Scp 2 07.pdf - Finlands Scouter ry

Finlands Svenska Scouter r.f. 

Kåtan 50 år 

Storfest 

NR2 

2007 

Småkryp 

s. 18 

13.3.2007 1 16:10:1 10:12 12 122

2 

www.fi fissc. fi 

e-post: scoutposten@fi fissc. fi 

Utgivare 

Finlands Svenska Scouter rf. 

Byäldstevägen 29 

00640 Helsingfors 

tfn (09) 2533 1100 

fax (09) 2533 1160 

Chefredaktör 

Heidi Nurminen 

tfn 041 433 5359 

e-post: heidi.nurminen@scout.fi 

Redaktion 

e-post: redaktionen@fissc. fi fi 

Fredrik Aspö 

Haije Bruce 

Hedda Halonen 

Emil Korhonen 

Johanna Lindfors 

Nina Nordling 

Nina Wester 

Redaktionssekreterare 

Kate Lönnberg, tfn (09) 2533 1137 

e-post: kate.lonnberg@scout.fi 

Layout Lena Frölander-Ulf 

Ombrytning Tuija Lahti 

Adressförändringar 

& prenumerationer 

din regionsekreterare eller 

Frida Lundberg, tfn (09) 2533 1128 

e-post: frida.lundberg@scout.fi 

Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2006 

Upplaga 5 500 

Postgiro Sampo 800018-68026 

Pärmbildens foto 

Tuija Lahti 

Scoutpostens 

utgivningstidtabell 2007 

nr dl utgivning 

nr 3 14.3 v. 17 

nr 4 18.4 v. 22 

nr 5 15.8 v. 39 

nr 6 26.9 v. 45 

nr 7–8 31.10 

••• 

v. 50 

••• 

Helsingfors och östra Nyland 

Eva Nyberg 

Lönnrotsgatan 30 D 

00180 Helsinfors 

Tel. (09) 6122 4036 

eller 0400 347 641 

fax (09) 6122 4033 

e-post kansliet@hess.fi 

Åland och sydvästra Finland 

Sara Carlström 

Västerlånggatan 13 

20100 Åbo 

Tel. (02) 2770 565 

eller 050 540 5083 

fax (02) 277 0550 

e-post 

sara.carlstrom@scout.fi 

innehåll 

Kåtan 50 år ......................................................................................................................... 4 

Minnen från Kåtan ............................................................................................................. 7 

Konsten att vara mer ödmjuk än modig ...................................................................... 8 

Gallup: Extrema matupplevelser? ................................................................................10 

Scouter som är kändisar ................................................................................................11 

Kom ihåg Scoutveckan 23–29 april! ...........................................................................12 

Fira 100 år med Esperanto ...........................................................................................12 

Navigatortalkon ...............................................................................................................13 

Sjöscoutkåren Vikingarna 90 år ....................................................................................13 

Resultat från adventskalender-försäljningstävlingen ................................................13 

Skepparkurs .....................................................................................................................14 

Nya säkerhets-föreskrifter ...........................................................................................15 

Kom med på Första Hjälpen 3 .....................................................................................15 

Telemarkkurs 10.2 2007 ................................................................................................16 

Storfesten ........................................................................................................................16 

Jubileumsåret ....................................................................................................................17 

Småkryp.............................................................................................................................18 

Scouta till din telefon .....................................................................................................19 

Jubileumsläger i sommar ................................................................................................19 

Sista budskap ....................................................................................................................20 

Nya böcker, nya åldersgrupper – nytt program ......................................................20 

Utmanade att hålla koll på all verksamhet .................................................................21 

Tapto: En ovanlig bank ....................................................................................................23 

Kontaktuppgifter 

till regionsekreterarna i FiSSc: 

Västra Nyland 

Gunilla Edelmann 

Lönnrotsgatan 30 D 

00180 Helsinfors 

Tel. (09) 6122 4036 

eller 050 540 5067 

fax (09) 6122 4033 

e-post 

gunilla.edelmann@scout.fi 

Österbotten 

Maj-Britt ”Mabbe” 

Nyholm-Ehrström 

Fredsgatan 8, 65100 Vasa 

Tel (06) 318 2866 

eller 050 540 5081 

e-post 

mabbe.ehrstrom@scout.fi 

SCP207.indd 2 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:18

SCP207.indd 3 

BLOGGAR, LEDARE OCH 

Jubileumsår 

– ”Scoutingen har blivit cool och modern” 

LEDAREN TEA BÄCKMAN 

Jag tackar Heidi Ö för den blogg-kommentaren som definitivt fi piggade upp åtminstone min 

vardag. Det handlar förstås om FiSScNät som från början av februari är FiSScs primära informationskanal 

eller borde man säga kommunikationskanal. För FiSScNät är inte tänkt att 

vara ett ställe där man informerar uppifrån ner utan mera en community för alla FiSScar. Ett 

forum som aktiverar alla att ta ställning till saker som just nu är aktuella. Jag tycker speciellt 

om FiSScNät formatet p.g.a. att man får direkt respons på det man gör. Att ha någon sorts 

kontakt till åtminstone ledarna och att testa funderingar före de är offi fficiella. 

FiSSc känns 

på något sätt också mindre, de stora avstånden vi har krymper ihop när alla delar på ett och 

samma internetforum. Det kommer säkert att ta en tid före inbyggda vanor ändras men på 

god väg är vi ändå. Eftersom styrelsen även skriver blogg så inser jag att min ledare samtidigt 

kommer att vara dagens blogginlägg. Undra alltså inte om texten känns bekant när ni läser 

den i Scoutposten en månad efter att den funnits på FiSScNät. 

Att skriva sin första ledare under scoutingens jubileumsår och inte ens nämna saken är 

väl omöjligt, så mycket syns scoutingens jubileumsår ändå i min vardag. Helt tydligt har den 

mängd av information som skickas ut till kårerna nått rätt personer; deltagandet i de olika 

jubileumsevenemangen ser ut att övergå förväntningarna inom FiSSc kårerna. 

Speciellt Storfestens preliminära deltagarantal ser mycket positivt ut, över 900 FiSScar 

kommer att enligt preliminära siff ffror 

vara i Tammerfors den 9–10.6. Kul att så många FiSSc- 

kårer planerat att delta i årets stora happening. Storfesten med eget program för alla åldersgrupperna 

och 10 000 andra scouter som vimmlar i staden kommer säkert att bli en upplevelse 

att minnas. 

Men före storfesten händer det ännu mycket på jubileumsfronten. För några 

veckor sedan for vi med ett större gäng till Tammerfors på kårchefsträff. ffSe- tveckan och skolkampanjen. Scoutveckan är en yppera 

upp scoutingen i din hemkommun. Ta ut verksamrlokalens 

gömmor och visa upp er på torg och i skolor, 

ckoprogram mitt i staden. Passa på att visa upp er och 

för scouting är så roligt i just er kår! 

an om allt festande skall man förstås inte glömma den 

verksamheten som pågår varje vecka, den viktigaste 

eten sker i kårerna. På FiSSc och FS nivå kan man bara 

ästa för att stöda den egentliga verksamheten på bästa 

tt samt hoppas att de större evenemang samt kurser 

s är just det som kårerna behöver. 

lla ledare ork och inspiration i sina uppdrag 

t festligt jubileumsår! 

Tea Bäckman 

scoutchef, Finlands Svenska Scouter r.f. 

••• 

3

4 

Kåtan 

50år 

SCP207.indd 4 13.3.2007 13.3.2 

16:10:21

Kåtan fyller 50 år, många är 

de minnen som uppkommit under åren. 

Njut av fotona och stämningen! 

SCP207.indd 5 13.3.2007 13.3.2 

16:10:25 

5

Kåtan 

50år 

6 

SCP207.indd 6 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:30

Minnen 

från Kåta 

Mina skidupplevelser i 

fjällvärlden kring Kåtan är 

inte av särskilt färskt datum, 

men jag minns en del av dem 

fortfarande. 

Vi var en grupp ledare och seniorer som 

rest upp för att få åka skidor och njuta av 

fjällandskapet. Första skidturen gick till 

Sammaltunturi, som vi sedan började kalla 

”snälla fj ället”, eftersom vi klarade nedfarten 

hyfsat. Pallastunturis högsta topp Taivaskero 

ingav däremot verklig respekt. När 

vi väl knegat upp och vågat se oss omkring 

skulle vi alltså klara oss helskinnade ner. Farten 

ökade och jag försökte tappert reglera 

den genom att styra mera uppåt mot sluttningen. 

Den här gymnastiken kändes både 

i ben och vrister. Men det gjorde ingenting, 

åtminstone jag var en erfarenhet rikare. 

Gruppen höll ihop och russinpauserna blev 

många när vi stannade för att beundra fjällfj landskapet. 

O 

Skidstilarna varierade. När farten ökade i 

nedförbackarna blev självbevarelsedriften 

ibland för stor och då tog vi till ”textilbromsen”. 

Ibland gick det bra, ibland mindre bra, 

som den gången när nästan hela gänget lan- 

Kåtan 

50år 

dade i samma grop som blev allt större. Detta 

inträff ffade 

nedanför Sammal strax innan 

skidspåret går över vägen till Pallas. 

Vi hann också uppleva Kåtans barnbjudning 

på påskafton för Torassieppibarnen 

med föräldrar. Traditionen upphörde när 

barnen vuxit upp. ••• 

SCP207.indd 7 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:33 

7

KONSTEN ATT VARA 

MER ÖDMJUK ÄN MODIG 

Personligen har jag en tanke 

om att alla som sysslar med 

friluftsliv, och då speciellt 

sporter där man sätter lem 

och i värsta fall liv på spel, 

inte bara sysslar med det 

de gör för själva glädjen 

utan också för utsöndringen 

av hormonet C9H13NO3, 

adrenalin. 

8 

Jag sätter mig ner med friluftsutbildare Josef 

Westerlund och Erik Rudels för att få 

mig en dos kunskap om friluftsliv och de 

oskrivna regler som gäller inom sporter som 

bergsklättring och offpist. ff 

Josef Westerlund och Erik Rudels studerade 

tillsammans vid folkhögskolan Outdoor 

academy i Kronoby. Nu är de utbildningsledare 

vid samma instans. Arbetet och 

fritiden flyter fl samman för dem båda och Jos- 

ef Westerlund uppskattar att halva året går 

åt till jobb eller semester i friluftens tecken. 

Under åren har de båda fått en gedigen kunskap 

i teamwork under svåra förhållanden 

och kommit till insikt om var man drar sin 

egen gräns. Josef Westerlund började med 

scouterna i Sundom missionsförsamling i 

Vasa och fann sedan sin väg vidare till sporter 

såsom bergsklättring och off ffpist. 

Erik 

Rudels hade naturintresserade föräldrar som 

gav honom en kajak när han var elva år och 

på den vägen är det. 

De medger att de sporter de sysslar med 

defi nieras som extremsporter men varken 

Erik eller Josef anser sig hålla på med något 

sådant. 

– De som verkligen sysslar med extremsporter 

kalkylerar på ett annat sätt. De 

tänker mera på ett fi fty-fi fifty-sätt, det fi 

nns 

en femtio procents risk att man skadar sig, 

säger Erik Rudels. 

– Säkerheten ska vara 110 procent. Man 

ska kunna bemästra riskerna, säger Josef 

Westerlund. 

En extremsport definieras fi som en sport 

som innebär fart, fara, en hög nivå av utmattning, 

special¬utrustning och ibland 

spektakulära tricks. Ett utmärkande drag för 

SCP207.indd SCP2 8 

13.3.2007 13.3.2 

16:10:35

SCP207.indd 9 

Dåliga 

situationer 

uppstår, men 

vi söker dem 

inte. 

extremsporter anses av vissa vara att sporterna 

framkallar en så kallad adrenalinkick 

i farliga situationer. 

– Det handlar inte om att få kicken. Friluftslivet 

ska vara en njutning. Dåliga situationer 

uppstår, men vi söker dem inte, säger 

Josef Westerlund. 

– Om någonting blir farligt betyder det 

att jag har missbedömt, så visst, då kan adrenalinet 

rusa till. Men man strävar inte efter 

det negativa adrenalinet. Man kan visserligen 

förstå dem som söker kicken, den är ju 

grym, säger Erik Rudels. 

– Men man kan också få samma känsla 

av att ha kommit ner och genomfört en 

klättring eller en utförsåkning. Eller så kan 

det vara så enkelt att man ser en backe med 

orörd pudersnö, säger Josef Westerlund och 

ler. 

Enligt Josef är friluftsliv en växande 

bransch, som just nu håller på att få en 

struktur. Finlands klätterförbund har 2 000 

registrerade aktiva medlemmar och antalet 

ökar hela tiden. 

Finlands kanotförbund, med ungefär lika 

många medlemmar inom extremgrenarna, 

visar även på en liknande utveckling. Tidigare 

fanns inga regler inom grenarna utan 

bara kutym, men nu är normer för branschen 

på väg. 

Varken Erik Rudels eller Josef Westerlund 

anser sig vara utrustade med ett för 

branschen speciellt vällämpat psyke. Man 

behöver bara en god dos förnuft. 

– Du sätter din egen ribba. Är du en 

duktig skidåkare kan du ta brantare backar. 

Det bottnar i att du kan få samma upple- 

velse oavsett vilken nivå du befi finner 

dig på, 

säger Josef Westerlund. 

– Huvudtanken är att du bör vara lite 

mer ödmjuk än du är modig, säger Erik Rudels. 

JONAS FORTH 

ARTIKELN TIDIGARE 

PUBLICERAD I VASABLADET. 

Men hur behåller man intresset om man 

gjort allt? 

– Jag har uppnått en nivå som jag trivs 

på. Men på alla ställen jag klättrat på finns fi 

det en klippa som ligger och gnager i bakhuvudet. 

Jag har i den stunden vetat att jag 

inte varit på den nivån än, säger Josef Westerlund. 

– Man är alltid nöjd men inte tillfreds, 

säger Erik Rudels. 

Båda tänker fortsätta med friluftslivet 

och sina sporter så länge de kan. Westerlund 

medger att han ibland funderar på att det 

skulle vara skönt med ett nio-till-fem-jobb, 

men tillägger att tanken snabbt försvinner. 

– Jag fortsätter med friluftsliv så länge 

glädjen fifinns, 

säger han. 

– Friluftsliv är allt jag kan, säger kollegan. 

••• 

9

HEDDA HALONEN 

Visst kan det bli lite 

extremt ibland, också i 

scoutsammanhang och inte 

minst då det gäller mat. 

Maten är en av de viktigaste komponenterna 

för att ett scoutevenemang skall bli 

lyckat. Alla har vi lite olika smak och fältförhållandena 

gör även sitt. Ofta smakar maten 

bättre efter en lång dag utomhus, men ibland 

lyckas inte ens det mest välbeprövade 

receptet när det kommer sinol i soppan eller 

vattenbristen tvingar en att koka räksoppa 

på Frisco… 

Scoutposten har pratat med några pojkar 

och hört sig för om deras favoritscouträtter, 

kårens gamla klassiker och vad de inte tycker 

om. Vi frågade följande: 

1) Vilken scouträtt är din favorit? 

2) Finns det något du inte gillar? 

3) Har din kår någon egen ”klassiker” 

som hör till på evenemangen? 

4) B hö di d å 

10 

Gallup 

EXTREMA MATUPPLEVELSER? 

Leo Moring 15 år, 

Sjöscoutkåren Havsörnarna 

1) Ärtsoppa är bäst 

2) Borschsoppa. Det kan nog vara gott 

men inte om man tillreder den själv över 

elden… 

3) Vi gör ofta chokobanan. 

4) Jag brukar inte ha med mig så mycket 

godis. Kanske lite lemonad, men man 

klarar sig helt bra utan. 

5) Det bästa var fi fisk 

och grönsakswok som 

vi lagade i folie över elden. Vi tillredde 

allt från början till slut av råa ingredienser 

ute skogen. 

Jonas Martin 13 år, Koffan (Åbo) 

1) Ärtsoppa. 

2) Jag tycker om allt. 

3) Nej, jag vet inte riktigt om vi har någon 

egen tradition. 

4) Jag brukar nog ha med mig godis, men 

man klarar sig bra utan. 

5) Jag kommer inte ihåg någon speciell 

matupplevelse. 

Lars Melakoski 14 år, 

Tammerfors Spejare 

1) Ärtsoppa. 

2) Det mesta går bra. 

3) Makaronigryta har vi ofta på kårens evenemang. 

4) Nej man behöver inte godis, men jag 

brukar ändå ha med mig. 

5) Det bästa var mexikansk gryta på en 

hajk när vi var jättehungriga! 

Niklas Evers 15 år, 


1) Det bästa man kan laga i skogen är nudlar! 

2) Jag äter nog allt... men Flygande Jacob 

är inte gott. Det är en slags låda med bacon, 

bananer och potatis... 

3) Chokobanan är en klassiker. 

4) Man behöver choko för ungarna och så 

måste man ha kaff ffe 

åt sig själv! 

5) Det bästa var när vi lagade borschsoppa 

ute i skogen. Vi visste inte att man kunde 

laga sådan själv helt från grunden. 

Ruben Moring 15 år, 


1) Pasta och köttsås är min favorit. 

2) Korv. Jag kan inte tåla korv, det är äckligt! 

3) Jag har inte varit med så länge, men de 

andra säger att det nog är chokobanan. 

4) Jag brukar ha med mig godis fast man 

egentligen inte behöver. Choklad och 

kaff ffe 

är viktigt! 

5) Den där borschsoppan ute i skogen är 

nog min bästa matupplevelse hittills. 

••• 

SCP207.indd SCP CP 10 

13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:37

SCP207.indd 11 

Scouter som är 

kändisar 

Har ni någonsin 

funderat på om 

era idoler gillar 

scouting? Kändisar 

som är eller har 

varit scouter, här 

har ni listan! 

Kung Carl XVI Gustaf 

(scoutnamn: Mowgli) 

Sveriges överlägset mest kän 

scout. Han började i vargung 

arna (så hette små pojkscouter 

förr – flickorna fl hette blåving- 

ar) som nioåring och lystrade 

till scoutnamnet Mowgli. Nu 

är han 60 år och har varit på 

massor av scoutläger. Kungen 

är förste hedersledamot i 

Svenska Scoutförbundet, hedersmedlem 

i Svenska Scoutrådet 

och hedersordförande i 

World Scout Foundation. 

Mariah Carey 

Det fi nns inga kända scouth 

torier om den wailande glitt 

glamoursångerskan, men att hon har varit 

scout vet vi från säkra källor. Glamourscout, 

helt enkelt. 

David Beckham 

Fotbollsstjärnan var minsann scout hemma 

i Leytonstone i England när han var liten. 

Men det sägs att den största anledningen till 

att han var med var att de spelade så mycket 

fotboll i scouterna… 

Mark Levengood 

Den fi nlandssvenska kändisen var scout i 

många år hemma i Esbo i Finland. Han var 

vansinnigt kär i sin scoutledare Mikaela. 

Alice Bah 

Som liten scout i Småland tyckte Alice att 

det var för mycket regler och för lite tävling 

i scouterna. Men i efterhand är hon glad att 

hon lärt sig hur man ska klara sig i naturen, 

om hon någonsin skulle bli kidnappad och 

avsläppt i skogen! 

Lasse Åberg 

När Trazan-Lasse var scout på 50-talet var 

han känd som “Ålen”. Utan scouterna säger 

han att han hade varit en hopplöst förlorad 

storstadsgrabb. 

Neil Armstrong 

Den första mannen på månen var en riktig 

superscout. Han var aktiv scout hela sin 

uppväxt och när han 1969 tog det berömda 

steget ut på månens yta hade han med sig, 

just det, en scoutlilja. Den berömda liljan är 

väl bevarad och fi finns 

att beskåda på WOSM: 

s (World Organisation of the Scout Movement) 

högkvarter i Genève. Hittills har tolv 

astronauter varit uppe på månen, och endast 

en av dem har inte fått sina kunskaper via 

scoutingen. 

Jorma Ollila 

Nokias före detta vd började i tiderna sin 

scoutkarriär i Vaasan Metsäveikot. 

Carl Gustaf Emil 

Mannerheim 

President Mannerheim utnämnes 

16.8 1919 till första heders- 

cout inom den fifinska 

scoutrö- 

lsen. Mannerheim donerade 

n scouterna Mannerheimspänsom 

delas ut till unga scoutle- 

a kända scouter... 

ho, politiker 

Dean Anderson, MacGyver i 

rlsson, tidigare statsminister i 

ques Chirac, Frankrikes president 

Bill Clinton, före detta president 

i USA 

Celine Dion, sångerska 

Walt Disney, serieskapare 

Drottning Elisabeth II av England 

Peter Eriksson, språkrör i miljöartiet 

Carrie Fisher, prinsessan Leia i 

tar Wars 

Bill Gates, världens rikaste man 

Richard Gere, skådespelare 

Harri Holkeri, politiker 

hn F Kennedy, före detta presii 

USA 

Lars Leijonborg, partiledare i folkpartiet 

Indiana Jones, äventyrare 

Knatte, Fnatte, Tjatte, seriefigurer fi 

Paul McCartney, artist 

Jim Morrison, artist 

Janne Niinimaa, ishockeyspelare 

Snobben, seriefigur fi 

Steven Spielberg, regissör 

Carl-Henric Svanberg, vd för Ericsson 

Pehr Evind Svinhufvud 

Björn Wahlroos, Sampos koncernchef 

Venus Williams, tennisproffs ff 

Daniel Radcliff ff (spelar Harry Potter) 

••• 

ORGINALTEXTEN INGICK I DEN SVENSKA 

SCOUTTIDNINGEN REDO I NUMMER 4/06 

ILLUSTRATION: ANNA AF HÄLLSTRÖM 

Känner du till fl era 

kända scouter? Tveka 

inte, maila tipsen 

till oss på adressen 

scoutposten@fissc.fi fi fi. 

11

EVA NYBERG 

Kom ihåg 

Scoutveckan 

23–29 april! 

Den traditionella scoutveckan firas fi 23–29.4. Under scoutveckan 

ordnas många olika jippon och händelser som t.ex. stadsmanövrar, 

parader, hajker och tävlingar. Scoutveckans viktigaste dag är St Gö- 

ransdagen som många kårer fi 

rar genom att dubba och premiera 

sina medlemmar. St Göran och berättelsen om hans kamp mot 

draken är en central berättelse inom scoutingen. 

St Göran, scouternas skyddshelgon. 

12 

För att vi scouter ska få 

stöd, uppmuntran och beundran 

i samhället måste 

vi synas i det. Scoutveckan 

och dess evenemang ger oss 

chansen! 

Här kommer några 

tips på vad ni kan 

göra i er kår: 

• Bjud in lokal media till 

kårens patrullmöte el- 

ler flockmöte. fl Se till att er 

verksamhet syns och hörs! 

Hitta på ett tema för mötet 

som ni tror överstiger nyhetströskeln. 

• Delta i skolprojektet, ett 

av jubileumsårets 9 evenemang. 

• Håll patrull- eller fl ockmötet ute på ett off ffentligt 

ställe. Kan nå- 

gon ledare spela gitarr? Ordna ett lägerbål på en synlig plats och 

bjud in andra kårer. Inför sommarens läger är det bra med lite lägerbålsträning 

och vad är bättre reklam för scouting än en mysig 

eld med god stämning omkring? (Kom ihåg att be om lov för att 

göra upp eld!) 

Gör er synliga på scoutveckan! 

• Hitta på ett eget kårjippo ute på byn. Stek plättar åt förbipasserande, 

ordna en liten tävling med inbjudna föräldrar. Material 

för tävlingar hittar ni på FiSSc:s webbplats (www.fissc.fi fi fi), 

man 

kan ju använda den där vargungedagens färdiga program även 

om kåren aldrig hann befatta sig med det tidigare… 

• Lek stereotypa scouter och hjälp tanter (och andra) över gatan, 

medan en annan grupp delar ut hemlagade småbröd. Huvudsaken 

är att ni SYNS på stan några timmar. 

• Kolla vad de andra regionerna har på G under scoutveckan, det 

är ju bara att göra en scoututfärd och delta! 

• Ge blod med en kompis på Blodtjänsten. Under scoutveckan kan 

dagens goda gärning vara ganska stor, tycker jag. 

• Om kåren har någon att dubba kan ni ordna en liten dubbningsceremoni 

på en mycket synlig plats. Kanske lite varm saft om det 

är en kall dag. ••• 

FIRA 100 ÅR MED ESPERANTO 

På sin 100-årsdag den 28 april 2007 ordnar Esperantoförbundet 

i Finland en stadsmanöver i Helsingfors. Eftersom födelsedagen 

infaller under scoutveckan inbjuds särskilt scouter i alla åldrar 

att delta. Skolta Esperanto-Ligo (esperantoscouterna) har lovat 

donera sin lärobok ”Jhxamborea lingvo” till alla grupper som 

deltar med minst fem medlemmar och anmäler sig till SEL: 

s ordförande carola.antskog@klerfonte.fi, fi 050-581 7272 senast 

den 12 april. 

Runt om i staden finns fi personer som representerar olika epo- 

ker i esperantoförbundets historia. Dessa personer delar ut och 

tar emot kuponger med frågor och svarsalternativ. De inlämnade 

kupongerna deltar i utlottning av priser. Tävlingen är öppen för 

alla som rör sig i Helsingfors den 28 april mellan kl 9 och 12. 

Man kan delta också utan förhandsanmälan och starta var som 

helst. Förbundets första ordförande stöter man på i närheten av 

Norra Esplanaden 39, där förbundet grundades. ••• 

CAROLA ANTSKOG 

SCP207.indd S 12 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:39

RESULTAT FR ÅN 

ADVENTSKALENDER- 

FÖRSÄLJNINGSTÄVLINGEN 

Regioner Antalet kårer 

som sålde 

Helsingfors och östra Nyland 16 6276 

Västra Nyland 15 5572 

Sydvästra Finland 5 1238 

Åland 3 356 

Österbotten 10 1079 

Kalendrar sålda i 

regionen 

Totalt sålde 49 kårer 14 521 kalendrar i år. Det är ett bra resultat! 

De tre superförsäljarna var i år: 

• 

• 

• 

Navigatortalkon 

Finlands Svenska Scouter r.f:s skolningsbåt skall rustas upp inför seglingssäsongen av oss medlemmar. 

Navigatortalkona arrangeras för alla FiSSc-medlemmar över 13 år. 

Platsen för talkona är Lovisa Båtvarv där s/y Navigator är upptagen för vinterförvaring. 

FiSSc bjuder på mat och logi, men det går också bra att delta bara en dag. 

Talkona hålls 21.4 (VNS & HÖNS) och 5–6.5 (ÅSVFS). Anmäl till din regionsekreterare 

vilket talko du önskar delta i. ••• 

SJÖSCOUTKÅREN VIKINGARNA 90 ÅR 

Nestor Kalk, Sjöscoutkåren Seaboys med 200 sålda 

Mikael Boman, Scoutkåren Nybyggarna med 110 sålda 

Oliva Rolin, Scoutkåren Tre Björkar med 100 sålda 

De två som lotten föll på i år var: 

• Jennieca Malmberg, Lovisa Scoutflickor fl 

• Freja Wikholm, Sjöscoutkåren Stormfågeln 

FiSSc gratulerar vinnarna! ••• 

Den äldsta verksamma sjöscoutkåren i Finland fyller 90 år, 

det måste ju fi firas 

med festerna två! 

Dagsfest med roligt program, trevligt sällskap och gott kaffe: ordnas lördagen den 14 april 2007 kl. 12.00 

på Njk-Björkholmen, Drumsö. 

Kvällsfesten med god mat, dans och trevligt sällskap ordnas samma kväll på samma plats klockan 18:30. 

Alla 18 år fyllda Vikingavänner är välkomna. Priset är 25 € och kan betalas in på konto 

Nordea 102135-26072. Klädsel: mörk kostym. Ni vill väl inte missa festen? 

Anmälningar till kvällsfesten (och eventuella frågor): jubileum@vikingarna.fi, fi senast den 5.4 

(kom ihåg att anmäla eventuella allergier). 

Hjärtligt välkomna! Sjöscoutkåren Vikingarna 

Rättelse 

Bilderna på sid. 28 i Scoutposten 

1/2007 var inte tagna av Seela Sorvari 

utan av Poppis Suomela. 

SCP207.indd 13 13.3.2007 13.3.22 16:10:41 

13

Skepparkurs 

– TEORI OCH PRAKTIK 

14 

Teori 5–6.5 i Lovisa 

Praktik på s/y Navigator 

Börjar skärgården kännas för bekant? 

Längtar du efter öppet hav utan land i siktet? 

Då är det dags att delta i Skepparkursen och avlägga högsjöcerti- 

fi katet. Förhandskraven för skepparkursen är skärgårdscertifi fikat 

och 

Navigationsinstitutets kustnavigationskurs (eller motsvarande kunskaper). 

17 års åldersgräns. 

Mera information om kursen och certifikatet fi fi finner 

du på FiSSc:s 

webbplats. Anmäl dig till din regionsekreterare Eva Nyberg 

(eva.nyberg@hess.fi). fi ••• 

Se den kompletta 

händelsekalendern på 

www.scout.fi. fi 

Över 35 års erfarenhet; 

egen tillverkning av 

kårhalsdukar och 

broderade eller 

tryckta märken etc 

Lars Laxén 

Centertex Oy 

PB 48 

65 101 VASA 

tfn 06-312 5179 

fax 06-312 5163 

e-post lars.laxen@centertex.com 

SCP207.indd C 14 4 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:43

Nya y säkerhetsföreskrifter 

Finlands Scouter har uppdaterat säkerhetsföreskrifterna att motsva 

gällande bestämmelser. De nya säkerhetsföreskrifterna träder i kraft 

maj och skickas till kårerna med Kårpost 3, postning 29.3. Säkerhets 

föreskrifterna kommer också att finnas fi i den uppdaterade kårmappen 

som på svenska utkommer till hösten. 

Säkerhetsföreskrifterna är viktiga att känna till för alla som fungerar 

som ledare i kåren. 

Föreskrifterna består av fyra helheter: 

1. Myndighetskrav gällande säkerhet 

2. Krav på utfärds- och lägerverksamhet 

3. Anvisningar för scoutverksamhet 

4. Scoutförsäkringen 

Du kan också beställa Säkerhetsföreskrifterna kostnadsfritt från 

Frida Lundberg (09) 2533 1128. De fi nns också som pdf på 

www.fissc.fi fi fi -> publikationer. ••• 

Kom med på Första Hjälpen 3 

7-9.9 & 21-23.9 i Västanfjärd 

Finlands Röda Kors/Åbolands distrikt och Finlands Svenska Scouter ordnar en gemensam Första Hjälpen 3-kurs. 

Kursen är fördelad på två veckoslut, det första går av stapeln 7-9.9 och det andra 21-23.9. 

Kursen hålls på Brännboda skola i Västanfj fjärd. 

Kursen omfattar ca 40h och centrala teman är bland annat: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Röda Korsets ideologi och scoutingens grundprinciper 

Första omsorg 

Första Hjälpen-gruppverksamhet 

Psykiskt stöd 

Kartövning 

Första Hjälpen-maskering 

Frivilliga räddningstjänsten m.m. 

Kursen kostar 100 €. I priset ingår bussresor (Åbo-Västanfjärd-Åbo), fj mat, övernattning (på golv) samt föreläsningsmaterial. 

För att delta i kursen bör du ha ett giltigt Första Hjälpen 2-intyg d.v.s. du bör ha deltagit i kursen under de tre senaste åren. 

Kursen har 30 platser, så anmäl dig genast för att vara säker på att du ryms med! Före kursen kommer alla anmälda att få ett 

kursprogram, deltagarlista, utrustningslista samt betalningsanvisningar. Anmäl dig senast den 25.5! Kursen ordnas i samråd 

med Svenska studiecentralen. 

Anmälningar (och förfrågningar) riktas kårvis till regionsekreterare Sara Carlström (sara.carlstrom@scout.fi, fi 050-5405083) 

senast den 25.5. Kom ihåg att rangordna kårens anmälda samt att meddela ev. specialdieter samt om du/ni kommer att åka 

med den gemensamma busstransporten. Reseersättning utbetalas för resekostnader som överstiger 9 €. 

Välkommen på kurs! 

Hälsningar, 

Tommy Mattsson, hälsovårdssekreterare Sara Carlström, regionsekreterare 

Finlands Röda Kors Finlands Svenska Scouter rf. 

Åbolands distrikt Ålands och sydvästra Finlands scouter 

SCP207.indd 15 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:43 

15

JANINA LINDGREN 

FOTO: ANDERS FORSS 

TELEMARKKURS 

10.2 2007 

En solig lördag i februari samlades fyra 

hurtiga flickor fl och en stackars lärare 

utanför skiduthyrningen i Talmabacken 

i Sibbo. Dessa var deltagarna Annika 

Rajala, Cilla Björqvist, Sonja Petau, 

Janina Lindgren och läraren Andy 

Forss. 

Trots Gunzis illabådande telefonsamtal kvällen innan gällande 

skiduthyrningens utbud hittade vi alla telemarkutrustning 

åt oss. Efter några ”Hur funkar det här riktigt?” 

och ”Det här känns helt mystiskt!” ställde vi oss på skidor 

i det strålande vädret. Under det första åket ner för barnbacken 

tror jag nog vi alla kände oss som Bambi på hal is, 

men Andy gjorde sitt bästa för att få oss att hitta den rätta 

stilen. 

Efter två timmars försök med många skratt och glada 

miner hade vi nog förstått att tanken med telemark är att 

böja på benen i tur och ordning och Andy påstod att vi 

började få några riktigt fi fina 

svängar (åt ena hållet i varje 

fall). Det blev dags för lunchpaus, medan Andy hämtade 

kakao åt oss kunde vi konstatera att kursen nog kommer 

att få fulla poäng av samtliga deltagare redan tack vare allt 

det bjöds på! 

Vi fortsatte ännu i några timmar till och efter lite privat 

undervisning fi 

ck vissa av oss aha-upplevelser som gjorde 

att svängarna gick allt bättre. ”Det är bara att lyfta på hälen 

så går det ju!” Andra hade kanske märkt detta redan i 

ett lite tidigare skede... Under choko-pausen fi 

ck vi se oss 

själva på video, en syn som bjöd på ännu flfler 

skratt. 

Tack för en annorlunda kurs! Jag tror inte jag är den 

enda som blev inspirerad att öva lite mer på svängarna. Vi 

hoppas på en fortsättningskurs nästa vinter! ••• 

Vänster: Dags för teknikdiskussion 

Höger: Efter några timmar började det gå riktigt bra! 

16 

Världens bästa detektiver, kluriga gåtor, 

20 000 scouter, delfi finer 

och ett himla liv! 

Allt hitta 

Tammerf 

På en och 

samma 

gång! 

Den 9-10 ju 

ler och bång 

på gång i Ta 

storfesten ä 

Är du varg 

Då har du n 

färdigheter 

eller Kitty! 

Du patrul 

Ta med för 

rusta dig m 

detektivkän 

med din patrull ska du lösa mysterier runt omkring i Tammerfors. Kanske 

stöter ni på Sherlock Holmes längs vägen! 

Är du roverscout med hemliga drömmar om att vara 

Bond-agent? 

Nu har du möjligheten! Du får testa hur skicklig och smidig du är i en 

spännande stadsmanöver. Utrusta dig med finesser, fi känsla för stil och 

en charmant blick så ska det nog gå vägen! 

När gåtorna blir för många eller för kluriga kan man alltid ta sig en 

avslappnande åktur i någon av Särkäniemis attraktioner eller kanske 

samtala en stund med en stillsam delfin? fi 

Hela mysteriets höjdpunkt är förstås den stora jubileumsfesten på 

kvällen som kommer att vara späckad av program! Där behövs du för 

att vi dessutom ska få till stånd ett himla liv! 

Du träff ffar 

säkert vänner från WIK 2006 och dessutom nya vänner! 

Alla FiSSc:ar bor tillsammans och vi har ett mysigt lägerbål tillsammans 

som avslutning på den spännande dagen. 

Se nu till att alla dina scoutkompisar är anmälda och håll ögonen 

öppna för alla eventuella ledtrådar.... Allt som innehåller ordet Storfest 

lönar sig att undersöka noggrant, det kan ligga en hund begraven 

där.... 

Vi ses se på 

STO TORFEST! 

SCP207.indd S 16 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:45

nov 

Jubileumsutställning 

1.11–2.12 

Helsingfors 

Veteraninsats 

oktober– 

november 

okt 


september– 

oktober 

Vasa 

sept 


5.7–19.8 

Villmanstrand 


6.12–20.1 2008 

Uleåborg 

dec 

Jubileumsåret 

Överraskningar genom samarbete! 

Storfest 

Skolkampanj 

Totalt deltar över 200 kårer i skolkampanjen 

under scoutveckan 23.4−29.4. 

Av dessa är 30 st från FiSSc. Tillsammans med elever från 

klass 5–6 spelar de skolkampanjspelet ”Sex scouter”. Spelet 

går ut på att med hjälp av ordförklaring och tankenötter 

tillsammans lösa de uppgifter spelets rollfigurer råkar ut för. 

Förutom spelet berättar kårerna om scoutverksamheten bl.a. 

med hjälp av en ryggsäck packad med scoutföremål. 

www.scout.fi/skolkampanj 

Jubileumsläger 

Delta under sommarens kårläger i 

festligheterna inför jubileumsdagen, 1.8.2007. 

aug maj 

juli 

juni 

Jamboree Jubileumsläger 2007 Suurjuhla – Storfest Jubileumsutställning Frimärken 

27.7–8.8 

juli–augusti 

9–10.6 

1–22.6, Tammerfors 9.5 2007 

jan 

Fredsbyggaren 

aktuell redan 

år 2006 

Jubileumsåret är ett enastående tillfälle för dig och din kår. 

I denna kalender hittar du aktuell information 

om Jubileumsårets händelser. 

Mera information angående jubileumsåret 

på www.scout.fi/2007 

Kom med på århundradets födelsedagsfest 

9−10.6 till Tammerfors! 

Anmäl dig genast till kårens Storfest 

kontaktperson, den s.k. agenten. 

Din anmälningsblankett bör finnas 

hos agenten senast 23.3.2007. 

Ilustrerad av Antti Tiainen 

På programmet bland annat hantverk, 

utomhusleken ”100 scoutländer”, att baka en 

födelsedagstårta och ett oförglömligt lägerbål. 

www.scout.fi/jubileumslager2007 

Scouting 100 år 

– Jubileumsutställning 

8.1–9.2, Åbo. 

Finlands Scoutmuseum 

Foto: Väinö Teittinen 

feb 


20.2–29.3 

Kuopio 

Kårchefsträff 

24.2 

mars 


3–30.4 

Lahtis 

april 

Skolkampanjen 

23–29.4 

under 

scoutveckan 

17 

13.3.2007 1 

16:10:50

TITTI EDELMANN 

Småkryp 

Så här på våren börjar börjar 

man lätt längta efter sommaren 

och allt det fi fina 

den för med 

sig. I väntan på att de riktiga 

insekterna skall dyka upp kan 

du enkelt förlänga säsongen 

genom att redan nu göra 

sländor och andra småkryp att 

fästa i t.ex. scouthalsduken. 

Under ett patrullmöte hinner alla göra ett par 

stycken olika, och på en kväll hinner du göra 

sländor och myror åt alla dina släktingar och 

vänner. 

Du behöver: 

• säkerhetsnålar 

• scoubidou -plastband 

(säljs i välförsedda 

hobbybutiker och pappershandlar) 

(-tunn ståltråd) 

Tips! 

Fäst säkerhetsnålen på byxbenet, eller i en tygbit. 

Det blir lite enklare och du löper ingen risk 

att knyta din slända på säkerhetsnålens nåldel. 

18 

SCP207.indd dd 18 

7. . Ben: Gör tre (eller fyra om du gör en 

spindel) ca 5 cm långa stumpar med ståltråd 

i. Vik dem dubbelt på längden och sätt in i 

var sin knut mitt på kroppen. När du knutit 

hela kroppen färdig kan du böja benen 

som du vill ha dem. Om du vill göra t.ex. 

6. 

2. 

4. 

8. Vingar mitt på 

kroppen: Gör det 

mittersta benparet 

av en lite längre bit 

band. Lägg två öglor 

på bandet innan du 

Gö å hä 

1. 

3. 

5. 

av bandet och trä i en tunn ståltråd. Nu får du ett 

n forma som du vill. Ståltråden får gärna vara lite längre 

än scoubidoubandet så kan du vika ändorna runt bandet så ståltråden inte glider ur. 

9. Fjärilsvingar: Trä ståltråd i en lite längre stump band (ca 

10-15 cm) och forma bandet till konturerna av fjärilsvingar. 

Vik så att de båda ändorna ligger parallellt i mitten. När du 

knyter fjärilens kropp lägger du vingarna över säkerhetsnålen 

så att du knyter knutarna runt både säkerhetsnålen och 

vingdelens ändor. 

Om du gör något annat 

småkryp än en slända 

skall du naturligtvis inte 

lämna några ving-öglor när 

du trär ändorna genom 

säkerhetsnålsögat. 

Du kan trä in ståltråd i antennerna 

också, och t.ex. 

rulla ihop dem. •••


SCOUTA TILL DIN 

telefon 

Nu kan du få din mobiltelefon att vara scout. 

Eller nästan i alla fall. Med ringsignaler och 

logon kommer du rätt långt. 

För första gången kan du beställa scoutprodukter till din mobiltelefon. 

Det är Salpausselän partiolaiset som kommit på den idén. 

− Kvällstidningarna, och alla andra tidningar för den delen, är fulla 

med annonser för logon och ringsignaler för mobiltelefoner. Det här 

är en stor business och vi insåg att vi kan vara med i den, säger Petri 

Louko, verksamhetsledare för Salpausselän partiolaiset. 

Tjänsten öppnades 10 december och sedan dess har det i stadig 

takt strömmat in beställningar. Hur många kan Louko i det här skedet 

inte uppskatta. 

− Bland scoutvänner och bekanta har jag nog hört en och annan 

mobiltelefon som spelat scoutlåtar, säger han. 

I nuläget fi 

nns det att välja mellan sju färglogon och elva ringsigna- 

ler. Tanken är att det skall komma fl 

er inom kort. Bland annat kom- 

mer Salpausselän partiolaiset att utlysa en logotävling där uppgiften är 

att designa en scoutig logo för mobiltelefonen. 

− Det största problemet för tillfället är att hitta scoutsånger som 

går att göra till ringsignaler. Väldigt få sånger fifinns 

sparade. De som vi 

nu har är tagna från de enda två cd-skivor som fifinns. 

Vi saknar speci- 

ellt ungdomligare versioner av scoutsångerna. De ringsignaler som nu 

fi finns 

lockar kanske inte den unga målgruppen. 

Louko säger att de också fått frågan hur etiskt det är att tjäna pengar 

på scouter, men han menar att skulle inte de göra det så skulle 

någon annan göra det. 

− Vårt budskap är ”Köp 

en scoutprodukt och understöd 

scoutverksamheten”. 

Ringsignalerna och logona 

kostar tre euro styck och 

vinsten går till vårt distrikt. 

Det här är helt enkelt ett 

sätt för oss att samla in mera 

medel för vår verksamhet. 

Det enda undantaget är Finlands 

Scouters logo där vinsten 

går till Finlands Scouter. 

••• 

HEIDI NURMINEN 

Så här får du 

ringsignaler och logon 

1. Klicka in dig på http://www. 

sapa.partio.fi fi/mobiili/ 

2. Skicka ett textmeddelande 

SCO xxx (=produktens kod) 

till numret 17211. 

3. Du får ett svarsmeddelande 

som du öppnar. 

4. Logon eller ringsignalen 

sparas i din telefon 

1. Kom ihåg att 

kontrollera med 

den som betalar 

telefonräkningen att 

det är okej att du 

beställer. Priset är 3 

euro per logo eller 

ringsignal. 

2. Kontrollera även att 

din mobiltelefon kan 

hantera produkterna. 

Scout ända ut i 

fi fingerspetsarna? 

Då 

kanske en scoutmobil är 

något för dig. 

Jubileumsläger 

i sommar 

heten hundra år. Den gemensamma 

jubileumsdagen kan vi alla tillsammans 

fi fira 

på kårläger den 1 augusti. Hur går 

det till? Till exempel genom att man på 

alla läger samtidigt hissar fl flaggan 

för 

scoutingens nya århundrade. 

Flaggorna i topp 1.8.2007 

Den 1.8.1907 blåste scoutrörelsens grundare Robert Baden- 

Powell i sitt kudu-horn och inledde alla tiders första scoutläger. 

Kort därefter spred sig scoutrörelsen runt omkring i världen. 

För att fi fira 

de 100 åren har världsorganisationen bjudit in 

alla världens scouter till att 1.8 kl. 8.00 lokal tid, hissa flflag- 

gan för scoutverksamhetens nya århundrade och fifira 

rörelsens 

hundraåriga historia genom att förnya sitt scoutlöfte. 

Festligheter 

världen över 

När klockan är 8.00 

i Storbritanien, kan 

man bl.a. via internet 

följa med 

festligheterna på 

Brownsea Island. I 

festligheterna kommer 

åtminstone en 

scout från alla världens 

scoutländer 

att medverka. För 

mer information se 

eng.scouting2007. 

org (Scouting´s 

Sunrise). 

Jubileumsdagens program 

Väckning 

kl. 8.00 Flagghissning, Scouting´s 

sunrise 

Morgonmål 

Förmiddagens ÖP: bygga, snickra, pyssla 

Lunch 

Eftermiddagens ÖP: terrängleken 

”Hundra scoutländer” 

Middag 

Födelsedagstårta 

Simning / fritid 

Lägerbål 

Modell- 

Kvällsmål 

program för 

kårerna 

Jubileumslägerguiden 

är ett hjälpmedel 

som utarbetats 

för att hjälpa din kår att planera scoutingens hundraårsjubileumsläger. 

I guiden fifinns 

ett färdigt modellprogram för ju- 

bileumsdagen. Fler tips kommer att fifinnas 

på webben under 

www.scout.fi fi /jubileumslager och www.partio.fi fi/juhlaleiri2007. 

Temat för jubileumsdagen 1.8 är internationellt – för att 

lyfta fram att det är den internationella scoutrörelsens hundra 

år vi firar. fi Såväl programmet som t.ex. måltiderna är planerade 

enligt temat. 

Förutom kårens aktiva medlemmar och lägerdeltagarna kan 

det vara festligt att bjuda in äldre scouter för att fira fiscouter- nas gemensamma festdag! Guiden fi nns tryckt på fi 

nska.Valda 

delar publiceras på nätet på svenska under www.scout.fi/jubifi leumslager. ••• 

mer info finns fi på 

www.scout.fi/jubileumslager 

fi 

19

B-P:s, scoutingens grundares, 

sista budskap 

Kära scouter 

Om ni har sett skådespelet ”Peter Pan” 

minns ni säkert hur rövarhövdingen hela 

tiden höll på med att skriva sitt dödstal 

eftersom han var rädd för möjligheten att 

han inte skulle hinna hålla sitt tal då hans 

sista stund skulle komma. Det är litet på 

samma sätt med mig och även om jag inte 

just nu är döende kommer jag att dö någon 

dag och därför vill jag lämna er mitt 

avskedsbudskap då vi skiljs. 

Minns att detta är de sista orden ni får 

av mig, så tänk på dem. Mitt liv har varit 

det lyckligaste och jag hoppas att också 

var och en av er skall ha ett lyckligt liv. Jag 

tror att Gud har sänt oss till detta roliga 

jordeliv som lyckliga och för att gjädja oss 

åt livet. 

Genom att studera naturen märker du 

hur rikligt med skönhet och förunderliga ting 

Gud skapat i världen för dig att njuta av. 

Var tillfreds med din andel och använd 

den på bästa möjliga sätt. Se de ljusa sidorna 

framom de mörka. 

Den rätta vägen till lycka är att göra 

andra människor lyckliga. Försök lämna 

den här världen litet bättre än du fann den 

och då det blir din tur, kan du dö lycklig 

förvissad om att du åtminstone inte helt 

slösat din tid utan gjort ditt bästa. ”Var 

redo” att leva lyckligt och dö lycklig på 

detta sätt. Håll alltid ditt scoutlöfte också 

då du inte längre är pojke och må Gud 

hjälpa dig i det. 

20 

Din vän 

(Upphittat bland B-P:s papper 

efter hans död 8.1.1941) 

Den 1.8.1907 blåste scoutrörelsens grundare 

Robert Baden-Powell i sitt kudu-horn och inledde 

alla tiders första scoutläger. 

NYA BÖCKER, NYA ÅLDERSGRUPPER 

– NYTT PROGRAM 

År 2010 skall alla scouta 

med nya metoder 

Arbetet med det nya 

scoutprogrammet fortsätter 

efter att målen för fostran 

och de nya åldersgrupperna 

godkändes på Finlands 

Scouters medlemsmöte 

i november. Nu när 

ramarna är klara har olika 

projektgrupper börjat jobba 

med åldersgruppernas egna 

program. 

Johanna Virkkula är vicechef för hela det 

gigantiska projektet. 

Varför behövs det ett nytt program för 

scouterna i Finland? 

− Scoutprogrammets viktigaste uppgift 

är att stöda unga och barn i deras tillväxt, 

så att de blir lyckliga och glada vuxna som 

vill och kan göra världen till en bättre plats. 

Vårt nuvarande program funkar kanske 

riktigt bra i en del kårer, men det mesta jag 

under många år hört är sådant som att det 

nuvarande programmet är svårt att använda, 

eller att det inte alls går att använda. 

Det Johanna pratar om syns till exempel 

i årsrapporterna som varje kår skickar in. 

Ungefär varannan vargunge avlägger ett 

skedesmärke under ett kalenderår vilket 

alltså betyder att varannan inte gör det. 

− Då det nuvarande programmet bygger 

på att man t.ex. som vargunge märker hur 

man går framåt och blir bättre genom att få 

ett märke, så är det ju lite tråkigt att bara 

varannan vargunge får uppleva det under 

ett år. 

Ett annat exempel är roverscoutprogrammet 

− enligt kårchefsbarometern från 

2005 tycker närmare 90 procent av kårcheferna 

som svarat att roverscoutprogrammet 

fungerar medelmåttigt eller dåligt. 

En stor förändring, kanske den som 

kommer att märkas mest är de nya åldersgrupperna 

som blir flfler. 

I framtiden inde- 

las scouterna i fem åldersgrupper: barn, 

ung skolelev (7−9 år), äldre barn, skolelev 

(10−12 år), de lägre tonåren. (12−15 år), 

tonåren (15−17 år), unga vuxna (18−22 år). 

De här åldersgrupperna är genomtänkta av 

den grupp som skrivit målen för fostran. 

En sak som många har varit oroliga för är att 

det nya systemet slukar för mycket ledarresurser, 

vad tror du om det? 

− De som talat med mig särskilt om denna 

farhåga har oftast räknat ut att om de i 

kåren nu behöver ledare för tre åldersgrupper 

så behöver de fl fler 

ledare för fem åldersgrup- 

per. Ett vanligt problem jag tyckt mig märka 

är att kårerna just nu också skulle behöva 

fl flera 

ledare. Hur många ledare som behövs i 

det nya programmet är något vi funderar på 

i vår, och hoppas på att kunna berätta mer 

detaljerat om detta till sommaren. I nuläget 

ser det ut som att ett av de verktyg kårerna 

får i samband med övergången, är samlade 

tips och idéer för hur sådana som lyckats 

värva nya vuxna till kåren har gjort. 

Johanna Virkkula kommer från Kyrkslätt 

Scouter. Nu fungerar hon som vicechef för 

Nytt program 2010. 

SCP207.indd S 20 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:53


Kom med 

och påverka 

Vill du jobba med om att t.ex. kommentera 

det material som produceras 

inom ramen för Nytt program 2010? 

Gå då in på länken http://www.webropol.com/P.aspx?id=134965&cid=35316 

201 och anmäl dig till insynsnätverket. 

Genom att delta får du vara med om 

att påverka det nya scoutprogrammet. 

Dina åsikter är viktiga! 

Har du frågor gällande 

arbetet? 

Mejla Sussi Björkman, 

sussi.bjorkman@te-centralen eller ring 

utvecklingschef Merja Leinonen, tfn 

(09) 2533 1132. Info om Nytt program 

2010 fi finns 

också på adressen www. 

partio.fi fi/ohjelmauudistus 

UTMANADE ATT HÅLLA 

KOLL PÅ ALL VERKSAMHET 

Scoutposten fortsätter sin 

serie där vi presenterar de 

olika organen inom FiSSc. I 

det här numret presenteras 

verksamhetsgruppen som i 

princip håller i tyglarna för 

all verksamhet som ordnas 

inom Finlands Svenska 

Scouter r.f. 

Arbetsfältet är brett och utmaningarna för 

gruppen är många. I år jobbar de extra hårt 

med att jobba fram en klarare fördelning 

mellan pl-grundkursen och pl-fortsättningskursen. 

På vilket sätt kommer den vanliga patrullscouten 

att märka skillnad i sitt scoutliv efter 

förnyelsen, förutom att åldersgruppen kommer 

att heta någonting annat? 

− Det bästa vore om patrullscouterna 

upplevde att den egna patrullen är trevligare 

än tidigare (fast det är nästan samma 

människor som tidigare), och att det finns fi 

vuxna som lyssnar. Patrullscouterna får en 

ny bok, märkena som avläggs kommer att 

se nya ut och ledaren pratar en tid om det 

nya programmet. I övrigt hoppas jag att den 

vanliga patrullscouten inte märker någon 

större skillnad. 

Vilka saker tycker du att är viktigast med hela 

processen? 

− Det viktigaste, tycker jag, är att barn 

och unga i alla kårer får uppleva det bästa 

scoutrörelsen har att erbjuda − gemenskap, 

framgångar, aktiviteter i naturen. Projektets 

viktigaste resultat blir nog våra böcker. Jag 

vill se klara, tydliga och relevanta saker i 

dem, och jag vill att de inspirerar mig till att 

göra mitt bästa i kårverksamheten. 

På hösten testas programmet av pilotkårer, 

och på våren 2008 görs programmet klart 

utgående från feedbacken från pilotkårerna. 

I augusti 2008 skall det nya programmet 

finnas fi på webben både på svenska och fin- 

ska. Böckerna hinner ut till jul 2008. 

Det finns fi områden som särskilt kan int- 

ressera FiSScar – för det första givetvis det 

Vad jobbar verksamhetsgruppen just nu med? 

Det som just nu är på tapeten är att göra 

en klarare uppdelning mellan pl-grundkurs 

och fortsättningskurs, få användbart material 

ut på FiSScNät och förbättra åldersgruppernas 

sidor där. Som bäst håller scoutledargrundkursens 

kursbeskrivning på att 

omformas. 

Årets utmaning för verksamhetsgruppen? 

Det som är s pännande är att se hur 

”Programförnyelsen 2010” påverkar vår 

verksamhet och hur stora insatser det kommer 

att kräva av oss. 

Vad är roligast med att jobba i verksamhetsgruppen? 

Att jobba för att scoutingen skall bli 

bättre och det att vårt arbetsfält är så brett. 

Till program och utbildning hör ju en massa 

olika saker, vilket också gör att det blir rätt 

utmanande att hålla kolla på allt som sker! 

MARIA HOLMSTRÖM 

svenskspråkiga och hur det nya programmet 

skall anpassas så att det passar också de finfi landssvenska scouterna. Ett annat område 

som säkert intresserar FiSScarna är sjöscoutprogrammet. 

För den som är intresserad av 

att kommentera planerna lönar det sig att 

anmäla sig via e-postadressen: 

ohjelmien.uudistus@partio.fi fi eller 

johanna.virkkula@partio.fi. fi 

Meningen är att de kårer som vill skall 

kunna ta det nya programmet i bruk på 

hösten år 2008 och att alla Finlands scouter 

skall följa det nya scoutprogrammet år 

2010. ••• 

Hur ofta träff ffas 

verksamhetsgruppen? 

Vi har möten ungefär en gång i måna- 

den, förutom på sommaren då vi träffas ff ett 

veckoslut för att visionera för kommande 

år. 

Hur stort ansvar har de enskilda gruppmedlemmarna? 

Alla gruppmedlemmar har egna ansvarsområden; 

Ordförande (styrelsens programansvariga), 

vice ordförande (styrelsens utbildningsansvariga), 

utbildningsinstruktörer 

(ansvarar så klart för utbildnining), vargunge-, 

patrullscout- och roverscoutprograminstruktörer 

(ansvarar för programmet 

i den specifika fi åldersgruppen), tävlingsinst- 

ruktör, andlig och etisk fostran och temaportfölj. 

Alla tar så mycket ansvar de känner 

att de vill ta och man kommer överens om i 

handslaget. De olika portföljerna kan kräva 

olika mängder arbetsinsatser beroende på 

vad som just då är viktigt. Alla har ansvar 

21

för sina uppdrag, medan ordförande och 

vice ordförande har ansvaret för helheten. 

Verksamheten omfattar rätt mycket. 

Hur utmanande är det att försöka hålla koll 

på allting? 

Det är faktiskt riktigt utmanande! Därför 

har vi nu också två styrelsemedlemmar 

i gruppen, så att man kan dela upp ansva- 

ret på lite fl 

er axlar. Om en person ska hålla 

reda på allt så glömmer man lätt bort någon 

del, och det vill man inte. Det att alla medlemmar 

har egna portföljer och är specialister 

på sin sak så hjälper enormt. Då har alla 

koll på sin egen del. 

Hur länge dröjer det från det att ni tar något 

beslut till att ni ser det omfattas i verkligheten? 

Det beror mycket på vad det handlar 

om. Om det handlar om ett stort projekt, 

till exempel att förnya en kursbeskrivning så 

kan det dröja ett år mellan beslutet att göra 

projektet tills att det fi finns 

ett färdigt tryckt 

material att ge åt kursstaben. Mindre projekt 

kan gå mycket fortare. 

Får ni respons från kårerna och scouterna för 

det jobb ni gör? 

Respons direkt från scouterna får vi genom 

kursutvärderingar, men annars så får vi 

mest respons från regionerna, (det vill säga 

regionutskotten, regionsekreterarna och 

kursstaberna) som ordnar kurser och evenemang. 

22 

HeSS 

ÅSD 

Navigator 

Förbundskansli 

• centralkansli 

• regionkansli(er) 

Program och Utbildning Region 

Verksamhetsgrupp 

Utb.instruktörer 

Programinstruktörer 

(Vu, Patr., Rover) 

Tävlingsinstruktör 

Uteinstruktör 

Andling och etisk fostran 

Sjöråd 

Sjöinstruktörer 

FISSC:S ORGANISATION 

Regiongrupp 

Regioninstruktör 

Kårsektion 

Nya kårer 

För tillfället fi 

nns det inte utbildningsinstruk- 

törer. Hur kommer det sig? 

En utbildningsinstruktör har en max 

mandatperiod på 6 år, och i höst hade alla 

våra instruktörer suttit så länge. Utbildningsinstruktörskursen 

ordnas bara en gång 

i året, och på de senaste kurserna har vi 

inte haft några deltagare. För att kunna gå 

kursen ska man dessutom tidigare ha gått 

Treklöver-Gilwell och tyvärr är det inte så 

många som går den. Nu i vår har vi ändå tre 

personer som går utbildningsinstruktörskursen, 

och i praktiken jobbar två av dem redan 

med instruktörsuppgifter. 

Och vad ska en utbildningsinstruktör egentligen 

göra? 

Till deras uppgifter hör att övervaka kvaliteten 

på förbundets utbildning, speciellt 

K Å R E R 

Föreningsmöte 

Styrelsen 

Förbundsråd 

Regionutskott 

H:fors och östra 

Nyland 

Västra Nyland 

Åland och sydvästra 

Finland 

Österbotten 

Susanna Risikko är orförande för 

verksamhetsgruppen. 

(70 st.) 

Fakta 

- På vilket sätt kan 

verksamhetsgruppen konkret 

hjälpa kårerna 

1. Förbättra patrulledargrundkurs 

och fortsättningskurs så att de ska 

inspirera och hjälpa patrulledarna 

mer 

2. Kårlägerkurs på vårmöte 

3. Roverförläggning åt förbundets 

roverscouter 

FS-FiSSc 

ordförandemöte 

Jubileum 2007 

AU, arbetutskottet 

UTK, utmärkelseteckenkommitté 

KÅK, kåtankommittén (FSFSF) 

Kommunikationsgrupp 

Scoutposten 

WWW 

scoutledargrundkursen, ordna utbildarutbildning 

och handleda TG-arbeten. 

Hur stort är behovet av en utbildningsinstruktör? 

För att FiSSc:s utbildning ska fungera bra 

behövs det utbildningsinstruktörer Vi måste 

i framtiden sträva efter att det alltid ska fifin- 

nas utbildningsinstruktörer. ••• 

Nytt program 2010 

Kommunikation Ekonomi 

Ekonomigrupp 

Finans och adm.utskott 

SCP207.indd 22 13.3.2007 13.3.2 3.2 16:10:54

En ovanlig bank 

Tänk dig en bank som varje morgon sätter in 86400 euro på ditt bankkonto 

och som varje kväll tar tillbaka de pengar som du inte använt. 

Vad skulle du göra med pengarna? 

Använda så mycket som möjligt förstås! 

Nu är det så att du faktiskt har en sådan bank. 

Den kallas tiden. Varje ny morgon får du 86400 sekunder att använda precis hur du vill. 

Varje kväll är förslösad tid borta för alltid. 

Det fi finns ingen möjlighet till kredit, det fi finns 

ingen möjlighet att spara för framtiden. 

Använd därför din tid så klokt som möjligt. 

Njut av solnedgången tillsammans med en vän, lär dig något nytt, hjälp någon som har det svårt… 

Gör varje dag minnesvärd! 

För att förstå värdet av en månad, fråga modern till ett barn som fötts för tidigt. 

För att förstå värdet av en dag, fråga den som bara en dag kvar av semestern. 

För att förstå värdet av en timma, fråga två nyförälskade personer som bara har en dag kvar av semestern. 

För att förstå värdet av en minut, fråga den som nyss missat tåget. 

För att förstå värdet av en sekund, fråga den som just undgick en trafi fikolycka. 

För att förstå värdet av en millisekund, fråga 100-meterlöparen som fi fick 

silvermedaljen. 

Var rädd om varje ögonblick! 

Ur boken ”Det är aldrig kört” 

Tapto

SC SCP SCP2 

CP2 C 207.indd 207 indd 24 

VATTEN ÄR INGEN SJÄLVKLARHET FÖR ALLA 

Många av oss minns säkert torkan förra 

sommaren. Några minns kanske också 

översvämningar som hotat egnahemshuskällare. 

Extrema klimatförhållanden tvingar oss att 

fundera på exceptionella överlevnadsmetoder. 

Vad skulle vi göra om dylika förhållanden skulle 

fortsätta under långa perioder, t.o.m. fl era år? 

På området i östra Afrika som kallas Afrikas horn är extrema klimatförhållanden 

vanliga. I Eritrea har torkan pågått i flera fl år. I grann- 

länderna Kenya, Etiopien och Somalia har förutom torkan också 

häftiga översvämningar förorsakat stora skador och hotat över en 

miljon människors liv. Förutom vattnet försvåras livet också av den 

dåliga sanitetssituationen. Då det varken fi finns 

avlopp eller toalett 

måste man vara ganska påhittig 

för att kunna leva ett fullvärdigt 

liv. I Finland fungerar 

vatten- och avloppssystemet 

så bra att det är svårt att föreställa 

sig ett liv utan dessa. 

Hur skulle det kännas att varje 

dag tvingas hämta vatten 

tre kilometer hemifrån? Och 

vilken fl icka skulle vilja gå 

i en skola där det inte fifinns 

skild toalett för fl 

ickor? Hos 

oss väcker dessa frågor kanske 

förvåning men för många 

barn i utvecklingsländer är 

dylika frågor vardag. 

Följderna av bristen på 

vatten och sanitet 

För mycket eller för litet vatten 

försvårar ständigt miljarder 

människors liv runtom i världen. Smutsigt vatten förorsakar 

många sjukdomar, t.ex. diarré som är en dödlig sjukdom i utvecklingsländer. 

Ändå fifinns det enkla och eff ffektiva 

sätt att förhindra di- 

arré: handtvätt och hygienupplysning. 

Förutom sjukdomar påverkar också den dåliga vatten- och sanitetssituationen 

fl flickornas ställning. Då det inte fi 

nns något vatten i 

byn är det för de mesta familjens fl flickor 

som måste hämta vattnet. 

Ofta måste vattnet hämtas fl flera 

kilometer hemifrån och det kan ta 

fl flera 

timmar att hämta det. Det är svårt, om inte omöjligt, att gå i 

skola då en så stor del av dagen går till att sköta hushållssysslor som 

att hämta vatten. 

Toalettsituationen påverkar speciellt fl ickor: då det inte fi nns 

någon skild fl icktoalett måste fl flickorna 

använda samma 

toalett som pojkar eller stanna hemma – många väljer 

det senare alternativet. Om en fl flicka 

trots toalett- 

problemet ändå går i skola kan hon få infektioner 

och andra problem av att gå och hålla sig hela dagen. 

Vatten- och sanitetsunderhåll påverkar effektivt 

fattigdomens kretslopp 

1.1. miljarder människor i världen lever utan rent vatten. 2.4. miljarder 

människor måste klara sig utan ordentlig sanitet, d.v.s. utan 

toalett och avlopp. Trots att man redan länge har arbetat för att för- 

bättra vatten- och sanitetsunderhållet finns fi det mycket kvar att göra. 

FN:s millenniemålsättning är bl.a. att fram till år 2015 halvera antalet 

människor som lever utan vatten- och sanitetsunderhåll. Målsättningen 

är utmanande och man måste arbeta hårt för att uppnå den. 

Att satsa på vatten- och sanitetsunderhåll är ett eff ffektivt 

sätt att 

påverka fattigdomens kretslopp. Genom att bygga brunnar och 

tappställen i byar och skolor garanteras också bättre möjligheter för 

flickor fl att gå i skola. Då det fi finns 

en brunn i varje by minskar det 

användningen av smutsiga tappställen, där förutom människor kanske 

också djur dricker. I skolan lär sig barnen om hygien och den 

lärdomen kan de ta med 

sig hem. Eff ffektiv 

hygien- 

uppfostran är i nyckelposition 

även för vattenunderhållet; 

rent vatten 

garanterar inte hälsa ifall 

vattnet behandlas med 

smutsiga händer. 

Törstdagsinsamlingen 

mot 

bristen på vatten 

och sanitet 

Finska UNICEFs Törstdagsinsamling 

ordnas för 

tionde gången den 27.- 

30.4.2007. Grundvalen 

för insamlingen är bössinsamlingen, 

som ordnas 

runtom i Finland, i 

vilken också scouterna är 

välkomna att delta! Bössinsamlingen är ett enkelt och roligt sätt att 

hjälpa de törstiga i utvecklingsländerna att få rent vatten. Med inkomsten 

från Törstdagsinsamlingen förbättrar UNICEF vatten- och 

sanitetsunderhållet i utvecklingsländer genom att bygga och restaurera 

brunnar, ge hygienuppfostran samt bygga toaletter. Inkomsten 

från insamlingen riktas till områden där vattensituationen är sämst, 

t.ex. till Afrikas horn. Mer information får du på sidan 

www.unicef.fi fi/torstdagen 

Välkomna med i Unicefs Droppepinskampanj: 

Pengar till kåren och rent vatten till världens barn 

Scouterna har nu möjlighet att delta i UNICEFs Droppepins 

försäljningskampanj. Kårerna kan beställa ett självvalt antal 

droppepins från UNICEF som de sedan säljer vidare för 3 euro 

styck. För varje pins får kåren behålla 25 %, d.v.s. 75 cent/pins. 

Gör din pinsbeställning på sidan www.unicef.fi /pisarapinssi. 

Mer information om kampanjen får du av projektplaneraren 

Aino Sarkia, tel. (09) 5845 0204, aino.sarkia@unicef.fi .

Scp 2 07.pdf - Finlands Scouter ry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?