vuxenstudioer-asperger
vuxenstudioer-asperger
vuxenstudioer-asperger
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ATT GÖRA STUDIESITUATIONEN TILLGÄNGLIG<br />
för vuxenstuderande<br />
med autism eller<br />
Aspergers syndrom
Titel: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande<br />
med autism eller Aspergers syndrom<br />
Ansvarig på Sisus: Kristina Yetkin<br />
Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB<br />
Grafisk form och illustration: Typoform<br />
Intervjuer och text: Vanna Beckman och Annika Wallin<br />
Sisus referensgrupp: Journalist Vanna Beckman, Birgit Fredriksson från Riksförbundet<br />
Attention, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet<br />
och Mats Jansson från Riksföreningen Autism<br />
Skriften är utgiven av Sisus, Socialstyrelsen och kan beställas från:<br />
Sisus, Socialstyrelsen. 106 30 Stockholm<br />
Telefon: 08-787 73 00 Texttelefon: 08-787 73 19<br />
Fax: 08-796 84 10 E-post: kansli@sisus.se<br />
eller: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm<br />
Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat<br />
Fax: 08-779 96 67<br />
ISBN: 978-91-85999-31-6<br />
Artikelnummer: 2008-131-15<br />
Tryckeri: Edita Västra Aros, 2008<br />
Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten<br />
www.spsm.se.
Förord<br />
Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd,<br />
har regeringens uppdrag att på olika sätt underlätta<br />
för vuxna med funktionsnedsättning att studera.<br />
Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare<br />
kan göra sina utbildningar tillgängliga för<br />
vuxna med autism eller Aspergers syndrom. Ämnet<br />
för skriften är angeläget eftersom stödet i vuxenutbildning,<br />
till personer med dessa diagnoser, är<br />
begränsat idag. Sisus vill öka kunskapen om de möjligheter<br />
som finns och visa på hur några folkhögskolor<br />
har gjort för att göra sina utbildningar tillgängliga.<br />
Målet är att fler vuxna ska få möjlighet att studera<br />
utifrån sina intressen och förutsättningar.<br />
Den här skriften innehåller bland annat intervjuer<br />
med lärare, rektorer och deltagare på några<br />
folkhögskolor. Intervjuerna är gjorda vid olika<br />
tillfällen och under olika förutsättningar. Vissa<br />
intervju personer framträder med eget namn och<br />
andra under fingerat namn. Tillsammans ger texterna<br />
olika perspektiv på vuxenstudier för personer<br />
med autism eller Aspergers syndrom.<br />
Skriften är den tredje i en serie om tillgänglig<br />
vuxenutbildning. Den första skriften har titeln ”Att<br />
anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med<br />
funktionshinder”. Den ger övergripande information<br />
om lagar och förordningar inom området och om<br />
vilket ansvar utbildningsanordnare har. Den andra<br />
skriften heter ”Att göra studiesituationen tillgänglig<br />
för vuxenstuderande med utvecklingsstörning”. Båda<br />
skrifterna gavs ut 2007.<br />
Fakta i den här skriften kommer från Sisus referensgrupp<br />
med representanter från Riksföreningen<br />
Autism, Riksförbundet Attention och Folkbildningsrådet.<br />
Birgitta Andersson, specialpedagog och Inger<br />
Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik har<br />
också bidragit med fakta. Det är dock Sisus som<br />
är ansvarig för innehållet. Texter och intervjuer<br />
har gjorts av Vanna Beckman och Annika Wallin.<br />
Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB.<br />
Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning,<br />
har varit ansvarig på Sisus.<br />
Sisus i maj 2008.<br />
Leif Näfver<br />
Kanslichef<br />
Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya<br />
Specialpedagogiska skolmyndigheten.<br />
3
Innehåll<br />
4<br />
5 Utbildning är viktigt<br />
6 Om funktionsnedsättningen<br />
9 Exempel på vanliga överlappande diagnoser<br />
10 Att skapa en bra studiesituation<br />
13 Stöd vid möten med utbildningsanordnaren<br />
INTERVJUER<br />
14 Benjamin har ett eget schema<br />
16 Med sikte på arbetslivet<br />
18 Filofaxen är obligatorisk lärobok<br />
20 Att lära sig vem man är<br />
23 Mattias arbetar som fritidsledarassistent<br />
25 Vuxenutbildning i Sverige<br />
26 Litteraturtips<br />
27 Tips på kontakter
Utbildning är viktigt<br />
Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från<br />
maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning<br />
kan människor utvecklas, få nya erfarenheter<br />
och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med<br />
andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att<br />
göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla – och<br />
alltså även för personer med autism eller Aspergers<br />
syndrom.<br />
Möjligheter till vuxenstudier<br />
Många människor med autism eller Aspergers syndrom<br />
lämnar skolan med ett raserat självförtroende och stora<br />
kunskapsluckor. Vuxenutbildning kan vara en andra<br />
chans om utbildningsanordnaren ger ett bra bemötande<br />
och erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella<br />
lösningar. Men vuxenut bildning handlar inte<br />
bara om att kompensera tidigare misslyckanden utan<br />
också om att ta till vara begåvning och bygga vidare<br />
på intressen och kunskaper. Idag finns studerande med<br />
autism eller Aspergers syndrom i många former av<br />
vuxenutbildning, allt ifrån särvux till forskarutbildning<br />
på universitet. Och efterfrågan på vuxenutbildning<br />
ökar. För att möta det behovet måste fler utbildningsanordnare<br />
göra sina utbildningar tillgängliga för studerande<br />
med dessa diagnoser.<br />
Berikande utbyte<br />
Att fler vuxna med autism eller Aspergers syndrom<br />
får möjlighet att studera är inte viktigt enbart för<br />
”deras skull”. Alla personer har något att bidra med<br />
och berikar sin miljö på olika sätt. Utbildningsanordnare<br />
har därför mycket att vinna på att göra sitt<br />
utbildnings utbud tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.<br />
Genom att skapa en utbildningsmiljö<br />
som bygger på mångfald erbjuds alla studerande<br />
erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Att satsa<br />
på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund<br />
som det svenska utbildningsväsendet vilar på.<br />
5
Om funktionsnedsättningen<br />
Autism är en medfödd funktionsnedsättning där<br />
symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper:<br />
•<br />
6<br />
nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel<br />
nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation<br />
begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter<br />
Aspergers syndrom är autism utan utvecklingsstörning.<br />
Men även autism kan förekomma utan utvecklingsstörning.<br />
(Cirka 20 procent av dem som har<br />
diagnosen autism har ingen utveck lings störning och<br />
då talar man ibland om ”högfungerande autism”.)<br />
Gränsen mellan diagnoserna autism och Aspergers<br />
syndrom är alltså flytande. Skillnaden är att en<br />
person som får diagnosen Aspergers syndrom inte<br />
har någon försening i sin språkliga eller kognitiva<br />
utveckling under de tre första levnadsåren. Som<br />
vuxen lär det dock sällan eller aldrig innebära<br />
någon egentlig skillnad om man har diagnosen<br />
Aspergers syndrom eller diagnosen autism utan<br />
utvecklingsstörning.<br />
Diagnoserna brukar sammanfattas som ”autismspektrumtillstånd”<br />
eller ”autism och autismliknande<br />
tillstånd”.<br />
Se individen bakom diagnosen<br />
I den fortsatta läsningen är det viktigt att komma ihåg<br />
att beskrivningen av en funktionsned sättning ofta<br />
handlar om vad man inte kan. En sådan beskrivning<br />
kan upplevas som stigmatiserande och negativ av<br />
personer som har den diagnostiserade funktionsnedsättningen.<br />
Därför är det viktigt att understryka att en<br />
diagnos inte säger allt. Den säger inget om individens<br />
möjligheter, personlighet, förmågor och styrkor.<br />
Graden av funktions ned sättning kan också variera<br />
stort mellan olika individer.<br />
Svårigheter vid socialt samspel<br />
Människor med autism eller Aspergers syndrom har<br />
svårt att intuitivt förstå hur andra personer tänker och<br />
upplever olika situationer. Svårigheter uppstår ofta<br />
i situationer som bygger på oskrivna regler, social<br />
intuition eller på tolkning av tonfall och kroppsspråk.<br />
Den bristande förmågan att tolka ansiktsuttryck kan<br />
till exempel göra det besvärligt för personer med<br />
autism eller Aspergers syndrom att inse när någon är<br />
ledsen. Om de blir uppmärksam made på detta kan<br />
de dock visa medkänsla på samma vis som andra.<br />
Många söker kontakt och vill umgås med andra,<br />
men på sitt eget sätt.
Konkret språkförståelse<br />
Många har en språklig begåvning men kan ändå ha<br />
svårt att förstå abstrakta uttryck. Den bokstavliga<br />
tolkningen av språket gör att inne börden i ironi,<br />
metaforer och ordvitsar kan gå dem förbi.<br />
Annorlunda perception<br />
Hos vissa personer finns en överkänslighet för olika<br />
sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, beröring och/eller<br />
svårigheter att ”sålla” bland många sinnesintryck på<br />
en och samma gång.<br />
Detaljer framför helhet<br />
Personer med autism eller Aspergers syndrom tänker<br />
vanligen konkret och detaljfokuserat. De tenderar att<br />
börja med detaljerna och sedan lägga ihop dem till en<br />
helhet och det gör det svårt att se samman hang. Det<br />
förklarar varför personer med dessa diagnoser kan<br />
tycka att allting ändras, om en detalj ändras.<br />
Nedsatt automatisering<br />
Ofta finns svårigheter med att göra saker ”automatiskt”<br />
utan att behöva tänka på dem. Varje handling<br />
måste alltså ”tänkas fram” innan den utförs. Detta tar<br />
mycket tid och energi.<br />
Uttröttbarhet och stresskänslighet<br />
För många personer med autism eller Aspergers<br />
syndrom tar det mycket kraft att ”sålla” bland alla<br />
sinnesintryck. Bristen på automatisering och det<br />
detaljfokuserade arbetssättet kräver också energi.<br />
Därför blir personer med autism eller Aspergers<br />
syndrom lätt uttröttade och har hög stresskänslighet.<br />
Svårt med planering<br />
Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers<br />
syndrom behöver hjälp att planera vardagen och<br />
studiesituationen. Nedsatt tidsuppfattning och<br />
7
svårigheter att skapa inre bilder och föreställa sig<br />
hur någonting ska bli, gör att många behöver stöd<br />
i att prioritera, begränsa uppgifter, bedöma tidsåtgång,<br />
göra urval, sätta igång med eller att avsluta<br />
en aktivitet.<br />
Behov av rutiner<br />
Personer med autism eller Aspergers syndrom kan<br />
ha svårt att hantera mindre och större förändringar,<br />
särskilt om de kommer oväntat. Många följer rutiner<br />
och behöver tydlig struktur i vardagen.<br />
Ojämn begåvningsprofil<br />
Begåvningsprofilen hos personer med autism eller<br />
Aspergers syndrom är mycket ojämn. Personen kan<br />
ha starka och välfungerande sidor samtidigt som han<br />
eller hon har stora svårigheter inom andra områden.<br />
8<br />
Specialintressen<br />
Många människor med autism eller Aspergers<br />
syndrom har ett eller flera specialintressen inom vilka<br />
de kan ha mycket stora kunskaper.<br />
Nedsatt orienteringsförmåga<br />
Funktionsnedsättningen innebär ofta en nedsatt<br />
förmåga att orientera sig och hitta i nya, okända<br />
miljöer.
Exempel på vanliga överlappande diagnoser<br />
Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers<br />
syndrom också har diagnoser som Tourettes syndrom,<br />
ADHD/ADD/DAMP eller tvångssyndrom. Dåligt<br />
*<br />
Tvångssyndrom (OCD)<br />
Tvångssyndrom, även kallat OCD<br />
(Obsessive Compulsive Dis order),<br />
omfattar tvångstankar och ritualer.<br />
Tillståndet är vanligt men skamkänslor<br />
gör att personer med<br />
tvångssyndrom gör allt för att<br />
dölja sina ritualer.<br />
Tvångstankar är ofrivilliga, återkommande<br />
och ihållande impulser,<br />
tankar eller fantasier. Dessa upplevs<br />
som jagfrämmande, meningslösa<br />
och orsakar kraftig ångest, äckel<br />
eller oro. Exempel på tvångstankar<br />
är: tänk om jag inte låst dörren,<br />
tänk om det börjar brinna, tänk<br />
om jag får AIDS eller tänk om jag<br />
slänger min baby i golvet.<br />
Ritualer, som också kallas tvångshandlingar,<br />
kan vara upprepad<br />
kontroll av lampor, spis eller intensiv<br />
handtvätt. Det kan också vara<br />
mentala, osynliga ritualer som att<br />
räkna, rabbla ramsor eller undvika<br />
situationer som framkallar tvångsimpulserna.<br />
Personen med tvångssyndrom<br />
utför ritualerna för att<br />
förhindra att en katastrof ska inträffa<br />
eller för att dämpa ångesten.<br />
För mer information se:<br />
www.ananke.org<br />
www.attention-riks.se<br />
ADHD, ADD och DAMP<br />
ADHD/ADD/DAMP innebär alla att<br />
personen har en uppmärksamhetsstörning.<br />
ADHD står för AttentionDeficit<br />
Hyperactivity Disorder och innebär<br />
uppmärksamhetsstörning i kombination<br />
med hyperaktivitet och<br />
impulsivitet.<br />
ADD står för Attention Deficit<br />
Disorder och innebär en uppmärksamhetsstörning<br />
utan hyperaktivitet<br />
men ibland med impulsivitet.<br />
bemötande och bristande förståelse från omgivningen<br />
bidrar till att personer med autism eller Aspergers syndrom,<br />
oftare än genomsnittet, har depression och ångest.<br />
DAMP står för Deficits in<br />
Attention, Motor Control and<br />
Perception. Diagnosen inbegriper<br />
uppmärksamhetstörning i kombination<br />
med problem med<br />
motorik och perception.<br />
För mer information se:<br />
www.attention-riks.se<br />
Tourettes syndrom<br />
Tourettes syndrom är tics, det<br />
vill säga återkommande ofrivilliga<br />
rörelser och läten. Ibland kan dessa<br />
undertryckas genom hård kontroll<br />
när man är bland andra människor,<br />
men ofta är det omöjligt särskilt<br />
vid stress eller avslappning. Det är<br />
vanligt att personer med Tourettes<br />
syndrom också har ADHD och<br />
tvångssyndrom (OCD).<br />
För mer information se:<br />
www.attention-riks.se<br />
9
Att skapa en bra studiesituation<br />
Alla har rätt till utbildning och livslångt lärande, men<br />
alla är inte lika. I många fall behöver studiesituationen<br />
göras tillgänglig för att möta särskilda och<br />
individuella behov. Ibland kan ”speciallösningar”<br />
vara till nytta för många och främja lärandet för det<br />
stora flertalet studerande.<br />
En bra studiesituation för personer med autism eller<br />
Aspergers syndrom innebär framför allt:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
10<br />
tydliga rutiner<br />
konkret information<br />
förberedelser om hur, när och varför en uppgift ska<br />
göras<br />
avgränsade uppgifter med markerad början och<br />
markerat slut<br />
bakgrund och sammanhang för att kunna se helheten<br />
och inte bara detaljer<br />
så få byten som möjligt av lokaler, ämnen och<br />
lärare under dagen<br />
lugn miljö<br />
Planering och struktur<br />
För studerande med autism eller Aspergers syndrom<br />
är det viktigt att få en konkret planering över vad som<br />
förväntas och vad som ska göras varje dag. Ett överblickbart<br />
schema för en eller flera veckor är ofta nöd<br />
vändigt. Ibland kan det vara bra med särskilt schema<br />
för dagen eller till och med för lektionen.<br />
Studieteknik<br />
Många personer med autism eller Aspergers syndrom<br />
behöver stöd i sin studieteknik. De har lätt<br />
att fastna i detaljer och svårt att bedöma vad som<br />
är väsentligt. Efter som lär stilen ofta är mer visuell<br />
(synlig information – till exempel text och bild) än<br />
auditiv (hörd information) kan det vara bra att komplettera<br />
med skriftliga instruktioner. Det är viktigt<br />
att förklara exakt vad som ska göras och varför:<br />
Vad är syftet med uppgiften? Varför lär vi oss detta?<br />
Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur<br />
många sidor ska upp satsen bestå av? När är uppgiften<br />
slut? Vem ska jag samarbeta med? Instruktionerna<br />
måste ges i mindre portioner och uppgifterna<br />
vara tydligt avgränsade. Om uppgiften inte har ett<br />
tydligt slut kan den upplevas som oöverstiglig och<br />
den studerande kan känna sig utmattad innan han<br />
eller hon ens har börjat.<br />
Grupparbeten<br />
Många personer med autism eller Aspergers syndrom<br />
har svårigheter vid socialt samspel. Därför<br />
blir grupparbeten bäst om formen är välstrukturerad.
Gruppen bör ha samma deltagare en längre tid.<br />
Ämnet och uppgiften ska vara bestämda och rollerna<br />
uttalade.<br />
Möjlighet till vila och extra tid<br />
Det kan finnas behov av avskilda platser för vila,<br />
återhämtning och för att skriva prov. Ibland behövs<br />
förlängd provtid. Förlängd studietid kan vara nödvändigt<br />
ibland.<br />
Stödperson och mentor<br />
Personer med autism eller Aspergers syndrom kan<br />
behöva en stödperson, till exempel en assistent. Men<br />
då är det viktigt att assistenten inte ”tar över” och<br />
hindrar den studerande från att bygga egna relationer<br />
med lärare och studiekamrater. Det kan vara bra att<br />
utse en mentor som kan svara på frågor om studier na,<br />
hjälpa till att planera och följa med när man ska<br />
orientera sig på nya platser.<br />
Homogena eller blandade studiegrupper<br />
Studiesituationen kan arrangeras på olika sätt. Vissa<br />
utbildningsanordnare skapar särskilda grupper för<br />
personer med autism eller Aspergers syndrom. Andra<br />
inkluderar studerande med dessa funktionsnedsättningar<br />
i större grupper. Båda lösningarna kan fungera<br />
bra. Vissa personer med autism eller Aspergers syndrom<br />
föredrar att studera tillsammans med andra som<br />
har liknande erfarenheter. Detta för att få trygghet,<br />
acceptans och möjlighet att utvecklas på sina villkor.<br />
Andra studerande upplever att sådana särlösningar<br />
bidrar till en känsla av utanförskap, exkludering och<br />
stigmatisering. Studier tillsammans med andra som<br />
inte har funktionsned sättning ger också möjlighet att<br />
möta sina svårigheter i en ”normal miljö”. Det kan<br />
ge insikter om egna förmågor och begränsningar och<br />
tillfälle att utveckla strategier som blir användbara i<br />
arbetslivet, samhällslivet och i social samvaro. Det<br />
går förstås också att kombinera studier i homogena<br />
och blandade grupper utifrån behov.<br />
11
Viktigt med bra bemötande<br />
Om den studerande ska uppleva sin studietid som<br />
positiv måste han eller hon bemötas med respekt<br />
och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant<br />
gott bemötande underlättas av att omgivningen har<br />
kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser.<br />
Skolledning och lärare behöver för djupade<br />
teoretiska kunskaper men även studiekamrater, personal<br />
i mat salen, kaféet och vaktmästeriet behöver<br />
information. Om den studerande inte vill prata om sin<br />
diagnos går det ändå att tala allmänt om att alla har<br />
olika förmåga att förstå andra människors tankar och<br />
känslor och olika förmåga att koncentrera sig.<br />
Rimliga krav<br />
Eftersom autism och Aspergers syndrom inte syns<br />
utanpå finns risk för överkrav. Omgiv ningen kan ha<br />
svårt att förstå hur stora svårigheter som personerna<br />
faktiskt har. Sam tidigt kan missriktad hänsyn inne bära<br />
för låga krav som inte gynnar den studerandes lärande.<br />
Individuellt stöd<br />
Diagnoser ger en generell information om vilka<br />
svårigheter som funktionsned sättningen medför.<br />
Däremot säger de inte vad individen behöver för<br />
att få en bra studiesituation. Det finns ingen universalmetod<br />
som passar alla. En studie plan och<br />
12<br />
” Jag<br />
är mentor åt en kvinna med Aspergers<br />
syndrom. För ett tag sedan fick jag ett samtal<br />
från henne då hon undrade över den här<br />
situationen: ’Igår kom jag med samma tåg som<br />
min lärare. När hon fick syn på mig ropade<br />
hon mitt namn och sprang ikapp mig. Sedan<br />
gick vi tillsammans till skolan. Varför gjorde<br />
hon det? Vad ville hon?’. Jag förklarade att<br />
läraren nog tycker att du är trevlig och bara<br />
ville umgås en stund. Det var inte alls självklart<br />
för den här kvinnan.<br />
”<br />
BIRGITTA ANDERSSON, SPECIALPEDAGOG<br />
individuellt stöd måste utformas i samråd med<br />
den studerande och utgå från de krav som finns<br />
för att nå målet för studierna.<br />
Fritiden är också viktig<br />
Diagnoserna autism och Aspergers syndrom hör ihop<br />
med hög uttröttbarhet och därför behöver en del lägre<br />
studietakt. Men det är inte alltid studierna som tar<br />
mest energi. För läraren är det bra att känna till att<br />
ostrukturerad tid utanför skolan kan ta mycket kraft<br />
och att det kan gå ut över studierna. Många är också<br />
trötta på grund av svårigheter att komma i säng i tid<br />
och svårigheter att ta sig upp på morgonen.
Stöd vid möten med utbildningsanordnaren<br />
Här är en punktlista som är utformad av personer som<br />
själva har Aspergers syndrom. Listan ska fungera som<br />
stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal.<br />
En lista att lämna till personal i skolan<br />
Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min<br />
funktionsnedsättning.<br />
1. Lärare och personal ska få information<br />
om Aspergers syndrom.<br />
2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen<br />
utanför deras rum.<br />
3. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande<br />
starka lysrör.<br />
4. Att ha en stödperson, som kan hjälpa mig med<br />
kamrater, raster och vara med på möten och förklara<br />
vad som händer.<br />
5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är<br />
jobbigt för mig om det händer något oväntat.<br />
6. Säg vad ni menar rakt och tydligt.<br />
7. Jag vill ha både muntlig och skriftlig information.<br />
8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som<br />
”Hoppa över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig<br />
dörren när du går.”<br />
9. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på<br />
att jag verkligen har förstått.<br />
10. All undervisning på så få ställen som möjligt.<br />
11. Jag vill få hjälp att hitta sysselsättning på raster<br />
och lektionsfri tid.<br />
12. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad.<br />
Materialet har tagits fram inom Projekt Empowerment<br />
som drevs av Riksföreningen Autism, RFA, under<br />
perioden 2001–2004.<br />
13. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och<br />
vem jag ska prata med för att få stöd.<br />
14. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud.<br />
15. Jag behöver ordning och reda.<br />
16. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. en whiteboard,<br />
scheman eller listor på vad jag ska göra.<br />
17. Stöd och strategier för hur jag ska börja ett arbete<br />
och avsluta det.<br />
18. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska<br />
göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte<br />
hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag<br />
kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar.<br />
19. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och<br />
ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem.<br />
Annat som är viktigt för mig:<br />
Mitt namn:<br />
Adress:<br />
Tefonnummer:<br />
Epostadress:<br />
Detta material får lämnas ut till:<br />
13
Benjamin har ett eget schema<br />
Benjamin Lundin, som har Aspergers syndrom,<br />
är intresserad av musik. Han studerar<br />
på en folkhögskola och följer ett schema som<br />
är special utformat för honom och han kan<br />
därmed studera både på Musiklinjen och på<br />
Basblocket. Det är första gången som folkhögskolan<br />
provar en sådan kombinations lösning.<br />
Hittills har allt fungerat över förväntan, berättar<br />
stöd personen Anna Andersson.<br />
Benjamin är i 20årsåldern och spelar piano, gitarr<br />
och sjunger. Han älskar rock, pop och vissa former av<br />
jazz. Men avskyr körmusik.<br />
– Om det ingår körsång på en samling eller<br />
avslutning får Benjamin smita iväg. Han står inte<br />
ut, säger Anna.<br />
På gymnasiet gick Benjamin på estetiska programmet<br />
med inriktning musik. Sedan ville han<br />
fortsätta att studera sitt favoritämne och sökte till<br />
en folkhögskola.<br />
– Här har vi en musiklinje och även en linje som<br />
vi kallar för Basblocket. Basblocket är till för personer<br />
som inte har fullföljt grundskola eller gymnasium.<br />
De som läser här har till exempel ADHD,<br />
Aspergers syndrom eller psykos och har tidigare inte<br />
14<br />
fått det stöd de behöver i skolan. Benjamin har en<br />
framgångsrik skolgång bakom sig men vi såg ändå<br />
en möjlighet för honom att ingå i Basblocket och<br />
samtidigt läsa en stor del av sina lektioner på Musiklinjen,<br />
berättar Anna.<br />
En sådan kombinationslösning hade folkhögskolan<br />
aldrig provat tidigare. Den kräver ett individuellt<br />
schema för Benjamin, extra musiklärare på Musiklinjen<br />
och extra timmar till stödpersoner på Basblocket.<br />
Det var inte självklart att det skulle gå att ordna,<br />
men genom ekonomiskt stöd från Sisus för timmar<br />
till stödpersonerna var det största hindret undanröjt.<br />
Sedan engagerades tre studerande som går sista året<br />
på Musiklinjen som timlärare i piano, gitarr och sång.<br />
De undervisar Benjamin individuellt.<br />
– Timlärarna tycker att det är kul och utvecklande.<br />
Om någon av dem blir sjuk täcker de upp för varandra<br />
så att Benjamin alltid träffar välkända personer<br />
och slipper vikarier, säger Anna.<br />
Målet på sikt är att Benjamin ska kunna studera<br />
enbart på Musiklinjen men det är för tidigt att säga<br />
om det kommer att gå bra.<br />
Behöver stödpersoner<br />
Benjamin har aldrig identifierat sig med sin diagnos<br />
Aspergers syndrom. Men han vet att han har koncentrationssvårigheter<br />
och behöver extra stöd i sina
studier. Under hela sin skoltid – från första klass till<br />
och med sista året på gymnasiet – har han haft en<br />
personlig assistent med på lektionerna.<br />
– Benjamin blir lätt sittande i egna tankar medan<br />
tiden går. Då behöver han någon som säger ”Benjamin,<br />
hur går det? Du måste arbeta vidare nu”, säger Anna.<br />
På Basblocket finns en stödperson och en lärare<br />
i klassrummet. Anna arbetar som stödperson både<br />
i undervisningen och på internatet där de studer <br />
ande bor.<br />
Tydliga instruktioner<br />
Precis som många andra personer med Aspergers<br />
syndrom har Benjamin svårt att avläsa ansiktsuttryck<br />
och tonfall. Till exempel kan han busa lite för<br />
hårdhänt med sina nya kompisar och kan inte själv<br />
avgöra om de skriker för att det är kul eller för att<br />
det gör ont.<br />
– Då brukar jag säga till allihop att de får dämpa<br />
sig och då lugnar sig Benjamin också, säger Anna.<br />
Det är viktigt med rutiner och ordning. I klassrummet<br />
har de studerande bestämda platser och på<br />
sitt rum har Benjamin ett tydligt schema med klara<br />
instruktioner om var han ska vara och när.<br />
– Vi stödpersoner är alltid tillgängliga på telefon<br />
och blir han det minsta osäker på vart han ska gå<br />
så ringer han.<br />
INTERVJU<br />
För att lärare och stödpersoner ska kunna skapa en så<br />
bra studiesituation som möjligt, för de studerande, får<br />
de kontinuerlig handledning av en man som är kognitiv<br />
beteendeterapeut.<br />
– Han kan mycket om bland annat Aspergers<br />
syndrom och är ett bra bollplank, säger Anna.<br />
Utvärdering efter fyra veckor<br />
När Benjamin fick veta att folkhögskolan kunde<br />
er bjuda honom studier på Basblocket och Musiklinjen<br />
åkte han dit på studiebesök tillsammans med<br />
sin pappa. Sedan blev han antagen på fyra veckor.<br />
– Vi arbetar alltid så på Basblocket. De studerande<br />
får vara hos oss i fyra veckor och sedan utvärderar<br />
vi. Då finns det en utväg, som inte behöver betraktas<br />
som ett misslyckande, om det inte fungerar. För Benjamin<br />
har det fungerat över förväntan. Han har visat<br />
sig klara förändringar bättre än vi trodde och utvecklas<br />
mycket både kunskapsmässigt och socialt. Vi på<br />
folkhögskolan har också blivit inspirerade och ser en<br />
möjlighet att ta emot fler studerande i den här formen<br />
av kombinationsstudier.<br />
TEXT: ANNIKA WALLIN<br />
Personerna i texten heter egentligen någonting annat.<br />
För att garantera den studerandes anonymitet står inte<br />
Folkhögskolans namn med i texten.<br />
15
Med sikte på arbetslivet<br />
Ågesta folkhögskola ligger utanför Stockholm.<br />
Lärarna där har lång erfarenhet av att undervisa<br />
vuxenstuderande med Aspergers syndrom.<br />
Eva Lilja Ekström, som är lärare på<br />
informatörs utbildningen, berättar hur kurserna<br />
för personer med Aspergers syndrom kom till<br />
och hur de arbetar idag.<br />
För tio år sedan tog två föräldrar kontakt med Dalarö<br />
folkhögskola – som idag bytt namn och flyttat till<br />
Ågesta. Deras vuxna söner med Aspergers syndrom<br />
saknade jobb och hittade ingen utbildning som<br />
passade för dem. De behövde förbereda sig för<br />
arbetslivet och få stöd i vissa ämnen. Skolledningen<br />
och några lärare blev intresserade och sökte pengar<br />
för att starta ett EUprojekt.<br />
– Föräldrarnas önskemål blev upptakten till de<br />
utbildningar som idag vänder sig till personer med<br />
Aspergers syndrom: vi erbjuder en grundkurs och en<br />
påbyggnadskurs med inriktning mot arbetsliv och en<br />
informatörsutbildning, säger Eva Lilja Ekström.<br />
Arbetslivskunskap och information<br />
Varje år studerar åtta personer med Aspergers syndrom<br />
på grundkursen och lika många på påbyggnadskursen.<br />
Huvudämnet är arbetslivskunskap och<br />
16<br />
förutom teoretiska ämnen ingår studiebesök på olika<br />
arbetsplatser och en praktikperiod.<br />
– Kursen vänder sig till personer som vill börja<br />
jobba. Målet är att de studerande ska få ökad självkännedom<br />
och strategier för att leva med Aspergers<br />
syndrom, säger Eva Lilja Ekström.<br />
Själv undervisar hon på den ettåriga informatörsutbildningen<br />
som startade för fyra år sedan. Den kursen<br />
vänder sig till personer som vill sprida kunskap och<br />
dela med sig av sina erfarenheter av att ha Aspergers<br />
syndrom. Idén om att starta informatörsutbildningen<br />
kom från Riksföreningen Autism och deras Projekt<br />
Empowerment. Projektet verkade för att stärka personer<br />
med autismspektrumtillstånd och öka deras<br />
inflytande i samhället.<br />
– Ågesta folkhögskola sökte och fick pengar från<br />
Allmänna arvsfonden. Därmed kunde vi starta utbildningen<br />
i projektform. Idag är verksamheten permanent<br />
och vi tar in åtta sökande per år.<br />
Energikrävande att sortera intryck<br />
På Ågesta sker all undervisning för personer med<br />
Aspergers syndrom i grupper med sex till nio<br />
studerande.<br />
– Vi tror att det är bra. Den lilla gruppen ger<br />
möjlighet för kursdeltagarna att hitta sin identitet<br />
och bli stark i den. Med färre människor blir miljön
dessutom lugnare. Vi måste ha respekt för att det<br />
går åt mycket energi för personer med Aspergers<br />
syndrom till att sortera intryck. Vi andra kan till<br />
exempel tycka att det är mysigt att sitta och småprata<br />
på rasten. Men våra studerande kan bli helt<br />
dränerade på energi av en sådan situation. Stressen<br />
kan sedan leda till känslo ut brott som vi i omgivningen<br />
kan ha svårt att förstå.<br />
Eva berättar om en studerande som blev fullständigt<br />
utmattad av att åka kommunalt till folkhögskolan.<br />
– Han blev så trött av alla intryck att han var<br />
tvungen att sova i två timmar när han kom fram.<br />
Ändå gick det inte att få färdtjänst eftersom han, på<br />
en blankett, hade svarat ja på frågan om han kunde<br />
åka kommunalt. Han tolkade frågan bokstavligt. Att<br />
han däremot inte orkade åka kommunalt tog handläggarna<br />
inte hänsyn till, trots att de senare fick den<br />
kompletterande informationen.<br />
Det har visast sig att många av de studerande på<br />
kursen orkar hålla fokus och koncentration bättre om<br />
de samtidigt har något att sysselsätta händerna med.<br />
Därför har Eva Lilja Ekström köpt olika slimefigurer<br />
och stressbollar som ligger i en korg i klassrummet.<br />
De är mycket populära.<br />
– Även andra kursdeltagare på skolan har upptäckt<br />
dem och vill gärna låna. Men våra studerande blir lite<br />
stressade av det och är noga med att allt kommer tillbaka.<br />
INTERVJU<br />
Stödperson med Aspergers syndrom<br />
Undervisningen på grundkursen, påbyggnadskursen<br />
och informatörsutbildningen är sammanhållen<br />
och man arbetar med samma ämne en hel dag, eller<br />
åtminstone en hel för eller eftermiddag. Det är viktigt<br />
eftersom personer med Aspergers syndrom ofta<br />
har lång startsträcka och ogillar förändringar. Dagarna<br />
innehåller därför så få lärarbyten som möjligt.<br />
På kurserna arbetar två lärare och en stödperson.<br />
Stödpersonen på informatörs utbildningen har själv<br />
Aspergers syndrom.<br />
– Hon är helt ovärderlig! Att ha henne i klassrummet<br />
är att ständigt bli fortbildad och få nya insikter. Hon kan<br />
signalera när vi lärare pratar för mycket eller för länge.<br />
Hon vet exakt när de studerande behöver paus eller när<br />
vi inte är tillräckligt tydliga i våra instruktioner.<br />
Varje vecka har arbetslaget metodmöte och går<br />
igenom planeringen för nästa vecka. Dessa möten är<br />
navet i hela verksamheten.<br />
– De studerande måste få tydliga uppgifter och<br />
information om varför vi gör olika saker, vilka böcker<br />
vi ska läsa och vad som ska hända. Vid studiebesök<br />
är det extra viktigt att de får veta när vi ska åka, vad<br />
som ska ske och inte minst när vi ska åka hem, säger<br />
Eva Lilja Ekström.<br />
TEXT: ANNIKA WALLIN<br />
17
Filofaxen är obligatorisk lärobok<br />
Sundsgårdens folkhögskola inryms i flera olika<br />
hus och erbjuder många olika kurser, internat<br />
och konferensverksamhet. Bland annat finns<br />
en tvåårig kurs som kallas Basgruppen. Där<br />
studerar personer med Aspergers syndrom.<br />
Många har också ADHD, tvångssyndrom<br />
eller andra tilläggsdiagnoser. Studierektor<br />
Gunnel Andersson och specialpedagog<br />
Birgitta Andersson be rättar om undervisningen.<br />
Birgitta Andersson menar att det viktigaste av allt<br />
är att göra studiesituationen överskådlig för kursdeltagarna.<br />
– Att ge dem förståelse för vad som förväntas<br />
av dem, vad undervisningen går ut på och i vilken<br />
ordning allt ska tas. Folkhögskolan har ju av tradition<br />
ganska fria former, men här strukturerar vi<br />
tiden, ibland veckovis, ibland både per dag och per<br />
lektion, samtidigt som vi försöker hålla det längre<br />
perspektivet närvarande. Vi tar vara på den visuella<br />
lässtil som många har, så ibland både ritar och<br />
skriver vi instruktioner. Filofaxen är en obligatorisk<br />
lärobok. Varje måndag går vi igenom den kommande<br />
veckan tillsammans och varje fredagseftermiddag<br />
summerar vi.<br />
18<br />
En del studerande har svårt att skapa sig mentala<br />
bild er, och konkretisera sina förvänt ningar. De<br />
”kommer inte på nåt särskilt” när de ska berätta vad<br />
som inträffat under veckan, de kanske minns att de<br />
nästan kom för sent en gång, men har inte memorerat<br />
andra saker.<br />
– Så detta att reflektera över tid som gått och tid<br />
som kommer är viktigt. Samtal är förstås också en<br />
nyckel, att få tillfälle att lyssna och lära sig att själv<br />
prata lagom mycket.<br />
Fast arbetsplats<br />
De tolv kursdeltagarna som studerar i Basgruppen har<br />
fasta arbetsplatser utmed väggarna i undervisningssalen.<br />
Varje plats är omgiven av skärmar med egen<br />
dator, bokhylla, anslagstavla och pärm med register.<br />
Alla har tillgång till hörlurar, med eller utan musik.<br />
Mitt i rummet finns ett runt bord där undervisningen<br />
i till exempel samhällskunskap och religion försiggår.<br />
I samma hus finns också kök, matplats och samtalsrum<br />
eftersom de studerande ibland lagar mat, handlar<br />
och äter tillsammans. Till vardags äter de med skolans<br />
övriga kursdeltagare i stora matsalen, där ”tysta<br />
bordet” finns för dem som känner sig osäkra på att<br />
kunna äta och samtala på en gång. Vartefter de blir<br />
bekanta med fler studerande på de andra linjerna blir<br />
det allt färre vid det tysta bordet.
Vardagskunskap<br />
– Det är så många praktiska saker som de studerande<br />
har problem med, säger Birgitta Andersson. Det handlar<br />
till exempel om att planera hemresor, stiga upp<br />
i tid, handla kläder, tvätta, att åka med kommunala<br />
färdmedel och lite vett och etikett. Vi följer upp de<br />
studerandes utveckling på de här områdena – det ligger<br />
inom ramen för arbetet på kursen. Där ingår också<br />
ett ämne som innehåller undervisning om kroppens<br />
funktioner, om sömn och mat, förutom regelbunden<br />
motion. Vi går till simhallen, vi går mycket i skogen,<br />
springer och gör studiebesök. Vi försöker erbjuda<br />
sådana aktiviteter som inte kostar lika mycket som ett<br />
gymbesök gör, så att vanan att hålla kroppen i gång<br />
inte ska stupa på ont om pengar.<br />
– Att utarbeta strategier för att kunna orientera sig<br />
på nya ställen är viktigt för många, liksom att lära<br />
sig att kontrollera sina utbrott av ilska, säger Birgitta<br />
Andersson.<br />
Regelbundna träffar<br />
med anhöriga och närstående<br />
Träff för närstående arrangeras en gång per termin<br />
då föräldrar och andra kan få en bild av undervisningen<br />
på folkhögskolan och lite mer kunskap om<br />
funktionsnedsättningen. Möten med socialförvalt<br />
INTERVJU<br />
ningen, anhöriga, god man med flera organiseras<br />
regelbundet, framför allt mot slutet av utbildningstiden<br />
för att övergången från skola till arbetsliv eller<br />
annat ska gå bra.<br />
Allt startade för sex år sedan<br />
Basgrupperna på Sundsgården startade för sex år<br />
sedan efter att en man med Aspergers syndrom hade<br />
sökt till folkhögskolan. Då fanns inte resurser för att<br />
ta emot honom men studierektor Gunnel Andersson<br />
blev intresserad.<br />
– Jag lyssnade till föreläsningar av Gunilla Gerland<br />
som själv har Aspergers syndrom och Lena Nylander,<br />
psykiater i Lund som redan tidigt började ställa neuropsykiatriska<br />
diagnoser i vuxenpsykiatrin. Därefter<br />
beslöt jag att försöka skaffa pengar till en sådan linje.<br />
Genom Folkbildningsrådet var det möjligt att få<br />
ekonomiskt stöd och efter ett års förberedelser kunde<br />
den första Basgruppen starta med sex studerande. All<br />
personal på skolan fick också en viss utbildning.<br />
TEXT: VANNA BECKMAN<br />
Intervjun på Sundgården genomfördes i februari 2007.<br />
Sedan dess har en del förändringar i organisationen<br />
genomförts.<br />
19
Att lära sig vem man är<br />
Sofia Olsson har studerat två år i Bas gruppen<br />
på Sundsgårdens folkhögskola. Där fick hon<br />
gott om tillfällen att fundera kring sin funktionsnedsättning<br />
Aspergers syndrom, om normalitet<br />
och sin egen identitet. In sikterna är värdefulla<br />
när hon nu studerar vidare på universitetet.<br />
Från början blev Sofia lite besviken när hon kom till<br />
Basgruppen på Sundsgårdens folkhögskola.<br />
– Jag hade trott att alla här skulle vara likadana<br />
som jag, alla skulle ju uppfylla samma kriterier. Det<br />
tog tid att inse att de kanske gjorde det, men att problemen<br />
blir mycket olika beroende på vilka andra<br />
speciella drag man har. Jag kunde till exempel vara<br />
arrogant och snäsa ”Smaska inte!” till den som jag<br />
tyckte åt ovårdat. Först långsamt begrep jag att vi alla<br />
har problem på olika plan. Jag kunde också känna<br />
mig kränkt av lärare som jag tyckte behandlade oss<br />
som barn, pratade särskilt tydligt eller undvek komplicerade<br />
uttryck eller resonemang.<br />
Måste man bli ”normal”?<br />
Sofia berättar att Basgruppen var ute bland studerande<br />
på de andra linjerna och informerade om hur<br />
Aspergers syndrom och ADHD fungerar. De försökte<br />
20<br />
få de andra att inse att ”det inte är så farligt” att ha<br />
symtom som leder till dessa diagnoser. Men det innebar<br />
också att de själva snarast blev mindre toleranta<br />
inom gruppen; de ville inte att något avvikande beteende<br />
skulle sticka ut för mycket och dra till sig uppmärksamhet<br />
från de övriga studerande som just hade<br />
fått höra att det inte är så illa.<br />
En person i Basgruppen brukade till exempel<br />
dricka varmt kaffe samtidigt som han åt sin mat, inte<br />
efter maten som de flesta andra. Det väckte stora diskussioner.<br />
En del menade att om han fortsatte med<br />
denna ovanliga vana skulle alla i gruppen bli ”kollektivt<br />
bestraffade” av att andra studerande tyckte de var<br />
avvikande. Fast egentligen är det väl inte så konstigt,<br />
resonerar Sofia nu i efterhand.<br />
Det uppstod också motsättningar kring om man ska<br />
arbeta för att ”normalisera” sig och bli mer lik dem<br />
som inte har något autismspektrumtillstånd. Somliga<br />
tyckte att Sofia förändrades för mycket, och att det<br />
var ett slags svek mot Aspergeridentiteten.<br />
– Jag funderade mycket på vem jag är i förhållande<br />
till andra, om jag är mindre värd därför att jag<br />
har vissa mindre vanliga sidor. Men psykiatern Lena<br />
Nylander, som var den som ledde utredningen när jag<br />
fick diagnosen, var noga med att poängtera att Aspergers<br />
bara är en del av ens personlighet.
Bättre och bättre på att grupparbeta<br />
Under studierna på Sundsgården fick Sofia en mentor.<br />
Hon har peppat Sofia att börja på universitet och nu<br />
studerar Sofia där sedan drygt tre terminer. Hon klarar<br />
normalfart i pluggandet och det går bra. Även på universitetet<br />
har Sofia fått en mentor. Sofia får också förlängd<br />
tentamenstid. I övrigt förlöper studierna liksom<br />
för alla andra och hon deltar också i grupparbetena.<br />
– Jag tycker det är tärande och ansträngande med<br />
grupparbete, det suger energi ur mig och bort från<br />
frågorna vi arbetar med. Men en av mina mentorer<br />
har fått mig att inse att det är lika gott att träna mig i<br />
det nu. Samarbete på det ena eller andra sättet kommer<br />
att krävas hela livet. Faktum är att jag klarar det<br />
bättre och bättre.<br />
Tog ”semester” från skolan<br />
Sofia hade stor nytta av att få läsa upp sina bristfälliga<br />
gymnasiebetyg på folkhögskolan, och särskilt berömmer<br />
hon den fantastiska matteläraren. Under skoltiden<br />
hade hon alltid lätt för sig i skolämnena, men<br />
periodvis skolkade hon mycket och tränade i stället.<br />
Hon tycker att löpning hjälper henne att koncentrera<br />
sig, men hon har också haft en ätstörning i perioder,<br />
och en viss tvångsmässighet. Hon kunde känna sig<br />
”oren” när hon hade ätit, så hon brukade dricka väl<br />
INTERVJU<br />
ling och springa mycket. Skolgymnastiken kunde hon<br />
däremot inte vara med på, eftersom hon inte klarade<br />
att duscha tillsammans med andra, och inte heller att<br />
vara i en simbassäng tillsammans med andra. Hon<br />
tycker inte om att visa sig med så lite kläder.<br />
– Ibland tyckte jag också det var slöseri med tiden<br />
att sitta i skolan i stället för att springa eller tänka<br />
eller gå på biblioteket. Jag satt hellre hemma och<br />
pluggade för mig själv än deltog i grupparbetena, och<br />
en temadag om kärlek slapp jag faktiskt.<br />
21
– En dag bestämde jag mig för att det inte fanns<br />
mer att hämta för mig i skolan. Det var mitt i terminen<br />
och jag var stressad för ett specialarbete vi skulle<br />
göra. Jag tog ”semester” sade jag. Nu har jag lärt mig<br />
bättre att inte bara gå runt svårigheterna utan gå rakt<br />
in i de jobbiga situationerna och bena ut dem.<br />
Ville vara nyskapande<br />
Sofia beskriver sig själv under skoltiden som obstinat,<br />
kritisk och ständigt ifrågasättande. Hon var inte<br />
rädd att stöta sig med någon, och det fanns vissa<br />
lärare som uppskattade henne för det. Men de flesta<br />
22<br />
INTERVJU<br />
tyckte hon var besvärlig och obehaglig att ha att göra<br />
med. Hon ville till exempel inte skriva uppsats så<br />
som hon förstod att man förväntades göra. I stället<br />
ville hon göra något nyskapande och unikt, läste på<br />
mycket, arbetade och blev nöjd. Men oftast stötte det<br />
på patrull hos lärarna. Det fanns ett par personer som<br />
hon kunde snacka om skolan med, men några nära<br />
kompisar hade hon aldrig. Så är det inte längre.<br />
TEXT: VANNA BECKMAN<br />
Sofia Olsson heter egentligen någonting annat.
INTERVJU<br />
Mattias arbetar som fritidsledarassistent<br />
Mattias Johansson har studerat tre år på<br />
Sundsgårdens folkhögskola. Det har gått bra<br />
för honom och idag kan han vara en förebild<br />
för andra som liksom han har både ADHD<br />
och Aspergers syndrom. Mattias arbetar halvtid<br />
som fritids ledar assistent på ett boende för<br />
personer som har Aspergers syndrom och<br />
andra funktionsnedsättningar.<br />
När Mattias var på folkhögskolans Prova påvecka,<br />
bestämde han sig för att stanna, fastän allt kändes<br />
långt hemifrån och han var nervös och rädd att bli<br />
ensam. Han hade gått på gymnasium i en särskild<br />
grupp för elever med Aspergers syndrom, men saknade<br />
vissa ämnen för att ha full högskolekompetens.<br />
– Jag var orolig för att bo på internat ihop med<br />
andra studerande. Jag har alltid varit mycket ensam,<br />
egentligen inte haft en enda kompis och varit mycket<br />
inne i mig själv. Jag hade svårt att ta kontakt med<br />
andra och undrade alltid: Vill han egentligen ha mig<br />
som kompis? Och hur ska jag veta det? Men det har<br />
gått över förväntan här. Det har blivit ett startskott<br />
för självständighet.<br />
Grundskolan var en svår period<br />
Under sju år, mellan klass två och nio gick Mattias<br />
i grundskolan hos antroposoferna i Järna och bodde<br />
där. Han ser på det som en svår period, han tyckte att<br />
personalen inte lyssnade på honom och var för hård,<br />
och det var tufft att inte få bo hemma.<br />
– Jag slöt mig under den tiden och fick mycket<br />
tvång. Jag kunde tvärstanna och ”fastna”, till exempel<br />
i att röra ett dörrhandtag upp och ner många gånger.<br />
Mattias föräldrar kunde inte hitta något annat alternativ<br />
för honom, och han blev deprimerad och sjuk.<br />
Det var då hans svårigheter äntligen blev utredda och<br />
diagnostiserade. Gruppen för elever med Aspergers<br />
syndrom på gymnasiet blev lösningen då, men sen blev<br />
han gående hemma. Han och föräldrarna gick varandra<br />
på nerverna och ingen mådde bra. Då hittade hans<br />
mamma Sundsgårdens folkhögskola på nätet.<br />
Bra stöd hela tiden<br />
På Sundsgården gick Mattias de första två åren i Basgruppen<br />
och sedan ett år på Assistent linjen tillsammans<br />
med andra studerande utan funktionsnedsättning, fast<br />
med fortsatt stöd från Basgruppen. Han fick ha förhör<br />
enskilt, och några ämnen hade han tillgodo från Basgruppen,<br />
såsom handikapp kunskap och naturkunskap.<br />
23
Mycket var fast inrutat i studiesituationen på folkhögskolan,<br />
just som Mattias behöver, och han fick<br />
bra stöd hela tiden. Det fanns gott om möjlighet till<br />
individuella samtal och de studerande i Basgruppen<br />
kunde också få stöd av varandra i sociala situationer.<br />
– Matte hade alltid varit ett problem men matteläraren<br />
på folkhögskolan var extremt duktig, så det gick<br />
till sist, säger Mattias.<br />
Mycket att hålla ordning på<br />
Mattias är mån om att göra rätt för sig, han är noggrann<br />
och ärlig. Han är också vetgirig, och envis i att<br />
förstå en sak ordentligt. Ganska lättsam, säger han, och<br />
känner sig allmänt positiv. Men han har koncentrationssvårigheter<br />
och svårt att samla tankarna ordentligt.<br />
Svårt att komma upp på morgnarna och komma iväg i<br />
tid och svårt att hålla ordning på papper och annat som<br />
man ska ha ordning på. Han och hans flickvän har fått<br />
en god man som hjälper dem med ekonomin, så att<br />
pengarna inte rinner iväg så lätt som de gjorde i början<br />
av deras förhållande. De har en liten dotter på två år,<br />
så det är mycket att stå i. Man ser på Mattias att han är<br />
glad i sin dotter, han riktigt lyser.<br />
– Hon kräver mer och mer, men blir också roligare<br />
för varje dag, håller på att gå ”från docka till<br />
människa”, säger Mattias.<br />
24<br />
INTERVJU<br />
Arbetar halvtid som fritidsledarassistent<br />
Mattias gjorde sin praktik på Assistentlinjen på ett<br />
boende för personer med Aspergers syndrom och<br />
andra funktionsnedsättningar. Nu har han fått fast<br />
tjänst där på halvtid som fritidsledarassistent. Han<br />
tycker att han utvecklas mycket av jobbet, han både<br />
får mycket och ger mycket. Arbetet är roligt och<br />
Mattias håller med om att han spelar en viktig roll<br />
som modell, han som har både Aspergers syndrom<br />
och ADHD och klarar sig så bra.<br />
– Jag tänker mycket på hur jag beter mig på jobbet,<br />
vill ha bekräftelse på att jag ”gör rätt” och frågar ofta<br />
om jag sköter mig bra. Jag har en mentor på jobbet<br />
och jag vill verkligen stanna där eftersom det går så<br />
bra. Jag har blivit mycket mer flexibel och kan anpassa<br />
mig lättare till nya situationer. Och det har blivit stor<br />
förbättring i mitt sätt att bemöta människor. I framtiden<br />
vill jag läsa vidare till fritidspedagog eller fritidsledare,<br />
så att jag blir mer kvalificerad. Och redan nu skulle jag<br />
gärna gå upp i arbetstid till 60 eller 75 procent.<br />
TEXT: VANNA BECKMAN<br />
Mattias Johansson heter egentligen någonting annat.
Vuxenutbildning i Sverige<br />
Vuxenutbildning i Sverige har länge omfattat kommunal<br />
vuxenutbildning (komvux); vuxenutbildning<br />
för utvecklingsstörda (särvux); svenskundervisning<br />
för invandrare (sfi); kvalificerad yrkesutbildning<br />
(KY) och kompletterande utbildningar. Just nu<br />
genomgår utbildningsväsendet och myndighetsstrukturen<br />
inom utbildningsområdet stora förändringar.<br />
För mer information om aktuella former av vuxenutbildning<br />
hänvisar Sisus till regeringens hemsida<br />
http://regeringen.se<br />
Det är viktigt att de nya formerna av vuxenutbildning<br />
som föreslås görs tillgängliga. I den här skriften<br />
har folkhögskolorna, som har stor verksamhet för<br />
kursdeltagare med funktionsned sättning, tjänat som<br />
modell för hur tillgänglighetsarbetet kan bedrivas.<br />
Folkbildningen, dit landets 148 folkhögskolor och<br />
nio studieförbund räknas, har som ett av sina uppdrag<br />
att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med<br />
funktionsnedsättning. Detta markeras bland annat<br />
genom att folkhögskolor har möjlighet att ansöka<br />
om extra statsbidrag från Folkbildningsrådet och<br />
Sisus (from 1 juli 2008 Specialpedagogiska skolmyndigheten)<br />
för insatser för den mål gruppen. Det<br />
kan till exempel handla om merkostnader för ökade<br />
pedagogiska insatser, tolk (för döva, dövblinda och<br />
vuxendöva) eller stödperson, anpassning av skolans<br />
tekniska utrustning och anpassning av läromedel.<br />
TIps! Sisus skrift ”Att anpassa studiesituationen för<br />
vuxenstuderande med funktionshinder” innehåller<br />
information om vem som ansvarar för stödinsatser till<br />
vuxenstuderande med funktionsned sättning. Där går<br />
också att läsa om lagar, förordningar och principer som<br />
styr den svenska utbildnings och handikappolitiken.<br />
25
Litteraturtips<br />
Andersson, B, Thorsson, L (2007) Därför inkludering.<br />
Specialpedagogiska institutet.<br />
Andersson, B (2005) Nycklar. Specialpedagog<br />
Birgitta Andersson AB.<br />
Attwood, T (2000) Om Aspergers syndrom.<br />
Natur och Kultur.<br />
Ekman, O red (2005) Jag är ändå jag – fyra killar<br />
om Aspergers syndrom. Cura.<br />
Gerland, G (1996) En riktig människa. Cura.<br />
Gillberg, C & Peeters, T (2001) Autism – medicinska<br />
och pedagogiska aspekter. Cura.<br />
Mesibov, G B, Shea, V & Schopler, E (2007) TEACCH<br />
vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna.<br />
Studentlitteratur.<br />
Möjligheter till högre studier – för studenter med psykiska<br />
och neuropsykiatriska funktionshinder,<br />
En guide. Sisus, Socialstyrelsen 2006.<br />
Projekt Empowerment (2004) Att leva med autism/<br />
Asperger syndrom – Vad innebär funktionshindret.<br />
Riksföreningen Autism.<br />
26<br />
Tidigare utgivet i denna skriftserie:<br />
Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med<br />
funktionshinder. Sisus, Socialstyrelsen 2007.<br />
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande<br />
med utvecklingsstörning. Sisus, Socialstyrelsen<br />
2007.
Tips på kontakter<br />
Autismforum<br />
Handikapp & Habilitering<br />
Stockholms läns sjukvårdsområde<br />
Box 17519<br />
118 91 Stockholm<br />
tel 08-690 60 00<br />
www.autismforum.se<br />
Folkbildningsrådet<br />
Box 730<br />
101 34 Stockholm<br />
tel 08-412 48 00<br />
www.folkbildning.se<br />
Handikappförbundens<br />
samarbetsorgan HSO<br />
(Paraplyorganisation bestående<br />
av 39 handikapporganisationer)<br />
Sturegatan 4<br />
Box 1386<br />
172 27 Sundbyberg<br />
tel 08-546 404 00<br />
www.hso.se<br />
Handikappombudsmannen<br />
Box 49132<br />
100 29 Stockholm<br />
tel 08-20 17 70<br />
www.ho.se<br />
Handisam<br />
Arenavägen 63<br />
121 77 Johanneshov<br />
tel 08-600 84 00<br />
Hjälpmedelsinstitutet<br />
Box 510<br />
162 15 Vällingby<br />
08-620 17 00<br />
www.hi.se<br />
Riksförbundet Attention<br />
(Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)<br />
Förmansvägen 2<br />
117 43 Stockholm<br />
tel 08-709 22 60<br />
www.attention-riks.se<br />
Riksföreningen Autism<br />
(Autism, Aspergers syndrom)<br />
Bellmansgatan 30<br />
118 47 Stockholm<br />
tel 08-702 05 80<br />
www.autism.se<br />
Svenska OCD-förbundet<br />
Ananke<br />
(Tvångssyndrom)<br />
Svalövsvägen 1<br />
121 53 Johanneshov<br />
tel 08-628 30 30<br />
www.ananke.org<br />
Skolverket<br />
106 20 Stockholm<br />
tel 08-527 332 00<br />
www.skolverket.se
Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra studiesituationen<br />
tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom. Skriften innehåller<br />
tips och exempel från folkhögskolor som har studerande med dessa diagnoser.<br />
Skriften vänder sig till anordnare av vuxenutbildning – främst rektorer och lärare.<br />
Andra målgrupper är politiker, beslutsfattare och handläggare av olika stöd.<br />
Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas<br />
för alla – inklusive personer med autism eller Aspergers syndrom.<br />
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande<br />
med autism eller Aspergers syndrom<br />
(artikelnummer 2008-131-15) kan beställas från Sisus.<br />
E-post: kansli@sisus.se<br />
eller<br />
Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm<br />
E-post: socialstyrelsen@strd.se<br />
Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat<br />
Rapporten kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats:<br />
www.socialstyrelsen.se<br />
Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten.