ESTLAND I FOKUS SAMMANFATTNING - Svenska Mässan

ESTLAND I FOKUS 

SAMMANFATTNING 

INUTI DEN SVARTA LÅDAN 8–12 

ESTNISKA POETER I RUM FÖR POESI 13 

SEMINARIEPROGRAM 14–17 

ESTIVAL ’07 – ESTNISKA KULTURDAGAR 18–26 

NYA ESTNISKA BÖCKER PÅ SVENSKA 27–31 

TORSDAG 27 september 

Svarta Lådan 

13.00 Bokpresentation: Leena M. Styren, “Mingle” 

14.00 Estlandssvenskarna – vilka är de? 

15.00 Exportrådet. Att göra affärer i Estland 

Seminarier 

14.00 Estland, kvinnorna och litteraturen 

15.00 Estland i Europa 

17.00 Författarens röst 

Estival 

17.00 Film: “Nipernaadi“, Bio Capitol 

19.30 Modern dans: Fine 5 framför “Two Trains“ och 

“Landscaping in Progress“, 24 kvadrat 

20.00 Baltisk poesiafton med a cappella-gruppen 

Noorkuu, Glashuset 

21.00 Estival Pub, Chalmersvillan 

FREDAG 28 september 

Svarta Lådan 

10.00 Presentation av estnisk litteratur 

11.00 Bokpresentationer: Helga Nõu, ”Ode till 

en skjuten räv” och Anna Franklin, “Den 

osynliga litteraturskatten“ 

12.00 Bokpresentation: Andres Ehin, Ly Seppel-Ehin, 

Kristiina Ehin, ”Sömnlösa på sömnstranden” 

13.00 Bokpresentation: “The World of Ilon Wikland” 

14.00 Bokpresentation: ”Hopp i säng! Godnattsagor 

av estniska pappor” 

15.00 Bokpresentation: Eeva Park, ”Evighetsfällan” 

16.00 Black Ceiling. Poesi och animation i förening 

17.00 Bokpresentation: Doris Kareva, ”Tidens gestalt” 

Seminarier 

11.00 Ester + poesi = sant 

13.00 Politik, prosa och passion 

14.00 Ilmar Laaban – poeten med den egna rösten 

17.00 Barnböcker från Estland 

Estival 

17.00 Film: “Den sjungande revolutionen“, Bio Capitol 



20.00 VAT-teatern och Teaterkompani Markus Zohner: 

”Kalevipoeg”, Artisten 

21.00 Estival Pub, Chalmersvillan 

22.00 Rock-konsert: “Eliit“, Glashuset

LÖRDAG 29 september 

Svarta Lådan 

10.00 Presentation av estnisk litteratur 

11.00 Bokpresentationer: Kalju Kruusa, ”Mötesvis” 

och fs, ”2007” 

12.00 Bokpresentation: ”Estland berättar – hur man 

dödar ett minne” 

13.00 Bokpresentation: Marie Under, ”En stjärna föll” 

14.00 Bokpresentation: Jürgen Rooste, ”Presidenten 

bor nånstans i närheten” 

15.00 Bokpresentation: Jaan Kross, ”På stället flyg” 

16.00 Bokpresentationer: “Estniska ballader“ 

och Ilmar Laaban, “Palingarderomb“ 

17.00 Bokpresentation: Jaan Kaplinski, ”Någonstans 

vid världens kant” 

Seminarier 

10.00 Estland – nordiskt eller baltiskt? 

12.00 Den finsk-ugriska själen 

15.00 Ockupation och självbild i Estland 

Estival 

12.00 Film: “Lotte från Uppfinnarbyn“, Bio Capitol 

13.00 VAT-teatern och Teaterkompani Markus Zohner: 

”Kalevipoeg”, Artisten 

15.00 Utställningen: “Fragmenta Jewellery“ invigs, 

Galleri Hnoss 

16.00 Estival ’07 Körsångfest, RunAn-salen, 

Chalmers 



21.00 “Lyrikens fantastiska framfart”, FINländska och 

ESTniska poeter på samma scen, Brew House 

SÖNDAG 30 september 

Svarta Lådan 

10.00 Bokpresentation: Peeter Sauter, ”De lata 

barnens bok” 

11.00 Bokpresentation: Juhan Jaik, ” Månen och 

honungskrukan” 

12.00 Bokpresentation: Kristiina Kass, ”Samuels 

magiska kudde” 

13.00 Gångna tiders stora kvinnliga poeter: Hella 

Wuolijoki, Betti Alver, Marie Under 

14.00 Bok- och filmpresentation: Imbi Paju, 

”Förträngda minnen” 

Seminarier 

11.00 Estland i Sverige, Sverige i Estland – vänner för 

alltid! 

12.00 Estnisk litteratur i Sverige och svensk litteratur 

i Estland 

Estival 

10.30 Kammarkonsert: Emma Hessel-Siim (fiol), 

Eva-Maria Rummo (flöjt) och Marianne Münz 

(piano), Estlands Konsulat 

14.00 Sångspel: Stockholms Estniska Kör framför 

“Friarstråt“, Stadsbiblioteket 

18.00 Film: “Somnambul“, Bio Capitol

Staten Estland har som nation alltid värderat sitt språk högt. 

Det finns ungefär en miljon estnisktalande i världen idag, av 

vilka de flesta är bosatta inom Republiken Estlands gränser. 

Det är fullt möjligt, att om det estniska språket försvann, så 

skulle Estland få svårt att bestämma och behålla sin identitet. 

Vi skulle även kunna ansluta oss till en annan hypotes, enligt 

vilken staten Estland skulle klara sig utan det estniska språket. 

Lagar och avtal kan alltid översättas till vilket språk som 

helst utan att deras innebörd ändras. Men, även om en stat 

teoretiskt sett kan fortleva utan det språk på vilket den grundades, 

skulle samhället som helhet få det svårare att bevara 

sin kärna utan sitt språk, eftersom språket är ett mycket mer 

omfattande fenomen än staten. 

Litteraturen är också fast – kanske till och med ödesbestämt 

– knuten till språket. Skulle estniskan försvinna, så skulle 

den estniska litteraturen förändras till oigenkännelighet eller 

upphöra helt och hållet. Å andra sidan hjälper litteraturen 

till att bevara språket och hålla det levande. Om språket är 

litteraturens kropp, är litteraturen språkets hälsa. När litteraturens 

hälsa är god, kan språket knappast heller må alltför 

illa, och således borde hela det område där språket lever och 

litteraturen föds må bra. 

Den estniska litteraturen är i fin form. Men vad betyder det? 

Det betyder att den estniska litteraturen förmår tala om vad 

som händer, har hänt och kan hända omkring den – mellan 

och inom människor, men också ovanför deras huvuden. 

Eftersom Estland inte är isolerat från resten av världen är 

varje historia berättad på estniska av en est – förutom att 

den oftast berättar något om Estland och om det estniska 

samhället – även en historia om människor på dessa människors 

språk, för andra människor. 

Därför är det alltid meningsfullt att översätta allt slags litteratur, 

hur liten den än är, för mänskligheten i hela sin mångfald 

är större än vilket språk som helst. Estnisk litteratur bidrar till 

att beskriva och dokumentera både det skrämmande och det 

sköna i att vara människa. 

Toomas Hendrik Ilves 

Republiken Estlands President

Kära deltagare och besökare på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg! 

Litteraturen spelar en viktig roll i estnisk kultur. Det är genom 

litteraturen – historiska romaner och nationaleposet Kalevipoeg 

– som vi har skapat en fundamental del av vår egen 

identitet och vår känsla för historia, och folkdiktningen lever 

vidare i såväl poetisk uttrycksform som i sina ordvändningar, 

något som visar sig vara särskilt livskraftigt inom lyriken. 

Det var genom utvecklingen av språk och litteratur, som man 

under 1800-talet skred till handling för att bevara estniskan 

och för att bedriva en estnisk nationalistisk politik. Det var 

under språkets och litteraturens täckmantel som förberedelserna 

gjordes i början av 1900-talet för att skapa ett universitet 

och en vetenskapsakademi där estniska var det rådande 

språket, och öppnandet av dessa institutioner skedde också 

när Estland uppnådde sin självständighet (1918, ö.a.). Och 

författarna deltog aktivt i förberedelserna för återupprättandet 

av vårt oberoende. De var nationens samvete och förkroppsligade 

dess strävanden. Politiska texter publicerades i 

litterära tidskrifter, fosterländsk lyrik (en stor del av den i form 

av sångtexter) blomstrade kraftfullt och fosterländska sånger 

kunde man utantill. 

Esterna är få till antalet, och därmed är även antalet estnisktalande 

litet, vilket i sin tur innebär att vår litteratur har en 

begränsad spridning. Därför är det mycket glädjande och en 

stor ära för oss att få vara hedersgäster på Bok & Biblioteksmässan 

i Göteborg och ställa ut litteratur från vårt eget land 

liksom litteratur skriven av sverigeester och på så sätt låta er 

bekanta er med vår kultur och att vi därmed får tillträde till 

andra språkområden, i synnerhet då till det svenska. I estnisk 

litteratur möter man både det lokala och det universella, vi 

skrattar glatt åt oss själva och andra, men här möter man 

också uttryck för den grymma verkligheten. Under den här 

mässan kommer vi att visa upp och presentera verk ur vår 

litteratur, framstående och intressanta författare samt experter 

på vårt litterära liv. 

Laine Jänes 

kulturminister

Estland – välkommen till Bok & Bibliotek! 

På Bok & Biblioteksmässan i Göteborg har vi alltid haft ett 

speciellt förhållande till våra grannländer. Alla våra skandinaviska 

grannar har hunnit visa upp sin litteratur, kultur och 

samhällsliv sedan den första mässan 1985. För två år sedan 

stod Litauen i fokus. Och nu, till vår stora glädje, är scenen 

er, Estland. 

Här är något av det som väntar er. Mässan består dels av en 

konferensdel med seminarier i yppersta världsklass, dels av 

en utställningsdel som täcker in det mesta som handlar om 

litteratur och böcker. I hundratals montrar och på mängder 

av scener pågår uppläsningar, diskussioner och intressanta 

möten under hela mässan. 

Intresset från både allmänheten och media är enormt. Förra 

årets mässa lockade mer 100 000 besök och 1 420 journalister 

ackrediterades. 

Jag är helt säker på att årets mässa blir någonting utöver det 

vanliga. Många svenskar är nyfikna på Estland och det finns 

en medvetenhet om att banden mellan våra två länder är 

starka. Många vill veta mera om skillnaderna och likheterna 

mellan Sverige och Estland. 

Låt oss utforska detta spännande förhållande mellan ”nordiskt” 

och ”nordiskt med en knorr”. Välkommen! 

Anna Falck 

VD, Bok & Bibliotek


SVARTA LÅDAN 

Kort efter det att en grupp estniska författare på initiativ 

av Ilvi Liive, chef för Estniska Litteraturcentralen, träffades 

hemma hos Karl Martin Sinijärv, ordförande i Estniska 

författarförbundet, och kläckte idén med en 

”låda” till årets bokmässa i Göteborg, fick den namnet 

Svarta Lådan. Man skulle kunna säga att Svarta Lådan 

är det inofficiella namnet på 

Estlands utställningsmonter. För 

många framstår nog själva 

begreppet ”svarta lådan” som 

intressant och lite mystiskt, men 

det kan också väcka frågor och 

problemställningar. Detta utesluter 

dock inte de två aspekter 

som Svarta Lådan ska representera 

på bokmässan i Göteborg. 

För det första är inte estnisk litteratur 

känd utanför Estland. 

Ett litet lands författare har 

svårt att göra sig hörda på den 

litterära marknaden. Estnisk litteratur 

existerar, men dess innehåll är okänt. 

För det andra, trots den ringa storleken är substansen 

i den estniska litteraturen betydande. Svarta Lådan kan 

komma att öppnas som en Pandoras ask eller liknas 

vid ett ymnighetshorn, eller om man föredrar mindre 

storslagna ord, det finns mängder av goda estniska 

böcker. 

Å andra sidan, om man nu vill jämföra Estland med 

ett flygplan, så är den estniska litteraturen detta flygplans 

svarta låda. Med andra ord, nyckelinformationen 

till allt estniskt finns nedlagd i 

det estniska språket och litteraturen. 

Så Svarta Lådan är en 

relevant symbol för det budskap 

som den estniska litteraturen 

kan föra ut till Europa. 

Denna relativt okända litteratur 

är medveten om sin särprägel, 

om en viss flyktighet eller rentav 

utrotningshot – estniskan är ett 

av de minsta språken i världen 

med status som statsspråk – 

men ändå med en särskild sorts 

dold rikedom. 

Men lådan på mässan är inte 

bara en symbol. Den är också ett fysiskt föremål. 

Svarta Lådan på Bok & Biblioteks mässan i Göteborg 

2007 kan bli ett lika välkommet som behagligt andningshål, 

en hemlig “ambassad” för det spännande, 

lite vilda Estland. Liv och rörelse, bruset från tusentals 

6

människor som rör sig i mässhallen låter säkert bekant 

för den som har vistats på något av dessa storskaliga 

branschevenemang. Med detta i åtanke var den ursprungliga 

idén med Svarta Lådan att den skulle förses med 

väggar i ett ljudisolerande material, vilket innebar att 

den estniska montern skulle vara avskärmad från den 

övriga mässan genom sin betydligt lugnare atmosfär. 

Till en början planerade man att ha endast en in- och 

utgång till Svarta Lådan, så att Estlands monter skulle 

kunna bli en avskild och behaglig plats för att vila kropp 

och själ och där man samtidigt kunde bekanta sig med 

något ur den estniska litteraturen, konsten, kulturen 

eller med samhället. Av tekniska orsaker blev det nödvändigt 

att överge den idén, men förhoppningsvis förmår 

den nuvarande mer öppna och luftiga interaktiva 

Svarta Lådan fungera som ett bra ställe att stanna till på 

för andrum och meditation mitt i mässans sorl. 

I regel är den visuella mångfalden och färgrikedomen 

en av orsakerna till den utmattning som man lätt 

upplever på stora mässor, och den febrila atmosfär 

7 

som råder vidmakthålls av den färgsprakande festen 

för ögat. Men Svarta Lådan erbjuder motsatsen – en 

stramhet i uttrycket och en stunds stillhet. Dessutom 

ger den svarta färgen i detta sammanhang en ovanlig 

effekt: eftersom mässhallar för det mesta är väl upplysta 

och fulla av starka färgtoner, kommer förhoppningsvis 

denna smått hemlighetsfulla svarta kub att dra 

blickarna till sig. 

Naturligtvis hoppas vi att det ska vara lätt att hitta till 

vår monter. Den massiva och enkla formen syns på 

långt håll. Svarta Lådan kommer säkert att fungera som 

ett “landmärke” på mässan, liksom de högsta byggnaderna 

i en stadsbild brukar göra. Vi hoppas att, förutom 

de gäster som har ett direkt intresse av estnisk litteratur 

och kultur, även andra mässbesökare ska kunna använda 

den estniska Svarta Lådan som mötesplats, eftersom 

den är lätt att känna igen och att hitta till. Så detta är 

bara ett litet steg framåt för vår litteratur. 

Välkomna att stanna till en stund!


INUTI DEN SVARTA LÅDAN 


13.00 Leena M. Styren. Bokpresentation: 

”Mingle” 

”Mingle” är skriven för alla som vill förbättra sin kommunikationsförmåga 

– både i yrkeslivet och privat. 

Leena Männik Styren, kommunikationsspecialist och 

management konsult, lär oss hur man blir en professionell 

nätverksskapare utrustad med goda öppningsrepliker 

och som kan skapa ett gott intryck. 

14.00 Eva Sivertsdotter, Margit Rosen Norlin, 

Sven Svärd, Jörgen Hedman. Estlandssvenskarna 

– vilka är de? 

Estlandssvenskarna är ett okänt folk. De bodde – och 

en del gör det fortfarande – i de västra delarna av Estland, 

i huvudsak på ett flertal öar som Vormsi (Ormsö), 

Naissaar (Nargö) och Ruhnu (Runö). Spåren av deras 

unika kultur är fortfarande synliga på dessa ensliga och 

vackra platser. 

15.00 Exportrådet. Att göra affärer i Estland 

Estland anses vara en av de snabbast växande ekono- 

mierna i EU och det finns över 1200 svenska företag 

som opererar på den estniska marknaden. Exportrådet 

har lång erfarenhet av att underlätta affärskontakter 

mellan svenska och estniska företag. Vilka är likheterna 

och olikheterna i affärskulturen och vilka framtida affärsmöjligheter 

finns det mellan grannländerna? Många 

användbara och praktiska råd för framgångsrika affärer 

i Estland ges. 


10.00 Jan Kaus. Presentation av estnisk litteratur 

En romanförfattare och poet, förre ordföranden i Estniska 

författarförbundet presenterar de böcker som 

finns tillgängliga i Estlands monter. 

11.00 Helga Nõu, Anna Franklin. 

Bokpresentationer: ”Ode till en skjuten räv” 

och ”Den osynliga litteraturskatten” 

Helga Nõu är en av få estniska författare som har en 

roman översatt till svenska på bokmässan i Göteborg. 

Men hennes bakgrund är ovanlig – hon bor i Sverige, 

fastän hennes roman ”Ode till en skjuten räv” skrevs på 

8

estniska. Hur är det att vara utländsk författare i Sverige? 

En diskussion med journalisten och poeten Anna Franklin, 

författare till boken ”Den osynliga litteraturskatten”. 

12.00 Andres Ehin, Ly Seppel-Ehin, Kristiina 

Ehin. Bokpresentation: ”Sömnlösa på 

sömnstranden” 

En hel familj av poeter – man, hustru och dotter – presenterar 

sin nya samling översatt till svenska. Det här är 

ett unikt tillfälle att få se alla tre förträffliga och olika 

poeter uppträda tillsammans. Konserten av ord innehåller 

Andres Ehins djärva säckpipa, Kristiina Ehins känsliga 

munspel och Ly Seppel-Ehins tankfulla kantele. 

13.00 Ilon Wikland, Enno Tammer. 

Bokpresentation: ”The World of Ilon Wikland” 

“The World of Ilon Wikland“ (Tammeraamat) är ett 

362-sidigt bokalbum som innehåller alla Wiklands viktigaste 

bokillustrationer. Boken är unik tack vare Wiklands 

egna kommentarer om bakgrunden till de olika 

bilderna, berättelserna bakom hennes konstnärsarbete 

och liv. Enno Tammer, journalist och den som sammanställt 

boken har intervjuat den framstående gästen. 

14.00 Jürgen Rooste, Karl Martin Sinijärv, 

Jaan Seim. Bokpresentation: ”Hopp i säng! 

Godnattsagor av estniska pappor” 

Flera estniska pappor skrev ner sina egna godnattsagor 

och resultatet av det finns nu också översatt till svenska. 

Även om de flesta papporna inte är barnboksförfattare 

så gjorde boken succé i Estland. Två av bokens förfat- 

9 

tare, poeten Jürgen Rooste och poeten och ordföranden 

i Estniska författarförbundet, Karl Martin Sinijärv 

talar om sina arbeten och om barn med översättaren 

Jaan Seim. 

15.00 Eeva Park. Bokpresentation: 

”Evighetsfällan” 

Genom att introducera ett mer rakt socialt medvetande 

och en psykologisk touche i dagens estniska prosa, gör 

den ”Evighetsfällan” till en av de viktigaste estniska 

romanerna på tjugohundratalet och nu finns den på 

svenska. Författaren och översättaren Kalli Klement 

kommer att diskutera bokens bakgrund och ämne. 

16.00 Black Ceiling. Poesi och animation i 

förening 

Estniska skapare av animerad film har varit framgångsrika 

i världen i många årtionden. Nu har de bästa av 

dem – både äldre och yngre – bestämt sig för att göra 

animerad film av sina estniska favoritdikter. Resultatet 

kan ses i den estniska montern. Filmerna presenteras av 

författaren Jan Kaus, som har tillhandahållit korta introduktioner 

av poeterna och animatörerna, Ülo Pikkov, 

skapare av en av filmerna och Asko Künnap, poet och 

konstnär vars dikt användes i en av animationerna. 

17.00 Doris Kareva. Bokpresentation: ”Tidens 

gestalt” 

Doris Kareva är en av de mest kända samtida poeterna 

i Estland. Hennes böcker brukar vara bestsellers och kritikerna 

är alltid lika uppmärksamma. Nu med ett nytt

urval på svenska, kommer förläggaren Jonas Ellerström 

(ellerströms) att tillsammans med författaren och hennes 

översättare till svenska Peeter Puide, att tala om 

magin och precisionen i Karevas poesi. 


10.00 Jan Kaus. Presentation av estnisk litteratur 

Romanförfattare och poet, förre ordföranden i Estniska 

författarförbundet presenterar de böcker som finns tillgängliga 

i den estniska montern. 

11.00 Kalju Kruusa, fs. Bokpresentation: 

”Mötesvis” och ”2007” 

Kruusa och fs är två ovanliga poeter som steg fram 

under den andra hälften av nittiotalet. Den första skriver 

detaljerade och mjuka dikter, fulla av goda tankar och 

ordlekar. Den andra beskriver en mörk, ibland till och 

med hemsk urban värld där ömheten kan ligga under 

ytan. Diskussionen leds av förläggaren Jonas Ellerström 

med översättaren till svenska Peeter Puide. 

12.00 Kalli Klement. Bokpresentation: ”Estland 

berättar – hur man dödar ett minne” 

”Estland berättar – hur man dödar ett minne” är en 

samling estniska noveller skrivna under de senaste tjugo 

åren. Novellerna är skrivna av Jaan Kross, Ene Mihkelson, 

Tiia Toomet, Andrus Kivirähk, Jüri Ehlvest och 

många andra inflytelserika samtida estniska författare. 

Presentatör är Kalli Klement som sammanställt boken 

och Jan Kaus som skrivit förordet till antologin. 

13.00 Doris Kareva, Lena Dahlén. 

Bokpresentation: Marie Under, ”En stjärna föll” 

Många kritiker har talat om den starka kvinnliga poesitraditionen. 

Man kan hålla med om det eller låta bli, 

men en levande legend, Doris Kareva, kommer att dela 

med sig av sina tankar om en annan legend som levde i 

nästan hundra år, från slutet av 1800-talet till slutet av 

1900-talet. Marie Unders poesi kommer att framföras 

av skådespelerskan Lena Dahlén. 

14.00 Jürgen Rooste. Bokpresentation: 

”Presidenten bor nånstans i närheten” 

Jürgen Rooste, en ättling till beat-poesin och en rebell 

med stor själ, är en av de mest färgstarka poeterna i 

dagens Estland. Hans ibland roliga, ibland arga, ibland 

sorgsna poesi finns nu på svenska. En diskussion kommer 

att hållas med hjälp av översättaren Peeter Puide 

och förläggaren Jonas Ellerström. 

15.00 Enel Melberg. Bokpresentation: Jaan 

Kross, ”På stället flyg” 

”På stället flyg” kan anses vara det sista riktigt stora verket 

av Jaan Kross fram till i dag. Boken beskriver motsättningen 

mellan kommunismens verklighet och individen 

som opponerar sig mot den, följaktligen handlar 

den om estnisk och europeisk nutidshistoria. ”På stället 

flyg” översattes för bokmässan i Göteborg och översättaren 

Enel Melberg kommer att tala om boken och dess 

10

kontext med Kross-expert Christian Braw och förläggaren 

Björn Linell. 

16.00 Ellerströms Förlag. Bokpresentationer: 

”Estniska ballader” och Ilmar Laaban, 

”Palingarderomb” 

Laaban översatte ett urval av ballader av Ülo Tedre till 

musik av Veljo Tormis. Detta spelades på Stockholms 

Kungliga Opera 1985. Stycket kallas ”Estniska ballader”. 

”Palingarderomb” är en samling av 300 palindromer, 

fraser som är likadana när de läses baklänges och 

framlänges. 

17.00 Jaan Kaplinski, Juris Kronbergs. 

Bokpresentation: Jaan Kaplinski, ”Någonstans 

vid världens kant” 

Vid sidan av Jaan Kross och Doris Kareva är Jaan Kaplinski 

en av få estniska författare som också är kända utanför 

Estland. Den i Sverige födde lettiske poeten, översättaren 

och diplomaten Juris Kronbergs hör till dem 

som inte bara är bekant med Kaplinskis namn, utan 

även med hans verk. Två stora poeter – en som översätter 

(Kronbergs) den andre (Kaplinski) – kommer att 

presentera sin nyligen utgivna gemensamma skapelse. 

11 


10.00 Peeter Sauter, Madli Björck. 

Bokpresentation: Peeter Sauter, ”De lata 

barnens bok” 

Många blev förvånade och lite oroliga när en tämligen 

ökänd prosaförfattare började skriva för barn. Med den 

här boken övertygade Peeter Sauter de flesta av läsarna. 

Hans språk och val av ämne ger honom absolut nya 

fans, några av dem säkert alltför unga för hans råa och 

mörka berättelser, som gjorde honom till en av de viktigaste 

prosaförfattarna i Estland de två senaste årtiondena. 

Diskussion med bokens översättare Madli Björck. 

11.00 Ilo Jaik Riedberg. Bokpresentation: Juhan 

Jaik, ”Månen och honungskrukan” 

“Månen och honungskrukan“ (Canopus), en samling 

romantiska noveller, är den sista boken av den store estniske 

berättaren Juhan Jaik (1899–1948), som publicerades 

i Sverige 1946. Alla de tjugofyra berättelserna tar 

läsaren tillbaka till början av Estlands självständighetstid 

och till det sydöstra hörnet av landet, Võrumaa. Den 

andlöst vackra naturen, den romantiska känslan för 

by livet, den positiva livssynen och den varma humorn 

gör boken till utmärkt läsning. Den presenteras av Ilo Jaik 

Riedberg, bokens översättare och författarens dotter.

12.00 Kristiina Kass, Toomas Lapp. 

Bokpresentation: Kristiina Kass, ”Samuels 

magiska kudde” 

Det här är en realistisk historia om de rika och berömda, 

om att allt inte är så rosenrött som det verkar vara. 

Den unga författaren Kristiina Kass ägnar sig åt svåra 

och sakliga ämnen – relationerna mellan vuxna och 

barn, skolan, förnedring. Berättelsen tycks med avsikt 

handla om dagens samhälle – inga Bullerbybarn den 

här gången. Det här är en bok för barn som inte har en 

nödutgång till en annan vackrare verklighet. 

13.00 Enel Melberg, Jonas Ellerström. Gångna 

tiders stora kvinnliga poeter: Hella Wuolijoki, 

Betti Alver, Marie Under 

En presentation av de legendariska kvinnliga estniska 

författarna, två av dem kända som poeter och Hella 

Wuolijoki som estlandsfödd dramatiker, som arbetade 

med Bertolt Brecht. Alla tre är fortfarande inflytelserika, 

därför har de blivit nyöversatta till svenska, Marie Under, 

”Gnistor i askan” och ”En stjärna föll”, Betti Alver, ”Historien 

om den vita kråkan” och Hella Wuolijoki, ”Sången 

om kriget”. Översättaren Enel Melberg och förläggaren 

Jonas Ellerström kommer att tala om de kraftfulla skaparna 

från 1900-talets första hälft. 

14.00 Imbi Paju, Hain Rebas. Bok- och 

filmpresentation: Imbi Paju, ”Förträngda 

minnen” 

En av anledningarna till Jaan Kross popularitet är kanske 

att han är en av de få ester som har försökt dela med 

sig av de svåra, ofta fruktansvärda upplevelserna under 

andra världskriget och under Stalins kommunism. De 

flesta som har minnen från den perioden pratar helst 

inte om den. Imbi Pajus film och bok tar det smärtsamma 

men viktiga steget att avslöja den svåra tiden 

genom berättelsen om författarens mor och hennes 

syster. 

12


ESTNISKA POETER I RUM FÖR POESI 

Sammanlagt tretton samtida estniska poeter uppträder 

i Rum för poesi. De representerar det vidsträckta, 

levande och varierade landskapet i dagens poesi. Där 

finns poeterna som förmedlar socialt medvetande vilket 

kräver rättframma, ibland talliknande meddelanden 

(Elo Viiding, fs, Jürgen Rooste, Asko Künnap till en del 

och även Kristiina Ehin). Där finns poeterna med en 

lugnare sinnesstämning som söker efter det outsägliga 

och som letar efter sätt att kunna tala om det (Jaan 

Kaplinski, Doris Kareva, Ly Seppel-Ehin, Kalju Kruusa, 

Hasso Krull). Där finns poeterna som försöker leka med 

språket, men som alltid förblir lojala sanningen i språket 

(Andres Ehin, Karl Martin Sinijärv). 

Vad gäller de ovanstående poeternas arbeten, så är det 

två saker som avslöjar alla generaliseringar. Det första är 

att visa hur mångsidig en poet kan vara. Det är självklart 

att Aare Pilv skriver om det outsägliga och om språkets 

outgrundliga vägar och om vardagslivets allra vanligaste 

sidor. Hasso Krull som har intresserat sig för det 

mänskliga berättandets rötter kan ibland tyckas vara en 

arg kritiker av det moderna samhället. Asko Künnap har 

förmågan att kombinera absurditet, melankoli och ironi 

i samma mening. Kalju Kruusa kan låta både världslig 

och metafysisk på en och samma gång. För det andra, 

god poesi behöver inget rättfärdigande. En god dikt 

är god oberoende av sitt ämne eller sitt kynne. En god 

dikt förtrollar lyssnaren och kastar en skugga över lyssnarens 

sinnesfrid. 

Och god poesi ska ni få höra! 

13 

Torsdag 27 september 13.00–14.00 

Andres Ehin 

Ly Seppel-Ehin 

Kristiina Ehin 

Aare Pilv 

fs 

Moderator: Jaan Seim 

Fredag 28 september 11.00–12.00 

Jaan Kaplinski 

Hasso Krull 

Kalju Kruusa 

Elo Viiding 

Moderator: Kalli Klement 

Lördag 29 september 11.00–12.00 

Doris Kareva 

Jürgen Rooste 

Asko Künnap 

Karl Martin Sinijärv 

Moderator: Enel Melberg


SEMINARIEPROGRAM 


14.00 Estland, kvinnorna och litteraturen 

Den estniska lyriken och dess historia är fylld av flera 

framstående och betydelsefulla kvinnliga poeter. Trots 

detta har litteratur skriven av kvinnor varken en framträdande 

eller synlig position i den nutida estniska litteraturen. 

Självklart finns det idag många betydelsefulla 

kvinnliga författare. Men ganska ofta buntas deras verk 

ihop och betitlas ”kvinnlig litteratur”. Detta är en missledande 

kategorisering, särskilt med tanke på att böcker 

skrivna av män sällan hamnar i facket ”manlig litteratur”. 

Vad säger kvinnorna själva? Maarja Talgre, kulturjournalist 

på Sveriges Radio möter poeten Doris Kareva 

och Eeva Park, som både skriver prosa och poesi och 

som är aktuell på svenska i höst med ”Evighetsfällan”. 

Språk: engelska 

15.00 Estland i Europa 

Vilken roll kommer Estland att spela i framtidens EU? 

Vilka konsekvenser har kontroverserna om den flyttade 

statyn, talet om det ”gamla” kontra det ”nya” Europa 

samt begränsningarna av den fria rörligheten för personer 

haft på Estland och EU. Medverkar i detta semina- 

rium om Estland och EU gör Estlands president Toomas 

Hendrik Ilves och tre ledamöter i Europaparlamentet, 

Gunnar Hökmark, Inger Segelström samt Tunne Kelam. 

Toomas Hendrik Ilves blev vald till president i Estland 

förra året. Han har tidigare varit varit Europaparlamentariker 

och journalist på Radio Free Europe samt tjänstgjort 

som utrikesminister och Estlands ambassadör i 

USA. Moderator: Erika Bjerström, journalist. 


17.00 Författarens röst 

Vilken ställning har författaren i ett modernt, demokratiskt 

samhälle? Hur kan författare i ännu högre grad 

nå ut och påverka genom sina författarskap och är 

detta nödvändigt? Hur mycket bör författare bekymra 

sig över litteraturens öde i ett konsumistiskt infotainmentsamhälle 

och hur påverkas de av de ekonomiska 

förutsättningar som staten ger? I Estland kan författare 

få statligt stöd för att själva kunna förlägga sina böcker. 

Trots det verkar det som om de flesta författare tänker 

att de endast kan nå framgång genom att publicera sig 

hos de stora förlagen. Hur ser relationen mellan författare 

och förläggare ut i Sverige respektive Estland? 

Medverkande: Märt Väljataga, litteraturteoretiker, översättare 

och poet, Rein Raud, författare och rektor vid 

Tallinns universitet, samt Krista Kaer, översättare och 

förläggare. 

14

Samtalsledare: Boel Unnerstad, översättare, f d ordförande 

för Sveriges Författarförbund. 



11.00 Ester + poesi = sant 

Poesi i dagens Estland 

Den estniske författaren Emil Tode hävdar att ester älskar 

poesi lika mycket som engelsmännen älskar fotboll. 

Möjligen en mild överdrift, men intresset för poesi är 

stort – 20 debutanter på ett år! Den estniska poesin 

visar idag ett stort samhällsengagemang och några av 

Estlands största dagstidningar har speciella sidor för 

poesi, där poeter kan ge kommentarer i diktform till 

dagsaktuella frågor. Medverkande: Karl Martin Sinijärv, 

poet och ordförande i Estniska Författarförbundet, Asko 

Künnap, poet och grafisk designer, och Jürgen Rooste, 

poet och performer. Samtalsledare: Jonas Ellerström, 

förläggare. 


13.00 Politik, prosa och passion 

Estlands nutidshistoria är fylld av dramatiska politiska 

omvälvningar. Den senaste inträffade för 15 år sedan, 

då Sovjetunionen upplöstes och Estland blev självständigt. 

Hur har dessa djupgående förvandlingar av det 

estniska samhället påverkat och influerat den estniska 

prosan? I ett samtal om politik, litteratur och folkligt 

uppror möts Piret Viires, litteraturteoretiker, Berk Vaher, 

15 

författare och tänkare, samt Helga Nõu och Enn Nõu, 

författare bosatta i Sverige. 

Språk: svenska 

14.00 Ilmar Laaban – poeten med den 

egna rösten 

Ilmar Laaban (1921–2000) kom till Sverige 1943 och 

blev en av de flyktingar som kom att syresätta den 

svenska modernismen. Laaban hade ofantliga kunskaper 

inom litteratur, konst och musik, förde in surrealismen 

i den estniska poesin och var ett enmansuniversitet 

för flera generationer unga svenskar, någon som pekade 

på en större värld och en djärvare konst. Från tidiga 

översättningssamarbeten med Erik Lindegren gick han, 

alltid nyskapande, till ljudkonstverk på Fylkingen. Vilken 

efterklang har Ilmar Laabans unika röst idag? Medverkande: 

Poeterna Andres Ehin och Aase Berg. Samtalsledare: 

Jonas Ellerström, förläggare. 


17.00 Barnböcker från Estland 

Känner du till några estniska barnboksförfattare eller 

illustratörer? Svaret är förmodligen nej. Ändå publiceras 

det fler estniska barnböcker än någonsin tidigare, men 

de når sällan utanför Estland. Ett antal unga produktiva 

barnboksförfattare – Andrus Kivirähk, Kristiina Kass, 

Aidi Vallik och Piret Raud – har trätt fram på senare 

år, sida vid sida med den äldre, alltjämt vitala, generationen 

– Aino Pervik, Helga Nõu, Leelo Tungal. Flera 

estniska illustratörer har uppmärksammats internationellt 

genom utmärkelser och inbjudningar till utställningar. 

Jaanika Palm, barnboksforskare vid Estniska

Barnbokscentret, Viive Noor, barnboksillustratör och 

konstexpert på Estniska Barnbokscentret, Ilon Wikland, 

estnisk-svensk barnboksillustratör, och Helga Nõu, estnisk 

författare bosatt i Estland och Sverige, ger en bild 

av dagsläget i den estniska barnlitteraturen. 

Språk: engelska och svenska 


10.00 Estland – nordiskt eller baltiskt? 

Estland har alltid befunnit sig på gränsen mellan öst och 

väst, ofta beskrivet som Sovjetunionens mystiska västra 

utpost. Numera ligger Estland i utkanten av en annan 

union, EU. Men vad vet européerna om ”landet i öst, 

som nästan är väst”? De flesta betraktar nog Estland 

som en stat bland de andra baltiska staterna. Medan 

esterna själva uppfattar sig mer som skandinaver. Så 

frågan är – var ligger Estland? Och var hör esterna 

hemma? Jaan Kaplinski, författare, Lennart Limberg, fil 

dr i historia, möts i ett samtal, lett av Maarja Talgre, 

kulturjournalist på Sveriges Radio. 


12.00 Den finsk-ugriska själen 

De finsk-ugriska språken estniska, finska och ungerska 

har rykte om sig att vara särskilt svåra att tillägna sig för 

den som har ett indoeuropeiskt språk som modersmål. 

I Estland har medlemskapet i den finsk-ugriska familjen 

ökat i betydelse. Detta beror inte bara på att språken 

skiljer sig så mycket från de indoeuropeiska. Skillnaderna 

påminner om att när den västerländska kristna kulturen 

kom till Estland var den totalt främmande för det estniska 

levnadssättet. Även om detta sätt att leva nu har 

försvunnit så har man inte glömt. Kanske är det värt 

att undersöka ”den hedniska poesin” och själen i vårt 

finsk-ugriska arv? Medverkande: Hasso Krull, poet och 

kulturpersonlighet, och Anzori Barkalaja, specialist på 

finsk-ugrisk kultur. 


15.00 Ockupation och självbild i Estland 

Än i dag påverkas det estniska samhället av de omskakande 

händelserna landet upplevde under andra världskriget. 

Mellan 1940 och 1944 var landet ockuperat två 

gånger av Sovjetunionen och en gång av Nazi-Tyskland. 

Detta påverkar fortfarande Estland, såväl på hemmaplan 

som i relationerna till både Ryssland och EU. För 

de flesta ester går det inte att jämföra nazisternas tre 

år långa ockupation med Sovjetunionens, som varade i 

nästan 50 år. Går allt detta att förstå av andra folk inom 

EU, som exempelvis Frankrike med sin motståndsrörelse? 

Medverkande: Mart Laar, historiker och tidigare 

statsminister, Hain Rebas, professor vid universitetet i 

Kiel. Moderator: Lennart Limberg, fil dr i historia. 


16


11.00 Estland i Sverige, Sverige i Estland 

– vänner för alltid! 

I början av 1990-talet blev det svenska hårdrocksbandet 

Charizma populärt i Estland. Deras stora hit hade 

följande refräng: ”Estonia/ and Sweden/ join hands, 

join hands together/ we’re friends forever!” Charizma 

har försvunnit, men vad har hänt med det ”eviga vänskapsförhållandet”? 

Utan tvekan kan relationen mellan 

Estland och Sverige beskrivas som vänskaplig. Men kanske 

vore det bra att fundera över vänskapens egentliga 

innebörd – igår, idag och i framtiden. Medverkande: 

Jaan Kaplinski, författare, Kalli Klement, översättare och 

kulturpersonlighet, Johanna Ulrika Söderholm, doktorand 

och forskare i sociologi vid Åbo Akademi, samt 

lärare och forskare i sociologi vid Tallinns universitet. 


17 

12.00 Estnisk litteratur i Sverige 

och svensk litteratur i Estland 

Den internationella bokbranschen visar väldigt lite förbarmande. 

Ju mindre land, desto svårare att göra sig 

hörd. Översättningar från engelskan, tyskan, ryskan och 

franskan styr den estniska bokmarknaden. Tyvärr finns 

det inga garantier för att små länder översätter varandras 

litteratur. Bristen på lettisk, litauisk och finsk nutida 

litteratur i Estland är uppenbar. Svensk litteratur verkar 

klara sig lite bättre. Men vilket gensvar får böcker av 

Bergman, Gardell och Vallgren i det moderna Estland? 

Och vilka estniska författare läser svenskarna? Medverkande: 

översättarna Anu Saluäär och Ülev Aaloe samt 

Annika Bladh, biträdanden förlagschef på Norstedts, 

och Hanna Axén, Översättarcentrum. Moderator: Johan 

Nilsson, översättare och författare. 

Språk: svenska


ESTIVAL ’07 – ESTNISKA KULTURDAGAR 

De estniska kulturdagarna i Göteborg anordnas i år inom ramen för Bok & Biblioteksmässan. Huvudevenemangen – 

körsångfesten och banketten – äger rum lördagen den 29 på Chalmers Tekniska Universitet. Körsångfesten börjar 

16.00 och bland de deltagande körerna återfinns Stockholms estniska blandade kör, Göteborgs estniska blandade 

kör, Stockholms estniska skolas elevkör, Europaesternas kör, en ensemble från Köpenhamn och den blandade kören 

Noorus från Estland. Vid sidan av körernas enskilda framträdanden framför de även gemensamt välkända estniska 

körsånger. Banketten börjar 19.30, direkt efter körsångfesten. Mer information återfinns på: www.estival.se 

UTSTÄLLNINGAR 

8 september – 30 september ”Bildens kraft”, 

barnboksillustrationer från Estland, Frölunda 

kulturhus 

Prof. em. Vive Tolli, med flera årtionden av undervisning 

i grafik vid Estlands konstakademi bakom sig, säger 

att “illustratör blir man inte utbildad till, det är något 

man föds till“. Och vad gäller åtminstone den estniska 

bokkonsten är detta påstående sant. Medan det ofta 

kan vara svårt att särskilja många barnboksillustratörers 

signaturer, då de till stor del följer den s.k. “moderna 

linjen“, är en sådan sammanblandning inte möjlig i Estland. 

Varje konstnär där har en egen, tydligt igenkännbar 

stil. 

Alltsedan 2003 har Estlands grafiska formgivares förbund 

och Nationalbiblioteket i samarbete med Kulturministeriet 

anordnat den internationella illustrationstriennalen, 

där alla de främsta bokillustratörerna i Östersjöländerna 

inbjuds att delta. Denna utställning består 

till 99 procent av verk av de estniska konstnärer som 

deltog i den andra internationella illustrationstriennalen 

i Tallinn. 

3 september – 3 oktober ”Scripta Manent III”, 

Stadsbiblioteket, Götaplatsen 

Den internationella utställningen i bokbandskonst, 

Scripta Manent, äger rum vart tredje eller fjärde år i Tallinn. 

Utställningen arrangeras gemensamt av Estlands 

konstakademi, Estlands konstnärsförbund och Estlands 

konsthantverks- och designmuseum i Konsthantverks- 

och designmuseets lokaler. Vid den senaste utställningen 

2005 visades även verk av svenska konstnärer. 

18

Curator Rene Haljasmäe har gjort ett specialurval för 

Göteborg bestående av verk av såväl estniska som internationella 

konstnärer. Syftet är att ge den svenska publiken 

en överblick av bokbindarkonsten i Estland. 

Besök gärna utställningens webbsida: http://www. 

scriptamanent.ee 

27 september – 30 september Marko Nautras 

”Graffiti”, Svenska Mässan 

Den unge konstnären Marko Nautras (http://www.einst. 

ee/tyhiruum/nautras/pildid.html) konstnärskap är starkt 

influerat av ungdomskultur och motkultur. Hans utställning 

”Graffiti” bygger till stor del på klotter, Internetskämt 

och reklamslogans. Meningar och fraser skrivna 

på lakan, en symbios mellan den offentliga texten och 

det personliga och intima sänglinnet – sänglinnet som 

vi ligger på vid de enda tillfällen som vi är ensamma i ett 

samhälle besatt av kommunikation. Men är vi verkligen 

ensamma? Detta är en tolkning av Nautras verk, det 

finns även andra. ”Graffiti” kan också ses som ytterligare 

en möjlig utveckling av texten – precis som alla 

böcker på Bokmässan endast är fragment av Skrivandet 

självt, kan meningarna i ”Graffiti” ses som fragment ur 

en imaginär bok. 

27 september – 30 september Endel Grensmanns 

”Fågel-Estland”, Svenska Mässan 

“Fågel-Estland“ är ett urval flygfoton tagna av en av 

Estlands bästa flygfotografer, Endel Grensmann. Några 

av hans verk kan ses på: http://home.einst.ee/download/grensmann/ 

19 

På Bokmässan visas 30 fotografier, som alla ger en bild 

av det estniska landskapet – både det som skapats av 

naturen och av människans hand. Esterna får se det 

land som de tror att de känner så väl ur ett nytt perspektiv 

samtidigt som utländska besökare bjuds på en 

resa bland färger, skuggor, åkrar, källor, skogar och 

också får en glimt av den estniska kulturhistorien – dess 

herrgårdar, medeltidskyrkor och småbåtshamnar. 

27 september – 30 september ”Den estniska ABCboken”, 

Svenska Mässan 

Utställningen “Den estniska ABC-boken“ (http://www. 

einst.ee/activities) kan också ses som en utställning om 

utbildningens utveckling i Estland. Den består av sex 

skärmar, vilka var och en består av två större bildplanscher 

och två textplanscher. Tillsammans berättar de historien 

om den estniska ABC-boken, som faktiskt löper 

parallellt med historien om den tryckta estniska skriften. 

De första läroböckerna för barn trycktes i Estland 

för över 400 år sedan. Utvecklingen från enkla svart/vita 

häften till dagens färggranna och glada böcker är fascinerande, 

men den uppmärksamma besökaren lägger 

märke till hur lik 1500-talets läroprocess är 2000-talets 

– boken står kvar i centrum. 

27 september – 30 september ”De 25 + 5 

vackraste estniska böckerna 2006”, Svenska 

Mässan 

Syftet med denna tävling är att föra fram god formgivning 

av böcker som en del av vårt intellektuella kulturarv. 

Estniska sovjetrepublikens förlags och grafiska 

industris vetenskaplig-tekniska förening organiserade

den första tävlingen för att välja ut de 25 bäst formgivna 

och tryckta böckerna ur Estlands statliga förlags 

produktion från åren 1956 och 1957. 

2006 års tävling anordnades av Estlands förbund för 

grafiska formgivare, Estlands förläggarförbund och 

Estlands nationalbibliotek. 143 böcker från 68 förlag, 

ut givna under 2006, formgivna och illustrerade av estniska 

konstnärer deltog. Juryn bedömde hur väl formgivningen 

harmonierade med innehållet, designens 

kvalitet och illustrationerna, vilka material som används 

såväl som tryckkvaliteten. 

De 25 utvalda böckerna saknar inbördes rangordning. 

29 september – 21 oktober ”Fragmenta”, Galleri 

Hnoss, Konstepidemins väg 6 

Koncept: Kadri Mälk. Formgivning: Julia Maria Künnap 

& Kertu Tuberg. Utställare: Julia Maria Künnap, Maarja 

Niinemägi, Merle Kasonen, Kertu Tuberg, Kätrin Beljaev, 

Raili Arbus, Villu Plink, Piret Hirv, Eve Margus-Villems. 

Vad är ung estnisk smyckekonst? 

Den unga smyckekonsten i Estland söker gränserna för 

livet, världen och sig själv, den har ännu inte funnit sitt 

manifest. Att leva är att känna sig förlorad (J. Ortega 

y Gasset). Den som inte känner sig förlorad, kommer 

att gå förlorad, dvs. aldrig hitta sig själv. Och endast 

ljusningen i trädtopparna kan visa vägen ut ur skogen. 

Smyckekonst är ett medium, en ordlös kommunikation, 

ett direkt eller indirekt uttryck, ambivalensen i det 

moderna livet som vi uppfattar det. 

Med konsthistorikern Heie Treiers ord har “den unga 

estniska smyckekonsten dragit sig tillbaka in i sig själv 

och tystnaden. Allmänt anses det lilla, naturnära och 

intelligenta smycket ha den största kraften och attraktionen. 

Det måste också vara helt ärligt, eftersom det 

avslöjar bärarens känslor, som vanligtvis döljs bakom en 

mask. Smycket skall ge bäraren ett tyst stöd och diskret 

antyda själens identitet.“ 

EVENEMANG 

ONSDAG 26 september 

19.30 Modern dans: Fine 5 framför “Two 

Trains“ och “Landscaping in Progress“, 24 

kvadrat, Banehagsgatan 1J * 

”TWO TRAINS” 

Koreografi och dans: Tiina Ollesk och René Nõmmik. 

Ljus: Juuso Voltti. Video: Esko Rips, Koit Ojaliiv. Musik: 

The Cinematic Orcestra med originalröster. Musikmixning: 

Heiki Vahar. Producent: Anu Tähemaa (IAD). 

Uruppförande: 2 maj 2002, Tallinn, Estland. 

“Two Trains“ är ett dansstycke som återspeglar resandet 

i tid och rum. Det förmedlar känslor och visioner som 

länkar samman två personer på olika platser och ger 

uttryck för hur tiden inom och utom oss rör vid rummet 

där vi råkar befinna oss. Videon för dansstycket 

20

filmades i St. Petersburg. och belönades med ett andrapris 

vid Vitebsk International Festival of Modern Choreography. 

“LANDSCAPING IN PROGRESS“ 

Koreografi och dans: Tiina Ollesk, René Nõmmik (Fine 

5). Ljud och ljus: Juuso Voltti. Video: Esko Rips, Koit Ojaliiv. 

Kostym: Sigrid M. Leis. Uruppförande: 1 juli 2007. 

Föreställningen har sitt upphov i de händelser som ägde 

rum efter det att den estniska regeringen flyttade det 

sovjetryska minnesmärket Bronssoldaten den 26 april i 

år. Den reflekterar kring de starkt laddade känslor som 

fyllde dessa dagar – känslor som hystes av alla, oavsett 

sida. Hur ändras vår ”mindscape” av händelser omkring 

oss? Är det bara landskapet som ändras av ”landscaping”? 

FINE 5 

Fine 5 Tantsuteater, grundat 1992, är ett av de mest 

välkända och inflytelserika moderna danskompanierna 

i Estland. Till en början använde de sig av traditionella 

tekniker inom modern dans, senare har de kommit att 

arbeta med kombinationer av modern dans, improvisation 

och rörelsetänkande. 1994 öppnade Fine 5 

sin skola för modern dans. Under årens lopp har de 

producerat över 40 längre och kortare föreställningar 

samt skapat ett unikt och originellt uttryckssätt baserat 

på rörelsetänkande. Fine 5 har vunnit pris vid flera 

internationella danstävlingar och -festivaler. Kompaniet 

har uppträtt i USA, Frankrike, Italien, Sverige, Finland, 

Polen, Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Fine 5 har 

21 

som målsättning att berika och utveckla den estniska 

kulturella scenen genom professionell modern dans. 

TIINA OLLESK och RENÉ NÕMMIK är grundare av och 

frontalfigurerna i Fine 5 danskompani och -skola. Tiina 

Ollesk har deltagit i workshops för flera lärare, däribland 

Carolyn Carlsons Atelier de Paris. Hon har medverkat 

som dansare och koreograf vid över 30 internationella 

festivaler. Ollesk vann pris vid Vitebsk International 

Modern Dance Festival 1999 (“Paths“) och 2001 

(“Sandwater“, tillsammans med René Nõmmik ). René 

Nõmmik har deltagit i ett flertal workshops, t.ex. vid 

ADF i USA, hos P. Bauschs i Paris etc. Han är lärare i 

koreografisk komposition vid Tallinns universitet. Nõmmik 

har vid flera tillfällen vunnit pris vid Vitebsk International 

Modern Dance Festival (1992, 1993, 1996, 

2000, 2001) samt vid Pinero International Dance Contest 

(Italien 1997). Han har medverkat som dansare i ett 

tiotal internationella dansprojekt och uppträtt vid över 

40 internationella festivaler. 


17.00 Film: “Nipernaadi“ (Estland 1983, 88 min), 

Bio Capitol, Skanstorget 1 * 

Regissör: Kaljo Kiisk. Språk: engelska, estniska, ryska. 

Producent: Tallinnfilm 

Filmen “Nipernaadi“ har nyligen restaurerats i samband 

med att estnisk film firar 100 år. Det är en jovialisk berättelse 

om en man, en konstnär som söker friheten – fri-

heten från vardagens tristess, från invanda roller och 

själsdödande rutin. Detta gör han med fantasins hjälp, 

genom att berätta sagor och ändlöst söka sin väg. På 

denna väg möter han många intressanta karaktärer och 

involverar dem i sitt sökande. I detta uppmuntrar han 

sig själv och andra till förändring, till att drömma, att 

skratta. Han lyckas övertyga alla – även sig själv – att 

det finns ett annat ställe som liknar det där vi lever, men 

som är bättre, mer intressant, mer inbjudande… 

Följ med Toomas Nipernaadi på hans sökande, skratta 

och dröm dig bort med honom! 

Filmprogrammet under de Estniska kulturdagarna presenteras 

i samarbete med Göteborg International Film Festival 

och Tallinn Black Nights Film Festival. 


Trains“ och “Landscaping in Progress“, 

24 kvadrat, Banehagsgatan 1J 

Se onsdag 26 september 

20.00 Baltisk poesiafton med a cappellagruppen 

Noorkuu, Glashuset, Valand * 

Det händer här och nu. Ryktena om dess förtida död är 

falska. Den kommer att visa sig mer än levande. Poesin! 

Poesin från länder där poesi fortfarande skrivs, lyssnas 

till och talas om, där poesin och poeterna talar till folket. 

Estland: Kristiina Ehin, Elo Viiding, Asko Künnap, Karl 

Martin Sinijärv. Litauen: Rimvydas Stankevičius and Kæstutis 

Navakas. Lettland: Karlis Verdins och Agnese Krivade. 

21.00 Estival Pub, Chalmersvillan, 

Gibraltargatan 1A * 

Ett trevligt ställe att träffas på efter en hård dag i konsternas 

värld – ta dig ett glas och umgås med vänner 

och kollegor. Alla är välkomna! 


17.00 Film: “Den sjungande revolutionen“ (USA, 

Estland 2006, 90 min), Bio Capitol, Skanstorget 1 * 

Regissör: James Tusty. Språk: engelska, estniska, ryska. 

Producent: Mountain View Production/Allfilm/Northern 

Light Production. 

“”Den sjungande revolutionen” berättar den anmärkningsvärda 

historien om den icke-våldsväg Estland tog 

för att frigöra sig från Sovjetunionen. Filmen återger 

händelserna i Estland, men åskådliggör samtidigt på ett 

djupare plan människans okuvliga strävan efter individens 

frihet och självbestämmande. Det här är historien 

om David och Goliat, fast utan ens en slunga. /---/ Filmen 

har ingen enskild hjälte, det här är historien om en 

nation, om vanliga människor som aldrig förlorat hoppet 

under alla ockupationens år och som till slut 

använde denna djupt rotade nationella identitet till att 

störta ett imperium. Vi ser nu att den sjungande revolutionen 

utgör en avgörande, om än i stora delar okänd, 

del av det moderna Europas historia. Vi hoppas verkligen 

att den här filmen inspirerar publiken i lika hög 

22

grad som film har inspirerat oss.“ James Tusty och Maureen 

Castle Tusty. 






kvadrat, Banehagsgatan 1J 


20.00 Ett samarbete mellan VAT-teatern och 

Teaterkompani Markus Zohner: ”Kalevipoeg”, 

Artisten, Olof Wijks gata 

“Markus Zohners Kalevipoeg“, det coola estniska nationaleposet, 

inspirerat av Fr. R. Kreutzwald. 

Idé och manus: Markus Zohner (Schweiz). Skådespelare: 

Katariina Lauk, Tanel Saar, Janek Sarapson och Margo 

Teder. Assistent: Kirke Org. 

Speltid: 90 min. Genre: cool-epos för ungdomar. Målgrupp: 

ungdomar och vuxna. 

Det här är historien om ett vackert land i Norden, som 

Hinhåle vill lägga beslag på. Gudarna vill hjälpa detta 

lilla land och skickar Kalev, ridande på en örn, för att 

rädda det. I Estland föds samtidigt den sköna Linda ur 

ett gåsägg. Linda har många friare, däribland Solen, 

Månen och Vinden, men väljer att gifta sig med Kalev. 

De får många barn, men så dör Kalev. När barnen vuxit 

upp måste en av sönerna bli kung och Kalevipoeg utses i 

23 

tävlan med sina bröder till kung. Han upptäcker att den 

finske trollkarlen har rövat bort hans mor Linda och ger 

sig iväg för att leta efter henne. Under färden lockar en 

ö-jungfru honom med sin sång och han förför henne. 

Flickans far kräver att Kalevipoeg gifter sig med henne, 

men denne vägrar. Kalevipoeg upptäcker var den finske 

trollkarlen håller sig gömd, men han kan inte besegra 

honom utan ett svärd. Han beger sig till Finland för 

skaffa sig ett svärd hos den finske smeden. Smeden säljer 

det mäktiga gamla svärdet till honom. Vid gillet, när 

de dricker svärdet till, hamnar Kalevipoeg och smedens 

son i slagsmål och Kalevipoeg hugger ihjäl honom. 

Smeden förbannar Kalevipoegs svärd och förutspår att 

det kommer att bli Kalevipoegs bane. Kalevipoeg tar sig 

tillbaka till den finske trollkarlen och tvingar honom att 

visa var modern är. Hon har dock av blixten förvandlats 

till en stenstod, och som hämnd dödar Kalevipoeg trollkarlen. 

Kalevipoeg uppsöker sin fars grav och ber denne 

om råd. Kalevipoeg lever därefter ett stilla liv och plöjer 

sin åker när han hör att fiender hotar landet. Kalevipoeg 

går i krig och besegrar fienden. Medan Kalevipoeg 

vilar efter slaget, stjäl smådjävlarna hans svärd. De 

tappar dock svärdet i en älv, men Kalevipoeg kan inte få 

tag på det. I vredesmod förbannar Kalevipoeg svärdet 

att hugga benen av den som tar det. Svärdet säger då 

åt Kalevipoeg att fjättra Hinhåle, så han stiger ned till 

Dödsriket för att söka rätt på honom. På vägen får han 

en liten klocka som hjälper honom in i Dödsriket. Han 

räddar tre tillfångatagna jungfrur som varnar honom 

för Hinhåle. Han kommer till Dödsriket och utkämpar 

och vinner en lång strid mot Hinhåle. Kalevipoeg vill 

därefter fara till världens ände och ber sina föräldrar om 

deras välsignelse, men de svarar inte. Han frågar en vis 

man var världens ände ligger och som tack för hjälpen

skänker Kalevipoeg honom den visdomsbok han fått av 

sin far. Kalevipoeg kommer till slut tillbaka till samma 

ställe där han började sin färd och vadar över älven på 

vars botten hans svärd ligger. Som förutspått hugger 

svärdet benen av Kalevipoeg. 

Epilog: Men en dag kommer den tid när Kalevipoeg 

kommer åter för att bringa lycka åt Estlands folk. 

21.00 Estival Pub, Chalmersvillan, 

Gibraltargatan 1A * 

Ett trevligt ställe att träffas på efter en hård dag i konstens 

värld – ta dig en drink och umgås med vänner och 

kollegor. Alla är välkomna! 

22.00 Rock-konsert: “Eliit“, Glashuset, Valand 

Efter att under många år ha skrivit britpop, jagat internationella 

skivkontrakt och deltagit i Eurovision Song 

Contest, behövde den estniska rockens underbarn Vaiko 

Eplik göra något nytt. Så nu har vi honom här med Eliit. 

Inga repetitioner, ingen lineup, bara improviserat psykedeliskt 

kaos. Då och då arrangerar vi offentliga jam 

sessions där mer eller mindre kända estniska musiker 

träffas och försöker skapa något tillsammans. Ibland 

fungerar och ibland så gör det inte det… Eliit är en frivillig 

rörelse för musikpersonligheter som letar efter nya 

metoder, nya koncept och uttryckssätt. Alla kan delta, 

så samla ihop ett gäng och häng med! 


12:00 Film: “Lotte från Uppfinnarbyn“ (Estland, 

Lett land 2006, 75 min), Bio Capitol, Skanstorget 1 * 

Regissör: Janno Põldma, Heiki Ernits. Språk: estniska. 

Producent: Eesti Joonisfilm / Rija Films. 

Den glada flickvalpen Lotte bor i en liten by vid havet 

med sin pappa, en berömd uppfinnare, och sin mamma. 

Lotte har alltid saker hon vill göra, och hon är ständigt 

pigg på att uppleva något nytt. Den viktigaste händelsen 

i byn är den årliga uppfinnartävlingen där priset går 

till den bästa och klurigaste uppfinningen. Vem vinner 

i år? 

Ta med dig dina barn, dina vänner eller föräldrar och se 

filmen som utsågs till “Bästa kulturverk 2006“ av läsarna 

av “Postimees“, Estlands största dagstidning. 




13.00 Ett samarbete mellan VAT-teatern och 

Teaterkompani Markus Zohner: ”Kalevipoeg”, 

Artisten, Olof Wijks gata 

Se fredag 28 september 

24

15.00 Utställningen: “Fragmenta Jewlery“ 

invigs, Galleri Hnoss, Konstepidemins väg 6 * 

Se “Utställningar“ 

16.00 Estival 07 Körsångfest, RunAn-salen, 

Chalmers, Sven Hultins gata 4 

Körsångfestens program består av framträdanden av de 

förenade körerna, körernas självständiga framträdanden 

samt ett solistframträdande. Sopranen Liine Carlsson 

har varit elev vid Göteborgs Estniska Skola och har 

genomgått solistutbildning vid Operahögskolan i Stockholm. 

Hon har redan sjungit huvudroller i flera operor, 

bl.a. i Stockholm och Göteborg. I Göteborg bygger vi 

vidare den populära estniska traditionen med återkommande 

stora körsångfester. 



kvadrat, Banehagsgatan 1J 


21.00 ”Lyrikens fantastiska framfart”, 

FINländska och ESTniska poeter på samma scen, 

Brew House, Åvägen 24 * 

4 fenomenala FIN: Claes Andersson, Birgitta Boucht, 

Katarina Gäddnäs, Markku Paasonen. 4 fenomenala 

EST: Jaan Kaplinski, Doris Kareva, Jan Kaus, Karl Martin 

Sinijärv. Skapar lyriska strömvirvlar. 3 fantastiska musiker 

skapar nordisk sväng: Claes Andersson, Villu Veski & 

Tiit Kalluste. 

25 

Mental utstyrsel: Var redo! Simma med strömmen! 

Ett samarrangemang mellan FILI – Finnish Literature 

Exchange, Nordiska Ministerrådets kontor i Estland och 

SLS – Svenska litteratursällskapet i Finland. 


10.30 Kammarkonsert: Emma Hessel-Siim 

(fiol), Eva-Maria Rummo (flöjt) och Marianne 

Münz (piano), Estlands Konsulat, Lennart 

Torstenssonsgatan 5 * 

På kammarkonserten framträder tre begåvade musiker 

från Göteborg: Emma Hessel-Siim på fiol, Eva-Maria 

Rummo på flöjt och Marianne Münz på piano. Konserten 

äger rum på Estlands konsulat omedelbart före 

Sverige esternas Förbunds representantskaps höstsession. 

Entrén till konserten är kostnadsfri. 

14.00 Sångspel: Stockholms Estniska Kör 

framför “Friarstråt“, Stadsbiblioteket, 

Götaplatsen 

Stockholms Estniska Körs sångspel Friarstråt bygger på 

välkända svenska och estniska körsånger och handlar 

om en fiskare från Dagö som beger sig på friarstråt till 

Dalarna i Sverige. Ramberättelsen är skriven av körmedlemmen 

Hando Kask och sångerna binds samman av 

korta dramatiserade scener. Kören dirigeras omväxlande 

av Epp Jaansoo, Kaspar Kõrvits och Toomas Tuulse.

18.00 Film: “Somnambul“ (Estland, Finland 2003, 

129 min), Bio Capitol, Skanstorget 1 * 

Regissör: Sulev Keedus. Språk: estniska 

Producent: F-Seitse, Kinotar OY 

Estland, hösten 1944. Tiotusentals ester lämnar sitt 

hemland när fronten närmar sig. Vissa kustbyar överges 

helt. En ung kvinna med stora grå ögon, Eetla, ändrar 

sig och stiger ur den sista båten och ger därmed upp 

det sista hoppet om att komma undan. Hon trotsar det 

kalla och blåsiga septemberregnet och återvänder oväntat 

till sin far, fyrvaktaren Gottfrid. I denna återkomst 

möter och hittar hon sig själv. Eetla söker skydd i sina 

drömmar, drömda eller vakna, och berättar om dem för 

sin far, för den unge läkaren och krigsflyktingen Kasper 

eller sig själv. Det spelar ingen roll för vem. Berättandet 

håller liv i ögonblicket mellan det som skett och det 

som kommer att ske, som en bön sporrad av rädslan 

att tappa fotfästet. Det hjälper henne att hålla balansen 

mellan sömn och vakenhet. “Somnambul“ är ett psykologiskt 

drama om rädslan att förlora fotfästet. 




Mer info på www.estival.se 

* Fritt inträde 

26


NYA ESTNISKA BÖCKER PÅ SVENSKA 

Jaan Kross, “På stället flyg” (Natur och Kultur) 

Översatt till svenska av Enel Melberg 

Detta är det senaste stora verket av den nutida estniska 

och europeiska romanens mästare. Romanen har både 

historisk och psykologisk betydelse – det är en berättelse 

om en talangfull men olycksdrabbad man som krossas i 

den grymma historiens gatlopp, vilket blir till en berättelse 

om hela nationen och hela generationer. Boken 

beskriver de mörka tiderna, oredan som skakade hela 

kontinenten och som ännu inte har funnit alla utvägar. 

Eeva Park, “Evighetsfällan” (Norstedts) 

Översatt till svenska av Kalli Klement 

Eeva Park har skrivit och publicerat lyrik, noveller och 

romaner. Med denna bok visar hon klart att hon tillhör 

de bästa. Det är en stark och mörk historia som 

har en mycket tydlig social bakgrund. Teman som den 

tidiga kapitalismen i det moderna Estland (eller Östeuropa) 

och människohandel inramar den hemska berättelsen 

om en flicka som upptäcker att hon är utanför 

civilisationens symboliska skydd. Och det hela utspelas 

i samhällen som beskriver sig själva som ”välfärdssamhällen”. 

27 

Helga Nõu, “Ode till en skjuten räv” (Tranan) 


Helga Nõu är en estnisk författare som är bosatt i Sverige. 

Därför borde det inte vara någon överraskning att 

bokens huvudperson är en kvinna som är född i Sverige 

som reser till Estland för att söka sina rötter. Nõus 

roman är speciell, dels för att den beskriver en situation 

där en person befinner sig mellan två länder och två 

samhällen, som båda delvis uppfattas både som hemland 

och som främmande land. Ett fartyg som sjunker 

på sin resa från Estland till Sverige tillför en stark symbolik 

i Nõus bok. 

“Estland berättar – hur man dödar ett minne”. 

En antologi över estnisk kortprosa (Tranan) 

Sammanställd av Kalli Klement 

Översatt till svenska av Kalli Klement, Jaak Akker, Madli 

Björck, Peeter Puide, Jaan Seim, Kristi Sinkka, Maarja 

Talgre, Katarina Warfvinge 

Förord av Jan Kaus 

Boken ger en intressant överblick over samtida estnisk 

prosa. Huvuddelen av texterna kan beskrivas som 

noveller, trots att många av författarna är mera kända 

som romanförfattare – som exempelvis Ene Mihkelson 

eller Andrus Kivirähk. Antologin bidrar till att visa på

den estniska prosans bredd – från Jaan Kross historiska 

berättelser till Peeter Sauters enkla beskrivning av 

mänskliga villkor; från Maimu Bergs och Tiia Toomets 

minnesanteckningar till Jüri Ehlvests och Mehis Heinsaars 

flyktiga fantasier. 

Jaan Kaplinski, “Någonstans vid världens kant” 

(Ariel) 

Översatt till svenska av Guntars Godinš och 

Juris Kronbergs 

Vad kan sägas om Jaan Kaplinskis poesi? Att den är 

vacker? Naturligtvis! Att den är viktig? I annat fall skulle 

inga av hans dikter översättas, eller hur? Han har alldeles 

säkert skrivit en hel del. Enligt poeten och filosofen 

Hasso Krull är en av huvudpersonerna i Kaplinskis 

diktning minnet, eller för att vara mera precis, minnet 

av språket som alla minnen vanligen har nedtecknats 

och hållits levande på. Kaplinskis poesi påminner om 

den oundvikliga sanningen att språket alltid är metaforiskt. 

Alltså har språket en mycket naturlig koppling till 

poesin. Läser man Kaplinski, så märker man att poesin 

är språkets minne och på så sätt språkets metafor, även 

om poesin försöker lämna alla metaforer. 

Den aktuella översättningen har gjorts av två lettiska 

poeter, Guntars Godinš och Juris Kronbergs. Med andra 

ord har två letter översatt en est till svenska. 

Doris Kareva, “Tidens gestalt” (ellerströms) 

Översatt till svenska av Peeter Puide 

Doris Kareva är en ovanlig författare som uppskattas av 

sin stora publik och även av många kritiker. Säregen- 

heten i hennes poesi kan lätt påvisas. Den är mångfacetterad 

och koncis på samma gång. Hennes tankar 

har ofta ett stänk av metafysik, men hon förblir alltid 

lättbegriplig. Hon har en magisk språkkänsla och hon 

saknar aldrig ett budskap. Hon är som ett litet språkligt 

och själsligt mirakel. 

Jürgen Rooste, “Presidenten bor nånstans i 

närheten” (ellerströms) 


Om samtida estnisk lyrik skulle behöva en megafon, så 

vore Jürgen Rooste rätt man för jobbet. Inte för att han 

har en stark röst eller för att han ibland börjar sjunga, 

utan för hans förmåga att beskriva den moderna världen 

med all dess skönhet, dess odjur och dess odjursliknande 

skönheter. Roostes lyrik är full av fyndighet. Om 

vi läser eller hör den så är det nära till skratt och sorg, 

eller till båda samtidigt. 

Kalju Kruusa, “Mötesvis” (ellerströms) 


Kalju Kruusa är ett egenartat och intressant fenomen 

i samtida estnisk lyrik. Hans personlighet är lugn och 

distanserad, han vill för allt i världen inte uppmärksammas. 

Men hans poesi och hans sinnestillstånd har stort 

inflytande över många i hans generation. Man kunde 

försöka att återupptäcka tiden med Kruusas poesi – den 

flyter stilla genom livets allra viktigaste aspekter. 

28

Ilmar Laaban, “Palingarderomb” (ellerströms) 

Sammanställd av Jaan Malin 

Förord av Teddy Hultberg 

Detta är en samling av 300 palindromer, fraser som 

är likadana när de läses baklänges och framlänges, 

ofta mycket överraskande och märkligt underhållande, 

skrivna av en av den moderna estniska poesins ljusast 

lysande stjärnor. Dessa aldrig tidigare publicerade texter 

– Ilmar Laaban ville själv publicera dem, men fick 

aldrig nog med tid att utge ett urval, för han var ständigt 

upptagen med att skriva nya… Palindromerna har 

hämtats från Laabans skrifter i Universitetet i Tartu och 

har sammanställts av den estniske poeten Jaan Malin. 

“Estniska ballader” (ellerströms) 

Översatt till svenska av Ilmar Laaban 

Efterskrift av Jonas Ellerström 

Laaban översatte ett urval av ballader av Ülo Tedre till 

musik av Veljo Tormis. Detta spelades på Stockholms 

Kungliga Opera 1985. Stycket kallas ”Estniska ballader” 

och Tedre står för ”arrangemanget”, dvs urval och 

utgivning av balladerna. Resultatet är något som liknar 

en tematisk utforskning av kvinnans öde i det estniska 

bondesamhället. Jonas Ellerström försöker i sin efterskrift 

koppla dessa ballader och Kalevipoeg till Kalevala 

och Kanteletar, och att karakterisera dem och den värld 

de beskriver. 

fs, “2007” (ellerströms) 


Den deprimerande och ogästvänliga staden är göm- 

29 

ställe för den talangfulle fs – vilket naturligtvis är en 

pseudonym. fs har en tendens att använda bitter ironi 

som kryddats med dysterhet och båda kombineras till en 

blandning av desillusionerade visioner. En annan viktig 

egenskap i fs diktning har kommit från hans innerliga 

önskan att tala som en mänsklig varelse till en annan. 

Hans poesi försöker komma det talade språket så nära 

som möjligt. Resultatet är effektivt – ett nästan jordnära 

tal blandat med poetisk styrka. 

Betti Alver, “Historien om den vita kråkan” 

(ellerströms) 


Betti Alver (1908–1989) är fortfarande en inflytelserik 

poet, som säkert tillhör de främsta tänkarna i Estlands 

poesihistoria. När hon var persona non grata (icke 

önskvärd) under sovjettiden och hennes man, den fine 

poeten Heiti Talvik, sändes till Sibirien, översatte Alver 

Pushkins ”Jevgeni Onegin”. Många anser att översättningen 

är helt i klass med originalet. Alver är en poet 

med många motsägelser. Hon lyckas omväxlande låta 

både sinnlig och symbolisk, optimistisk och dyster. 

Marie Under, “Gnistor i askan” (ellerströms) 


Marie Under, “En stjärna föll” (NyNorden) 

Översatt till svenska av Silvia Airik-Priuhka 

Efterskrift av Doris Kareva 

Marie Under (1883–1980) är en av de klarast lysande 

stjärnorna i estnisk litteratur. Redan hennes person tycks 

vara engagerande. Under var älskad och beundrad av

de mest begåvade i hennes samtid. Hon var också medlem 

i ett speciellt fenomen i den estniska litteraturhistorien, 

en grupp som kallades ”Siuru”. Hennes betydelse 

som banbrytande poet är självklar och hennes dynamiska 

och mångskiftande lyrik utövar fortfarande inflytande. 

Hon blandade det personliga med det tidlösa, 

traditioner med det moderna och det realistiska med 

det symboliska. 

Imbi Paju, “Förträngda minnen” (Atlantis) 

Översatt tiil svenska av Heidi Granqvist 

Journalisten och författaren Imbi Paju ägnar sig åt de 

viktigaste frågorna i Estlands moderna historia genom 

att visa hur historiska händelser har påverkat individer, 

när de konfronterats med händelserna. Paju beskriver 

följderna av sovjetregimen, terrorn, våldet och folkmordet 

genom att beskriva sin mor och moster. Den personliga 

responsen till tragedin är ofta tystnad. Många 

ester har ännu inte talat om sina erfarenheter från 

sovjettidens samhälle. Detta är berättelsen om dessa 

många tysta människor. 

Hella Wuolijoki, “Sången om kriget” (ellerströms) 


Hella Murrik-Wuolijoki (1866–1954) var en estlandsfödd 

finsk författare, vars tre första verk skrevs på estniska, 

de senare på finska. Hon var även en framstående 

pjäsförfattare. Utanför Finland och Estland är Wuolijoki 

känd för sin förbindelse med Bertolt Brecht. Wuolijokis 

personlighet präglades av många motsägelser. Hon var 

marxist med en framgångsrik karriär i affärslivet, hon 

var en mild feminist men radikal i politiken, en kosmo- 

politisk intellektuell som hade en uttalad beundran för 

gammaldags landsbygdsbefolkning. I denna bok lär vi 

känna Wuolijokis intresse för estnisk folklore, speciellt 

klagosånger. 

“Hopp i säng! Godnattsagor av estniska pappor” 

(NyNorden) 

Karl Martin Sinijärv, Veiko Belials, Juhani Püttsepp, 

Contra, Andrus Kivirähk, Jürgen Rooste, Jaanus Vaiksoo, 

Kivisildnik, Peeter Sauter, Jaan Tätte, Peep Pedmanson 

Översatt till svenska av Jaan Seim 

Den här boken innehåller verk av elva författare med 

olika bakgrunder – barnboksförfattare naturligtvis, men 

samtidigt poeter, romanförfattare och skriftställare, tvvärdar 

och skådespelare. Länken mellan författarna 

består i att de alla råkar veta ett och annat om faderskap. 

Därmed är denna bok mycket värdefull för fäder 

som har den angenäma uppgiften att läsa godnattsagor 

för sina barn. Det är till och med möjligt att några 

fäder tycker att boken är oemotståndlig och på det 

mest barnsliga sätt kämpar för rätten att läsa boken 

utan att bli störda av sina barn. 

Peeter Sauter, ”De lata barnens bok” (Tranan) 

Översatt till svenska av Madli Björck 

Peeter Sauter är en av de mest betydande prosaförfattarna 

under de senaste årtiondena. Hans romaner och 

noveller är uppriktiga och ibland råa beskrivningar av 

vardagen, med dess lukter av snusk och bakgårdsexistenser. 

Förvånande nog har Sauter visat sig vara en 

duktig berättare för barn – varvid hans ärlighet och 

30

naturalism är intakt, men hans sinnestillstånd är något 

ljusare. 

Kristiina Kass, “Samuels magiska kudde“ 

(NyNorden) 

Översatt till svenska av Maria Holm 

Boken om en magisk kudde berättar om dumhet och 

klokhet, pengar och girighet, fattigdom och välstånd 

och om barnmisshandel. Med andra ord beskrivs allt 

det som nutida barn ständigt måste konfronteras med. 

För yngre läsare blir det förhoppningsvis en rolig historia, 

men för äldre ger det något att fundera över. Denna 

innerliga berättelse har skrivits av en ny stjärna bland 

samtida estniska barnboksförfattare, Kristiina Kass, som 

redan har fått åtskilliga utmärkelser för sina verk. 

31 

Andres Ehin, Ly Seppel-Ehin, Kristiina Ehin, 

“Sömnlösa på sömnstranden“ (NyNorden) 

Översatt till svenska av Kalli Klement och Jaan Seim 

De bildar en verkligt poetisk familj. Pappa Andres Ehin 

är en av de mest välkända poeterna både i och utanför 

Estland, en vandrare, översättare och beundrare av surrealism. 

Hans dotter Kristiina är mera inriktad på att 

kartlägga det moderna livets landskap, sedd med traditionella 

värderingar. Hennes mor och Andres hustru, 

Ly Seppel-Ehin, som även hon är en framstående översättare, 

toppar samlingen med sina lyriska och vackert 

formade dikter.

Arrangörer: 

Estniska kulturdepartementet – Laine Jänes, Raivo 

Palmaru, Siim Sukles, Piret Lindpere, Krista Ojasaar, 

Andres Nõlve, Riin Roosalu, Asta Trummel 

Estniska förläggareföreningen – Kristiina Raid, Kaidi 

Urmet, Triin Soone, Teele Tohver 

Estniska författarförbundet – Jan Kaus, Piret Viires, 

Karl Martin Sinijärv, Doris Kareva 

Estniska Litteraturcentralen – Ilvi Liive, Harri Moritz 

Estniska institutet – Andre Help, Andreas Nestor, 

Peeter Helme, Helle Sussi, Jürgen Rooste 

Nordiska Ministerrådets kontor i Estland – Carita 

Pettersson, Eha Vain, Grete Kodi, Liina Kabel 

Estniska ambassaden i Stockholm – Alar Streimann, 

Hele Karilaid 

Sverigeesternas Förbund – Aho Rebas 

Pojektledare – Kristo Tohver 

Vi tackar: 

Republiken Estlands presidents kansli – Sigrid Herodes, 

Liisa Ojaveer 

Estniska utrikesdepartementet – Urmas Paet, 

Kristen Lahtein, Malle Kurbel 

Estniska barnbokscentret – Anne Rande, Viive Noor 

Europaparlamentets informationskontor i Tallinn – 

Kadi Herkül 

Estlands honorärkonsul i Göteborg – Lars E. Boreström 

Enterprise Estonia – Andrus Nõmm, Kristiina Ojamaa, 

Anneli Haabu, Mare Raid 

Rakett – Asko Künnap, Rael Medvedeva 

Expodesign Ltd. – Gunnar Kalmet, Ero Puumets 

Apollo bokhandel – Tiia Laul, Arvo Pihl 

Estlands konstakademi – Kadri Mälk, Julia Maria Künnap, 

Kertu Tuberg, Lennart Mänd 

Bok & Biblioteksmässan i Göteborg – Bertil Falck, 

Anna Falck, Gunilla Sandin, Birgitta Jacobsson Ekblom, 

Tomas Belfrage, Martina Tengmark, Johan Kollén 

och andra 

Avalon Hotel – Sam Sultanovic 

City Airlines – Peter Svensson, Camilla Nilsson 

Göteborg International Film Festival – Håkan Westesson, 

Åsa Larsson 

Hnoss Galeri – Tore Svensson, Mona Wallström 

Scandic Hotel – Liina Sibul 

Göteborgs stad 

FILI – Finnish Literature Exchange – Iris Schwanck, 

Maria Antas 

Svenska Litteratursällskapet i Finland – Agneta Rahikainen 

Villu Veski & Tiit Kalluste 

Noorkuu, Fine 5, kören Noorus, VAT-teatern, Eliit 

Enel Melberg, Peeter Puide, Madli Björck, Kalli Klement, 

Maarja Talgre, Jonas Ellerström, Staffan Hjalmarsson, 

Lena Dahlén, Robert Bolin, Eva Rummo, Rene Haljasmäe 

Katalogteamet för Estland i Fokus: Jan Kaus, Tarmo 

Puudist, Tiina Randviir, Jaan Seim, Andreas Nestor, Aho 

Rebas, Maare Ollin, Ann Liis Hanslep, Ilvi Liive, Kalli 

Klement, Kristo Tohver, Kristopher Rikken 

Projektet tillägnas alla estniska författare, poeter, kritiker 

och andra aktiva på den estniska litteraturscenen.

ESTLAND I FOKUS SAMMANFATTNING - Svenska Mässan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?