Straffrätt Förmögenhetsbrott - S-info

Straffrätt
För att de lagar man har i samhället skall följas behövs det
påföljder för den som begår ett brott, sådana påföljder kallas
straff. Straffet skall inte vara en hämnd utan det ska fungera
förebyggande. Man talar om två olika sätt att verka
förebyggande:
Allmänprevention är till för att verka moral bildande det ska
ha en effekt som avskräcker människor från att begå brott.
Individualprevention är anpassad till varje person. Denna form
används så att man inte ska få återfallsförbrytare.
Individualprevention är det som det läggs mest tonvikt på, den
består av vård och behandling för att anpassa brottslingar till
ett normalt liv.
I brottsbalken finns de huvudläggande bestämmelserna över
brott och straff. Den viktigaste hållpunkten är att i normalfall
är en handling endast brottslig om den begåtts med avsikt.
Man kan dock inte som försvar hävda att man inte visste om
att handlingen var brottslig. Det anses som var mans
skyldighet att ta reda på sådant.
Förmögenhetsbrott
Tillgreppsbrott består till huvuddel utav stöld.
Beskrivningen av stöld kan sammanfattas i följande mening:
En gärningsman skall med avsikt tagit någonting av värde
från en annan person utan att före bett om lov.
Snatteri är en mild grad utav stöld där värdet på stöldgodset
är ringa. Polisen är i de här fallen inte tvungna att rapportera
brottet. Om en stöld skett med hjälp av hjälpmeddel eller om
egendom av betydande värde har stulits så räknas det till
grov stöld som ger upp till sex års fängelse. Rån är när man
genomför en stöld genom att utsätta någon för hot eller våld.
Max fängelse för rån är sex år, max fängelse för grovt rån är
tio år. Egenmäktigtförfarande är när alla krav för stöld är
uppfyllda förutom kravet om att det skall vara gjort med
uppsåt
Oredighetsbrott bygger på Bedrägeri som innebär att;
någon genom att vilseleda någon annan förmår denna att göra
en handling som gynnar gärningsmannen ekonomiskt och
innebär en förlust för den drabbade.
Bedrägligt beteende är ordighetsbrottens motsvarighet till
snatteri, dvs. en lindrig form av bedrägeri. Ett exempel är när
man smiter ifrån notan. Det finns även grovt bedrägeri där
straffet är högst sex år. Om någon genom psykiskt tvång
förmår någon annan att göra en handling som
gärningsmannen vinner ekonomiskt på så kallas det för
utpressning.
www.slashinteractive.com/fredrik © 2001 Fredrik Rönning

Ocker är när gärningsmannen drar nytta av någon annans
oförstånd eller annan yttre omständighet, tex. När man lånar
ut pengar till oskälig ränta till någon som är i akut behov av
pengar. Häleri är när gärningsmannen handskas med
stöldgods. Det krävs att gärningsmannen visste om att det var
stöldgods eller att han borde ha insett att så var fallet.
Beskrivningen för oredligt förfarande är samma som för
bedrägeri förutom att brottet inte gynnar gärningsmannen
ekonomiskt.
Oredighetsbrott- och tillgreppsbrottsbeskrivningar kallas
objektivt rekvisit. Men för att någon skall kunna dömas
måste även följande subjektiva rekvisit krav är uppfyllda;
brottet skall vara gjort med avsikt, gärning får inte ha begåtts
under inflytande av sinnessjukdom, gärningsmannen måste
fyllt 15år och gärningsmannen frias även om brottet är skett i
nödvärn.
Trolöshetsbrott bygger på förskingring som är när
gärningsmannen tillgodogör sig egendom som han redan har i
sin besittning tex. Genom att han förvaltar pengar åt någon.
Det krävs dock att gärningsmannen vinner på det och den
drabbade förlorar rent ekonomiskt på förfarandet.
Grov förskingring är den värsta sortens förskingring och det
kan leda till sex års fängelse.
Olovligt förfarande är när alla vilkor för förskingring är
uppfyllda utom gärningsmannens egen vinning. Om någon
har i uppdrag att sköta en huvudmans ekonomiska
angelägenheter och missbrukar sin ställning till skada för
huvudmannen döms han till trolöshet mot huvudman. Inte
heller vid trolöshet mot huvudman gäller kravet om att
gärningsmannen själv skall dra vinning utav förfarandet. Om
någon lagligt fått en sak i sin besittning men använder den på
ett sätt som det inte var menat så gör han sig skyldig till
olovligt brukande.
Brott mot borgenärer
En skuldsatt person som skadar sin fodringsägare genom
handling eller underlåtenhet gör sig skyldig till brott mot
borgenären. Oredlighet mot borgenär innebär att man t ex
genom gåva försämrar sin förmåga att betala den skuld man
har. Grov oredlighet mot borgenär innebär att man uppvisar
falska handlingar för att vilseleda borgenären. Detta kan leda
till sex års fängelse. Om en skuldsatt person lever över den
nivå som han borde hålla sig på kan han dömas för
vårdslöshet mot borgenär. Mannamån mot borgenär är när
man gynnar en borgenär framför andra. Om man inte fullgör
sin bokföringsskyldighet döms man för bokföringsbrott.
www.slashinteractive.com/fredrik © 2001 Fredrik Rönning

Skadegörelsebrott
Om man med flit skadar någons egendom gör man sig skyldig
till skadegörelse. Det finns tre nivåer på skadegörelse de är:
Åverkan, skadegörelse och grov skadegörelse. Grov
skadegörelse kan ge max fyra års fängelse.
Brott mot staten och allmänheten
Urkundsförfalskning är grunden till förfalskningsbrotten. Att
förfalska en urkund innebär att man gör om eller gör en ny
urkund. En urkund kan vara protokoll, legitimation m.m. För
att det ska räknas som förfalskning måste att bevisvärdet
ändras för att lura andra. Det finns fler förfalsknings brott än
urkundsförfalskning. Ett exempel är sedelförfalskning.
Bestickning är när någon lämnar eller erbjuder en gåva som
är en otillbörlig belöning. Om gåvan tas emot så begår
mottagaren mutbrott. Om gåvan är en otillbörlig belöning
eller ej är beroende av en rad saker som exempelvis värde och
vilken som gåvan ges till.
Skattebrott
Skattebrottslagen ligger utanför brottsbalken. Skattebrott är
när någon genom oriktiga uppgifter undanhåller skatt från
staten. Det är samma max straff på skattebrott som på stöld.
Även här finns olika nivåer; skatteförseelse, skattebrott samt
grovt skattebrott. Men om de felaktiga uppgifterna är ett
misstag så kan man dömas till vårdslös skatteuppgift. Om
man lämnat in medvetet felaktiga uppgifter så gör man sig
skyldig till skatteredovisningsbrott.
Påföljder
Påföljderna av ett brott beslutas i en domstol. Vilken påföljd
som blir beror på hur allvarligt brottet är, vem som har begått
brottet och vilken avskräckande inverkan på allmänheten
man vill att straffet skall ha. Det finns följande olika
strafftyper:
Fängelse kan i Sverige dömas ut i max tio år eller livstid, i
undantagsfall kan det dommas ut i fjorton år. Man blir
villkorligtfrigiven efter halva tiden. Antalet dagsböter fastställs
i domstolen och storleken på varje dagsbot bestäms utifrån
gärningsmannens ekonomiska situation. Om man beslutar
om en viss summa böter för brottet kallas det penningböter.
Vid villkorlig dom så får den dömde inte begå något brott
under prövotiden på 2 år. Om gärningsmannen ändok begår
brott så straffas han med ett strängare straff. Skyddstillsyn
är liknade vilkorlig dom förutom det att man har en
övervakare och prövoperioden är tre år. Överlämnande till
särskild vård används i specialfall. Det kan bl.a. vara aktuellt
om gärningsmannen är psykisk störd eller minderårig.
www.slashinteractive.com/fredrik © 2001 Fredrik Rönning