet och om Eric 

och Mary von Rosen i synnerhet. 

Artikeln betonade väldigt mycket 

Eric von Rosens medmänskliga och 

humanistiska engagemang och hur 

han förenade en äventyrslystnad med 

en djup fromhet. 

Jag känner ett behov av att få komplettera 

den här bilden då jag redan 

på högstadiet i Mjölby på 1960-talet 

fick studera nazismen. 

Min lärare i historia och samhällskunskap, 

lektor Agnar Bjälnäs, gav 

oss den kunskap som gjorde oss medvetna 

om nazismens illgärningar. Jag 

vill skriva om detta för att göra också 

våra ungdomar mer medvetna om 

hur indragna en del svenskar faktiskt 

blev. 

15 

I likhet med brodern Clarence, var 

Eric von Rosen under 1930- och 

1940-talet aktiv i nazistiska kretsar, 

bland annat som en av grundarna av 

Nationalsocialistiska Blocket 1933! 

Eric och Mary von Rosen kom i 

kontakt med den framväxande nazismen 

redan på 1920-talet. Eric 

var känd för sina forskningsresor i 

Sydamerika och Afrika i början av 

1900-talet. När han 1920 återkom 

till Stockholm från en av sina resor 

tog han taxiflyg hem till Sörmland 

och familjens gods Rockelstad. 

Taxipiloten var en före detta 

krigspilot under Första världskriget. 

Hans namn var Hermann Göring. 

Han kom senare att bli en av Hitlers 

närmaste män. Vid detta besök på 

Rockelstad träffade Hermann Göring 

för första gången Mary von Rosens 

syster Carin. Det hör till historien att 

Carin senare gifte sig med Hermann 

Göring. Äktenskapet blev ganska 

kortvarigt då Carin dog redan 1931! 

Inte minst tack vare äktenskapet 

med Carin blev Görings besök på 

Rockelstad inledningen till en lång 

vänskap mellan honom och familjen 

von Rosen. När sedan Göring gifte 

om sig 1935 fanns von Rosens med 

vid festligheterna och Mary von Rosen 

hade Adolf Hitler till bordet. 

Till minne av sin hustru Carin 

byggde Göring ett monument, Carinhall, 

som låg norr om Berlin. Byggnaden 

inspirerades av Rockelstad. Vid 

invigningen av Carinhall 1934 syns 

Eric von Rosen på bild bredvid Hitler 

och Goebbles med utsträckt högerarm 

i en Hitlerhälsning. 

Carinhall sprängdes av Göring i januari 

1945 då ryssarna ryckte fram.

I radioprogrammet Svenska lynnen 

och landskap den 16 sep 1936 förklarade 

Eric von Rosen varför han 

var nationalsocialist. Det framgick 

bl. a. att han precis som många andra 

svenskar var rädd för socialism styrd 

från Moskva. 

Eric von Rosen och Herman Göring 

jagade ofta tillsammans i Tyskland 

och så sent som 1937. 

Däremot fick Eric von Rosen anledning 

att fundera över sin politiska 

inställning efter överfallet på Norge 

och Danmark i april 1940. ”Blixtkriget 

är en oridderlig handling”. 

Mary von Rosen nämner inte i sina 

omfattande dagböcker någonting om 

de antijudiska raslagarna som var väl 

kända 1937. Hon hyllar också i sina 

dagböcker den tyska militärmaskinen 

strax innan Kristallnatten som inträffade 

1938. Då kunde inte en enda 

människa hållas okunnig om vad som 

ägde rum i Tyskland. 

Clarence von Rosen var en av 

förgrundsgestalterna inom svensk 

idrott i början av 1900-talet. Han 

var Svenska Fotbollförbundets förste 

ordförande och fick ge namn åt den 

senare omdiskuterade von Rosens 

pokal. Sedan von Rosens nazistiska 

aktivism uppmärksammats i pressen 

hösten år 2000, beslöt Fotbollförbundet 

att ersätta pokalen med Lennart 

Johanssons pokal. 

Clarence von Rosen deltog 1939 i 

en svensk delegation som i Berlin gratulerade 

Hitler på dennes 50-årsdag. 

Clarence hade en gång klappat Hitler 

på axeln av beundran. Inte många i 

Tyskland vågade klappa Hitler på axeln! 

Enligt forskaren Heléne Lööw var 

Klosterkyrkans 

BOKBORD 

Rikt utbud av andlig litteratur. 

Böcker om Den heliga Birgitta. 

Ikoner, smycken, pilgrimsmärken, 

minnessaker, vykort 

Kyrktaxi i Vadstena och Dal 

Har du svårt att själv åka till söndagens 

gudstjänst kan vi erbjuda 

kyrktaxi. 

Ring Taxi 103 20 senast 1 timme 

före gudstjänsten. 

Gäller resor till Klosterkyrkan, 

Nässja, Örberga, Herrestad, Källstad, 

Rogslösa, Väversunda, Hov 

och Strå och för personer bosatta 

inom Vadstena och Dals församlingar. 

Kyrkoråden i Dal och Vadstena 

bröderna von Rosen viktiga personer, 

en sorts samlande kraft, för svensk 

nazism under 1930-talet. 

Tomas Junglander 

16

Jonas Andersson i Häckenäs - 200 år 

En vacker höstdag samlades en grupp medlemmar i Jonas och Lovisa 

Anderssons i Häckenäs släktförening på Rogslösa kyrkogård för att 

fira sin släktings 200-årsdag. En krans nedlades vid den höga gravstenen 

strax intill kyrkans norrsida. 

Jonas Andersson var en märklig man. 

Han föddes 1810 på en liten skogsgård 

i Undenäs socken i Västergötland, 

växte upp under små omständigheter 

men skulle under sin levnad 

bli en framstående förtroendeman 

och politiker. 

Hans farbror och faster innehade 

sedan början av 1820-talet Häckenäs 

gård i Rogslösa. Då de var barnlösa 

adopterade de ”brors- och svågersonen” 

Jonas. Efter fosterföräldrarnas 

bortgång i början av 1840-talet 

blev han gårdens ägare. Då var han 

gift med Lovisa Persdotter från Askersund. 

De skulle tillsammans få 

fjorton barn, tolv av dem uppnådde 

vuxen ålder. 

❍ 

Jonas Andersson skulle under åren 

utöka jordbeståndet med inköp av 

ytterligare tre egendomar i grannskapet. 

Han blev så en god representant 

för den nya gruppen herrebönder, väl 

företrädda i Östergötland. 

Utan någon egentlig skolgång 

skaffade sig Jonas genom självstudier 

kunskaper inom skilda ämnesområden 

som juridik, politik och religion. 

På Häckenäs byggde han upp ett 

rikt bibliotek. Brev i släktarkiv visar 

att han hade ett brett kontaktnät av 

likasinnade. Nya radikala idéer diskuterades, 

böcker och tidskrifter låna- 

17 

des och byttes 

man och 

man emellan. 

Han fick 

tidigt lokala 

förtroendeuppdrag. 

I 

början av 

1840-talet 

invaldes han 

i sockens 

t ä m m a n s 

skoldirektion 

och fick 

vara med 

om att utarbeta 

ett nytt 

skolreglemente. 

Jonas Andersson (1810- 

1887) som nybliven riksdagsman 

1858. 

Jonas Andersson ville förbättra och 

förnya den skola som redan fanns i 

Rogslösa efter nya pedagogiska riktlinjer. 

Så infördes nya ämnen som 

träslöjd och trädgårdsskötsel. Vidare 

invaldes han i kyrkoråd, i taxeringsnämnd 

och sparbanksdirektion. Jonas 

Andersson var också kyrkvärd. 

❍ 

Med de nya kommunallagarna 1862 

inrättades i varje län ett landsting med 

övergripande ansvar för sjukvård och 

skolfrågor. Jonas från Häckenäs kom 

att ingå i den första gruppen landstingsmän 

i Östergötland och var en

av dem som utarbetade reglementen 

för landstingets verksamhet. 

Under 1800-talet genomgick det 

svenska jordbruket stora förändringar. 

Moderniseringar krävde betydande 

nyinvesteringar. Det blev stor efterfrågan 

på kapital. Därför bildades 

på 1840-talet en hypoteksförening i 

Östergötland. 

Från 1850-talet kom Jonas Andersson 

att tillhöra dess styrelse. Det 

fanns också behov av en böndernas 

egen bank i länet, som skulle konkurrera 

med lägre räntesatser på lån. 

Östergötlands enskilda bank bildades. 

En av dess initiativtagare var 

Jonas Andersson. Banken öppnades i 

Vadstena. 

Liberal bonderiksdagsman 

Vid riksdagsvalet 1856 valdes Jonas 

Andersson som representant för 

Aska, Dals och Bobergs härad. Därmed 

började en riksdagsmannabana 

som skulle sträcka sig över nästan tre 

decennier. 

Vid denna tid fanns inga riksdagspartier 

i dagens mening, men Jonas 

kom att tillhöra en ny generation liberala 

och radikala bondepolitiker. 

Bland dem framträdde särskilt en 

grupp östgötar, av sina motståndare 

kallade östgötarackarna. Ett av deras 

främsta krav var att den gamla riksdagen 

med fyra stånd skulle upphöra. 

Större rättvisa och jämlikhet skulle 

råda mellan olika samhällsgrupper. 

Vid 1865-66 års riksdag bifölls förslaget 

om en representationsreform. 

Den gamla riksdagen ersattes av 

en med två kamrar. I korrespondens 

mellan Jonas och riksdagskamrater 

finns tankegångar om att även kvin- 

nor skulle vara valbara och valberättigade. 

Detta måste också ha diskuterats 

i familjekretsen. En av sönerna 

skriver hem till mor Lovisa på Häckenäs 

att den för henne och de flesta 

kvinnors mest intressanta frågan om 

”utvidgande av kvinnans rättigheter” 

inte heller denna riksdag fått någon 

lösning. 

Till Jonas Anderssons hjärtefrågor 

i riksdagen hörde kampen för en 

bättre folkskola. I 1842 års folkskolestadga 

fanns låga krav på lärare och 

kunskaper. Eleverna skulle lära sig att 

läsa innantill och kunna Luthers lilla 

katekes med förklaringar utantill. 

Den metod som användes var växelundervisning 

med stora klasser för en 

enda lärare. 

Bland liberala riksdagsmän slöt sig 

en grupp samman, som kallade sig 

”folkskolevänner”. Man pläderade 

för en indelning i roteskolor eller 

småskolor för de yngre barnen, den 

egentliga folkskolan för de äldre. Undervisning 

skulle ske i mindre klasser 

med varsin lärare. Nya läroämnen 

skulle införas. Givetvis anslöt sig 

också Jonas, ”häckenäsarn” till gruppen. 

Ett stort problem för folkskolans 

genomförande var den stora lärarbristen. 

Jonas framförde krav på nya 

folkskoleseminarier. Han var också 

en av flera som motionerade om att 

kvinnor skulle kunna inneha lärartjänst 

vid folkskolan. Detta kom också 

att genomföras från år 1859. 

Vid Jonas Anderssons första riksdag 

1856-58 togs beslut om ogift 

kvinnas rätt till myndighet. 

Artikeln fortsätter på sidan 19 

18

Jonas Andersson i Häckenäs... 

Här var Jonas Andersson en ivrig 

förespråkare. Under sina riksdagsår 

skulle han sedan återkomma till kvinnors 

rättigheter till utbildning och yrkesliv. 

Hans egna döttrar skulle här bli 

förebilder och föregångare. Samtliga 

sju skaffade sig yrkesutbildning och 

blev självförsörjande. 

På den stora gravstenen strax intill 

föräldrarnas finns de alla nämnda 

med professioner: folkskollärarinna, 

dövstumslärarinna, gymnastikdirektör, 

telegrafist och fotograf. 

Betecknande 

för Jonas Andersson 

och 

hans stora intresse 

för folkskola 

och folkbildning 

är hur 

han låter sig fotograferas 

som 

riksdagsman 

1858. Med en 

bok i handen 

vill han framstå 

som folkskolevän 

och 

folkbildningens 

försvarare. 

Som liberalbonderiksdagsman 

stred ”häckenäsarn” för att 

alla extra grundskatter och pålagor 

som tyngde enbart bönderna skulle 

upphöra. Hit hörde bl. a. skyldighet 

att ställa upp med gästgiveri- och 

hållskjuts. 

En annan börda var indelningsver- 

19 

ket, som borde ersättas av en värnpliktsarmé. 

Försvarsfrågan var en av 

de hetaste frågorna inför riksdagsmannavalet 

1884. Jonas Andersson 

stod för sin övertygelse och blev därför 

inte återvald. En nära trettioårig 

riksdagsgärning var därmed avslutad. 

För en högre folkbildning 

Även om folkskolans undervisning 

förbättrades var behovet stort av en 

högre utbildning hos landsbygdens 

ungdom. 

Jan Häckner, Anders Englund, Ylva Gille Häckner, Per Söderberg, 

Ingrid Hartman Söderberg och Astrid Häckner. 

Med nya kommunallagar och ny riksdagsordning 

krävdes särskilda kunskaper 

för att kunna ställa upp som 

förtroendemän. 

I riksdagskretsar spreds de danska 

idéerna om en folkhögskola. Dessa 

stämde väl med Jonas intresse för

folkbildning. Hösten 1868 startade 

den första folkhögskolan i mellansverige 

i Herrestads kyrkby, några kilometer 

från Rogslösa. 

Enbart ”unge män” inbjöds till 

kursen som skulle meddela kunskaper 

i ”allt som rör lantmannens verksamhet 

som medborgare, kommunalman 

och jordbrukare”. 

❍ 

Som den främste initiativtagaren blev 

Jonas skolstyrelsens ordförande. Han 

startade en understödjande ekonomisk 

förening, men vände sig också 

till landstinget för bidrag. 

Folkhögskolan växte och flyttade 

efter några år till Lunnevad i Vikingstad. 

Där kunde skolan bygga ändamålsenliga 

lokaler. 

Jonas Andersson följde skolans 

verksamhet även efter de egentliga 

pionjäråren. Vid årsfesten 1886 berättar 

en tidningsnotis att ”vår gamle 

f.d. riksdagsman var i vårt tycke 

vackraste prydnaden vid folkhögskolefesten.” 

Följande år avled han 77 år gammal 

i kretsen av sin stora familj på 

Häckenäs. 

Ingrid Söderberg 

Artikelförfattaren har varit folkhögskollärare, 

är forskare i historia och etnologi, 

disputerade 2004 på en avhandling om 

de första generationerna yrkeskvinnor 

med de sju systrarna på Häckenäs som 

exempel. 

Konsert 

Söndag 6 mars kl. 18.00 

Vadstena klosterkyrka 

“Tonsättare i Östergötland” 

Ingrid Aareskjold, mezzosopran 

Ann-Christin Hallgren, sopran 

Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel 

20 

David Ullström, cello 

Vadstena kyrkokör 

Marie-Louise Beckman, dirigent 

Entré: frivillig gåva 

Arr. Vadstena Musikförening, 

Vadstena Församling 

www.vadstenamusikforening.se 

Välkommen!

Ungdomar bidrar till mångfalden 

Ett led i vårt ungdoms- och konfirmandarbete är att ungdomarna skall 

få ansvarsuppgifter i gudstjänsterna. Det är ett bra sätt att växa in i 

Kyrkan och att få en ökad ansvarskänsla för vårt gemensamma andliga 

arv här i Vadstena. 

Arbetet bygger på att äldre 

konfirmerade ungdomar 

tar ansvar för sina yngre 

kamrater och hjälper dem 

tillrätta. 

De konfirmerade äldre 

ungdomarna kan också få 

”myndiga” kristna uppgifter, 

som t ex att hjälpa till 

med att dela ut nattvarden. 

Tjänstgörande präst 

ansvarar för vilka extra 

medhjälpare som finns i en 

högmässa och det finns en 

ambition att sprida uppgifterna 

så att olika åldrar, 

21 

Vid evangelieläsningen bär konfirmanderna kors och 

ljus. Mårten, ung ledare, bär evangelieboken.

Vid nattvarden hjälper konfirmanderna prästen att hälla upp vinet i kalkarna. Här 

finns flera medhjälpare till utdelandet; assisterande präst, diakon, unga ledare, strax 

ansluter även andra vuxna församlingsbor som utdelare. 

män och kvinnor finns representerade. 

Det är en stor gåva att så många 

som 67 konfirmerade unga ledare nu 

är beredda att då och då, tillsammans 

med kyrkvärdar, textläsare, körsångare 

och övriga som tar ett särskilt ansvar, 

gå in i en ansvarsuppgift i våra 

gudstjänster. 

Den viktigaste ansvarsuppgiften är 

dock som alltid att bidra med gåvan 

av sin närvaro! 

Christer Staaf, 

Klosterkyrkans kaplan 

Foto: Frida Karreskog 

Albin och Måns i kyrkan. Konfirmanderna Ida och Thea kännar sig hemma. 

22

Konserter 

Söndag 6 mars kl. 18.00 

”Tonsättare i Östergötland” Bengt-Göran Sköld 

Vadstena klosterkyrka 

Ingrid Aareskjold, mezzosopran 

Ann-Christin Hallgren, sopran 

Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel 

David Ullström, cello 

Vadstena kyrkokör, dirigent Marie-Louise Beckman 

Söndag 3 april kl. 18 

BACH till 100 procent 

Karin Knutsson, cellist från Göteborgs symfoniorkester 

Henrik Cervin, organist 

Söndag 15 maj kl. 18 

A Vivaldi – GLORIA för kör, solister och orkester. Vadstena kyrkokör, 

italienska och svenska musiker 

Söndag 22 maj kl. 18 

”Love songs” i Vätternkyrkan. Gospelkören med musiker 

Söndag 6 juni kl. 21 

Nocturne - svensk musik på nationaldagen med Vadstena kyrkokör 

Söndag 12 juni kl. 20 

Nationellt musikprojekt för ett antal kyrkor runt i Sverige. 

Dåtid- samtid- nyklang. Projektet är ett samarbete mellan tonsättarna 

Jan Sandström och Lennart Westman samt mezzosopranen Axelina 

Lindholm, organisten Mathias Kjellgren och saxofonisten/klarinettis- 

23

ten Claes Brodda, mellan nutida tonkonstnärer och en närmare 900 år 

gammal text av Hildegard av Bingen – musik att framföras av sångsolist 

och två musiker men också till lokala kyrkklockors klang. 

Texten som tonsätts är ”sekvens till den helige Ande” översatt av 

professor Alf Härdelin, och den är hämtad ur Hildegard av Bingens 

Symfonin om samklangen i de gudomliga uppenbarelserna (latin: 

Symfonia armonie celestium revelationum). 

Härdelin skriver i förordet i sin bok ”Den himmelska harmonin” att 

Hildegards texter ofta var menade att sjungas, för att komma helt till 

sin rätt. 

Sandström och Westman avser att för trion göra varsin tolkning av 

Hildegard av Bingens ovan nämnda text i svensk kärnfull översättning 

från latin av professor Alf Härdelin – allt förstärkt av kyrkorummets 

centrala ljudalstrare orgeln och kyrkklockorna. 

I praktiken får således varje kyrka runt landet sitt alldeles eget uruppförande 

färgat efter just sina kyrkklockors klangkaraktäristik. 

Anna Samuelsson från Örberga 

I höstas anordnade 

Dals församling en 

kväll om Anna Samuelsson, 

Örbergabo och 

amatörkonstnär. 

Vi bad att de som 

hade Anna Samuelssons 

tavlor hemma 

skulle ta med dem till 

Örberga sockengård. 

Och det visade sig att 

väldigt många har en 

tavla signerad A V S. 

Därför har vi nu 

beslutat att fler ska få 

möjlighet att se Annas 

tavlor. 25/6 – 1/7 

kommer tavlorna att visas i Örberga 

sockengård. Har du en tavla av Anna 

Samuelsson som du tycker borde vara 

med på utställningen? 

Kontakta då Marianne Anderson 

0730 – 78 93 39. 

24

25 

Dals församling 

Nässja • Örberga • Herrestad • Källstad • Rogslösa • Väversunda 

6 mars 

(Fastlagssöndagen) 

Rogslösa 


Herrestadgården 


13 mars 

(Första söndagen i fastan) 

Rogslösa 


Örberga sockengård 


20 mars 

(Andra söndagen i fastan) 

Rogslösa 


27 mars 

(Jungfru Marie bebådelsedag) 

Rogslösa 

14.00 Gudstjänst i Borghamns bygdegård, 

Dals kyrkokör, Livsloppet 

3 april 

(Midfastosöndagen) 

Rogslösa 


10 april 

(Femte söndagen i fastan) 

Rogslösa 

14.00 Högmässa, välkomnande av 

ny kantor 

17 april 

(Palmsöndagen) 

Rogslösa 


21 april 

(Skärtorsdagen) 

Herrestad 

19.30 Skärtorsdagsmässa 

22 april 

(Långfredagen) 

Rogslösa 


24 april 

(Påskdagen) 

Väversunda 


Rogslösa 


Örberga 


Källstad 


25 april 

(Annandag påsk) 

Herrestad 


Nässja 


1 maj 

(Andra söndagen i påsktiden) 

Rogslösa 

18.00 Högmässa

8 maj 

(Tredje söndagen i påsktiden) 

Rogslösa 

11.00 Högmässa, konfirmation 

Nässja 


15 maj 

(Fjärde söndagen i påsktiden) 

Rogslösa 

9.30 Mässa 

Källstad 


22 maj 

(Femte söndagen i påsktiden) 

Rogslösa 


29 maj 

(Bönsöndagen) 

Örberga 


Huset fullt när Herrestadgården firade 30-årsjubiléum. 

2 juni 

(Kristi himmelsfärds dag) 

Herrestad 

9.00 Gångedag, kyrkfrukost 

5 juni 

(Söndagen före pingst) 

Rogslösa 

11.00 Högmässa med dop 

Nässja 


12 juni 

(Pingstdagen) 

Örberga 

8.00 Otta, kyrkfrukost, 

invigning av stenmuséet 

Foto: Torbjörn Ahlund 

26

DUV (Dals UngdomsVerksamhet) 

Barn och ungdomar 

hälsas välkomna till 

Rogslösa församlingshem 

torsdagar 16.00 

– 18.00. 

Påskpyssel, brödbakning 

och utflykt är 

något av det som finns 

på vårterminens program. 

Ledare för verksamheten 

är Viola Rickardsson 

som till sin 

hjälp har några ungdomar 

och föräldrar. 

Ring gärna Viola för information 

Väntjänsten 

… är en kontaktpunkt mellan personer som gör frivilliga insatser 

och dem som har behov av deras hjälp. 

… är en samverkan mellan olika föreningar och kyrkor 

… är ett komplement till den offentliga verksamheten 

En väntjänst kan vara 

- att gå på promenad 

- att få hjälp att komma till läkare mm 

- att få sällskap till affären, biblioteket, kyrkan, konserter etc 

- att få en pratstund 

Väntjänstens telefon är bemannad vardagar kl 9-10, tel 151 21. 

Välkommen att ringa om du vill ha hjälp eller vill hjälpa till! 

27 

0705-26 84 82 

Kontaktperson för Svenska kyrkan är diakon Helena Svensson

Pilgrimsvandring för fred & människovärde 

Pax 2011 

Välkommen att gå med när Pilgrimscentrum i samverkan med stift och 

församlingar i Svenska kyrkan och Föreningen Pilgrim i Sverige arrangerar 

ett pärlband av pilgrimsvandringar till Dag Hammarskjölds 

minne. 

Den 18 september 2011 är det 50 år 

sedan Dag Hammarskjöld förolyckades. 

Vandringen startar 12 juni från 

Uppsala med slutmål i Hammarskjölds 

gård Backåkra dit man beräknas 

anlända den 17 september. 

Som vandrare kan man delta en 

dag, en vecka eller flera veckor. I Linköpings 

stift pågår vandringen i juli 

månad. 

Ett viktigt etappmål är Klosterkyrkan 

i Vadstena. 

Pilgrimsvandringen startar i Uppsala 

12 juni. För att delta några dagar, 

en eller flera veckor så anmäler 

du din medverkan via Pilgrimscentrums 

webbplats. 

Under juli månad har församlingsbor 

i Vadstena goda möjligheter att 

vandra med någon dag och förstärka 

manifestationen för fred och människovärde. 

Under hela ”riksvandringen” finns 

också möjligheten till ett deltagande 

utan kostnad för alla som kanske 

bara vill gå med en dag. Det skapar 

en fin atmosfär under vandringen 

med folk som sluter upp över dagen. 

Med utan kostnad avses: inga anmälningar, 

inga kostnader, men med eget 

ansvar för matsäck och boende. För 

mer info om vandringen och etapper 

i Vadstena församling besök Pilgrims- 

centrums webbplats. 

Det kommer också att finnas möjlighet 

att boka plats på en bussresa 

som ordnas för dem som vill delta på 

vandringens avslutning. Bussen har 

avfärd 16 september och hemkomst 

18 september. Då ingår möjlighet att 

vandra med på avslutningsdagen till 

Backåkra samt att delta vid en manifestation 

i Lunds domkyrka 18 september. 

Motiv 

Pilgrimsvandring knyter an till Dag 

Hammarskjölds strävan efter fred 

och solidaritet med dem som marginaliseras/osynliggörs 

i vår värld idag. 

En vandring med fokus på människovärde 

och fred. 

Under vägen kommer en del av de 

välkända vägmärkena av Dag Hammarskjöld 

att lyftas fram. Vandringen 

kommer att lyfta fram många av Sveriges 

pilgrimsleder och dess koppling 

till sommarens gemensamma tema. 

Längs vandringsvägen medföljer en 

vandringsstav som ett tecken på att 

det är en gemensam manifestation 

med ett mål. 

Välkommen på pilgrimsvandring i 

sommar! 

Sten Danielsson 


28

Yoga som kroppsbön 

Varmt välkommen till yoga i församlingshemmet 

där vi gör hathayoga 

som är en fysisk form av yoga 

för att öka rörligheten och smidigheten 

i kroppen men det främsta 

syftet är att skapa en större balans 

mellan kroppen-själen och sinnet. 

Tid: söndagar 14.00-15.30 

6/3 t.o.m 27/3 

Plats: Församlingshemmet 

Lärare: Eva Seilitz, utbildad yogalärare 

och samordningsansvarig för 

yogaverksamheten inom Kriminalvården 

Frivillig avgift 

Ta med liggunderlag eller yogamatta 

och gärna något varm att sätta 

på sig under avslappningen. 

Inga förkunskaper behövs 

För ytterligare information kontakta: 

eva.seilitz@gmail eller mobil: 

0768 185 350 

29 

LIVSLOPPET 

Tipspromenad och våffelcafé 

Borghamns bygdegård 

Söndag 27 mars kl. 14 

Vadstena församlingshem 

Lördag 2 april kl. 11-14 

Kl. 12 Folkmusik 

med ”Hovkapellet” 

Intäkterna för startkort 50:- 

(barn gratis) går till fastekampanjen 

för Hela världen, 

Svenska kyrkans internationella 

arbete. 

Vadstena & Dals församlingar 

Sygruppen Lapptäcket 

BESLUTANDE ORGAN 

I VADSTENA & DALS 

PASTORAT 

Kyrkofullmäktige 

Örjan Petersson, ordförande 

tel. 316 84 

Kyrkonämnd 

Lennart Andersson, ordförande 

tel. 121 16 

Kyrkoråd Vadstena församling 

Inga Björklund, ordförande 

tel. 124 92 

Kyrkoråd Dals församling 

Eva Malmberg, ordförande 

tel. 202 72

Frukost på CASA! 

I samband med att skolorna drog 

igång efter jullovet finns nu möjlighet 

för barn och ungdomar att 

äta frukost på CASA. (Församlingshemmets 

barn- och ungdomslokal) 

vardagar kl. 07.30. 

Idén har vuxit fram från ungdomars 

önskemål. Många sitter själva, ensamma 

hemma och äter frukost. En 

del väljer att hoppa över frukosten 

för att det är tråkigt att äta själv eller 

för att de ska kunna sova längre. 

Morgon-CASA är en mötesplats 

där de får en möjlighet att få en lugn 

och bra start på dagen. På borden är 

stearinljus tända och lugn skön musik 

finns i bakgrunden. Det småpratas 

kring borden. 

– Jag kommer hit för att få vakna i 

lugn och ro och slippa stressen hemma, 

säger en av ungdomarna. 

15-20 ungdomar kommer till oss 

varje morgon för att äta frukost, det 

är några stammisar som kommer 

varje dag, andra kommer någon dag 

i veckan. 

Bön för Vadstena 

under fullmäktigekvällar 

18.30 – 19.30 

16/2 i Pingstkyrkan 

16/3 i Vätterkyrkan 


18/5 i Vätternkyrkan 


Foto: Frida Karreskog 

Måns Sjöberg har tagit på sig uppgiften 

att vara frukostkökschef och ser 

till att det finns ungdomar som tar 

ansvar för att ordna med allt varje 

morgon. 

Lena Ahnér 

Vik.församlinspedagog 

Missionskretsen 

våren 2011 

1 mars symöten, församlingshemmet 

5 april, församlingshemmet 

3 maj, församlingshemmet 

31 maj, Vårutflykt till Övralid 

5 juni, ansvarar vi för kyrkkaffe 

i Klosterkyrkan alt. Pilgrimscentrum 

30

Främlingsvänlighet i Vadstena 

Ett seminarium om pilgrimsteologi arrangerades av Pilgrimscentrum i 

Vadstena i början av februari. Över 150 personer kom från hela Sverige, 

Norge och Danmark. 

Seminariet är ett sätt att utbyta erfarenheter 

om den inre och yttre vandringen 

för att möta de allt fler pilgrimerna. 

❏ 

Förre ärkebiskopen KG Hammar talade 

om främlingsvänlighet - ett begrepp 

han tyckte var bra att lyfta i en 

tid då det pratas mer om främlingsfientlighet. 

Begreppet främlingsvänlighet passar 

i en tid då många folk och kulturer 

finns i varje land. Han använde också 

bilden av en karta som en liknelse för 

att beskriva hur vi kan förhålla oss 

till det vi erfarit och till delar av kartan 

vi ännu inte sett. 

Att vara öppen för det okända som 

kommer och de främlingar vi möter, 

tillhör det som formar nya kartbilder 

av inom oss, något vi kan låta komma 

oss till mötes, liksom annat i vårt 

inre liv som vi ännu inte format ett 

språk för och som känns främmande, 

bli vän med det. 

Älska ditt eget främlingskap. Gamla 

bilder behöver omformuleras och 

anpassas för att tala till oss i nutid. 

Låt dig vara närvarande i främlingsvänlighet. 

❏ 

Föreläsaren Andrew Wingate talade 

om pilgrimstanke och religonsdialog, 

”multifaith”. Ett arbete han hade 

31 

Förra årets pilgrimsteologiska seminarium 

finns nu sammanfattat i bokform och 

kan köpas i Pilgrimscentrums butik. 

mycket erfarenhet av från sin hemstad 

Leicester i England, en stad av 

Göteborgs storlek. Där finns sedan 

länge en mångkultur där också olika 

sätt att tala om Gudsrelationen märks 

från de olika religiösa traditionerna. 

De hade tagit fokus på gemensamma 

mål och upptäckt att alla har sina 

heliga platser, glädje, historier och 

myter. Men också en levande tro och 

ett andligt fokus som kan mötas. 

Ett av sätten som de kunde mötas

var genom pilgrimsmotivet som alla 

kunde relatera till. Någon från publiken 

frågade också om inte många 

av de problem som fanns berodde på 

mäns tolkning av traditioner? 

Andrew Wingate svarade att låt 

oss inte exkludera män från lösningen 

och inte kvinnor från problemen. 

Vi måste lösa dem tillsammans. 

❏ 

Linköping tidigare biskop Martin 

Lönnebo och nuvarande biskopen 

Martin Lind deltog. 

Vice rektor Lisbeth Gustafsson på 

Bilda berättade om heliga Birgitta 

och Paulina Mariadotter som grundade 

Heliga hjärtas kloster. 

Välkommen till Lugna timmar 

miniretreat i Vadstena församlingshem 

Lördag 5 mars kl 14-18 

Hon lyfte också fram att alla barn i 

enlighet med FN:s barnkonvention 

har rätt till andlig utveckling och ett 

språk för livsfrågorna. 

Föredragen och resultatet från alla 

workshops kommer att ges ut i bokform. 

2012 samlas pilgrimerna igen i 

Vadstena 7-9 februari. 

Mer information finner du hos Pilgrimscentrum 

eller på www.pilgrimscentrum.se 

Sten Danielsson 


Återhämtning och påfyllning för kropp, själ och ande, 

enkla yogarörelser och avspänning, meditation, tystnad, 

gott fika, tid att vila, läsa, bara vara... möjlighet att plantera, 

måla, promenera, möjlighet till enskilt samtal, 

massage (diplomerad massör, 250:-/30 min, bokas vid anmälan, 

inställt vid färre än tre pers) 

Kostnad: 100 kr OBS! Begränsat deltagarantal 

Anmälan/frågor: Diakon Helena Svensson, 0143-298 58, 

0730-788 986 

helena.svensson@vadstena.nu, senast 25/2. 

32

33 

Ur kyrkböckerna 

Kyrkboken omfattar dop och vigsel i Svenska kyrkans ordning samt 

avlidna inom Vadstena och Dals församlingar. 

Döpta 

23/10-10 Alva Malin Jansson, 

född 23/3-10 

21/11-10 Arvid Wille Axel 

Andersson född 11/7-10 

4/12-10 Frans Erik Ramö, 

född 14/7-10 

11/12-10 Stina Anna Töre Ceder, 

född 1/8-10 

8/1-11 Lars Lennart Dexter Lundh, 

född 10/8-10 

Vigda 

23/10-10 Rut Frida Gustafsson 

och Jens Håkan Rosén 

4/12-10 Kerstin Elisabeth Alexandersson 

och Kurt Ihre Valfrid 

Ihreson 

Avlidna 

16/10-10 Ann-Cathrine Iva 

Margareta Sand, född 1960 

17/10-10 Siv Anna Maria Svensson, 

född 1936 

19/10-10 Nils Erik Agnrud, 

född 1923 

30/10-10 Ylva Elisabet Olsson, 

född 1921 

1/11-10 Royne Torsten Åke Aldén, 

född 1935 

8/11-10 Linnéa Margareta Hallberg, 

född 1930 

12/11-10 Nils Didrik Magnus 

Torbjörn Nareskog, född 1939 

13/11-10 Lisa Linnéa Carlsson, 

född 1923 

14/11-10 Greta Alice Maria Jönsson, 

född 1918 

22/11 Margit Anna Greta Bulander, 

född 1926 

23/11-10 Erik Tomas Ekman, 

född 1947 

24/11-10 Astrid Margareta Ingegärd 

Öberg, född 1924 

30/11-10 Ellen Elisabeth Johansson, 

född 1932 

2/12-10 Barbro Agneta Nilsson, 

född 1941 

2/12-10 Stig Lennart Pettersson, 

född 1925 

3/12-10 Inga-Karin Kajsa Sparrborn, 

född 1944 

5/12-10 Lars Göran Lindholm, 

född 1936 

7/12-10 Jan Pär Pontus Holm 

Ljungdahl, född 1974 

8/12-10 Karin Gertrud Viola Kling, 

född 1912 

9/12-10 Ernst Ronny Lillebror Lund, 

född 1941 

16/12-10 Gustaf Helmer Eriksson, 

född 1915 

17/12-10 Anna-Dora Pettersson, 

född 1931 

18/12-10 Alf Henry Eriksson, 

född 1929 

18/12-10 Edel Margareta Herrnell, 

född 1923 

18/12-10 Heino Arvid Huhta, 

född 1923

19/12-10 Sylvia Aderman Snäcke, 

född 1924 

24/12-10 Ingeborg Kristina 

Andersson, född 1936 

28/12-10 Karl Gustav Harald 

Svensson, född 1926 

2/1-11 Maj Elsa Margareta 

Arvidsson, född 1925 

3/1-11 Erik Gustaf Sigfrid Georg 

Dahlin, född 1918 

3/1-11 Margit Linnea Agnemar, 

född 1916 

8/1-11 Lars Gustav Juberg, 

född 1924 

8/1-11 Ove Lennart Svensson, 

född 1927 

15/1-11 Märta Birgitta Kristiansen, 

född 1925 

15/1-11 Dagny Wissén Palmér, 

född 1934 

16/1-11 Eskil Viktor Valdemar 

Carlsson, född 1920 

Örberga kyrkby Foto: Marianne Anderson 

34

VADSTENA PASTORAT 

Vadstena & Dals församlingar 

Pastorsexpedition, Box 177, 592 24 Vadstena 

Besöksadress: Gräsgatan 31, Tel. 0143-298 50, Fax 0143-134 49 

E-post: vadstena.pastorat@vadstena.nu 

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena 

Öppen mån, tis, tor, fredag kl 9.30-12.00 

Förvaltningassistent, ekonomi Marianne Johansson 

Förvaltningsassistent Marianne Karlsson 

Dals församlingsexpedition, Rogslösa 213, 

592 93 Borghamn. Torsdagar kl 9.00-11.00 

Präster 

Kyrkoherde Torbjörn Ahlund 

Komminister Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan 

Komminister Hans Merseburg, kaplan i Dals förs. 

Diakon 

Helena Svensson 

Församlingsvärdinna 

Maria Sundelius 

Barn- och ungdomsarbete 

Vik. församlingspedagog Lena Ahnér 

Fritidsledare Peter Wigren 

Kyrkomusiker 

Organist Marie-Louise Beckman 

Kantor Camilla Wellborg-Käck 

Kantor i Dal Elisabeth Jivegård 

Kyrkvaktmästare 

Församlingshemmet: Stefan Svensson 

Klosterkyrkan: Lennart Kohlus 

Herrestad, Örberga, Nässja: Viola Rickardsson 

Hov & Strå: Kennert Sjösten 

Rogslösa: Johanna Oscarsson 

Väversunda: Anders Johansson 

Kyrkogårdar 

Kyrkogårdsexp. Telefontid säkrast kl 8.30-11.00 

Griftegårdsföreståndare Göran Åström 

Assistent Marianne Anderson 

298 50 

298 51 

298 50 

0143-200 05 

Fax 0143-203 90 

0730 - 789 335, 298 52 

0730 - 789 337, 298 50 

0730 - 789 338, 210 75 

0730 - 788 986, 298 58 

0730 - 789 342, 298 56 

0730 - 789 343, 298 55 

0730 - 789 344, 298 55 

0730 - 789 340, 298 57 

0730 - 789 341, 298 57 

0730 - 789 351 

0730 - 789 347 

0730 - 789 345 

0705 - 268 482 

0142 - 700 52 

0730 - 789 348 

037 - 198 240 

298 60, Fax 137 89 

0730 - 789 346 

0730 - 789 339, 298 60

Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?