Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
OLA WALLENGREN är leg<br />
Dietist, medicine magister i klinisk<br />
nutrition och doktorand på avd för<br />
klinisk näringslära vid Göteborgs<br />
Universitet. Han arbetar som<br />
dietist på Sahlgrenska sjukhuset,<br />
föreläser för företag, gym<br />
föreningar mm samt som del i<br />
bl a SKKFs PT-utbildning. Ola är<br />
självklart också en slav under hanteln<br />
och har tränat i snart 20 år.<br />
ar nu hört att kaffe försämrarinsulinkänsligheten.<br />
Innebär det att man<br />
blir fetare av kaffe? Jag<br />
trodde det var fettförbrännande.<br />
Tessan<br />
Insulin är ett kraftfullt inlagringshormon<br />
i kroppen som stimulerar<br />
upptaget och inlagringen av glukos<br />
och fett i cellerna. Kaffe, eller mer<br />
specifikt koffein, försämrar cellernas<br />
känslighet för insulin och minskar<br />
insulineffekterna i kroppen.<br />
Man skulle kunna tro att kroppens<br />
försök till kompensation leder till<br />
högre insulinnivåer vilka stimulerar<br />
uppbyggnad av fett i kroppen och<br />
man blir fetare. Men så är inte fallet.<br />
Summan av koffeinets effekter<br />
ändå ger sänkt insulinkänslighet,<br />
varför insulinets hämmande verkan<br />
på fettnedbrytningen och förbränningen<br />
minskar vilket innebär totalt<br />
sett ökad fettförbränning. Förutom<br />
koffeinets stimulerade verkan på<br />
centrala nervsystemet så ökar tillgängligheten<br />
av fett samtidigt som<br />
blodsocker hålls uppe. Detta gör att<br />
prestationen ökar, man orkar mer<br />
och kan hålla på längre.<br />
O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag är en kille på 20 år som<br />
har styrketränat seriöst i två<br />
år. Jag delar upp kroppen på<br />
tre pass och tränar fem-sex<br />
gånger per vecka.<br />
Mitt problem är att jag inte går upp<br />
i vikt och muskler, jag väger inte mer<br />
än 65 kilo (på 178 cm). Jag försöker<br />
äta så mycket jag kan (bra mat med<br />
mycket protein) men det händer<br />
ingenting. Vad ska jag göra? Man vill<br />
ju bli grov!<br />
Johannes<br />
Jag förutsätter att du i grunden tränar<br />
på ett vettigt sätt och äter bra<br />
mat, och att det därför inte fattas<br />
något i din träning och kostsammansättning.<br />
Då brukar problemet<br />
dels bero på planering, stress och<br />
en avsaknad av aptit, vilka brukar<br />
<br />
<br />
<br />
Kaffe i sig självt<br />
är inte speciellt effektivt<br />
för viktnedgång<br />
utan måste<br />
kombineras med<br />
träning för att man<br />
ska göra av med de<br />
tillgängliga fettsyrorna.<br />
Med försämrad<br />
insulinkänslighet,<br />
högre blodsocker och<br />
blodfetter som följd<br />
skulle man kunna tro att<br />
kaffe ökar risken för diabetes,<br />
men det är faktiskt<br />
tvärt om. Klorogensyran i<br />
kaffe minskar glukosupptaget<br />
i tarmen och glukosproduktionen<br />
i levern så att blodsocker<br />
och insulinnivåerna efter måltid blir<br />
lägre, samtidigt som kaffe innehåller<br />
en mängd andra antioxidanter<br />
som man också tror har en skyddande<br />
verkan.<br />
Det finns därför ingen anledning<br />
att undvika kaffe ur den aspekten<br />
men av andra anledningar kan<br />
det vara vettigt att begränsa konsumtionen<br />
till cirka sex koppar om<br />
dagen.<br />
höra ihop. Har man en naturligt låg<br />
aptit kan man lätt glömma bort att<br />
äta, speciellt om man är stressad.<br />
När man sedan äter så kan det kännas<br />
som om man äter hur mycket<br />
som helst, men totalt sett kanske<br />
det inte blir så mycket trots allt. Planera<br />
därför att äta cirka sex gånger<br />
per dag, där mellanmålen är viktiga.<br />
Försök att göra det enkelt. Det är<br />
viktigare att äta något och att det<br />
är gott än att det ska ha en speciell<br />
näringssammansättning. Smörgåsar,<br />
frukt, bars eller liknande kan<br />
vara lämpligt.<br />
Om vi ser till aptitregleringen så<br />
är energität och flytande föda att<br />
föredra. Fett koncentrerar energin i<br />
maten och vatten spär ut den. Försök<br />
därför att välja bort ”light”. Välj<br />
hellre helfeta produkter samt lite<br />
extra fett eller olja i matlagningen,<br />
och dra ner på vattenrika grönsaker.<br />
Välj energitäta drycker som mjölk<br />
och juice till mat och mellanmål.<br />
Viktökningsdrinkar (gainers) kan<br />
vara ett utmärkt komplement som<br />
du kan ta till mellanmål, före/efter<br />
träning eller som en avslutning på<br />
en måltid om du vill. Experimentera<br />
med mängd och fabrikat för att hitta<br />
något som passar dig.<br />
Låt viktökningen komma långsamt.<br />
Om midjemåttet ökar mer än<br />
överarmsmåttet på båda armarna<br />
tillsammans går det för snabbt.<br />
Om detta inte ”fungerar” så rekommenderar<br />
jag en välbeprövad<br />
metod med ett ökat intag av godis,<br />
glass och läsk. Det har fungerat<br />
för många men för dig är det än så<br />
länge frivilligt.<br />
Illustration: Seth Janson<br />
KAFFE ÄR UPPIGGANDE OCH KAN UNDER<br />
VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR HJÄLPA TILL<br />
MED FETTFÖRBRÄNNINGEN.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 109
OLA WALLENGREN S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
<br />
<br />
<br />
ag tänkte prova BCAA<br />
eftersom jag hört att det kan<br />
stimulera muskeltillväxten.<br />
Fungerar det verkligen, känner<br />
man någon skillnad?<br />
Seriös byggare<br />
De livsnödvändiga grenade aminosyrorna<br />
leucin, isoleucin och valin<br />
(förkortas BCAA) omsätts flitigt i<br />
musklerna där de bland annat är<br />
byggstenar till andra aminosyror,<br />
men inte minst på grund av att de<br />
relativt obehindrat kan användas<br />
som bränsle i arbetande muskler.<br />
Tillskott av BCAA kan minska<br />
muskelnedbrytningen och eventuellt<br />
förbättra prestationen om man<br />
tar det på fastande mage innan man<br />
tränar. Detta alltså i jämförelse med<br />
att inte äta alls, eller endast med<br />
kolhydrater.<br />
Höga halter av BCAA i blodet<br />
kan minska halterna av serotonin<br />
i hjärnan under träning så att man<br />
inte känner sig lika trött, vilket i<br />
allmänhet inte förbättrar prestationen.<br />
Man har även sett att leucin<br />
stimulerar ett av de första stegen i<br />
muskeluppbyggnaden, och effekten<br />
blir speciellt tydlig i samband med<br />
styrketräning. Tillskott av leucin<br />
till proteindrinkar kan ge extra<br />
muskeluppbyggnad, men främst<br />
hos äldre och det verkar som en<br />
ökning av proteinmängden totalt<br />
har minst lika bra eller rent av större<br />
effekt.<br />
Stimulering av proteinuppbyggnad<br />
är en sak, men för att bygga nya<br />
muskler krävs fler aminosyror än<br />
bara de grenade. Mjölkprotein och<br />
aminosyretillskott med alla livsnödvändiga<br />
aminosyror (EAA) är också<br />
rika på grenade aminosyror. Intaget<br />
av BCAA är därför redan högt hos<br />
de flesta styrketränande, i vart fall<br />
de som sköter sin kost, så ytterligare<br />
tillskott av BCAA är troligtvis<br />
inte speciellt effektivt.<br />
Om man av någon anledning har<br />
ett lågt proteinintag så kan förmodligen<br />
ett tillskott i samband med<br />
träning eller till vissa måltider vara<br />
positivt.<br />
Mat vid rätt tillfälle och vanligt<br />
proteinpulver eller EAA ser jag som<br />
vettigare alternativ.<br />
nder diet dricker jag<br />
ganska mycket läsk och<br />
saft sötade med sötningsmedel,<br />
men nu har<br />
jag hört att det inte är bra för att det<br />
ökar aptiten och att man får cancer.<br />
Vad tror du?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Elin<br />
Svaret på frågan är att det beror på<br />
vad man jämför med, och vad alternativet<br />
är. Om man jämför med<br />
vanlig läsk så dämpar inte sötningsmedel<br />
hungern som socker till viss<br />
del gör, och ger därför inte samma<br />
belöning som socker. Belöningen<br />
från socker kan stimulera ytterligare<br />
intag vilket inte är bra, men är<br />
det belöning du vill ha av lightläsk<br />
så lär du bli besviken.<br />
När man lägger till sötade drycker<br />
till kosten brukar vanlig läsk ge en<br />
ökning av det totala energiintaget<br />
på ungefär 50% av energiinnehållet<br />
i läsken. Detta eftersom man normalt<br />
inte kompenserar för läskens<br />
energiinnehåll genom att äta så<br />
mycket mindre av annan mat (vilket<br />
i längden ger övervikt och fetma).<br />
Lightprodukter, å andra sidan, brukar<br />
inte påverka det totala energi-<br />
intaget på samma sätt. I förhållande<br />
till vanligt socker är därför lightprodukter<br />
nästan alltid ett bättre<br />
alternativ.<br />
Jämfört med vatten som måltidsdryck<br />
ger lightprodukter en ökad<br />
variation och smaklighet till en annars<br />
ofta otillfredsställande dietkost,<br />
vilket är bra. Men jämfört med<br />
vatten kan man inte utesluta att<br />
sötningsmedel innebär en viss hälsorisk.<br />
Från den forskning på människor<br />
som finns i dag så vet man<br />
att om en ökad hälsorisk existerar,<br />
så är den så liten att man inte lyckats<br />
upptäcka den. De sötningsmedel<br />
som är godkända anses därför<br />
som helt säkra, speciellt för normalkonsumenten.<br />
I framtiden kanske<br />
man kommer att bedöma det<br />
annorlunda så överdriven konsumtion<br />
under lång tid kanske inte är<br />
att rekommendera, men förhoppningsvis<br />
kommer inte din diet att<br />
fortsätta hela livet.
ina kompisar som är<br />
skeptiska till kosttillskott<br />
säger att effekten<br />
jag får bara<br />
är placebo. Men jag känner ju att det<br />
fungerar och träningen har aldrig gått<br />
så bra som nu. Kan det bara vara placeboeffekt?<br />
Andreas<br />
Placebo kallas de sockerpiller eller<br />
någon annan overksam behandling<br />
som man använder i studier<br />
där försökspersonerna inte vet om<br />
de får riktig behandling eller inte.<br />
Detta gör man för att om man tror<br />
att man får en verksam behandling<br />
så blir man bättre, den så kallade<br />
placeboeffekten, och effekterna av<br />
den vill man skilja från den verkliga<br />
behandlingen.<br />
Man gjorde en studie på cyklister<br />
och lät dem tro att de fick antingen<br />
placebo, 4,5 mg eller 9 mg koffein/<br />
kg kroppsvikt, men egentligen fick<br />
alla grupper sockerpiller. Studieresultaten<br />
visade tydligt att prestationerna<br />
ökade markant i takt med<br />
den upplevda dosen av verksamt<br />
ämne. Grupperna upplevde även<br />
biverkningar och mest biverkningar<br />
fick de med den meddelat högsta<br />
dosen.<br />
Placeboeffekten är därför verklig<br />
och gör att i stort sett alla kosttillskott<br />
fungerar bättre än att inte<br />
ta någonting. Om du tar ett kosttillskott<br />
och ökar 10 % i styrka så<br />
kanske 5 % beror på placeboeffekten<br />
och 5 % på preparatet. Detta<br />
ställer till det i studier eftersom det<br />
kan vara svårt att mäta upp en skillnad<br />
på 5 % och därför ser man inte<br />
effekten av preparatet, medan den<br />
verkliga och upplevda effekten mot<br />
att inte ta något alls är 10 % och helt<br />
klart märkbar.<br />
Studier som säger att ett visst<br />
tillskott inte fungerar och killen på<br />
gymmet som säger att ”det fungerar<br />
på mig” har på så vis rätt båda<br />
två. Det fungerar för att man tror att<br />
det gör det. Därför upplever man att<br />
det är så, samtidigt som man också<br />
tränar hårdare och sköter allt annat<br />
relaterat till träningen bättre. Man<br />
tar ofta tillskott i perioder då det<br />
ändå skulle ha gått bra och då tycks<br />
sambandet självklart.<br />
Placeboeffekten är alltså en tillgång<br />
som man kan utnyttja, och reklam,<br />
försäljare, kompisar, tränare<br />
och diskussioner på internetforum<br />
kan höja effekten ytterligare genom<br />
suggestion. Se bara till att du betalar<br />
så lite som möjligt för en effekt<br />
som du kan få i stort sett gratis.<br />
O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ad anser du om riskerna<br />
samt fördelarna med att<br />
dricka mjölk? Arla berättar<br />
i sin broschyr om den<br />
stora nyttan av att dagligen dricka<br />
mjölk. Själv dricker jag aldrig mjölk,<br />
bara vatten. Dr Alf Spångberg säger i<br />
en av sina böcker: ”Komjölk med sitt<br />
farliga fett är den främsta orsaken till<br />
åderförkalkning i hjärta och kärl samt<br />
i hjärnans blodkärl, den sjukdomsprocess<br />
de flesta människor dör i.”<br />
Nisse<br />
Vissa anser att mjölk är det perfekta<br />
livsmedlet och om man ser till<br />
styrketräning och bodybuilding så<br />
ligger det nära till hands. Komjölk<br />
är mycket näringsrikt och proteinet<br />
är av mycket bra kvalité och är som<br />
skräddarsytt för muskeltillväxt, vilket<br />
inte är att undra på eftersom<br />
det är till för att kalvarna skall växa<br />
ordentligt. Olika delar av proteinet<br />
ag har läst BODY ett tag nu<br />
och har verkligen blivit taggad<br />
att komma igång på allvar. För<br />
närvarande äter jag Whey 80<br />
som tillskott, och tänkte nu köpa kreatin.<br />
Jag har därför två frågor kring just<br />
kreatin och om kosttillskott allmänt.<br />
Vilka biverkningar har kreatin (finnar,<br />
ökad kroppsfetthalt, “pluffskänsla”<br />
osv)? Hur ofta och när ska jag ta<br />
både kreatin och Whey 80 för bästa<br />
effekt?<br />
Johan<br />
En del naturliga kosttillskott kan ge<br />
biverkningar, men kreatin och proteinpulver<br />
är vanligtvis inte något<br />
av dem. Det finns i dagsläget en<br />
relativt stor mängd studier som undersökt<br />
säkerheten av kreatin och<br />
man har inte sett vare sig nedsatt<br />
njurfunktion, kramper, finnar, ökad<br />
fettmassa, uttorkning, överhettning<br />
vid träning, ökad skadefrekvens<br />
eller någon annan allvarlig<br />
biverkning. Faktum är att kreatin<br />
verkar minska risken för kramp, uttorkning,<br />
överhettning och andra<br />
skador, samtidigt som det förbättrar<br />
prestationen.<br />
Magbesvär är en av de vanligaste<br />
biverkningarna. Dessa kan minskas<br />
om man sprider ut intaget över da-<br />
verkar dessutom stödja immunförsvaret,<br />
speciellt hos nyfödda, vilket<br />
eventuellt kan ha fördelar om man<br />
är sjuk eller tränar hårt. Den höga<br />
halten kalcium hjälper till att bygga<br />
ett starkt skelett och förebygga<br />
benskörhet, men det verkar också<br />
som om kalcium i sig, eller kanske<br />
även andra delar av mjölken (proteiner<br />
eller CLA), ger mindre kroppsfett<br />
och förhindrar viktuppgång.<br />
Feta mjölkprodukter innehåller<br />
en hel del mättat fett, vilket<br />
kan ge förhöjda kolesterolvärden,<br />
som i sin tur ökar risken för hjärtkärlsjukdom.<br />
Man har däremot inte<br />
sett några säkra samband mellan<br />
intag av mjölkprodukter och hjärtkärlsjukdom.<br />
Detta kan bero på att<br />
de som dricker mjölk också äter och<br />
lever nyttigare, men också på grund<br />
av att mjölk sänker blodtrycket och<br />
innehåller andra beståndsdelar som<br />
är positiva för hälsan.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
gen, minskar dosen något och löser<br />
upp kreatinet ordentligt i vätska (ca<br />
3 dl vatten per 5 g). När kreatinet är<br />
förbrukat bryts det ner till kreatinin<br />
som utsöndras via njurarna. När<br />
man tar kreatin kan kreatininvärdet<br />
i blodet vara något förhöjt, vilket<br />
normalt tyder på en njurskada, men<br />
eftersom man tar kreatin är detta<br />
fullt normalt och ofarligt.<br />
Kreatin binder ca 1-2 kg vätska<br />
i kroppen, vilket fördelar sig till<br />
största del inuti cellerna men ca 1/3<br />
hamnar utanför och en liten del av<br />
detta under huden. Det är kanske<br />
3 dl vätska som i sånt fall hamnar<br />
under huden, och det förefaller<br />
otänkbart att man skulle se plufsig<br />
ut av detta – förutsatt att man inte<br />
är i extremt bra form. En hög andel<br />
kroppsfett och mycket salt i kosten<br />
är den troligaste orsaken till att man<br />
ser plufsig ut.<br />
För bästa effekt kan du ta 2-5 g<br />
kreatin och 30 g vassleprotein före<br />
(eller under) och efter träningen,<br />
gärna tillsammans med 35-40 g<br />
snabba kolhydrater och 200-400<br />
mg liponsyra (ALA) för bästa upptag.<br />
Utöver det kan du komplettera<br />
måltider som inte innehåller någon<br />
större proteinkälla med ca 30 g proteinpulver.<br />
Överhuvudtaget råder det osäkerhet<br />
kring mjölkens effekter på<br />
hälsan beroende på ämnen som<br />
eventuellt både kan vara positiva eller<br />
negativa, till exempel olika proteiner,<br />
ökat insulinpåslag, CLA och<br />
andra tillväxtfaktorer. Vad man har<br />
sett däremot är att mjölkprodukter<br />
ökar risken för prostatacancer och<br />
eventuellt utvecklingen av ungdomsdiabetes.<br />
För hjärtat och kärlens skull finns<br />
det alltså ingen anledning att generellt<br />
undvika mjölkprodukter, snarare<br />
tvärt om. Men för den enskilde<br />
individen kan det mycket väl vara så<br />
att till exempel ett högt intag av ost<br />
kan leda till övervikt och högt kolesterol.<br />
Vill man maximera sin tillväxt<br />
så är mjölk och mjölkproteiner det<br />
självklara valet, men på längre sikt<br />
kan man kanske begränsa intaget<br />
till motsvarande en liter per dag<br />
eller något mindre.<br />
MJÖLK KAN VARA ETT PERFEKT<br />
KOMPLEMENT FÖR OSS<br />
KROPPSBYGGARE.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 125
itt mål är att gå upp<br />
i muskelmassa utan<br />
att gå upp i fett. Jag<br />
har förstått att man<br />
måste äta mer energi än man gör av<br />
med om man vill öka i muskler och då<br />
blir det väl så att man automatiskt<br />
lägger på sig fett samtidigt. Men om<br />
man är extremt noga med kosten och<br />
endast äter de få kalorier extra som<br />
det krävs för att bygga kan man då<br />
inte undvika att lägga på sig fett?<br />
Said<br />
I princip har du rätt, men det finns<br />
stora praktiska problem med detta.<br />
Enligt de beräkningar som finns så<br />
är den energimässiga kostnaden för<br />
att bygga maximalt med muskler<br />
endast cirka 50 kcal/dag och detta<br />
är ju ett väldigt litet energiöverskott<br />
edan en tid tillbaka har<br />
jag börjat ta 40 gram<br />
druvsocker och 15 gram<br />
essentiella aminosyror<br />
(EAA) före och efter träningen eftersom<br />
det skall vara optimalt för muskeluppbyggnad.<br />
Problemet är bara<br />
att jag får blodsockerfall en stund<br />
efter jag tagit drinken. Jag får hjärtklappning,<br />
blir yr och mår illa, nästan<br />
så att man vill kräkas och då går inte<br />
träningen något vidare. Kan jag göra<br />
något åt detta?<br />
Fredde<br />
Det finns mycket som tyder på<br />
att intag av kolhydrater och protein<br />
som tas upp snabbt i kroppen<br />
(som druvsocker och EAA) före/<br />
under och efter träning skapar de<br />
bästa förutsättningarna för mus-<br />
OLA WALLENGREN S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
(cirka 2 % av dagens energiförbrukning).<br />
Problemet ligger i hur man<br />
uppskattar sitt energiintag och sin<br />
energiförbrukning. Beroende på<br />
vad man gör om dagarna så varierar<br />
energiförbrukningen med cirka<br />
20 % från dag till dag (utan att man<br />
räknar med träningen). Man måste<br />
därför beräkna energibalansen varje<br />
dag för att pricka rätt.<br />
Beroende på individuella variationer<br />
och svårigheter med att uppskatta<br />
energiförbrukningen så ligger<br />
felmarginalen på ett beräknat<br />
energibehov på minst 10-15 %, även<br />
om man för en detaljerad dagbok.<br />
Likaså om man väger och mäter<br />
allt man äter så gör feluppskattningar<br />
och variationer i matens<br />
faktiska energiinnehåll gentemot<br />
tabellvärdena att felet på intagssi-<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
kelbygge, så det tycker jag du skall<br />
fortsätta med. Problemet är nog<br />
inte blodsockerfall efter intag av<br />
snabba kolhydrater, utan något<br />
som man kallar för dumping.<br />
Dumping kan man få när man<br />
intar en stor mängd av något som<br />
har en väldigt hög koncentration av<br />
lösta partiklar och näringsämnen.<br />
När denna koncentrerade näringslösning<br />
i allt för hög takt kommer<br />
ner i tarmarna så kommer vatten<br />
dras dit (av osmos) och tarmen<br />
kommer fyllas upp och spännas ut,<br />
samtidigt som en kaskad av hormoner<br />
utsöndras.<br />
Detta gör bland annat så att blodet<br />
snabbt omdirigeras till lever<br />
och tarmregionen, blodtrycket faller<br />
och man kan få de symtom som<br />
du beskriver.<br />
dan även de blir minst 10-15 %.<br />
Summan av det hela blir att felet<br />
i uppskattningen av den dagliga<br />
energibalansen ligger runt 20 %<br />
och då inser man ganska snabbt att<br />
det är lönlöst och ogjort arbete att<br />
försöka pricka +2 %. För att vara<br />
säker på att ligga i positiv energibalans<br />
så måste man alltså ligga på<br />
ett beräknat överskott på cirka 20<br />
% (cirka 500 kcal) per dag, vilket<br />
också stämmer ganska bra med<br />
den generella uppfattningen om vilket<br />
energiöverskott man bör ligga<br />
på vid ”bulk”.<br />
Användning av badrumsvåg,<br />
måttband, spegel och att ”gå på<br />
känsla” är enligt mig ett bättre sätt<br />
att utvärdera energibalansen och<br />
vart åt det går med kroppssammansättningen.<br />
ag är 22 år och väger just<br />
nu 110 kilo på 180 cm. Skulle<br />
behöva gå ner tio kilo för att<br />
komma i bra form. Jag äter<br />
sex mindre mål mat om dagen och ligger<br />
på mellan 1000–1500 kalorier per<br />
dag. Dessutom tränar jag varierande,<br />
med promenader, löpning och tung<br />
styrketräning cirka en timme varje<br />
dag, så där blir det cirka 1000 kalorier<br />
minus varje dag. Kommer min kropp<br />
att förbränna alla muskler jag har<br />
innan den börjar bränna fettet som<br />
sitter på kroppen eftersom jag äter så<br />
få kalorier just nu? Eller kommer fettet<br />
att förbrännas eftersom jag tränar<br />
styrketräning hårt, och kör mycket<br />
intervallträning? Vad ska jag göra om<br />
jag inte vill förlora muskelmassan,<br />
men samtidigt vill komma i form?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Foto: Alex Danielsson<br />
Lösningen skulle kunna vara att<br />
inte blanda så koncentrerat, men<br />
eftersom druvsocker, som är monosackarider,<br />
och EAA som är fria<br />
aminosyror, är små molekyler så<br />
krävs det mycket vatten, cirka en<br />
liter i ditt fall.<br />
Bättre är därför att byta ut kolhydraterna<br />
till en källa med större<br />
molekyler, till exempel maltodextrin<br />
eller Vitargo, då behöver man<br />
inte alls lika mycket vatten (cirka<br />
3-4 dl).<br />
Om du fortfarande får problem<br />
så kan du minska på eller byta ut<br />
EAA mot hydrolyserat protein eller<br />
”vanligt” proteinpulver. Sista alternativet,<br />
som inte nödvändigtvis är<br />
sämre, är vanlig mat, som dessutom<br />
kan ha fördelarna av att vara<br />
godare och mer näringsrikt.<br />
Robert<br />
Det är ett tufft schema du har, därför<br />
tror jag att din motivation är<br />
stark vilket är en bra startpunkt för<br />
att lyckas. Enligt min uppskattning<br />
förbrukar du minst 3800 kcal vid<br />
din nuvarande vikt och träningsnivå.<br />
Och det är mycket i relation till<br />
vad du äter.<br />
För att inte muskelprotein skall<br />
användas som bränsle är det viktigt<br />
att inte ligga på för stort energiunderskott.<br />
Träningsmängden får<br />
därför inte vara för stor när man<br />
äter lite, men styrketräningen är<br />
en mycket viktig komponent för att<br />
stimulera muskeluppbyggnad och<br />
undvika muskelförlust. Generellt<br />
sett är ett större energiunderskott<br />
än cirka 100 kcal/kg fettmassa inte<br />
att rekommendera, så beroende på<br />
din nuvarande form så bör du absolut<br />
inte äta mindre än cirka 1800<br />
kcal/dag (beräknat på 20 % kroppsfett).<br />
För att undvika muskelförlust<br />
bör proteinintaget vara högt, vilket<br />
lämnar begränsat utrymme för fett<br />
och kolhydrater.<br />
Jag rekommenderar dig därför att<br />
basera din kost främst på magra<br />
proteinkällor och grönsaker och<br />
endast en liten mängd fet fisk och<br />
nötter/frö. I tillägg till detta kan du<br />
lägga till cirka 0,4-0,8 gram kolhydrater<br />
per kilo kroppsvikt i samband<br />
med träning för att orka träna hårt.<br />
Dela upp maten på tre lite större<br />
måltider per dag och däremellan,<br />
och i samband med träning tar du<br />
drinkar med 15 gram essentiella<br />
aminosyror (EAA), totalt tre-fyra<br />
gånger per dag. På detta sätt undviker<br />
du muskelförlust så gott det går<br />
samtidigt som du snabbt minskar i<br />
fettmassa.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag är sugen på att använda<br />
”Carb-blocker” vid min nästa<br />
deff. Det verkar ju speciellt<br />
bra vid måltider då man fuskar<br />
lite och äter mer kolhydrater, men<br />
fungerar det verkligen?<br />
Linda<br />
”Carb-blockers” och liknande innehåller<br />
vanligen ett extrakt av bönor<br />
(P. vulgaris) som hämmar matsmältningsenzymer<br />
att bryta ner<br />
kolhydraterna i maten, en så kallad<br />
amylashämmare. På så sätt hoppas<br />
man att kolhydraterna skall gå rakt<br />
igenom systemet utan att ge någon<br />
energi. Upp till 20 % av stärkel-<br />
an man ta isvaksbad<br />
eller gå med lite kläder<br />
ute för att öka<br />
energiförbrukningen<br />
och fettförbränningen? Det hade ju<br />
varit coolt om man kunde komma i<br />
form utan att anstränga sig.<br />
Anton<br />
Visst hade det varit coolt att<br />
komma i form utan att anstränga<br />
sig, men det är väldigt få förunnat.<br />
Frågeställningen är intressant<br />
men att gå med lite kläder<br />
är i alla fall ingen snabb genväg.<br />
Kroppen försöker alltid hålla<br />
37°C och om man sänker temperaturen<br />
runt omkring så går det<br />
åt mer energi för uppvärmning,<br />
så kallad termogenes. Speciellt<br />
möss är väldigt bra på att öka<br />
energiförbrukningen när det blir<br />
kallt eftersom de har väldigt aktivt<br />
brunt fett. Brunt fett är fett-<br />
ur mycket protein kan<br />
man äta egentligen<br />
innan det blir skadligt?<br />
Vissa säger att man kan<br />
få skador på njurarna men jag känner<br />
många som äter 300-400 gram<br />
protein per dag utan märkbara biverkningar.<br />
Joakim<br />
Det finns tyvärr inget säkert svar<br />
på din fråga. Hittills finns det inte<br />
mycket data som pekar på att intag<br />
upp till 3-4 gram/kg kroppsvikt<br />
skulle vara skadligt, men det saknas<br />
långtidsstudier och det finns ett antal<br />
områden som man är lite osäker<br />
kring. Höga proteinintag ökar kalciumutsöndringen,<br />
vilket i teorin<br />
skulle kunna leda till benskörhet. Nu<br />
är högt proteinintag trots allt ingen<br />
sen i maten kan undgå absorption<br />
i tarmen när man samtidigt tar en<br />
amylashämmare av bönextrakt. Det<br />
gäller alltså bara stärkelse, och inte<br />
enklare sockerarter i till exempel<br />
läsk och godis. Man får också räkna<br />
med att när bakterierna i tjocktarmen<br />
bryter ner stärkelsen så bildas<br />
det energi som tas till vara av kroppen.<br />
Från en kolhydratrik måltid<br />
med 800 kcal så är det kanske bara<br />
40 kcal (5 %) som inte tas upp. Då<br />
upptaget av kolhydrater hämmas så<br />
kan även GI-värdet på måltiden sänkas<br />
med cirka 30 %, och det verkar<br />
även som om mättnaden efter måltiden<br />
kan förändras.<br />
väv med mycket mitokondrier<br />
och har därför hög kapacitet att<br />
bilda värme. Länge trodde man<br />
att människans bruna fett, som<br />
främst finns i området under<br />
halsen, hade väldigt låg aktivitet,<br />
men med nya mätmetoder har<br />
man sett att bara ett par timmar<br />
i kallare klimat ökar aktiviteten i<br />
det bruna fettet. Variationen mellan<br />
personer verkar stor och det<br />
är främst hos de med lite fett på<br />
kroppen som aktiviteten ökar.<br />
Om man sänker inomhustemperaturen<br />
från 22°C till 16°C utan<br />
att ta på sig mer kläder så ökar<br />
energiförbrukningen med cirka<br />
10 kcal/timme. Fyra timmars<br />
småfrysande per dag motsvarar<br />
alltså cirka 0,4 kg fett på en 3<br />
månaders deff, under förutsättning<br />
att du inte äter mer på grund<br />
av allt frysande. Äter du till exempel<br />
ett ½ äpple eller 30 gram<br />
riskfaktor för benskörhet, vilket kan<br />
bero på att protein även ökar upptaget<br />
av kalcium i tarmen och påverkar<br />
bentätheten positivt på andra<br />
sätt. Styrketränar man dessutom så<br />
motverkar det benskörhet så risken<br />
blir lägre.<br />
Nästan allt protein som man äter<br />
används som bränsle och de kväverika<br />
restprodukterna måste utsöndras<br />
via njuren, främst i form av urea.<br />
Blodgenomströmningen och filtreringen<br />
i njurarna ökar därför vid<br />
högt proteinintag, men det är inget<br />
som man tror är negativt så länge<br />
man är frisk. Njurproblem är däremot<br />
inget som ger symtom förrän<br />
det gått väldigt långt, så om man<br />
märker av det så är det vanligtvis<br />
redan för sent. Proteinet bryts ner<br />
till bland annat urea i levern, och<br />
I vissa (dock inte alla) studier bidrar<br />
amylashämmare till en något<br />
större viktnedgång. Effekterna är<br />
dock osäkra. Det saknas stora bra<br />
studier, och resultaten varierar<br />
bland annat på grund av olika dos<br />
och kvalité på bönextrakten. Cirka<br />
1500 mg extrakt per dag eller 500-<br />
750 mg/måltid kan vara en effektiv<br />
dos.<br />
Jag tycker inte ”Carb-blockers”<br />
är något att satsa på eftersom man<br />
lätt kan få dessa effekter via en<br />
genomtänkt kost. Många minskar<br />
ju ändå ner på sitt kolhydratintag<br />
eller använder en lågkolhydratdiet,<br />
och då finns det ju ingen poäng alls<br />
kokt pasta mer per dag så går det<br />
jämt upp. Ett annat alternativ är<br />
att promenera 10 minuter mer<br />
per dag, det ökar energiförbrukningen<br />
ungefär lika mycket.<br />
Att bada i 18-gradigt vatten<br />
ökar energiförbrukningen lite<br />
mer, cirka 150 kcal/timme, men<br />
det är under förutsättning att<br />
man fryser så att man skakar,<br />
en ganska plågsam metod alltså.<br />
Jag hade hellre promenerat i en<br />
halvtimma än att ligga och skaka<br />
i ett badkar i en timma (OBS! det<br />
kan vara farligt att kyla ner sig<br />
för mycket). Sänka inomhustemperaturen<br />
kan man ju alltid göra,<br />
det är om inte annat bra för miljön,<br />
eller klä sig mer sparsamt<br />
men effekten är alltså nästan<br />
marginell. Man får väga obehaget<br />
att frysa mot alternativen att<br />
äta lite mindre eller röra sig mer.<br />
Valet är ditt.<br />
risken finns för att levern inte hinner<br />
med om proteinintaget blir för<br />
högt. Man har observerat tecken<br />
på detta vid intag på mellan 4 till 9<br />
gram/kg kroppsvikt då personerna<br />
blev illamående och fick diarré, man<br />
kan även se påverkan på bland annat<br />
nervsystemet.<br />
Levern kan långsamt öka sin kapacitet<br />
för att tillverka urea, så det är<br />
främst snabba och stora ökningar<br />
av intaget som tros skapa problem.<br />
Naturligtvis finns det en övre gräns<br />
som man ännu inte riktigt vet var<br />
den ligger. Därför brukar man inte<br />
rekommendera mer än cirka 3 gram<br />
protein per kilo kroppsvikt.<br />
Jag ser heller igen anledning att<br />
gå mycket högre än så även om det<br />
inte skulle vara skadligt. Proteinnedbrytningen<br />
ökar i takt med ökat<br />
med amylashämmare. För att sänka<br />
blodsockersvaret efter måltiden är<br />
det bättre att välja kolhydrater med<br />
lägre GI, ta mindre mängd kolhydrater<br />
och äta dem i en sammansatt<br />
måltid. Äter man det mesta<br />
av dagens kolhydrater i samband<br />
med träningen så kan ju effekterna<br />
av en amylashämmare mycket väl<br />
motverka syftet med näringstajmingen.<br />
Om tanken är att ta amylashämmare<br />
vid enstaka ”fuskmåltider”<br />
så blir ju effekten i det stora hela<br />
mycket liten (som jag visade ovan).<br />
Det är bättre att försöka begränsa<br />
intaget lite vid de tillfällena i så fall.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
intag, utan att det högre intaget<br />
ger mer stimulans till muskeluppbyggnad.<br />
Man kan likna det vid att<br />
”ekorrhjulet” snurrar fortare utan<br />
att man kommer någonstans. Den<br />
ökade nedbrytningen fortsätter<br />
däremot även när man sänker proteinintaget<br />
igen. Det tar cirka 10-20<br />
dagar innan man har minskat nedbrytningen<br />
efter en sänkning av<br />
proteinintaget. Man verkar därför<br />
bli mer negativt påverkad av enstaka<br />
dagar med lågt intag om man<br />
äter väldigt mycket protein vilket<br />
kan vara en nackdel.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85
ag funderar på att köpa en<br />
våg som mäter kroppsfett<br />
men undrar om de egentligen<br />
är något att ha. Vilken är<br />
bästa metoden att själv mäta kroppsfettet<br />
med?<br />
Karin<br />
Vågar som mäter kroppsfett gör<br />
det genom att skicka en svag ström<br />
från ben till ben så att man kan mäta<br />
det elektriska motståndet (impedansen)<br />
mellan fötterna. Detta<br />
kallas Bioimpedansanalys (BIA).<br />
Det elektriska motståndet är mest<br />
beroende på vattenhalten i kroppen<br />
så det är den som mätningen<br />
främst speglar. Från impedansen<br />
ag både är glutenallergisk<br />
och laktosintolerant, och<br />
undrar vad jag bör äta för att<br />
öka i muskelmassa?<br />
Jakob<br />
När man är glutenintolerant (celiaki)<br />
så tål man inte proteinet gluten<br />
som finns i vete, råg och korn. De<br />
får istället ersättas av ren havre eller<br />
andra glutenfria gryn och mjölsorter.<br />
Det finns även en hel del<br />
glutenfria specialprodukter, som till<br />
exempel bröd, pasta och glutenfria<br />
mjölmixer man kan använda.<br />
Laktosintolerans innebär att man<br />
inte kan bryta ner mjölksockret<br />
(laktos) i tarmen och om man äter<br />
för mycket laktos får man besvärande<br />
gaser, diarré och magsmärtor.<br />
De flesta tål en del laktos ändå<br />
och kan oftast äta upp till cirka fem<br />
gram per dag, vilket innebär att<br />
man kan äta en del lagrade hårdostar<br />
och en mindre mängd av till<br />
exempel kesella eller keso. Vill man<br />
vid något tillfälle äta mer laktos kan<br />
fter att ha tränat seriöst i<br />
tre år är jag nu sugen på<br />
att tävla. Jag inser att det<br />
kanske ligger ett par år<br />
i framtiden eftersom jag tycker att<br />
jag behöver mer massa. Jag väger 85<br />
kg och är i hyfsad form. Man kan se<br />
magrutor, men inte så tydligt (12 %<br />
kroppsfett kanske?). Jag har aldrig<br />
bulkat eller deffat och är nu lite tveksam<br />
om jag skall deffa först innan jag<br />
bulkar upp mig lite, man vill ju inte bli<br />
allt för fet. Hur ska jag göra?<br />
Emil<br />
För att öka snabbt i muskelmassa får<br />
man inte vara allt för rädd att lägga<br />
på sig en del fett. Att försöka hålla<br />
en allt för låg mängd kroppsfett kan<br />
begränsa tillväxten eftersom man<br />
hela tiden måste vara lite restriktiv<br />
med hur mycket man stoppar i sig.<br />
O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
så försöker man därifrån uppskatta<br />
fettprocenten men det kan aldrig bli<br />
speciellt exakt. I billiga vågar så är<br />
dessutom det elektriska mätfelet<br />
ganska stort vilket gör dem ännu<br />
osäkrare. En lite dyrare BIA som<br />
mäter både med fotplattor och med<br />
handtag är att föredra eftersom den<br />
förhoppningsvis är av bättre kvalité<br />
och kan mäta hela kroppen. Även<br />
på de bättre BIA-apparaterna kan<br />
mätfelet vara upp till 3-8 % kroppsfett<br />
och kanske mer om man ligger<br />
väldigt lågt i fett eller har mycket<br />
muskler. Mätningarna kan skilja sig<br />
en hel del från dag till dag. Det är<br />
därför viktigt att mäta sig under<br />
exakt samma förutsättningar och<br />
man ta tabletter med laktasenzym.<br />
Det finns numera en hel del laktosfria<br />
produkter att välja mellan<br />
så att man kan äta mjölk, yoghurt<br />
med mera. Celiakiförbundet har bra<br />
information för gluten och laktosintoleranta.<br />
Gluten- och laktosfri kost innebär<br />
därför inga näringsmässiga<br />
begränsningar som skulle påverka<br />
ökningar i muskelmassa negativt.<br />
Ett extra proteintillskott kan vara<br />
behändigt och du bör i så fall välja<br />
ett proteinpulver med mycket låg<br />
kolhydrathalt (om det är gjort av<br />
mjölk), till exempel vassleisolat eller<br />
kasein. Fria aminosyror, ägg- eller<br />
sojapulver går naturligtvis också<br />
bra. Som kolhydratkällor väljer du<br />
lämpligen potatis, ris, havre och en<br />
hel del frukt och grönsaker. För att<br />
gå upp i vikt och lägga på dig muskelmassa<br />
så får du försöka öka dina<br />
portioner något och kanske lägga<br />
till en extra måltid. Om inte det hjälper<br />
så kan du lägga till lite mer fett i<br />
matlagningen.<br />
Det finns mycket som tyder på att<br />
kroppen strävar mot ett normalläge<br />
vad det gäller fettmängd, den så<br />
kallade ”set-pointen”, och om man<br />
ligger under denna mängd så kommer<br />
man lättare lägga på sig fett för<br />
att nå sin set-point. Ligger man över<br />
sin set-point så är det dessutom<br />
lättare att bli av med fettet och behålla<br />
musklerna vid en deff. Därmed<br />
inte sagt att man kan bli hur fet som<br />
helst utan negativa konsekvenser,<br />
som till exempel insulinresistens,<br />
ökad inflammation och minskad<br />
proteinsyntes. Män bör därför hålla<br />
sig under cirka 20 % och kvinnor<br />
under 32 % kroppsfett.<br />
För att en bulk över sin set-point<br />
ska bli så bra som möjligt får man<br />
försöka hålla normalläget så lågt<br />
som möjligt. Detta gör man först<br />
och främst genom att träna, men<br />
flera dagar i rad för att få ett bra<br />
medelvärde, då får man känsligare<br />
mätningar och kan lättare se förändringar.<br />
Alternativet till BIA är kaliper, alltså<br />
en tång som mäter tjockleken på<br />
hudveck på utvalda delar av kroppen.<br />
Från hudveckens tjocklek uppskattar<br />
man densiteten på kroppen<br />
och därifrån mängden kroppsfett.<br />
Med denna metod uppskattar man<br />
därför totala mängden fett i kroppen<br />
genom att mäta underhudsfettet.<br />
Kalipern är dessvärre inte mer<br />
exakt än BIA, alltså cirka 3-8 % felmarginal.<br />
Kalipern är däremot något<br />
bättre på att mäta förändringar<br />
men man måste vara relativt duktig<br />
inte bara styrketräning, utan också<br />
lite konditionsträning (gärna intervaller).<br />
Kosten bör vara rik på protein,<br />
grönsaker, bär och frukt och<br />
övriga kolhydrater bör vara relativt<br />
oraffinerade. Fet fisk eller fiskolja<br />
och eventuellt grönt te kan också<br />
vara positivt.<br />
Jag föreslår att man börjar en bulk<br />
något under sitt normalläge, som<br />
kanske är runt 10 % kroppsfett för<br />
dig, och sedan går upp sakta men<br />
säkert till cirka 18 %. Sedan går man<br />
på en intensiv diet för att gå ner till<br />
cirka 10 % igen. För din del kan det<br />
bli en viktökning på cirka 18-20 kg<br />
på cirka 30-35 veckor, följt av en<br />
viktnedgång under cirka 10 veckor<br />
och om allt har gått bra så väger du<br />
kanske 7 kg mer.<br />
Man ska inte tro att det bara är<br />
att överäta för att få muskler. Trä-<br />
på att göra mätningen (man kan inte<br />
göra den själv) och ha en kaliper<br />
med bra noggrannhet för detta (Harpenden).<br />
Det billigaste alternativet<br />
är att använda en vanlig kroppsvåg,<br />
ett måttband och en billigare kaliper<br />
(till exempel Slim Guide), då kan<br />
man få en ganska god uppfattning<br />
om var åt det pekar. Du som gillar<br />
smidighet och kanske inte har någon<br />
som kan hjälpa till med kalipermätningar<br />
kan skaffa en BIA men ta<br />
resultaten men en stor nypa salt.<br />
Spegeln kan vara lurig eftersom vad<br />
man ser är väldigt subjektivt, men i<br />
slutändan är det nog ändå hur man<br />
ser på sig själv som räknas, inte vad<br />
en kroppsfettsvåg säger.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
nings- och kostupplägget måste<br />
naturligtvis vara så effektivt att det<br />
finns potential för muskelökningar.<br />
Överäter man utan vettig träning så<br />
blir man bara fetare till ingen nytta<br />
och riskerar dessutom att förlora<br />
muskler när man går ner igen. Om<br />
man upplever att sitt normalläge<br />
för kroppsfettet ligger högt, närmare<br />
20 än 10 % (för män), så bör<br />
man i första hand se över sin träning<br />
och kostvanor så att man utan<br />
större ansträngning ligger lite lägre.<br />
Kvinnor bör vara mer försiktiga i<br />
svängarna eftersom potentialen för<br />
muskeltillväxt är lägre och de har<br />
svårare att snabbt minska i fettvikt,<br />
men principen är den samma.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Foto: Seth Janson
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ÄR BEGREPPET "PUMP" BEKANT?<br />
DENNA GÅNG FRÅGAS DET OM<br />
JUST DET. BLAND ANNAT.<br />
m jag vill bygga muskler,<br />
så anser jag att jag<br />
måste äta en del kolhydrater,<br />
fett och protein,<br />
men vissa säger att jag bör fettladda<br />
istället. Innebär detta att jag<br />
ska utesluta nästan alla kolhydrater<br />
ur min kost eller jag ska äta mer fett<br />
utöver min vanliga kost?<br />
Rickard<br />
Intensiv styrketräning är främst en<br />
anaerob aktivitet, vilket gör att det<br />
är mest kolhydrater som går åt under<br />
styrketräningspassen. Förråden<br />
med kolhydrater behöver inte vara<br />
fulla för att man ska kunna prestera<br />
maximalt men en viss tillgång på<br />
kolhydrater behövs ändå.<br />
Ett styrketräningspass kan förbruka<br />
cirka 50-120 gram kolhydrater,<br />
men det varierar naturligtvis<br />
beroende på vem man är och hur<br />
länge och hårt man tränar. Under<br />
en relativt inaktiv vilodag så förbrukar<br />
man cirka 150-200 gram<br />
kolhydrater så minst 200-300 gram<br />
kolhydrater per dag behövs för att<br />
man ska kunna träna hårt och öka<br />
i muskler.<br />
Tillsammans med ett tillräckligt<br />
proteinintag så innebär detta att<br />
minst 55 % av energin i maten bör<br />
komma från kolhydrater och protein,<br />
vilket lämnar 45 % kvar till fett.<br />
Fett som energikälla ger dig däremot<br />
inga fördelar i styrketräningen<br />
så att försöka hålla tillbaka på kolhydratintaget<br />
så mycket finns det<br />
ingen anledning till. Kombinerar du<br />
med konditionsträning så behöver<br />
du öka kolhydratintaget ytterligare<br />
för att prestera på topp.<br />
Vid ett överskott av kolhydrater så<br />
finns alltid möjligheten att de lagras<br />
in som glykogen i musklerna för användning<br />
vid ett senare tillfälle istället<br />
för att omvandlas till fett. Ett<br />
överskott av fett kan inte annat än<br />
att lagras in i fettreserverna under<br />
huden eller i buken.<br />
En liten mängd (cirka 2-4 hekto)<br />
fett kan lagras i muskelcellerna, så<br />
kallade intramyocellulära triglycerider.<br />
Detta fett kan vara en värdefull<br />
energikälla för någon som konditionsidrottar,<br />
men inte för någon<br />
som styrketränar.<br />
Fett ska ingå i en muskeluppyggande<br />
kost (cirka 20-35 % av energin)<br />
men det finns alltså ingen anledning<br />
att överdriva intaget.<br />
et finns en hel del<br />
kosttillskott som<br />
ökar ”pumpen” man<br />
känner när man styrketränar.<br />
Finns det någon speciell<br />
mat som skulle kunna göra samma<br />
sak?<br />
Lelle<br />
”Pump” uppstår när blod strömmar<br />
till den arbetande muskeln<br />
så att den blir blodfylld och ”uppumpad”.<br />
Om man lätt får pump<br />
är det ofta ett tecken på att det<br />
går framåt i träningen och man<br />
både har ätit väl och haft en bra<br />
återhämtning. Hur viktigt pumpen<br />
är för muskeltillväxten är<br />
inte helt klarlagt, men sannolikt<br />
är den bra eftersom näringstillförseln<br />
ökar med ökat blodflöde<br />
och muskelcellen tänjs ut extra<br />
när muskeln är blodfylld.<br />
Kväveoxid (NO) är ett av de<br />
ämnen som vidgar blodådrorna<br />
så att blodflödet ökar. Arginin<br />
är den aminosyra som kroppen<br />
använder vid tillverkningen av<br />
NO, och det är därför det finns<br />
arginin eller citrullin i ”pumptillskotten”.<br />
Det finns inget<br />
motsvarande i matväg, men<br />
proteinrik kost innehåller en<br />
hel del arginin. Flavonoider är<br />
däremot en grupp ämnen som<br />
inverkar positivt på kärlväggens<br />
bildning av NO. Flavonoidrik mat<br />
som till exempel mörk choklad,<br />
rödvin och te har visat sig öka<br />
blodflödet och samtidigt sänka<br />
blodtrycket. Flavonoider är antioxidanter<br />
som det finns rikligt<br />
av i frukt och grönsaker så<br />
det bör man äta mycket av i en<br />
”pumpvänlig” kost. Rödvinet är<br />
kanske klokare att byta ut mot<br />
druvjuice när man tränar.<br />
Insulin är det hormon som<br />
kraftigast aktiverar NO och styr<br />
näringsrikt blod till muskeln.<br />
Snabba kolhydrater, speciellt<br />
tillsammans med protein, stimulerar<br />
insulinproduktionen<br />
kraftigt och är därför lämpligt<br />
att äta före träningen för lite extra<br />
pump.<br />
Intressant nog är det också<br />
antioxidantrika livsmedel som<br />
mörk choklad, kanel och grönt<br />
te som visat sig vara positiva för<br />
insulinkänsligheten. En frukost<br />
med te, gröt med kanel, sylt<br />
och juice, frukt till mellanmål<br />
och mörk choklad efter en lunch<br />
med mycket grönsaker, samt en<br />
tallrik minimjölk med flingor och<br />
blåbärssylt innan träningen kan<br />
alltså utgöra en ”pumpvänlig”<br />
kost.<br />
Ärligt talat så är jag dock tveksam<br />
till om detta är avgörande<br />
i längden, eftersom det finns så<br />
många faktorer som styr blodflödet<br />
och muskeltillväxten. Och<br />
hur man tränar kommer först på<br />
den listan.<br />
ag har haft mycket kontakt<br />
med en före detta bodybuilder<br />
som påstår att man ska<br />
ligga på ett intag av 3 gram<br />
protein per kilo kroppsvikt om dagen.<br />
Men det är ganska svårt att få i sig<br />
den mängden, så jag undrar, vad är en<br />
tillräcklig mängd protein för att fortfarande<br />
kunna gå upp i vikt?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Robert<br />
För att gå upp i vikt och öka i muskelmassa<br />
krävs först och främst<br />
ett energiöverskott. Man måste<br />
äta mer än man gör av med, helt<br />
enkelt. Gör man inte det så kvittar<br />
det nästan hur mycket protein man<br />
stoppar i sig.<br />
Eftersom protein är kroppens<br />
byggstenar så krävs det alltid en<br />
viss mängd protein för att underhålla<br />
och reparera kroppens muskler<br />
och organ, samt att bilda en hel<br />
del olika hormoner. För någon som<br />
inte tränar så är det behovet cirka<br />
0,6 gram per kilo kroppsvikt.<br />
Tränar man så utsätter man kroppen<br />
för större slitage och skapar<br />
därmed ett större reparationsbehov,<br />
samtidigt som en del protein<br />
också används som bränsle under<br />
själva träningen. Proteinbehovet<br />
blir då cirka 1,2 gram per kilo.<br />
Om man lägger till en säkerhetsmarginal<br />
för individuella variationer,<br />
och ett extra utrymme för tillväxt,<br />
så hamnar man på 1,7 till 2,2 gram<br />
per kilo. Detta stämmer ganska väl<br />
med de observationer man gjort på<br />
styrketränande i olika studier, där<br />
man sett större ökningar i styrka<br />
och muskler med ett intag upp till<br />
cirka 2 gram per kilo.<br />
Intag av fria aminosyror eller<br />
vassle som är lättsmält och tas upp<br />
snabbt i kroppen ökar aminosyrenivåerna<br />
i blodet snabbt. I samband<br />
med styrketräning kan det vara<br />
speciellt bra eftersom höga halter<br />
aminosyror kan stimulera muskeluppbyggnaden.<br />
Vid höga proteinintag<br />
(över cirka 3 gram per kilo) har<br />
man sett att proteinnedbrytningen<br />
ökar och aminosyrornas stimulerande<br />
verkan avtar. Så mer är inte<br />
alltid bättre.<br />
Tillsammans med energiöverskott<br />
och hård träning är ett proteinintag<br />
på cirka 2-2,5 gram per kilo kroppsvikt<br />
lagom, och ger utrymme för lite<br />
högre intag runt träningen.<br />
Foto: Seth Janson
OLA WALLENGRENS V A R A R P Å F R Å G O R<br />
ör bästa återhämtning<br />
efter styrketräningspassen<br />
försöker jag så snabbt<br />
som möjligt få i mig ordentligt<br />
med kolhydrater men samtidigt<br />
tycker jag det är rätt krångligt<br />
med alla pulver, riskakor och bananer<br />
i omklädningsrummet. Hur mycket<br />
kolhydrater måste man egentligen få i<br />
sig direkt efter styrkepasset för bästa<br />
återhämtning?<br />
Magnus<br />
Först och främst så finns det inga<br />
egentliga ”måsten” när det kommer<br />
till din egen träning, det är du som<br />
bestämmer. För det andra så är det<br />
alltför vanligt att styrketränande<br />
själv höjer upp tumregler till ”måsten”<br />
och ”lagar”. Och det är rätt onödigt<br />
eftersom många så kallade tumregler<br />
är ganska dåligt underbyggda<br />
med fakta och mycket väl kan visa sig<br />
vara något felaktiga.<br />
Ett ganska bra exempel på det är<br />
behovet av kolhydrater efter styrketräning<br />
för att förbättra muskeluppbyggnaden.<br />
Det har nämligen visat<br />
sig inte vara speciellt viktigt alls så<br />
länge man får i sig tillräckligt med<br />
protein (och förmodligen också tillräckligt<br />
med energi) efter träningen.<br />
I en studie så satte man i sig 128 gram<br />
protein på sex timmar efter träning,<br />
och då gjorde extra kolhydrater ingen<br />
skillnad. Men om man äter mycket<br />
mindre än så är det troligtvis positivt<br />
med kolhydrater, eftersom man<br />
då också tillför tillräckligt med energi.<br />
Styrketräningen förbrukar en del<br />
kolhydrat, cirka 1 gram/kg kroppsvikt<br />
per timme, och den mängden<br />
bör man fylla på fram tills man tränar<br />
nästa gång för att orka träna<br />
hårt pass efter pass. Det är främst<br />
mängden som är det viktiga och en<br />
normalkost med cirka 50 % av energin<br />
från kolhydrater kan räcka, bara<br />
man äter tillräckligt mycket.<br />
Vad man däremot kan säga är att<br />
inlagringen är effektivare i upp till ca<br />
2 tim efter träningen, och då verkar<br />
kolhydrater med högt GI vara mer effektivt,<br />
men inte nödvändigt. Om det<br />
är 0 eller 30 min efter träningen man<br />
äter kolhydrater har alltså igen väsentlig<br />
betydelse. Det går naturligtvis<br />
också bra att inta ca 1/3 av dessa<br />
kolhydrater före eller under passet<br />
för att tillföra lite energi och spara<br />
lite på kolhydraterna i musklerna. Intag<br />
av snabba kolhydrater i samband<br />
med träning är därför mest betydelsefullt<br />
om man ”deffar” eller försöker<br />
”bygga” och ”bränna” under samma<br />
tidsperiod, eftersom man då kan skapa<br />
ett överskottsintag av kolhydrater<br />
vid träningen som lagras in effektivt<br />
så att man så snart som möjligt kan<br />
återgå till fettförbränningsfasen med<br />
negativ energibalans.<br />
OM NUTRITION<br />
är jag försöker gå ner<br />
i vikt varierar viktnedgången<br />
väldigt från<br />
gång till gång och<br />
verkar inte riktigt stämma överrens<br />
med storleken på energiunderskottet.<br />
Det sägs ofta att man måste<br />
förbränna 7000 kcal för att gå ner<br />
ett kilo fett men hur kan det stämma<br />
när fett innehåller 9 kcal/g?<br />
Towe<br />
Du bör tänka på att det är mycket<br />
svårt att veta det exakta energiunderskottet,<br />
samt att kroppsvikten<br />
varierar från dag till dag vilket gör<br />
att det är svårt att veta vad man<br />
ag är en kille som har tränat<br />
seriöst i över sex år på gym,<br />
och tagit kosttillskott i fyra<br />
år. På senare tid har jag blivit<br />
mer och mer orolig för risken för<br />
oavsiktlig doping genom kosttillskott.<br />
Jag vill vara ren och vill inte behöva<br />
komma in till en dopingkontroll och bli<br />
positiv för något jag inte har gjort. Att<br />
bli avstängd skulle förstöra en del av<br />
mitt liv och skulle ta knäcken på mig.<br />
Vad är det egentligen som stämmer<br />
gällande kosttillskott? Vilka tillskott<br />
kan man ta om man vill vara säker på<br />
att inte få i sig något otillåtet? Uppskattar<br />
alla svar jag kan få. Jag vill ju<br />
hålla byggningen vid liv, på ett rent<br />
sätt!<br />
Michael<br />
Jag förstår din oro, och tyvärr är den<br />
inte helt obefogad. I flera internationella<br />
studier har man hittat otillåtna<br />
prohormoner, eller till och med anabola<br />
steroider i kosttillskott. Det har<br />
nästan alltid handlat om spår av dopingklassade<br />
ämnen, som uppstått<br />
via så kallad förorening av kosttill-<br />
egentligen väger. För att få ett relativt<br />
exakt värde på kroppsvikten<br />
krävs oftast 7 dagars medelvärde.<br />
Vad man däremot kanske inte<br />
tänker på är att de flesta kroppssammansättningsmetoder<br />
mäter<br />
”rent” fett, som har ett energivärde<br />
på ca 9440 kcal/kg. Om<br />
man går ner i rent fett så krävs det<br />
alltså ett underskott på 9440 kcal<br />
för att gå ner ett kilo. Fettväv innehåller<br />
däremot ca 15 % vatten, vilket<br />
räknas som fettfri massa. För<br />
att gå ner ett kilo fettväv så krävs<br />
det alltså ett underskott på cirka<br />
8000 kcal. Det är inte ovanligt att<br />
man förlorar en liten del muskler<br />
skott. Den vanligaste förklaringen<br />
är att maskinparken, som också använts<br />
till annan produktion, inte rengjorts<br />
tillärckligt noggrannt. Detta är<br />
dock vanligast i USA eftersom vissa<br />
prohormoner är tillåtna där, men även<br />
preparat från Tyskland och andra delar<br />
av Europa har identifierats. Däremot<br />
finns det mig veterligen endast<br />
ett fall med en svensk tillverkare de<br />
senaste 15 åren.<br />
Vissa prohormoner, närbesläktade<br />
substanser, antiöstrogener eller<br />
andra preparat som säger sig manipulera<br />
hormonnivåerna på ett sätt<br />
som motsvarar doping säljs faktiskt<br />
i Sverige och de bör du naturligtvis<br />
undvika helt. Dessa ”gråzonspreparat”<br />
är att betrakta som doping men<br />
säljs ändå pga oklarheter kring eventuell<br />
läkemedelsklassning. Var också<br />
uppmärksam på bantningspreparat<br />
som kan innehålla efedrin eller andra<br />
otillåtna stimulantia.<br />
För att undvika oavsiktlig doping<br />
kan du tänka på följande: 1) Välj pulver<br />
framför kapslar/tabletter, och helst<br />
pulver med en eller få ingredienser.<br />
under en diet och det är vanligt att<br />
räkna med att 20-30% av viktnedgången<br />
är fettfri massa (till viss del<br />
muskler). Energiinnehållet i fettfri<br />
massa är cirka 900 kcal/kg, så det<br />
helt avgörande i vilka proportioner<br />
man förlorar fett respektive fettfri<br />
massa är hur mycket viktförlusten<br />
”kostar” i energiunderskott. Om vi<br />
räknar med att viktförlusten består<br />
av 75 % fett och 25 % fettfri<br />
massa så krävs ett energiunderskott<br />
på cirka 7300 kcal. Tumregeln<br />
om 7000 kcal per kg kan<br />
alltså stämma väldigt dåligt från<br />
fall till fall men stämmer ganska<br />
väl på ”normalpersonen”.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Detta minskar risken för förorening.<br />
2) Välj tillverkare som inte tillverkar<br />
prohormoner/”gråzonspreparat”<br />
eller som kan garantera att produktionslinjerna<br />
är helt åtskilda. 3) Vid<br />
minsta tveksamhet så bör du höra<br />
av dig till tillverkaren (inte återförsäljaren)<br />
så kan de redogöra för vilka<br />
kvalitetsrutiner de har. 4) Svensktillverkat<br />
verkar säkrare, men är ingen<br />
garanti.<br />
Du ska vara skeptisk men behöver<br />
inte vara paranoid. Det finns trots<br />
allt en hel del dopingtestade svenska<br />
elitidrottsmän som använder kosttillskott<br />
utan problem. Dock - om man<br />
mot förmodan skulle testa positivt<br />
så är det sannolikt så att man blir<br />
fälld eftersom omvänd bevisbörda<br />
råder. Det är också svårt att bevisa<br />
sin oskuld när man trots allt tagit<br />
kosttillskottet och varit medveten<br />
om riskerna.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag har börjat dricka tre proteindrinkar<br />
(40 gram protein)<br />
per dag som extra proteintillskott.<br />
Jag har hört att protein<br />
är vätskedrivande och tycker att jag<br />
märker av det eftersom jag måste<br />
kissa mycket oftare nu och är därför<br />
orolig för att bli uttorkad.<br />
Hur mycket extra behöver jag<br />
dricka?<br />
Fabian<br />
Allt protein som vi stoppar i oss och<br />
som inte byggs in i kroppsvävnaderna<br />
(förhoppningsvis musklerna)<br />
an hör ofta att<br />
fettförbränningspreparat<br />
inte fungerar<br />
men jag skulle<br />
ändå vilja prova något som kanske<br />
hjälper till när man ska gå ner i vikt.<br />
Jag har tänkt prova grönt te och<br />
undrar om det är värt att testa?<br />
Anna<br />
Grönt te (Camellia sinensis) har<br />
potentiellt många positiva hälsoeffekter.<br />
Minskad risk för vissa<br />
cancerformer, hjärt-kärlsjukdom,<br />
diabetes, förbättrad insulinkänslighet<br />
och antiinflammatoriska<br />
egenskaper är några positiva<br />
effekter. Polyfenolerna (främst<br />
katekinerna) i grönt te är kraftiga<br />
antioxidanter och man tror<br />
att dessa står för en del av effekterna.<br />
I en del studier (men långt ifrån<br />
alla) har man sett att grönt te ger<br />
något bättre resultat vid viktnedgång<br />
men den tydligaste ef-<br />
används som bränsle. En liten del<br />
av proteinet kan inte förbrännas<br />
och måste utsöndras via urinen i<br />
form av en molekyl som kallas urea.<br />
Äter man mycket protein så måste<br />
mycket urea utsöndras via njurarna<br />
och ut i urinen.<br />
Eftersom njurarna inte kan koncentrera<br />
urinen mer än till en viss<br />
gräns så kommer de ökade ureamängderna<br />
dra med sig en viss del<br />
vatten. Man kan räkna med minst<br />
5-6 dl mer urin per 100 gram protein,<br />
så i ditt fall skulle det innebära<br />
cirka 6-7 dl mer urin. Om du blandar<br />
fekten är faktiskt att det förhindrar<br />
viktuppgång. Katekinerna i<br />
grönt te hämmar nedbrytningen<br />
av stresshormonet noradrenalin<br />
vilket ökar energiförbrukningen<br />
lite grann (cirka fem procent)<br />
och gör kroppen mer benägen att<br />
använda fett som bränsle. Den<br />
ökade energiförbrukningen och<br />
de positiva effekterna på insulinkänsligheten<br />
kan vara det som<br />
ger de positiva effekterna, men<br />
det verkar även vara så att grönt<br />
te hämmar bildningen av fettväv.<br />
De ökade halterna av noradrenalin<br />
kan också vara aptitdämpande<br />
vilket hjälper till att begränsa<br />
kostintaget.<br />
Grönt te fungerar bäst ihop med<br />
koffein eftersom de båda ökar<br />
energiförbrukningen och fettförbränningen<br />
men inte riktigt via<br />
samma mekanismer. 200 mg katekiner<br />
från grönt te och 200 mg<br />
koffein, tre gånger per dag kan<br />
vara en lagom dos. Biverkningar<br />
dina drinkar med 3-4 dl vätska så<br />
har du fått i dig den mängden med<br />
råge.<br />
Vad jag tror du egentligen märker<br />
av är att du faktiskt ökat ditt vätskeintag<br />
ganska ordentligt, och det<br />
är därför du får gå på toa ofta. Det<br />
är ganska ovanligt att man dricker<br />
för lite, och om man faktiskt dricker<br />
för lite så blir man törstig och<br />
dricker mer. Vid träning, och under<br />
första tiden man vistas i riktigt hett<br />
klimat, så kan det däremot vara bra<br />
att dricka lite mer än vad törsten<br />
signalerar.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
kan vara ökat blodtryck, hjärtklappning<br />
och nervositet, så öka<br />
dosen försiktigt upp till full dos.<br />
Det finns ett antal rapporter om<br />
förhöjda levervärden och akut<br />
leversvikt efter intag av grönt<br />
te. Vad exakt som orsakat dessa<br />
allvarliga biverkningar är inte riktigt<br />
känt, men det kan bero på allergier<br />
eller något annat gift som<br />
funnits i extraktet. Biverkningar<br />
är annars ovanliga i de många<br />
studier som finns och är aldrig<br />
allvarliga. De märkbara effekterna<br />
är möjligtvis att man känner<br />
sig lite piggare, men effekten på<br />
fettförbränningen och viktminskningen<br />
är troligtvis så små att de<br />
kan vara svåra att märka. Under<br />
en diet är ökad energiförbrukning<br />
med cirka 100 kcal per dag och<br />
lite mindre aptit alltid välkommet<br />
och kan göra skillnad på lång sikt,<br />
så grönt te och koffein/kaffe kan<br />
definitivt vara värt att prova.<br />
ag har börjat använda essentiella<br />
aminosyror (EAA)<br />
som kosttillskott och undrar<br />
därför hur man bör ta dem på<br />
bästa sätt?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Rille<br />
Livsnödvändiga (essentiella) aminosyror<br />
i tillskottsform har den<br />
fördelen att de bara tillför de aminosyror<br />
som absolut behövs för<br />
proteinuppbyggnad (muskeltillväxt)<br />
och dessutom har ett mycket<br />
snabbt upptag i kroppen. Det är den<br />
snabba höjningen eller höga koncentrationen<br />
av aminosyror i blodet<br />
som stimulerar uppbygganden av<br />
protein. Därför behövs det mycket<br />
mindre fria essentiella aminosyror i<br />
tillskott än protein från proteinpulver<br />
eller vanlig mat för att kraftigt<br />
stimulera uppbyggnaden.<br />
Från de studier som finns uppskattar<br />
man att cirka 10-15 gram EAA<br />
per gång ger maximal stimulans<br />
och uppbyggnad. Eftersom de som<br />
styrketränar oftast har mer muskelmassa<br />
och dessutom normalt sett<br />
äter mer protein så skulle jag säga<br />
att 15 gram per dos är att föredra.<br />
På grund av det snabba upptaget<br />
är den positiva effekten ganska<br />
kortlivad och håller endast i sig<br />
cirka 30-60 minuter. Tränar man så<br />
att blodflödet samtidigt ökar och<br />
det finns stimulans för ytterligare<br />
muskeluppbyggnad kan effekten<br />
förlängas upp till cirka två timmar.<br />
Intag vid andra tidpunkter än runt<br />
träningen är alltså mindre effektivt.<br />
Mitt förslag är därför att man tar<br />
15 gram EAA tillsammans med cirka<br />
30 gram kolhydrater (t ex maltodextrin)<br />
direkt innan passet och samma<br />
mängd igen cirka två timmar senare.<br />
För att upptaget ska bli snabbt<br />
så bör magen nästan vara helt tom<br />
när man tar aminosyradrinken.<br />
En praktisk kompromiss kan vara<br />
att man äter ett lättare mellanmål<br />
cirka två timmar innan träningen<br />
och sedan väntar cirka 30 min efter<br />
den andra drinken innan man<br />
äter fast föda. Vatten och annan<br />
lättsmält flytande föda kan drickas<br />
dess emellan om man vill.<br />
Det bör påpekas att man i nuläget<br />
inte vet om det är effektivare på<br />
lång sikt med EAA än proteinpulver,<br />
eller vanlig mat för den delen, men<br />
det verkar lovande.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag hade tänkt öka energiintaget<br />
med cirka<br />
400-500 kcal/dag för<br />
att gå upp i vikt och<br />
lägga på mig mer muskler. Vad<br />
jag är lite osäker på är vad det<br />
är jag ska äta mera av för att<br />
inte lägga på mig onödigt fett?<br />
Jag tänkte inte äta så mycket<br />
kolhydrater eftersom jag hört<br />
att insulinet som då utsöndras<br />
är fettbildande. Hur tycker du<br />
jag ska göra?<br />
Mange<br />
Kolhydraterna i sig är inte<br />
speciellt fettbildande. Även<br />
när man äter massiva mängder<br />
kolhydrater i en enda<br />
måltid så är det oftast bara<br />
några gram som omvandlas<br />
till fett. När man äter kolhydrater<br />
så används detta som<br />
bränsle i första hand, och<br />
fettförbränningen minskar<br />
i motsvarande mängd, vilket<br />
gör att en del av fettet<br />
i kosten lagras som kroppsfett<br />
vid energiöverskott. Att<br />
försöka separera intaget av<br />
fett och kolhydrater fungerar<br />
inte av en mängd olika<br />
orsaker. Kontentan blir att<br />
om man äter mer energi än<br />
man gör av med så kommer<br />
man att lägga på sig fett,<br />
och fördelningen mellan<br />
fett och kolhydrater i kosten<br />
kommer inte att påverka<br />
detta i någon nämnvärd utsträckning.<br />
Det viktigaste för att lägga<br />
på sig muskler är att proteinintaget<br />
är tillräckligt högt,<br />
dvs cirka 2,5 g/kg kroppsvikt.<br />
Att nå det brukar inte<br />
vara några svårigheter.<br />
Vanlig mat och en eller ett<br />
par proteindrinkar brukar<br />
ta hand om den biten. Man<br />
bör också äta tillräckligt<br />
med kolhydrater för att orka<br />
träna hårt och intensivt.<br />
En kost där 40-55 % av<br />
energin kommer från kolhydrater<br />
kan vara lämpligt<br />
och faller inom ramarna för<br />
vad jag skulle kalla vanlig<br />
mat. Extremvarianter i ena<br />
eller andra riktningen finns<br />
det bara nackdelar med i<br />
de flesta situationer. Du bör<br />
helt enkelt alltså äta mer<br />
bra mat, träna hårt och vara<br />
glad. Svårare än så behöver<br />
det inte vara. Men glöm inte<br />
bort grönsaker, frukt och<br />
nyttiga fettkällor.<br />
r en kille på 23 år,<br />
väger 85 kg, tränar<br />
styrka fyra gånger i<br />
veckan och promenerar<br />
nästan dagligen. Har nu gått ner<br />
cirka åtta hekto på tre veckor. Jag<br />
vill förbättra formen men tycker<br />
inte det händer så mycket, och<br />
skulle därför vilja ha lite tips på förändringar.<br />
Så här ser en dag ut:<br />
Frukost: Lättfil med ½ äpple, bran<br />
flakes och en proteinshake<br />
Mellanmål: Proteinshake och cashewnötter<br />
Lunch (kl 12) och middag (kl 19):<br />
Kyckling eller magert kött, potatis<br />
eller ris, en sallad och mager sås<br />
eller dressing<br />
Innan träning (kl 15): Grov smörgås<br />
med skinka, en banan och en<br />
ur länge ska man kolhydratladda<br />
inför en<br />
tävling i bodybuilding?<br />
Inför min första tävling<br />
så åt jag inga kolhydrater i 5 dagar<br />
och sedan laddade jag med snabba<br />
kolhydrater på kvällen innan och på<br />
tävlingsdagens morgon. Jag kände<br />
mig trots det ganska tömd och trycklös.<br />
Vägde in på 80,3 kg. När ska jag<br />
börja ladda?<br />
Liten och trycklös<br />
En uppladdning kan kräva mer mat<br />
och ta längre tid än man tror, men<br />
det är väldigt varierande hur mycket<br />
man ska ladda för att se som bäst<br />
ut. I vissa fall kan det vara bättre att<br />
bara vila sig i form i stället för att<br />
göra en tömning och fyllning, som<br />
lätt misslyckas. Se till att du är i bra<br />
form tidigt, så att du kan prova att<br />
tömma och fylla och försöka göra<br />
en objektiv utvärdering av resultatet<br />
och därefter göra justeringar om<br />
det behövs.<br />
En tömd muskel innehåller cirka<br />
4-5 g kolhydrater per kg och en fylld<br />
cirka 35 g. Det är svårt att uppskatta<br />
mängden muskler men cirka 50<br />
% av kroppsvikten är muskler om<br />
man är vältränad. Du har alltså cirka<br />
40 kg muskler som ska fyllas med<br />
ungefär 30 g kolhydrater per kg.<br />
Inlagringshastigheten är cirka 1,5-2<br />
g per kg per timme de första 4 timmarna<br />
av fyllningen, och därefter<br />
knappt 1 g/kg och tim. Detta innebär<br />
att det tar cirka 30 timmar att<br />
göra en full uppladdning och under<br />
denna tid behöver du äta cirka 1200<br />
g kolhydrater utöver det du förbränner.<br />
Om du normalt förbrukar 3000<br />
kcal under dessa 30 timmar så behöver<br />
du alltså äta cirka 7800 kcal<br />
för att göra en full uppladdning. Du<br />
kopp grönt te.<br />
Efter träningen: Gainer<br />
Kväll: Kesella med fun light och<br />
cashewnötter<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95<br />
Philip<br />
Din kost ser riktigt bra ut men<br />
jag förstår om du vill gå ner i lite<br />
snabbare takt. Övergripande så<br />
gäller det att dra ner på mängderna<br />
för att få fart på viktnedgången.<br />
Min känsla är att det kan<br />
vara portionsstorlekarna till lunch<br />
och middag samt en ganska stor<br />
mängd energirika cashewnötter<br />
som gör att det blir lite mycket.<br />
Prova att minska ner mängden ris<br />
och potatis, samt att bara ta några<br />
få nötter per gång och istället<br />
komplettera med ½-1 frukt.<br />
Foto: Mike Neveaux<br />
kan också förvänta dig en viktuppgång<br />
på cirka 4 kg i och med att kolhydraterna<br />
binder vatten.<br />
Vi kan snabbt se att din uppladdning<br />
antagligen var lite kort och hur<br />
mycket du åt vet jag ju inte heller.<br />
En full uppladdning är troligtvis inte<br />
nödvändigt och ju mer man fyller<br />
desto större är risken att man ”spil-<br />
Gainer är bra efter träning men<br />
det kan bli lite för lite protein för<br />
att maximalt stimulera muskeluppbyggnad<br />
om man inte tar väldigt<br />
mycket. Byt därför gainern<br />
mot en vassleproteinedrink (30<br />
gram) före och en efter träningen.<br />
Bananen kan du ta efter träningen<br />
i stället. Känner du att du<br />
tappar mycket i träningen så kan<br />
du prova att öka kolhydratintaget<br />
efter träningen något. Är du väldigt<br />
hungrig så kan du prova att<br />
byta ut proteindrinkarna mot lite<br />
mer fasta proteinkällor, till exempel<br />
kesella, keso eller kanske någon<br />
typ av kött eller fisk.<br />
Ge det lite tid och kämpa på, då<br />
kommer resultaten och gör de<br />
inte det så ät mindre.<br />
VÄTSKEINTAGET ÄR EN VIKTIG<br />
PARAMETER FÖR TRÄNINGEN.<br />
DETSAMMA GÄLLER NÄR DET KOMMER<br />
TILL TÄVLINGSFÖRBEREDELSER.<br />
ler över” och lägger på sig extra<br />
vätska.<br />
Nu vet du ungefär hur lång tid det<br />
kan ta, men du får prova dig fram<br />
för bästa resultat.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag är en grabb på 18 år. Är<br />
180 cm lång och väger 73<br />
kg. Jag tränar fotboll två<br />
gånger i veckan och gymmar<br />
tre gånger i veckan. Tänkte även börja<br />
simma lite snart. Min fråga gäller hur<br />
man blir av med magfett. Har inte<br />
mycket, men en del finns där som jag<br />
vill få bort så att magrutorna syns till<br />
sommaren. Skulle vilja veta vad man<br />
bör äta respektive undvika att käka<br />
för att få fram rutorna.<br />
Sebastian<br />
Fettet på kroppen brukar man dela<br />
in i buk- och underhudsfett. Buk-<br />
fettet ligger inuti buken, vilket är<br />
mindre bra för hälsan, men dessbättre<br />
relativt lät att bli av med. Det<br />
du kallar magfett är alltså underhudsfett<br />
som ligger under huden.<br />
Det fördelar sig över i stort sett hela<br />
kroppen, men brukar samlas mest<br />
kring bröst, rumpa och inte minst<br />
magen (där det skymmer rutorna).<br />
Man kan inte få kroppen att ta<br />
av magfettet specifikt utan man<br />
måste minska i fett över hela<br />
kroppen.<br />
Vad du behöver göra är helt enkelt<br />
att äta mindre för att få kroppen att<br />
ta av den lagrade energin i fettväven.<br />
Minska portionsstorleken till<br />
ad jag har hört så<br />
är kokosfett lätt för<br />
kroppen att ta upp<br />
och förbränna och<br />
skulle därför vara bra att ta till träningen<br />
för att få extra energi och<br />
öka fettförbränningen. Hur mycket<br />
ska man ta?<br />
Madde<br />
Kokosfett innehåller nästan bara<br />
mättat fett men fettsyrorna är<br />
lite kortare än i många andra<br />
livsmedel med mättat fett. Fettsyrorna<br />
har mestadels mellan 8<br />
och 12 kolatomers längd, sk MCTfett,<br />
vilket gör att de är mer vattenlösliga<br />
och inte behöver lika<br />
mycket enzym för att bytas ner<br />
och tas upp i kroppen. Fettet tas<br />
därför upp relativt snabbt i kroppen<br />
och går först till levern där<br />
cirka 80 % av vad du äter nu. En viss<br />
hunger får man acceptera men om<br />
du är vrålhungrig före måltiderna<br />
så har du förmodligen minskat för<br />
mycket på maten.<br />
I matväg kan du välja bort det uppenbart<br />
olämpliga som läsk/saft,<br />
godis, kakor, bullar och fetare röror<br />
och såser. Koncentrera dig istället<br />
på att äta extra mycket grönsaker<br />
och magra proteinkällor som magert<br />
kött och mjölkprodukter, medan<br />
du minskar ner lite på pasta, ris,<br />
potatis och bröd för att få mindre<br />
portioner. Det är oftast lättare att<br />
minska på energiintaget om man<br />
minskar på fettet i maten, men det<br />
ska inte undvikas helt.<br />
Fet fisk (lax, makrill och sill) och<br />
en lite mängd nötter eller vegetabiliska<br />
oljor/fetter bör finnas med.<br />
Maten fördelas lämpligen på fyrasex<br />
måltider och ett huvudmål eller<br />
mellanmål bör ligga relativt tätt<br />
inpå både före och efter träningen.<br />
Man kan välja att äta på många olika<br />
sätt men grunden är att äta mindre<br />
mat, men med ett relativt högt proteinintag<br />
och en viss mängd nyttiga<br />
fetter. Utöver det så kan man prova<br />
sig fram till något man trivs med<br />
och kan fortsätta med så att man<br />
når sina mål.<br />
mycket av det förbränns, samtidigt<br />
som det bildas ketonkroppar<br />
som kan förbrännas av muskler<br />
och hjärna.<br />
Trots att fettet är mättat verkar<br />
kokosfett inte ha de mättade<br />
fetternas nackdelar. Ur en hälsosynpunkt<br />
så är det ett bra val av<br />
mättat fett. Det som är intressant<br />
är att MCT-fett verkar ge<br />
bättre mättnad än andra fetter<br />
och det är kanske därför man har<br />
haft extra viktminskande effekt<br />
av lågkaloridieter med mycket<br />
MCT, men effekten verkar tyvärr<br />
avta med tiden. MCT-fett har däremot<br />
inte visat sig vara effektivt<br />
att ta före träningen där det är<br />
ett sämre bränsle än kolhydrater,<br />
även i konditionsidrotter. Visst<br />
kan man använda en del kokosfett<br />
eller -mjölk i matlagningen<br />
DEN KÄRA PROTEINDRINKEN KAN<br />
MYCKET VÄL VARA DET BÄSTA<br />
MELLANMÅLET AV DEM ALLA.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
där det både är gott och kanske<br />
kan ha positiva effekter om man<br />
använder det rätt.<br />
Ökningen av fettförbränningen<br />
efter intag av MCT-fett måste<br />
man se i sitt sammanhang. Det<br />
innebär nämligen att det är MCTfettet<br />
som förbränns och inte<br />
något annat bränsle, som till exempel<br />
kolhydrat eller kroppsfett.<br />
För att minska i vikt är det fortfarande<br />
energibalansen som avgör,<br />
och då är det viktigt att hålla koll<br />
på mängderna energirika fetter.<br />
MCT-fett passar nog bäst på<br />
en keton- eller låg-kolhydratdiet<br />
där man vill minska intaget av<br />
andra mättade fetter och få lite<br />
snabbare energi. Magproblem är<br />
relativt vanligt, intaget bör därför<br />
inte vara mer än cirka 15 gram<br />
fett per gång till att börja med.<br />
m man vill gå upp då?<br />
Jag är 21 år gammal,<br />
lång, och ganska smal.<br />
Jag började träna för<br />
några månader sedan och vill nu gå<br />
upp i vikt och börja köra seriöst. Jag<br />
äter lunch 13 och middag runt 20-tiden,<br />
så jag skulle behöva något där<br />
emellan. Jag tränar oftast en timme<br />
efter lunch men det kan variera;<br />
ibland blir det efter middagen vid<br />
19-20-tiden.<br />
Jag brukar nu äta vanlig mat som<br />
mellanmål, men jag skulle behöva<br />
något som går snabbt när jag inte har<br />
så mycket tid. Jag vill gå upp i vikt, och<br />
det bör vara så billigt som möjligt. Vad<br />
har du för tips?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95<br />
Micke<br />
Mellanmål som är billiga, lätta att<br />
tillaga och med ett hyfsat näringsinnehålla<br />
kan vara ett mycket bra<br />
komplement till huvudmålen, men<br />
kan vara svåra att variera. Vill man<br />
gå upp i vikt är de speciellt viktiga<br />
eftersom de ger extra energi om<br />
man inte orkar äta så stora måltider.<br />
Frukt och/eller smörgås är bra<br />
och enkla mellanmålsalternativ. Ost<br />
eller marmelad har lite bättre hållbarhet<br />
än till exempel skinka, och<br />
kan därför vara bra om man inte<br />
har kylmöjligheter. Frukt och några<br />
digestivekex kan också vara helt ok,<br />
även nötter och torkad frukt. Eftersom<br />
du tränar efter lunch/middag<br />
så kan det vara positivt med ett<br />
mellanmål med lite mer protein i<br />
strax efter träningen. Mjölk och<br />
frukt/smörgås, chokladmjölk eller<br />
drickyoghurt kan vara bra alternativ<br />
men det enklaste och kanske också<br />
billigaste är nog en proteindrink av<br />
gainertyp (protein och kolhydrater)<br />
som du blandar själv. Lite pulver i en<br />
shaker, fyll på med vatten när den<br />
ska drickas så är det klart!<br />
Proteinrika mellanmål kan vara<br />
bra för att få upp proteinhalten i<br />
kosten. Några exempel är mager<br />
ostkaka, keso eller kesella med<br />
frukt/sylt eller lite lightsaft, men<br />
det billigaste alternativet är förmodligen<br />
en proteindrink. En annan<br />
variant är havregryn mixat med<br />
vatten/mjölk, lite proteinpulver och<br />
någon smaksättning. Denna måltid<br />
är dock mer av typen ”utfordring”<br />
och lämnar gastronomiskt ofta en<br />
del övrigt att önska. Proteinbars<br />
kan vara smidiga men är ofta relativt<br />
dyra och näringsinnehållet är<br />
inte alltid det bästa men de kan vara<br />
ett bra alternativ ibland.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
börja satsa lite mer.<br />
u har jag tränat styrketräning<br />
regelbundet<br />
i snart ett år och vill<br />
Jag tänkte därför köpa ett bra proteinpulver<br />
men vet inte vad jag ska<br />
välja. Vassleprotein kan man köpa<br />
ganska billigt men kasein är väl det<br />
bästa för proteinbalansen?<br />
Johnny<br />
Vassle och kasein är båda två<br />
mjölkproteiner och skiljer sig<br />
därför inte så mycket vad det<br />
gäller proteinkvalitet. Skillnaden<br />
ligger främst i hur snabbt<br />
proteinet tas upp i kroppen och<br />
kommer ut i blodet där det kan<br />
tas upp av muskler och andra<br />
organ. Kaseinet, som klumpar<br />
r det sant att alkohol<br />
förstör proteinsyntesen<br />
och att det därför är helt<br />
bortkastat att träna om<br />
man dricker alkohol senare under dagen?<br />
Det händer ibland att man vill gå<br />
ut med kompisarna och ta ett par öl.<br />
Jag hoppar över det numera eftersom<br />
jag satsar seriöst på träningen och<br />
om man hänger med och bara dricker<br />
vatten så får man ofta lite konstiga<br />
blickar när man förklarar sig. Går det<br />
att ta ett par öl utan att det förstör<br />
för träningen?<br />
Peter<br />
Proteinsyntesen, alltså uppbyggnaden<br />
av muskler, är förhöjd cirka<br />
en timme efter ett träningspass<br />
med en peak någon gång under de<br />
ihop sig i magens sura miljö tar<br />
det längre tid för kroppen att ta<br />
upp än vasslet, som fortsätter<br />
att vara lättlösligt. Jämför man<br />
kasein och vassle genom att ta<br />
40 gram på fastande mage och<br />
sedan mäter proteinuppbygganden<br />
och nedbrytningen i kroppen<br />
under sju timmar så ger kaseinet<br />
en bättre proteinbalans. Därför<br />
kan det eventuellt vara positivt<br />
att välja kasein om man inte tänker<br />
äta på kanske 5-8 timmar, till<br />
exempel under natten.<br />
Vassle å sin sida tas upp snabbare<br />
i kroppen och verkar därför<br />
stimulera proteinuppbyggnaden<br />
mer men ganska kortsiktigt.<br />
Vassle kan därför vara ett bättre<br />
val att ta före eller efter träningen<br />
första 24 timmarna och ökningen<br />
håller i sig i cirka 48 timmar. Något<br />
som minskar proteinsyntesen under<br />
denna tid kan därför vara negativt<br />
för träningsresultaten. Frågan<br />
är om ett par öl spelar någon roll?<br />
Mitt svar är nej, antagligen inte,<br />
men det finns en del faktorer att ta<br />
hänsyn till.<br />
Effekten av alkohol på proteinsyntesen<br />
är mest undersökt på<br />
kroniska alkoholister och där ser<br />
man en sänkning av proteinsyntesen.<br />
Effekterna av ett enstaka<br />
alkoholintag är vad jag kan se bara<br />
undersökt på råttor och möss. Då<br />
ser man en sänkning av proteinsyntesen<br />
(cirka 30-40 %) några timmar<br />
efter intag. Problemet blir att översätta<br />
detta till människor eftersom<br />
eller som ett mellanmål. Kombinerar<br />
man vassle med vanlig mat<br />
så blir upptaget långsammare så<br />
den eventuella skillnaden mellan<br />
kasein och vassle blir ännu<br />
mindre. Eftersom de flesta av<br />
oss äter mat relativt ofta under<br />
dagen så spelar det förmodligen<br />
ingen större roll vilket proteinpulver<br />
man väljer. Men om proteindrinken<br />
kompletterar dagens<br />
sista mål så är kasein förmodligen<br />
att föredra. Värt att nämnas<br />
är att ”vanlig” mat kan räknas<br />
som relativt långsamma proteinkällor<br />
så kasein är inte det enda<br />
man kan äta på kvällen. I stort<br />
sett är det alltså smak och pris<br />
som kanske är avgörande i vilket<br />
proteinpulver man väljer.<br />
mössen ofta har haft en promille<br />
runt 5! Den alkoholhalten motsvarar<br />
någonstans mellan medvetslöshet<br />
och döden för en normal person.<br />
Hos tränande så har man inte sett<br />
några negativa effekter på vare sig<br />
hormoner eller glykogenuppbyggnad<br />
efter ett träningspass vid ett<br />
måttligt alkoholintag. Vid lite högre<br />
intag (cirka fem drinkar eller mer)<br />
kan man se en måttlig sänkning av<br />
testosteronnivåer och andra signalsubstanser<br />
som har med proteinsyntesen<br />
att göra, samtidigt<br />
som kortisolnivåerna höjs lite. Hur<br />
detta påverkar träningsresultaten<br />
är svårt att spekulera i, men om det<br />
blir någon påverkan så är det i alla<br />
fall inte i positiv riktning.<br />
Vad som är mer relevant är om<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Foto: Seth Janson<br />
alkoholintaget påverkar din träning<br />
och maten efter träningen, det vill<br />
säga innebär det att du slarvar med<br />
näringsintaget efter träningen, hoppar<br />
över träningspass, skadar dig på<br />
något sätt som hämmar din träning<br />
eller kanske får trassliga sociala relationer<br />
som påverkar träningen.<br />
Dessa faktorer är i min mening<br />
mycket viktigare än en eventuell<br />
negativ effekt på proteinsyntesen,<br />
så om inget av dessa påverkas av<br />
”ett par öl” så är det förmodligen<br />
helt okej ibland.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag har hört att man kan hålla<br />
ämnesomsättningen uppe<br />
under diet genom att äta lite<br />
extra kolhydrater, till exempel<br />
frukt, för att fylla på leverglykogenet.<br />
Stämmer det?<br />
Caroline<br />
Sköldkörtelhormonerna reglerar till<br />
viss del kroppens termostat, det<br />
vill säga hur mycket energi som<br />
går åt och hur mycket värme som<br />
produceras. Tyroxin heter hormonet<br />
som bildas i sköldkörteln och<br />
som utsöndras i kroppen. Tyroxin<br />
(T4) är inte speciellt aktivt utan<br />
det omvandlas, bland annat i levern<br />
till det mer aktiva trijodotyronin<br />
(T3). När man äter mycket mindre<br />
än man gör av med, som till exempel<br />
under en diet, så minskar bildningen<br />
av aktivt T3 och det bildas<br />
ftersom tränande lagrar<br />
in mer fett i musklerna<br />
så vill jag veta<br />
om detta kommer<br />
skada min hälsa på något sätt eller<br />
om det är bäst att inte gå upp<br />
i vikt för att minska de negativa<br />
effekterna?<br />
Niklas<br />
Fett som lagras i musklerna<br />
(intramyocellulärt) eller i andra<br />
organ annat än fettväven är<br />
vanligtvis ett tecken på kraftigt<br />
och långvarigt energiöverskott.<br />
Detta för med sig bland annat<br />
insulinresistans, som är ett<br />
förstadium till diabetes vilket<br />
fyra första dagarna, och däref-<br />
min desperation efter resultat<br />
så har jag gett mig på och provat<br />
kreatin. Jag tog 4x5 gram de<br />
ter 2x5 gram de dagar jag tränar samt<br />
bara 5 gram på vilodagar. Men jag har<br />
inte märkt någon skillnad, och det<br />
har gått en vecka. Vad exakt ska jag<br />
känna och när ska det börja märkas?<br />
Jag har försökt väga kreatinet, och<br />
kommit fram till att 10 ml är 5 gram,<br />
stämmer det?<br />
Sedan är det ett ytterligare problem.<br />
Jag får inte kreatinet att lösas upp i<br />
vatten. Hur jag än gör och rör med<br />
tesked så löses det inte upp, varför?<br />
Det samlas på botten efter en stund,<br />
och nu gör jag så att jag rör om med<br />
en tesked och snabbt försöker dricka<br />
medan det åker runt. Men det känns<br />
som att man har sandkorn i munnen,<br />
och jag får skölja ner det med mer vatten.<br />
Ska det vara så?<br />
Johan<br />
inaktivt T3 i stället. Detta gör att<br />
energiförbrukningen och proteinnedbrytningen<br />
minskar vilket är bra<br />
för överlevnaden i en svältsituation.<br />
Det är främst transporten av T4 in<br />
i levern som reglerar hur mycket<br />
T3 som bildas. Höga energinivåer<br />
(ATP), glukos och insulin ökar bildningen<br />
och effekterna av T3, medan<br />
låga energinivåer och fria fettsyror<br />
minskar bildningen av T3 och ökar<br />
bildningen av inaktivt rT3. Detta är<br />
logiskt eftersom det återspeglar<br />
tillgången på föda. Eftersom bildningen<br />
av T3 är beroende på insulin/glukos<br />
och energitillgång, så<br />
har man sett att kolhydrater ökar<br />
halterna av T3. Fruktos är däremot<br />
inte lika effektivt eftersom det inte<br />
ger samma insulin/glukossvar, eller<br />
minskar halten fria fettsyror och<br />
faktiskt kan sänka energinivåerna i<br />
naturligtvis inte är bra. Vid träning<br />
ökar inlagringen av fett i de<br />
långsamma muskelfibrerna (typ<br />
1), men främst vid konditionsidrott.<br />
Konditionsidrottare har<br />
vanligtvis en mycket bra insulinkänslighet<br />
och man har inte sett<br />
några andra negativa effekter<br />
eftersom fettförbränningskapaciteten<br />
är så hög och fettet fungerar<br />
som en energireserv vid<br />
ansträngning under lång tid vid<br />
lägre intensitet, vilket är positivt.<br />
Du behöver därför inte oroa dig<br />
för fett i musklerna om du tränar<br />
och äter bra, men du bör ändå<br />
inte gå upp mer eller snabbare i<br />
vikt än din idrott kräver.<br />
Kreatin är ett effektivt kosttillskott<br />
vid styrketräning så jag tycker inte<br />
man ska behöva känna sig speciellt<br />
desperat innan man provar det. Jag<br />
ser kreatintillskott mer som en del<br />
av kosten hos de som styrketränar<br />
seriöst. Din kreatinuppladdning och<br />
underhållsintag ser bra ut och jag<br />
tror inte högre doser ge några fördelar,<br />
så fortsätt så.<br />
Hur man märker av kreatineffekterna<br />
är olika beroende på hur<br />
man tränar. Eftersom kreatin ger<br />
en extra energireserv som man kan<br />
utnyttja när man arbetar som mest<br />
intensivt så måste man naturligtvis<br />
träna väldigt hårt för att märka effekterna.<br />
Sparar man alltid två reps<br />
i slutet på varje set så kanske man<br />
inte märker av något eftersom man<br />
inte testat gränserna.<br />
Man kan i bästa fall förvänta sig<br />
cirka 5 % ökad styrka och 10 % ökad<br />
uthållighet, vilket kanske innebär<br />
levern, så ditt exempel med en frukt<br />
är kanske inte det bästa.<br />
Parallellt med detta så kan man<br />
även se att leptinhalterna också<br />
är beroende på halterna av insulin<br />
och glukos. Leptin som bland annat<br />
är ett aptithormon stimulerar<br />
även det energiförbrukningen.<br />
Leptinnivåerna är främst beroende<br />
av fettdepåernas storlek, där stora<br />
fettlager ger högre leptin, men som<br />
sagt även reagerar på insulin och<br />
glukoshalten. Mängden aktivt T3<br />
och leptin reagerar ganska snabbt<br />
på minskningar i matintaget så att<br />
försöka variera höga och låga dagar,<br />
eller lägga in ätardagar har förmodligen<br />
ingen större effekt på lång<br />
sikt, speciellt eftersom viktminskningen<br />
går så mycket långsammare<br />
om man ökar intaget vissa dagar.<br />
Om mängden kolhydrater skulle på-<br />
2,5 kg mer på stången eller 1 reps<br />
mer. Eftersom dagsform och motivation<br />
gör att prestationen i gymmet<br />
varierar mer än så, så kanske<br />
det kan vara svårt att märka effekterna.<br />
Vad du bör märka av däremot<br />
är en viktökning på vanligen 1-2 kg.<br />
Om du går upp mindre i vikt kanske<br />
du inte lagrat in speciellt mycket<br />
kreatin.<br />
Det är ett välkänt fenomen att<br />
vissa helt enkelt inte svarar på kreatin<br />
och den vanligaste förklaringen<br />
till det är att de naturligt har relativt<br />
höga kreatinnivåer i musklerna, så<br />
det är i så fall inget att deppa över.<br />
Kreatin löser sig relativt dåligt i<br />
vatten (cirka 13 gram per liter), speciellt<br />
kallt vatten, så varje dos kan<br />
behöva blandas med minst 3-4 dl<br />
för att lösa sig. Hur mycket det blir<br />
i matskedar varierar beroende på<br />
hur pulveriserat kreatinet är så det<br />
är bäst att väga om man vill vara ex-<br />
verka så skulle ämnesomsättningen<br />
sjunka mer och viktminskningen gå<br />
långsammare på en lågkolhydratkost<br />
och det gör den inte.<br />
Träning verkar däremot motverka<br />
sänkningen i ämnesomsättningen,<br />
så det är något som man naturligtvis<br />
ska fortsätta med. Det man annars<br />
kan göra för att motverka en<br />
sänkning i ämnesomsättningen är<br />
att äta mycket och behålla sin fettmassa,<br />
vilket jag inte tror är något<br />
alternativ. Istället är det helt enkelt<br />
bara att bita i det sura äpplet och<br />
räkna med en minskning i ämnesomsättningen.<br />
Eftersom sänkningen<br />
i allmänhet inte är mer än cirka<br />
10 % (räkna kroppsvikten gånger<br />
två i kcal) och oftast mindre än så,<br />
kan man lägga in detta i planerna<br />
redan från början, så blir man inte<br />
besviken.<br />
<br />
<br />
<br />
akt. Att svälja pulvret direkt ger lite<br />
sämre upptag men inte värre än att<br />
man kan höja dosen lite.<br />
Det finns några saker som kan<br />
förbättra upptaget av kreatin i<br />
musklerna, nämligen glukos/insulin,<br />
muskelarbete, och adrenerga<br />
agonister (stresshormon). Ett bra<br />
sätt att öka kreatinupptaget blir<br />
då att ta kreatin tillsammans med<br />
cirka 30 gram snabba kolhydrater,<br />
200-400 mg liponsyra (ALA) och<br />
kaffe före träningen och likadant<br />
efter träningen, men då utan kaffet.<br />
På vilodagar kan du köra den senare<br />
kombinationen en gång vid valfri<br />
tidpunkt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag och säkert många andra<br />
undrar hur proteinpulver<br />
med aspartam och sukralos<br />
påverkar kroppen.<br />
Marek<br />
Ända sedan denna typ av sötningsmedel<br />
introducerades på marknaden<br />
har det funnits en oro att de<br />
skulle vara skadliga på något sätt,<br />
och kanske med viss rätt eftersom<br />
till exempel cyklamat visade sig vara<br />
olämpligt i stora doser. Oron är<br />
naturlig eftersom man lätt tänker<br />
att om något smakar sött och gott,<br />
men inte innehåller några kalorier,<br />
så måste det vara något lurt och att<br />
det måste finnas en hake.<br />
Alla sötningsmedel som godkänns<br />
för användning i livsmedel måste<br />
testas noga, bland annat i djurförsök,<br />
för att se till att de är säkra. Om<br />
man ser tecken på skadliga effekter<br />
så sätter man ett gränsvärde för acceptabelt<br />
dagligt intag (ADI) som i<br />
sig är mycket lägre än det faktiska<br />
värdet eftersom man vill vara på<br />
den säkra sidan (i aspartams fall<br />
100 gånger lägre).<br />
Vid sukralosintag har man inte<br />
sett några som helst negativa effekter.<br />
Sukralos är väldigt stabilt<br />
och passerar kroppen nästan helt<br />
utan att tas upp eller brytas ner.<br />
Därför finns det ingen anledning<br />
att oroa sig över sukralos i proteinpulver.<br />
Men eftersom det passerar<br />
kroppen så förorenar det i sin tur<br />
naturen, vilket inte är bra.<br />
Aspartam bryts ner till aminosyrorna<br />
fenylalanin och asparaginsyra<br />
samt metanol redan i magen.<br />
Mängden av dessa aminosyror i<br />
proteinpulvret är minst 30 gånger<br />
högre än det som kommer från aspartamet.<br />
Metanolen som bildas är<br />
också mycket mindre än mängden<br />
som finns naturligt i till exempel<br />
juice och tomat. Det är därför inte<br />
konstigt att de doser där man ser<br />
tecken på skadliga effekter är väldigt<br />
höga. Det finns två italienska<br />
studier på råttor där man såg en<br />
ökad förekomst av vissa cancerformer<br />
vid livslångt intag. Studierna<br />
använde bristfälliga metoder och<br />
analyser och ger inget stöd för att<br />
aspartam skulle vara skadligt. Bland<br />
annat så levde de aspartamätande<br />
råttorna längre och då är det naturligt<br />
med en något ökad förekomst<br />
av cancer. Vid normal användning<br />
så är inte intaget av aspartam från<br />
proteinpulver högre än cirka 10 %<br />
av ADI och i extrema fall kanske<br />
50 %. Min bedömning är därför att<br />
sötningsmedel i proteinpulver inte<br />
påverkar hälsan negativt och inte är<br />
något att oroa sig för.<br />
ur mycket mättat fett<br />
måste man äta för<br />
att maximera testosteronnivåerna<br />
i kroppen?<br />
Byggare Bob<br />
Kostens påverkan på testosteronnivåerna<br />
har studerats en del,<br />
men det är ännu oklart om någon<br />
specifik kostkomponent betyder<br />
mer än andra. Kosten verkar i<br />
vissa studier ha en viss inverkan<br />
på totala mängden testosteron,<br />
men ingen eller knappt mätbar<br />
inverkan på den fria aktiva<br />
mängden. Resultat från studier<br />
där man ändrat på kosten pekar<br />
dessutom åt olika håll vilket gör<br />
det svårt att dra någon slutsats.<br />
ag kör med morgonpromenader<br />
när jag deffar, en<br />
timme fem dagar i veckan,<br />
och tycker det fungerar<br />
bra. På senare tid har jag hört från<br />
lite olika håll att morgonpromenader<br />
inte är effektiva så jag undrar<br />
hur det ligger till egentligen?<br />
Jesper<br />
Effektiviteten av att träna före<br />
frukost i fettförbränningssyfte<br />
har kanske varit lite överdriven,<br />
men morgonpromenaderna kan<br />
definitivt ha sin plats i ett deffupplägg.<br />
När man promenerar<br />
fastande så kommer övervägande<br />
delen av energin från fettdepåerna,<br />
och inte från maten man<br />
ätit. På så sätt är man säker på<br />
att man förbränt en viss mängd<br />
kroppsfett (cirka 20-40 gram/<br />
timme), men eftersom det ändå<br />
är energibalansen på lång sikt<br />
som avgör om man går upp el-<br />
I två mycket små studier (tolv<br />
respektive åtta personer) på<br />
styrketränande kunde man se att<br />
ett par personer med låga testosteronnivåer<br />
åt mycket protein<br />
och lite fett, vilket gav intrycket<br />
att mycket protein och lite fett är<br />
negativt. I kontrast till detta såg<br />
man inget samband mellan vare<br />
sig fett, mättat fett, eller protein<br />
och testosteronnivåer hos<br />
1200 män i en relativt sett mer<br />
välgjord studie. Att mättat fett<br />
skulle ha någon speciell betydelse<br />
finns det över huvud taget<br />
inget stöd för. Till exempel så har<br />
inte veganer lägre nivåer av fritt<br />
testosteron trots att de endast<br />
äter hälften så mycket mättat<br />
fett som köttätare.<br />
ler ner i vikt så behöver det inte<br />
betyda större fettminskning av<br />
morgonpromenader.<br />
Energiförbrukningen när man<br />
går en timme på morgonen eller<br />
kvällen är densamma, så när man<br />
väljer att gå eller om man istället<br />
bara äter lite mindre spelar<br />
en liten roll. Vad man kan hoppas<br />
på är att maten man sedan äter<br />
kring styrketräningen kommer<br />
till bättre nytta och man får lite<br />
bättre resultat av styrketräningen<br />
och på så sätt kan behålla<br />
mer muskler när kroppsfettet är<br />
lågt och deffen börjar gå mot sitt<br />
slut.<br />
Det finns en del som talar för att<br />
det envisa fettet på till exempel<br />
höft eller rumpa har lättare att<br />
släppa och förbrännas om man<br />
tränar fastande. En möjlig nackdel<br />
är att muskelnedbrytningen ökar<br />
om man tränar fastande. Det kan<br />
man förmodligen kompensera för<br />
Vad som är en relativt genomgående<br />
trend är att viktnedgång<br />
sänker testosteronet (med liten<br />
påverkan på den fria aktiva mängden)<br />
och eftersom detta brukar<br />
ske samtidigt som man minskar<br />
på fettet och ökar fiberhalten för<br />
att gå ner i vikt så kan det se ut<br />
som om fettet spelar roll. Fetma<br />
verkar däremot vara negativt så<br />
att gå upp för mycket i vikt är<br />
heller ingen bra lösning. Man kan<br />
inte utesluta att mängden fett<br />
i kosten trots allt har betydelse.<br />
Därför skulle jag inte rekommendera<br />
att man äter mindre än cirka<br />
20-25 % av energin från fett under<br />
någon längre period, och det<br />
är av fler anledningar än bara testosteronet.<br />
<br />
<br />
<br />
om man äter proteinrikt direkt efter.<br />
Men om energiintaget är lågt<br />
och träningsmängderna relativt<br />
höga, som i slutet av en deff, så<br />
är det inte säkert att det hjälper.<br />
Mitt förslag är därför att man<br />
äter en liten mängd ”långsamt”<br />
protein före morgonträningen,<br />
10-15 gram protein från kasein,<br />
ägg, skinka eller liknande för att<br />
försöka minska proteinnedbrytningen<br />
utan att få en större höjning<br />
av insulinet.<br />
Att man förbrukar mer energi<br />
än man gör av med är det viktigaste.<br />
Men om du är piggare när<br />
du ätit och då går längre så är<br />
det i så fall ett bättre alternativ.<br />
Eventuella fördelar med morgonpromenader<br />
är inte undersökt<br />
i studier, så om det är bättre är<br />
mestadels spekulationer, men<br />
min uppfattning är att de kan<br />
vara en fördel när kroppsfettet<br />
börjar bli riktigt lågt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95
ad ska jag äta som vegetarian<br />
för att få i mig fettsyrorna<br />
EPA och DHA?<br />
Jag har hört att linfrö är<br />
värdelöst.<br />
Jannike<br />
<br />
EPA (eicosapentaensyra) och DHA<br />
(docosahexaensyra) är två livsnödvändiga<br />
så kallade omega 3-fettsyror<br />
som nästan bara finns i fettet<br />
på havslevande djur, som fisk.<br />
Linfrö innehåller mycket av omega<br />
3-fettsyran linolensyra, som kan<br />
omvandlas i kroppen till EPA och<br />
DHA. Kroppen har däremot inte<br />
speciellt stor kapacitet för denna<br />
omvandling och hur mycket som<br />
omvandlas beror dessutom till viss<br />
del på hur mycket omega 6-fettsyror<br />
man får i sig, till exempel från<br />
solros-, tistel-, majs- och sesamolja,<br />
samt vissa nötter.<br />
Omvandlingen ligger endast på<br />
några procent (cirka 5 %) men kan<br />
variera ganska kraftigt, från cirka<br />
0,3 till 21 % och styrs till viss del av<br />
behov. Man ser då att bland annat<br />
kvinnor och vegetarianer har en högre<br />
omvandling. Omvandlingen är<br />
tillräckligt effektiv för att man inte<br />
ska få brist, bara man äter mer än<br />
cirka 1,5-2 gram linolensyra per dag.<br />
Man kan förmodligen inte förvänta<br />
sig samma positiva hälsofördelar<br />
som man kan få av fiskoljan, även<br />
om man äter väldigt mycket.<br />
För mycket är heller inte bra eftersom<br />
omega 3-fettsyror lätt härsknar<br />
och ökar bildningen av fria<br />
radikaler. Det positiva är att en<br />
vegetarisk kost ofta innehåller<br />
mycket antioxidanter som till viss<br />
del motverkar detta. Om man äter<br />
linfrö för att få i sig omega 3 så bör<br />
dessa vara krossade, men eftersom<br />
de även innehåller en liten mängd<br />
cyanid bör inte intaget överstiga 1-2<br />
matskedar per dag. Linfröolja, rapsolja<br />
och rapsoljebaserade flytande<br />
margariner är bättre alternativ.<br />
Teoretiskt sett borde det gå att<br />
utvinna EPA och DHA ur havsalger,<br />
men jag har ännu inte hittat något<br />
omega 3-tillskott baserat på alger<br />
som innehåller några meningsfulla<br />
mängder. Rapsolja, en liten mängd<br />
linfröolja samtidigt med en begränsning<br />
av omega 6-rika oljor är<br />
mitt tips för att få i sig omega-3 i en<br />
vegetarisk kost.<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ur viktig är makronutrientsammansättningen<br />
vid deff? Det<br />
förekommer ju så<br />
många olika rekommendationer<br />
om fördelningen mellan fett, kolhydrater<br />
och protein. Vilken är den<br />
bästa fördelningen?<br />
Jon<br />
Illustration: Seth Janson<br />
<br />
<br />
<br />
Makronutrienter kallas de stora<br />
näringsämnena i kosten – protein,<br />
fett, kolhydrater, vatten, vissa<br />
mineraler och alkohol. Fördelningen<br />
mellan fett, kolhydrater<br />
och protein i kosten kan<br />
naturligtvis spela roll men jag<br />
tycker att det kan bli lite fel i<br />
många situationer att ge rekommendationer<br />
uttryckt som<br />
fördelningen mellan dessa. Det<br />
blir mer rätt-visande att ange<br />
mängderna i gram eller gram/<br />
kg kroppsvikt.<br />
Kroppen behöver ett minimum<br />
av livsnödvändiga näringsämnen<br />
och det är denna mängd<br />
som man först och främst ska<br />
få i sig. När detta är avklarat så<br />
kan man börja diskutera fördelningen<br />
i den del som eventuellt<br />
över-stiger detta intag. Om vi tar<br />
fett som exempel så krävs det<br />
oftast cirka 40 gram fett från<br />
”vanliga” livsmedel för att få i sig<br />
tillräckligt med livsnödvändiga<br />
fetter. Proteinintaget bör ligga<br />
högt vid deff, även om det inte<br />
är livsnödvändigt, och cirka 2,5<br />
g/kg kroppsvikt kan vara lagom.<br />
Resten av energin upp till sitt<br />
utsatta energiintag kan sedan<br />
komma från varierande mängder<br />
fett eller kolhydrater.<br />
Kolhydrater är inte livsnödvändiga<br />
och mängderna kan man<br />
därför diskutera, men min uppfattning<br />
är att det krävs en del<br />
kolhydrater i kosten när man styrketränar<br />
för att kunna prestera.<br />
Hur mycket beror på en mängd<br />
olika faktorer, bland annat på hur<br />
mycket man tränar och hur stort<br />
energiunderskottet är.<br />
Ser vi på bodybuilding så kan<br />
man snabbt konstatera att bodybuilders<br />
har de senaste 20-30<br />
åren tävlat i utmärkt form både<br />
på låg-fett eller låg-kolhydratdieter,<br />
men med den gemensamma<br />
nämnaren att proteinintaget<br />
alltid har varit ganska högt.<br />
Poängen är alltså att man inte<br />
kan ange någon ”bästa” fördelning<br />
av makronutrienterna där<br />
fettet flyger av och musklerna<br />
består. Det hade varit jättebra,<br />
men verkligheten är inte så endimensionell.<br />
Fördelningen säger ju till exempel<br />
ingenting om när man äter,<br />
vilka livsmedel som ingår och alla<br />
olika effekter på hunger/mättnad,<br />
fettförbränning, GI, hälsa<br />
och så vidare som det ger.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 119
land stöter man på uttrycket<br />
”nutrient partitioning” i artiklar<br />
när det handlar om olika dieter.<br />
Dieten kan tydligen optimera<br />
det här på något sätt men jag har<br />
inte riktigt klart för mig vad det<br />
betyder eller vad poängen är. Kan du<br />
förklara?<br />
Tilda<br />
”Nutrient partitioning” betyder fördelning<br />
av näringsämnen. De näringsämnen<br />
vi tänker på här är fett,<br />
protein och kolhydrater.<br />
De flesta som tränar med inriktning<br />
på bodybuilding eller fitness<br />
vill förmodligen ha så lite fett och<br />
så mycket muskler som möjligt på<br />
kroppen, och då är ju fördelningen<br />
mellan dessa mycket intressant. Liten<br />
mängd fettväv får man genom<br />
att fettet lämnar fettväven och används<br />
som bränsle. För detta krävs<br />
energiunderskott.<br />
Muskler bygger man genom att<br />
energi, i form av protein, lagras i<br />
musklerna och detta görs naturligtvis<br />
lättast vid energiöverskott. Vad<br />
man vill är alltså att näringen i en<br />
måltid (eller i kosten som helhet) tas<br />
upp främst i musklerna där de fung-<br />
in styrketräning just<br />
nu är hård och tung<br />
4-5 dagar per vecka.<br />
När jag började med<br />
kreatin tyckte jag att fick bra effekt<br />
av det, men funderar nu på att även<br />
börja med beta-alanin för ytterligare<br />
effekt. Vad tror du om det?<br />
Ludde<br />
Beta-alanin (β-Ala), som är en<br />
aminosyra, kan tillsammans med<br />
histidin omvandlas till karnosin i<br />
muskeln, så genom att äta mer<br />
β-Ala kan man faktiskt öka mängden<br />
karnosin i muskeln. Karnosin är<br />
det vi är intresserade av eftersom<br />
karnosin kan buffra syra i muskeln<br />
och på så sätt motverka de negativa<br />
effekterna av en pH-sänkning i<br />
muskeln vid intensivt arbete. Detta<br />
kan leda till förbättrad prestation<br />
när pH-sänkningen hindrar prestationen.<br />
I de hittills ganska få studier<br />
som finns så har man mycket riktigt<br />
sett förbättringar i många, dock<br />
inte alla av de testmoment där uthållighet<br />
vid intensivt muskelarbete<br />
testats (oftast testcykel).<br />
I de två studier där man undersökt<br />
effekterna vid styrketräning så<br />
har man inte sett några effekter på<br />
styrka, men eventuellt en liten ef-<br />
O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
era för att bygga upp musklerna och<br />
lagra näring till hårda träningspass,<br />
samtidigt som fettväven ska ta upp<br />
så lite som möjligt av näringen så<br />
att den i slutändan krymper. Med<br />
kostsammansättning och ”timing”<br />
vill man alltså påverka denna fördelning<br />
på ett fördelaktigt sätt. Ett<br />
exempel är att man äter mycket<br />
protein och kolhydrater i samband<br />
med träning då upptaget i musklerna<br />
underlättas. Detta på grund<br />
av ökat blodflöde och insulinkänslighet<br />
varför lite hamnar i fettväven,<br />
för att sedan hålla igen på maten vid<br />
andra tillfälle så att energin då måste<br />
komma från fettväven.<br />
Kroppen styr fördelningen och<br />
omsättningen av näringsämnen<br />
väldigt noga i ett komplext samspel<br />
med olika hormoner och signalsubstanser.<br />
Påverkan utifrån blir därför<br />
så liten som möjligt. Men det är helt<br />
klart att man genom att äta rätt mat<br />
vid rätt tillfälle under en lång tid kan<br />
påverka kroppssammansättningen<br />
på ett fördelaktigt sätt. Det är ju det<br />
vi kallar bodybuilding. Men det går<br />
sällan lika snabbt som man vill hur<br />
mycket ”nutrient partitioning” man<br />
än försöker sig på.<br />
fekt på kroppssammansättningen i<br />
kombination med kreatin.<br />
Intressant nog har man sett att<br />
bodybuilders redan har mycket höga<br />
karnosinnivåer i musklerna, och<br />
vet inte om tillskott kan höja dessa<br />
ytterligare.<br />
Om man tränar tung styrketräning<br />
med relativt få repetitioner och lång<br />
tid mellan seten så får man förmodligen<br />
ingen effekt av β-Ala, men<br />
effekterna kanske kan visa sig om<br />
man kör med relativt höga reps och<br />
många set med lite vila mellan seten.<br />
Tränar man för maximalt antal<br />
reps i chins och dips kan β-Ala definitivt<br />
vara intressant.<br />
β-Ala har funnits en tid på marknaden<br />
och responsen från användarna<br />
är generellt sett positiv, vilket talar<br />
för att det verkligen fungerar.<br />
Man ska inte underskatta placeboeffekten<br />
av β-Ala eftersom man<br />
får tydliga stickningar i huden en<br />
stund efter intag. Med den enkla<br />
logiken (men felaktiga) att om man<br />
får biverkningar så måste man få effekt<br />
så kan upplevelsen bli mycket<br />
positiv.<br />
Kombinationen med kreatin verkar<br />
vettig och en dos av cirka 6 g<br />
ram β-Ala/dag verkar tillräckligt för<br />
att eventuella effekter ska visa sig.<br />
ag brukar dricka en oljeblandning<br />
(Udo’s Choice) med en<br />
massa bra fetter i för att<br />
komplettera min kost som<br />
annars är relativt ”clean” och fettfri.<br />
Jag undrar vilken olja som är den<br />
bästa?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />
Jim<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Det är inte så svårt att få bra fetter<br />
från kosten som man kanske kan tro.<br />
Ett behov av tillskott av livsnödvändiga<br />
fetter (omega-3 och omega-6)<br />
bör därför höra till undantagen.<br />
Fett är naturligtvis mycket viktigt<br />
för kroppen, speciellt för hormoner<br />
och tillväxt, så intaget ska inte vara<br />
för lågt.<br />
En kost där cirka 20-35 % av energin<br />
kommer från fett är förmodligen<br />
det bästa både för hälsa och för prestation.<br />
Normalsvensken får cirka<br />
35 % av energin från fett i sin kost,<br />
så en ”byggarkost” är alltså inte alls<br />
så långt ifrån detta som man skulle<br />
kunna tro.<br />
Vegetabiliska oljor är generellt<br />
sett relativt rika på omega-6fettsyror<br />
och feta fiskar innehåller<br />
mycket av de omega-3-fettsyrorna<br />
vi vill åt. Det enklaste sättet att få<br />
en kost med bra fetter i är därför<br />
att generellt välja magra råvaror<br />
av främst kött och mjölkprodukter<br />
(ungefär som jag kan tänka mig att<br />
du gör) och sedan använda flytande<br />
FETT ÄR VIKTIGT BÅDE FÖR HÄLSAN<br />
OCH TRÄNINGEN. DET ÄR DESS-<br />
UTOM LÄTT ATT FÅ I SIG RÄTT SORTER<br />
GENOM KOSTEN.<br />
margarin till stekning/bakning och<br />
raps eller olivolja till dressingar och<br />
liknande. Om man sedan äter fet<br />
fisk 3-5 gånger/vecka så får man i<br />
sig 1-2 gram/dag med omega-3-fett<br />
och då behövs inget tillskott. Om<br />
man inte äter fet fisk så kan tillskott<br />
av 1-3 gram av EPA+DHA (de aktiva<br />
fetterna i fiskolja) per dag vara bra.<br />
Omega-6-fett finns det mycket mer<br />
av i kosten så ett tillskott behövs<br />
normalt sett inte.<br />
Om man av någon anledning äter<br />
en extremt fettsnål kost (speciellt<br />
bodybuilders gillar att vara extrema<br />
ibland), runt 40 gram/dag och därunder<br />
så kan man faktiskt behöva<br />
tillskott av livsnödvändiga fettsyror.<br />
Tistel- eller druvkärnolja är extremt<br />
rika på omega-6-fett, så två teskedar<br />
kan räcka även på nästan helt<br />
fettfri kost. I tillägg till detta bör<br />
man även ta 3-4 gram EPA+DHA.<br />
För mycket av livsnödvändiga fetter<br />
är inte heller bra. De är fleromättade<br />
och härsknar lätt och ger mer<br />
fria radikaler i kroppen vilket inte<br />
är bra. Fiskolja kan öka risken för<br />
blödningar, ge förlängda blödningstider<br />
och dämpa immunförsvaret.<br />
Intaget av fleromättade fetter bör<br />
därför maximalt uppgå till 10 % av<br />
energin i kosten (vid energibalans)<br />
och ett intag av mer än 6 gram<br />
EPA+DHA rekommenderas inte. Det<br />
finns inga fördelar med det.<br />
Foto: Seth Janson
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag har i många år tänkt tävla<br />
i bodybuilding men inte riktigt<br />
lyckats hela vägen. Jag har<br />
därför bulkat upp mig i omgångar<br />
för att sedan köra ganska hårda<br />
tävlingsdieter. Problemet är att nu när<br />
jag till slut lagt tävlingsplanerna på hyllan<br />
och bara tänker äta och träna för att<br />
må bra så har jag problem med vikten,<br />
är nästan alltid hungrig och tänker hela<br />
tiden på mat. Jag försöker äta striktare<br />
och ”clean” i veckorna för att sedan<br />
unna mig det mesta på lördagen. Kan<br />
jag ha förstört min ämnesomsättning<br />
eller hunger av allt bulkande, deffande<br />
och ätardagar? Vad ska jag göra?<br />
Carl<br />
Jag tror det är många som känner<br />
igen sig i att de kan äta riktigt<br />
mycket och ändå aldrig blir riktigt<br />
mätta. Bulkande och deffande kan<br />
förmodligen ge vissa kortsiktiga<br />
förändringar på ämnesomsättning,<br />
ur mycket protein<br />
kan man maximalt ta<br />
upp? Jag har hört 30<br />
gram per gång eller<br />
max 10 gram/timme.<br />
Emil<br />
Det finns mig veterligen inget<br />
definitivt svar på det eftersom<br />
det i stort sett inte finns någon<br />
studie som specifikt undersökt<br />
detta med extrema intag från<br />
olika proteinkällor.<br />
Siffrorna som du nämner tror<br />
jag därför är felaktiga och baseras<br />
på försök med exempelvis<br />
vassle där man använt 40 gram<br />
ag har lite skador och broskförslitningar<br />
i knäna som gör<br />
att jag ganska ofta får ont i<br />
knäna när jag kör för ofta eller<br />
för tungt. Fungerar Cissus bra mot<br />
detta?<br />
Hamed<br />
Cissus Quadrangularis är en medicinalväxt<br />
som traditionellt använts<br />
i delar av Afrika och Asien för en<br />
mängd olika åkommor. Cissus innehåller<br />
en rad olika ämnen med antioxidativa<br />
och antiinflammatoriska<br />
egenskaper. Den innehåller även en<br />
hel del växtsteroider som främst<br />
verkar ha östrogena egenskaper,<br />
dvs liknar effekterna av kvinnligt<br />
könshormon. I studier på råttor,<br />
kaniner och hundar har man sett<br />
att extrakt av Cissus förbättrar<br />
läkningen av benbrott och även förhindrar<br />
urkalkningen av skelettet<br />
hos råttor med låga östrogennivå-<br />
hunger och mättnadshormoner men<br />
vid en period av ”normalt” regelbundet<br />
ätande där man är någorlunda<br />
viktstabil så normaliserar sig detta<br />
förmodligen helt.<br />
Vad jag tror är orsaken till att du<br />
känner som du gör är att dina perioder<br />
över- och underätande kan ha<br />
gjort att du tappat referenserna till<br />
vad som är lagom. Man kan säga att<br />
du har blivit okänslig på att lyssna<br />
på kroppens hunger- och mättnadssignaler<br />
samtidigt som du har haft<br />
ett psykologiskt uppdämt behov<br />
att äta vad du längtar efter. Detta<br />
ser man ganska tydligt hos många<br />
efter tävling då de har väldigt svårt<br />
att reglera sitt ätande och överäter<br />
kopiöst under en period och lägger<br />
på sig oönskat mycket fett på kort<br />
tid. Ätardagarna kan också ha skjutit<br />
gränserna för lagom mättnad.<br />
Vad jag tycker du ska göra är att<br />
försöka hitta tillbaka till ett mer<br />
vassleprotein och sett att detta<br />
absorberas i tarmarna på cirka<br />
4 timmar, med slutsatsen att<br />
absorptionen av vassleprotein är<br />
10 g/timme. Man har alltså inte<br />
samtidigt testat 100 g vassle för<br />
att se hur lång tid det tar. Man<br />
kan nämligen se att även 20 g<br />
vassle tar cirka 3-4 timmar att<br />
ta upp, så utifrån detta kanske<br />
man hellre ska dra slutsatsen att<br />
en större mängd vassle tar cirka<br />
4 timmar att ta upp, inte var den<br />
maximala gränsen för upptag i<br />
tarmen ligger. Mängderna, vilken<br />
proteinkälla, och vad man mer<br />
äter i måltiden spelar naturligt-<br />
er, vilket stämmer ganska väl med<br />
effekterna av ett växtöstrogen.<br />
Hänvisningen i marknadsföringen<br />
till Cissus anabola egenskaper syftar<br />
alltså egentligen mest på skelettet.<br />
Man har även sett att extrakt<br />
av Cissus kan motverka de negativa<br />
effekterna på mag-tarmslemhinnan<br />
som man kan få av vissa värktabletter,<br />
effekterna beror troligtvis<br />
på de antioxidativa och antiinflammatoriska<br />
egenskaperna. Doserna<br />
som använts i djurförsök är i oftast<br />
mycket höga, vanligast 500 mg<br />
extrakt per kg kroppsvikt.<br />
Antioxidativa och antiinflammatoriska<br />
egenskaper är bra även vid<br />
skador och ledförslitningar men jag<br />
skulle inte rekommendera Cissus<br />
just för det ändamålet eftersom det<br />
inte finns några studier på varken<br />
människor eller djur. Jag menar inte<br />
att Cissus nödvändigtvis är verkningslöst,<br />
bara att effekterna är<br />
avslappnat förhållande till mat där<br />
du försöker äta så mycket ”vanlig”<br />
mat som möjligt baserat på mycket<br />
grönsaker och magra proteinkällor,<br />
men utan nyttighetshyseri. Fett bör<br />
ingå i matlagningen. Dina portioner<br />
kan vara lite begränsade i början så<br />
att du vänjer dig vid att äta lite mindre.<br />
Du ska vara bara lite mätt efter<br />
måltiderna och lite hungrig innan<br />
nästa måltid. Ät oftare av sådant<br />
som du verkligen vill ha men begränsa<br />
mängderna, vilket bör gälla även<br />
på helgerna. Hur ofta eller sällan<br />
du äter är mindre viktigt bara man<br />
tänker på att äta i samband med träningen<br />
och att intaget är någorlunda<br />
regelbundet. Försök att inte stressa<br />
upp dig kring mat och näring. Om<br />
du fortfarande har svårt att hitta ett<br />
avslappnat förhållande till mat råder<br />
jag att ta kontakt med en psykolog,<br />
terapeut eller dietist med inriktning<br />
på kognitiv beteendeterapi.<br />
vis roll, där kasein eller kött tar<br />
längre tid att ta upp än vassle,<br />
men de maximala mängderna<br />
som kan tas upp per timma är<br />
inte kända. Skulle man t ex inte<br />
kunna ta upp mer än 10 g protein<br />
per timma så skulle det ju inte gå<br />
att ta upp mer än 240 g per dag<br />
och det finns exempel på dieter<br />
där man fått i sig mer än så utan<br />
att mängden i avföringen ökat<br />
speciellt mycket.<br />
Att det ur ett muskelbyggningsperspektiv<br />
i många fall kanske är<br />
onödigt att äta mer än 30 gram<br />
per gång, eller 240 gram protein<br />
per dygn, är dock en annan sak.<br />
mycket osäkra. Om man vill prova<br />
Cissus skulle jag rekommendera en<br />
ganska hög dos, cirka fem gram per<br />
dag, och främst vid benbrott och<br />
magsår.<br />
Min rekommendation för ledförslitningar<br />
skulle istället vara att prova<br />
glukosamin, eventuellt i kombination<br />
med fiskolja och chondroitin, utöver<br />
den behandlig som rekommenderas<br />
av läkare och sjukgymnast.<br />
Värt att nämna är att Cissus i<br />
låg dos verkar vara effektivt för<br />
viktminskning enligt två studier<br />
från en forskargrupp i Kamerun.<br />
Försökspersonerna gick ner i vikt<br />
trots oförändrad kost eller träning.<br />
Viktminskningen var minst lika bra<br />
som för många receptbelagda mediciner,<br />
vilket gör resultaten kanske<br />
lite för bra för att vara sant och det<br />
är vad jag tror tills resultaten upprepas<br />
i fler studier från andra forskargrupper.<br />
ftersom fett ökar fettförbränningen<br />
undrar jag<br />
hur mycket man måste<br />
ta för att få bästa effekt?<br />
Spelar det någon roll vilket sorts fett<br />
man väljer?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85<br />
Sibel<br />
Det här med att fett ökar fettförbränningen<br />
är något som lätt kan<br />
missuppfattas. Med fettförbränning<br />
menar man i det här fallet att<br />
kroppen använder fett som bränsle.<br />
Då skiljer man inte på om fettet<br />
kommer direkt från maten eller från<br />
fettväven.<br />
En ökning av fettförbränningen<br />
när man äter mer fett i kosten är<br />
därför bara ett svar på att kroppen<br />
använder det bränsle som finns tillgängligt<br />
och motsvaras alltså inte<br />
nödvändigtvis av en ökad nedbrytning<br />
av fettväven och en minskning<br />
av fett på kroppen. Man har sett att<br />
vissa överviktiga inte svarar med<br />
att öka fettförbränningen efter ett<br />
större intag av fett lika mycket som<br />
andra, vilket gör att man har lite lättare<br />
att lagra fett efter en måltid.<br />
Vad som alltid gäller om man på lite<br />
längre sikt ska öka eller minska på<br />
fettförråden i kroppen är att man<br />
äter mer eller mindre än man gör<br />
av med.<br />
Intressant nog verkar vissa fetter<br />
öka den totala energiförbrukningen<br />
eller öka fettförbränningen efter<br />
måltid något.<br />
Vissa fleromättade och omättade<br />
fetter samt medellånga fettsyror<br />
(MCT) kan eventuellt ha denna effekt<br />
om man jämför med mättat<br />
fett, men effekten är förmodligen<br />
så liten att det i så fall mer bör ses<br />
som en bonus än något man försöker<br />
bygga upp sin kost kring.<br />
Påverkan på energibalansen är ju<br />
så mycket större av att man ökar eller<br />
minskar på sin fysiska aktivitet<br />
eller på maten. Fett bör ingå i de<br />
flesta måltider men om vi pratar<br />
mängder så är ungefär 40 gram<br />
per dag eller 10 % av energin någon<br />
sorts undre gräns.<br />
Äter man väldigt mycket fett, cirka<br />
70 % av energin eller mer, så börjar<br />
det bli svårt att få in tillräckligt med<br />
andra viktiga näringsämnen. Som<br />
vanligt är det bäst att inte överdriva<br />
åt ena eller andra hållet.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag skulle vilja få mer effekt<br />
av kreatin och tänkte därför<br />
prova kreatinetylester (CEE).<br />
Jag undrar då om det räcker<br />
att ta bara CEE eller om man får bättre<br />
effekt av att kombinera med vanligt<br />
kreatinmonohydrat?<br />
Lars<br />
Kreatinmonohydrat (CrM) är onekligen<br />
ett effektivt kosttillskott men<br />
det pågår hela tiden försök att göra<br />
det bättre. Man kopplar ihop kreatinmolekylen<br />
med diverse ämnen för att<br />
göra kreatinet stabilare så att det inte<br />
omvandlas till overksamt kreatinin<br />
eller för att öka upptaget i tarm och<br />
muskler. Kreatinmonohydrat är relativt<br />
stabilt i vatten och magsaft och<br />
upptaget i tarmen är nästan 100 %<br />
om det är ordentligt löst i vatten, så<br />
eventuella begränsningar ligger inte<br />
där. Tanken med CEE är att molekylen<br />
skall vara mer fettlöslig och på så<br />
sätt tas upp i muskelcellen på ett annat<br />
sätt än via kreatintransportören<br />
på cellens yta.<br />
Problemet med CEE är att det<br />
inte är stabilt i vare sig vatten eller<br />
magsaft. Redan efter 20 minuter<br />
har cirka 75 % av CEE brutits ner till<br />
overksamt kreatinin. I en studie där<br />
man jämförde CrM, CEE och placebo<br />
(sockerpiller) såg man också att CEE<br />
gav en kraftig höjning av kreatininhalterna<br />
i blodet samtidigt som halterna<br />
kreatin i blodet var i stort sett<br />
oförändrade, och endast måttligt<br />
förhöjda i musklerna efter 27 dagar.<br />
Det var en liten studie och man<br />
kunde inte se några signifikanta skillnader<br />
mellan grupperna i kroppssammansättning<br />
efter sju veckors<br />
styrketräning. Trenden var däremot<br />
att CrM ökade kroppsvikten och<br />
vätskan inne i cellerna mest medan<br />
CEE gav minst ökningar men ökade<br />
i stället vätskan utanför cellerna<br />
mest. Inget som talar för CEEs fördel<br />
med andra ord.<br />
Jag rekommenderar därför inte att<br />
man använder CEE över huvudtaget<br />
och inte heller i kombination med<br />
någon annan kreatinsort. Kreatincitrat<br />
och -pyruvat har visat sig ha lite<br />
bättre löslighet och snabbare upptag<br />
i tarmen men skillnaderna är så små<br />
att man inte kan förvänta sig någon<br />
skillnad i effekt gentemot CrM. Det<br />
finns ännu igen kreatinsort som har<br />
visat sig bättre än CrM och man bör<br />
granska tillverkarnas påståenden<br />
med skepsis. Oskicket med kreatinblandningar<br />
med fem eller sju olika<br />
sorters kreatin signalerar bara att<br />
tillverkarna inte vet vad de håller på<br />
med eftersom det ju rimligtvis bara<br />
kan finnas en sorts kreatin som är<br />
bäst och möjligtvis någon annan sort<br />
med en annan ännu okänd kompletterande<br />
verkan.<br />
ag tränar styrketräning<br />
fem gånger per vecka och<br />
avslutar ungefär vartannat<br />
pass med 30 minuters<br />
konditionsträning. För att inte bli<br />
uttorkad och tappa orken så försöker<br />
jag dricka minst en liter under<br />
passet. Samtidigt är det många<br />
som inte dricker alls och tycker det<br />
går bra. Hur mycket behöver man<br />
dricka under passet egentligen?<br />
Jenny<br />
Budskapet att det är viktigt att<br />
dricka när man tränar har nått ut<br />
till de flesta. Numera är det därför<br />
ag undrar om man på naturligt<br />
sätt kan höja HGH (tillväxthormonnivåerna)<br />
genom<br />
att ta specifika kosttillskott,<br />
samt om det finns bevis för att dessa<br />
produkter verkligen funkar?<br />
Peder<br />
allt vanligare att man dricker för<br />
mycket än för lite under träning<br />
och tävling.<br />
Tumregeln att man bör dricka<br />
lika mycket som man svettas<br />
ut är nästan i överkant och man<br />
har sett att man behåller prestationsförmågan<br />
och koncentrationen<br />
av salter om man dricker lite<br />
mindre än så. Det går i de flesta<br />
situationer att dricka efter behag,<br />
dvs är du törstig så drick.<br />
Många upplever det psykologiskt<br />
uppiggande att dricka, och så på<br />
så sätt kan det ha en prestationshöjande<br />
effekt även om man inte<br />
är uttorkad. Svettas man mycket<br />
så bör man i alla fall inte dricka<br />
allt för lite.<br />
Väger man sig före och efter<br />
träningen och har gått ner mer<br />
än cirka 0,5 kg som kvinna och<br />
cirka 0,7 kg som man så kan det<br />
vara läge att dricka lite mer. Vill<br />
man återställa vätskebalansen så<br />
snabbt som möjligt efter träningen<br />
så ska man dricka cirka 150 %<br />
av vätskeförlusten och inte bara<br />
rent vatten utan något som även<br />
innehåller lite näringsämnen och<br />
salter, till exempel mjölk har visat<br />
sig fungera utmärkt.<br />
<br />
<br />
<br />
Arginin är det kosttillskott som mest<br />
tillförlitligt kan höja tillväxthormonet<br />
i kroppen på ett naturligt sätt. Arginin<br />
hämmar somastostatin, som i sin<br />
tur är ett hämmande hormon för tillväxthormoninsöndringen.<br />
Höjningen<br />
ligger runt 100-300 % men varierar<br />
mycket mellan studier, och ibland<br />
ser man ingen effekt alls. Det krävs<br />
doser runt 5-9 gram per gång för att<br />
få effekt och förmodligen fungerar<br />
det bäst på tom mage.<br />
Träning i sig är en mycket kraftig<br />
stimuli för tillväxthormon och kan<br />
höja nivåerna med cirka 300-500<br />
%. Dessvärre så verkar det som<br />
om kombinationen av arginin och<br />
träning till vis del tar ut varandra,<br />
så att höjningen vid träning faktiskt<br />
blir mindre om man tar arginin.<br />
Det har utförts en del studier på<br />
arginin vid styrketräning och man<br />
ser mycket riktigt inte den effekt på<br />
kroppssammansättningen som man<br />
skulle förvänta sig om det fanns en<br />
stor påverkan på tillväxthormonet.<br />
Arginin verkar däremot ha små positiva<br />
effekter på intensivt muskelarbete,<br />
vilket troligen beror på dess<br />
effekt på blodflödet.<br />
Det finns även så kallade kosttillskott<br />
som säger sig innehålla Pralmorelin<br />
(GHRP-2). Det är en peptid<br />
som genom samma mekanismer<br />
som hungerhormonet ghrelin ökar<br />
tillväxthormonet i kroppen. Men<br />
skulle det nu också innehålla Pralmorelin<br />
så är det att betrakta som<br />
läkemedel och dessutom en dopingklassad<br />
substans. Förutom att påverka<br />
många andra delar i kroppen<br />
på andra sätt än vad tillväxthormon<br />
gör så ger även GHRP-2 en ganska<br />
rejäl hunger vilket inte är något man<br />
vill ha i ett tillskott man tar för dess<br />
fettförbrännande egenskaper.<br />
Mitt tips för optimala tillväxthormonnivåer<br />
är att träna hårt, sova<br />
ordentligt och inte bli för mager<br />
eller fet, alltså sköta om sin kropp i<br />
största allmänhet.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Foto: Seth Janson<br />
ag har gått ner i vikt i nio<br />
veckor nu och tycker det<br />
går ganska bra, men jag<br />
tycker även att jag förlorar<br />
allt mer muskler under dietens<br />
gång och träningen går allt segare.<br />
Vad jag förstår så beror detta på att<br />
fettet är livsnödvändigt för kroppen<br />
så att musklerna bryts ner i stället.<br />
Jag äter relativt lite kolhydrater för<br />
att öka fettförbränningen till max i<br />
hopp om att det ska hjälpa, men vad<br />
kan jag mer göra?<br />
Julia<br />
Fett är verkligen livsnödvändigt<br />
för kroppen i och med att vi inte<br />
kan tillverka vissa fettsyror själva<br />
som har viktiga funktioner i kroppen.<br />
Det livsnödvändiga fettet i<br />
kroppen finns mestadels i benmärgen,<br />
nervsystemet, muskler<br />
och i inre organ. Vad du syftar på<br />
och gärna vill minska ner på är<br />
ur ofta och mycket alfaliponsyra<br />
(ALA) ska man<br />
ta för bästa effekt? Jag<br />
använder det för att få<br />
bättre insulinkänslighet och fettförbränning.<br />
Finns det något man kan<br />
kombinera med för att göra det ännu<br />
effektivare?<br />
Erik<br />
Liponsyra, som är en kraftig antioxidant,<br />
har en kort verkningstid.<br />
Effekten sitter vanligtvis inte i mer<br />
än högst fyra timmar. Lösningen är<br />
att ta liponsyra 3-4 gånger per dag<br />
á 200-400 mg eller använda en<br />
variant som har fördröjt upptag<br />
(”sustained release”).<br />
Det verkar vara liponsyrans antioxidativa<br />
effekt som gör att den<br />
kan påverka insulinkänsligheten<br />
positivt hos de som har nedsatt insulinkänslighet.<br />
Oxidativ stress kan<br />
däremot fettlagren i fettcellerna<br />
under huden och i buken, och det<br />
fettet är i sig inte livsnödvändigt<br />
och kroppen försöker egentligen<br />
inte spara på det fettet utan använder<br />
det som en energikälla så<br />
gott det går.<br />
Mängden fett i fettcellerna<br />
påverkar visserligen både ämnesomsättning<br />
och hälsa genom<br />
att skicka signaler (bland annat<br />
hormonet leptin) till kroppen när<br />
energitillgången och fettförråden<br />
minskar för att dra ner på energiförbrukningen.<br />
I en situation av svält, som en<br />
diet till viss del är, så prioriterar<br />
kroppen först och främst att hjärnan<br />
ska få energi. Glukos är hjärnans<br />
största energikälla och därför<br />
producerar kroppen hela tiden<br />
glukos för att täcka dess behov<br />
och detta pågår faktiskt oavsett<br />
om man äter kolhydrater eller inte.<br />
skada insulinsignaleringen i cellen<br />
och antioxidanter motverkar detta<br />
så att glukosupptaget i cellerna<br />
ökar. Högt blodsocker kan också<br />
öka den oxidativa stressen så det<br />
är delvis en fråga om hönan eller<br />
ägget, men oavsett vilket så kan<br />
antioxidanter hjälpa. Andra möjliga<br />
verkningsmekanismer är en positiv<br />
effekt på kärlväggarnas funktion<br />
och därmed även blodflödet, som i<br />
sin tur kan öka glukosupptaget i cellerna.<br />
Vid försämrad insulinkänslighet<br />
hämmas inte fettnedbrytningen<br />
i fettväven vilket gör att mängden<br />
fria fettsyror ökar, vilket i sin tur<br />
minskar insulinkänsligheten i musklerna<br />
och en ond cirkel uppstår. En<br />
bra insulinkänslighet kan därför öka<br />
kroppens metabola flexibilitet så<br />
att kroppen skiftar effektivt fram<br />
och tillbaka mellan glukos- och fettförbränning<br />
när det behövs.<br />
Merparten av glukosen tillverkas<br />
från aminosyror som kan komma<br />
dels från kosten men också från<br />
musklerna. Eftersom muskler och<br />
andra organ hela tiden omsätter<br />
aminosyror genom ständig<br />
uppbyggnad och nedbrytning av<br />
protein, så kommer oundvikligen<br />
en del användas till glukosproduktion.<br />
När man äter tillräckligt med<br />
energi och protein kan musklerna<br />
byggas upp igen utan problem<br />
men när energitillgången sjunker<br />
blir det svårare och musklerna<br />
bryts ned för att användas som<br />
glukos och energikälla.<br />
Det är därför viktigt för överlevnaden<br />
att fettförråden utnyttjas<br />
som energikälla i största möjliga<br />
utsträckning. Samtidigt sänks<br />
energiförbrukningen genom<br />
minskning av bland annat tyroidhormoner,<br />
leptin och aktiviteten<br />
i sympatiska nervsystemet så<br />
Generellt avråder man från att ta<br />
tillskott av enstaka antioxidanter<br />
eftersom det ganska ofta visar sig<br />
att de ensamma är verkningslösa<br />
eller till och med skadliga. Att dock<br />
inta många olika antioxidantrika livsmedel<br />
för att få en kompletterande<br />
verkan kan vara en god idé. Kanelextrakt<br />
och choklad, som innehåller<br />
höga halter antioxidanter, har visat<br />
en viss effekt på insulinkänsligheten<br />
i några studier. Kryddor som till<br />
exempel kryddnejlika, sumac, gurkmeja<br />
och oregano är väldigt antioxidantrika,<br />
precis som många nötter,<br />
bär, grönsaker och frukter.<br />
Eftersom träning i sig förbättrar<br />
insulinkänsligheten och även kroppens<br />
egna antioxidantförsvar så<br />
är frågan om extra antioxidanter<br />
har någon som helst effekt på den<br />
som är frisk och vältränad. I de få<br />
studier där man inkluderat friska<br />
att energiunderskottet blir så litet<br />
som möjligt. Indirekt sparas<br />
då muskler och inre organ så att<br />
överlevnaden förlängs.<br />
Enligt vissa beräkningar så verkar<br />
inte fettförråden kunna släppa<br />
ifrån sig mer än cirka 70-100 kcal<br />
per kg fett och dygn, så ett större<br />
energiunderskott än så kan öka<br />
muskelförlusten. Därför bör man<br />
ta det lite lugnare med dieten när<br />
fettförråden börjar bli små och inte<br />
äta för lite eller träna för mycket.<br />
För övrigt motverkar man bäst<br />
muskelförlusten genom att träna<br />
för muskeluppbyggnad samtidigt<br />
som man håller intaget av protein<br />
något högre än normalt, cirka<br />
2,5-3 g/kg kroppsvikt.<br />
Försök att få i dig en portion protein<br />
både före och efter träningen<br />
så ökar du ytterligare chanserna<br />
till muskeluppbyggnad fastän energiintaget<br />
är lågt.<br />
<br />
<br />
<br />
normalviktiga försökspersoner ser<br />
man att effekten av antioxidanter<br />
på insulinkänsligheten minskar eller<br />
uteblir helt. Lägger man till träning<br />
till det så kan man förmodligen<br />
inte förvänta sig ytterligare positiva<br />
effekter. På senare år har man<br />
även blivit uppmärksam på att den<br />
oxidativa stressen kan vara något<br />
nödvändigt och till och med positivt<br />
för att kroppen skall anpassa sig till<br />
träningen. Jag rekommenderar därför<br />
inte antioxidanter till tränande<br />
i syfte att öka insulinkänsligheten,<br />
då räcker träningen i sig utmärkt.<br />
Jag rekommenderar dock att man<br />
äter en varierad och antioxidantrik<br />
kost i hälsosyfte.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
itt problem är hur<br />
jag ska äta när jag<br />
tränar på lunchen.<br />
Jag har tävlat i bodybuilding<br />
för många år sedan men<br />
först på senare år börjat träna mer<br />
målmedvetet igen. För att hinna<br />
träna överhuvudtaget så får jag nu<br />
mera träna på lunchen, men jag vill<br />
naturligtvis få bra resultat av träningen<br />
ändå.<br />
Hur ska jag lägga upp maten kring<br />
träningen? Ris och tonfisk som vi<br />
körde med då känns inte så lockande<br />
längre.<br />
Eva<br />
Äta och träna på begränsad tid<br />
är en utmaning och det är svårt<br />
n erfaren kille på mitt<br />
gym rekommenderar<br />
att man tar glycerol<br />
före träningen för att<br />
få bättre pump och tryck. Innan<br />
jag testar vill jag veta vad du tror<br />
och försäkra mig om att det inte<br />
är farligt.<br />
Olle<br />
att få till det på ett helt optimalt<br />
sätt.<br />
Lunchen är en viktig avkoppling<br />
från jobbet och träningen är visserligen<br />
ett tydligt avbrott, men<br />
om den begränsade tiden gör avbrottet<br />
till ett stressmoment är<br />
det inte en hälsosam och långsiktig<br />
lösning. Effektiv och komprimerad<br />
träning är naturligtvis en<br />
förutsättning, men kostmässigt<br />
kan vi börja med några enkla varianter.<br />
Ur muskelbyggarsynpunkt är<br />
det viktigt att ha aminosyror i<br />
blodet när träningen börjar för att<br />
få bästa uppbyggande signal och<br />
återhämtning. En egenblandad<br />
eller färdigblandad proteindrink<br />
<br />
<br />
<br />
Glycerol eller glycerin som det<br />
också kallas är en sockeralkohol<br />
som vi vanligtvis får i oss som<br />
en beståndsdel av fett. Fett är<br />
uppbyggt av en del glycerol och<br />
tre fettsyror till en triglycerid.<br />
Glycerol finns alltså även lagrat<br />
i fettväven och frigörs när fettet<br />
bryts ner. Glycerol är därför<br />
naturligt förekommande i<br />
kroppen och inget gift i rimliga<br />
mängder.<br />
Glycerol kan mycket riktigt<br />
binda vätska till sig i kroppen<br />
och det gör den via osmos.<br />
Koncentrationen av partiklar i<br />
kroppsvätskorna ligger alltid<br />
inom ett ganska snävt intervall<br />
och för att reglera detta utsöndras<br />
antingen partiklar (till exempel<br />
salt) eller mer eller mindre<br />
vätska i urinen. När man intar<br />
extra glycerol så tas det upp<br />
och sprids i kroppsvätskorna<br />
och eftersom glycerol bryts ner<br />
ganska långsamt så binder det<br />
under tiden extra vätska i kroppen<br />
för att koncentrationen av<br />
partiklar ska hållas konstant.<br />
För att få den vätskebindande<br />
effekten bör man inta cirka ett<br />
gram glycerol per kilo kroppsvikt<br />
utspätt till en 5-10 % lösning.<br />
Många använder mindre<br />
än så, kanske bara 30 gram, och<br />
tycker att man märker skillnad<br />
men i studier har man inte sett<br />
någon effekt av så små doser.<br />
Prestationsmässigt ger glycerol<br />
sannolikt inga fördelar när det<br />
kommer till styrketräning och<br />
används därför bara för känslan<br />
av ”tryck”. Vanligaste biverkningarna<br />
är illamående, yrsel<br />
och huvudvärk vilka uppstår<br />
främst när man inte blandat<br />
med tillräckligt med vatten.<br />
Eftersom glycerol kan öka<br />
blodvolymen och på så sätt<br />
maskera olika typer av bloddopning<br />
så är det från och med<br />
nästa år med på dopningslistan.<br />
Även mycket små mängder glycerol<br />
kan höja glycerolnivåerna<br />
i blodet över normalt och kan<br />
även ge glycerol i urinen. Därför<br />
rekommenderar jag inte användandet<br />
av glycerol av dem som<br />
kan dopningstestas även om<br />
det inte är dopning i sig.<br />
med lite kolhydrater kan därför<br />
vara ett bra val strax före träningen.<br />
Cirka 15-30 gram protein och<br />
ungefär lika mycket kolhydrater<br />
kan vara lagom. Mjölk eller yoghurt<br />
kan också fungera, men proteinmängden<br />
blir lite lägre. Har<br />
man en tendens till att känna sig<br />
lite låg innan träningen kan man<br />
ta något lätt att äta och kaffe någon<br />
timma innan där koffeinet är<br />
den kritiska ingrediensen.<br />
Efter träningen är det bra om<br />
man kan äta en lite större relativt<br />
komplett måltid, det vill säga med<br />
både protein, kolhydrater, fett<br />
och grönsaker. Då har man fått i<br />
sig näring för bra återhämtning<br />
och när man äter nästa gång blir<br />
ag har börjat använda en hel<br />
del essentiella aminosyror<br />
(EAA) som drinkar före och<br />
efter träningen och ibland<br />
som extra mellanmål mellan huvudmåltiderna<br />
när jag deffar. Tycker det<br />
fungerar mycket bra, men hur man<br />
ska räkna de essentiella aminosyrorna<br />
när det kommer till det totala proteinbehovet.<br />
Ska man beräkna EAA som<br />
mer än annat protein - eller?<br />
inte så viktigt. Om man inte har<br />
tid eller hungern fattas kan man<br />
istället upprepa måltiden före<br />
träningen och gärna komplettera<br />
med lite bröd eller liknande för att<br />
sedan äta den lite större måltiden<br />
på eftermiddagens fikarast.<br />
Matlåda eller en take-away är<br />
nog det smidigaste valet. Hur<br />
stora portionerna bör vara är individuellt<br />
och beror på hur stor<br />
man är, och inte minst på hur<br />
fysiskt aktivt jobbet är och hur<br />
mycket man äter under resten av<br />
dagen. Generellt är det bättre att<br />
äta mycket måltiderna kring träningen<br />
och äta mer eller mindre<br />
vid andra tider. Du får utvärdera<br />
utifrån hur formen utvecklar sig.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />
Felix<br />
Essentiella aminosyror är de aminosyror<br />
som kroppen inte själv kan<br />
tillverka, eller tillverka i tillräckligt<br />
mängd för att överleva. Proteinrekommendationerna<br />
utgår från<br />
minsta tillräckliga mängd essentiella<br />
aminosyror som behövs för att<br />
överleva (och för barn också växa<br />
och utvecklas normalt). Endast<br />
0,5 gram protein per kilo kroppsvikt<br />
av protein av bra kvalité, till<br />
exempel mjölk och ägg, behövs för<br />
detta ändamål, varav endast cirka<br />
0,2 g/kg är livsnödvändiga. Ur den<br />
synvinkeln ger 10-20 gram EAA ett<br />
väldigt stort tillskott av livsnödvändiga<br />
aminosyror och man borde då<br />
kunna räkna tillskottet som minst<br />
det dubbla om man jämför med till<br />
exempel mjölkprotein. Eftersom det<br />
inte bara är EAA som behövs för att<br />
bygga upp muskelvävnad så är det<br />
även den totala mängden man bör<br />
ta hänsyn till. I kontrollerade studier<br />
har man sett att erfarna styrketränande<br />
endast behöver 1,2 g/kg för<br />
att täcka behoven och med tillägg<br />
för personliga avvikelser och tillväxt<br />
är därför rekommendationen<br />
cirka 1,7-1,8 g/kg. Använder man<br />
den rekommendationen blir slutsatsen<br />
att om man äter mer än 1,8 g/<br />
kg kan man räkna sitt EAA-tillskott<br />
som det dubbla jämfört med protein<br />
från mat och ligger man under<br />
1,8 g/kg så bör man räkna gram för<br />
gram.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ymmar gör jag fyra<br />
gånger i veckan samt<br />
joggar sex kilometer<br />
cirka tre gånger i<br />
veckan. Jag är smal och vill gärna<br />
öka i muskelmassa. Kan trycka i mig<br />
i princip vad som helst men ingenting<br />
händer. Jag har vägt mellan<br />
70-75 kilo i snart sju år. Om man har<br />
ätit en stor måltid en timme innan<br />
träningen. Behöver man verkligen<br />
äta efter träningen då, även om<br />
man fortfarande känner sig mätt?<br />
Vad bör man i så fall äta?<br />
Niklas<br />
Från din fråga förstår jag att du<br />
vet att man måste äta mer för att<br />
gå upp i vikt och lägga på sig mer<br />
an hör ofta att<br />
träningspassen<br />
bör vara korta för<br />
att träningen inte<br />
ska bli nedbrytande. Jag brukar<br />
träna upp till 90 minuter ibland,<br />
är det helt bortkastat? Måste ett<br />
träningspass verkligen ligga på<br />
under en timme?<br />
Robban<br />
Vid hård träning svarar kroppen<br />
genom att utsöndra ökade<br />
mängder av uppbyggande och<br />
nedbrytande hormoner och cytokiner<br />
(testosteron, tillväxthormon,<br />
IGF-1, epinefrin, kortisol<br />
med flera). Detta är ett svar på<br />
den stress som kroppen utsätts<br />
för, och syftar till att frigöra<br />
energi och byggstenar till de<br />
arbetande musklerna, ytterst<br />
så att de så snabbt som möjligt<br />
kan återhämta sig och bli motståndskraftigare<br />
för liknande<br />
stress (dvs. träningen). Kortisol<br />
är muskelnedbrytande men har<br />
även positiva effekter eftersom<br />
det samtidigt ökar tillgängligheten<br />
av glukos och aminosyror<br />
till de arbetande musklerna och<br />
även aktiverar immunförsvaret<br />
som en del i återhämtningen.<br />
Lagom mängd kortisol är bra<br />
men för mycket leder till muskelnedbrytning<br />
och i förlängningen<br />
överträning. Kortisol<br />
ökar av hård, intensiv träning<br />
som håller på tillräckligt länge.<br />
Denna typ av träning är precis<br />
samma som ökar de uppbyggande<br />
hormonerna som mest,<br />
vilket motverkar kortisolets<br />
muskelmassa. Det är inte alltid så<br />
lätt om aptiten inte finns där, vilket<br />
är ungefär det du beskriver.<br />
Det första du behöver gör är att<br />
tänka över din situation och ditt<br />
ätande för att identifiera vad det<br />
är som gör att det inte blir som du<br />
tänkt. Är det brister i planeringen<br />
eller kanske stress? Får du rätt på<br />
det är du en god bit på väg.<br />
Tränar man så mycket som du<br />
gör behöver man äta en hel del.<br />
Många som säger att de kan äta<br />
”vad som helst” utan att gå upp<br />
i vikt äter oftast stora portioner<br />
men ganska sällan och oregelbundet.<br />
Planera därför att äta på någorlunda<br />
fasta tider och relativt<br />
ofta. Se till att du har mat tillgäng-<br />
nedbrytande egenskaper. Hård<br />
och intensiv träning i tillräcklig<br />
mängd är precis den typ av träning<br />
som bygger muskler och<br />
därför kommer en höjning av<br />
kortisolet på köpet. Kortisolet<br />
ökar efter cirka 15-30 minuters<br />
träning och ökar allt eftersom<br />
träningen pågår. Det är därför<br />
som vissa menar på att för<br />
långa pass är nedbrytande. Det<br />
finns många som tränar långa<br />
pass och får utmärkta resultat<br />
så en timme är inte en absolut<br />
tumregel. Däremot kan man<br />
fråga sig om man orkar träna<br />
hårt i hela 90 minuter och hur<br />
effektivt passet egentligen är.<br />
En del av kortisolets funktioner<br />
är som sagt att höja blodsockret,<br />
vilket får antas vara en<br />
del av anledningen till att det<br />
stiger ju längre passet blir. Man<br />
kan mycket effektivt minska<br />
eller helt motverka höjningen<br />
av kortisol under långa pass<br />
genom att inta cirka 30-40<br />
gram kolhydrater under passet,<br />
gärna tillsammans med 5-10<br />
gram essentiella aminosyror<br />
för att ytterligare minska muskelnedbrytningen<br />
och stimulera<br />
uppbyggnad. Matvarianten kan<br />
vara chokladmjölk, drickyoghurt<br />
eller mjölk och banan som man<br />
kan ladda med under en paus<br />
mitt i passet. Äter man en måltid<br />
strax innan passet är det inte<br />
säkert att man behöver tillföra<br />
något extra under träningen då<br />
maten tar ett tag att smälta,<br />
någon studie på hur det fungerar<br />
har jag däremot inte sett.<br />
ligt men försök att inte krångla till<br />
det för mycket, den enkla lösningen<br />
är oftast den bästa. Försök att<br />
välja mat som du inte blir så mätt<br />
av. Vissa tycker att bröd, flingor<br />
och liknande mättar lite medan<br />
andra hellre äter lite fetare livsmedel<br />
för att öka energiintaget.<br />
Dryck som innehåller energi, till<br />
exempel mjölk och juice är lättsmält<br />
och mättar inte så mycket.<br />
Kombinationen av gott, fett och<br />
lättsmält kan vara det som får dig<br />
att öka i vikt och muskler.<br />
Äter man ett en stor måltid som<br />
innehåller en hel del protein cirka<br />
en timme innan träningen så är<br />
det inte speciellt bråttom med<br />
att äta direkt efter träningen.<br />
Eftersom ditt problem är att du<br />
äter för lite och kanske också för<br />
sällan så råder jag dig ändå att<br />
äta något lättsmält flytande efter<br />
träningen. En proteindrink, kanske<br />
med lite kolhydrater i, är ett<br />
utmärkt val. Det kan ge det där<br />
lilla extra och eventuellt även ge<br />
bättre resultat av träningen. När<br />
sedan aptiten börjar vakna efter<br />
kanske två timmar så kan det vara<br />
lämpligt med en måltid ”vanlig<br />
mat”. Det kan vara lagad mat eller<br />
kanske ett par-tre smörgåsar med<br />
ost (gärna dubbla pålägg) och ett<br />
par stora glas mjölk. Försök att<br />
variera för att inte tröttna, men<br />
som sagt, enkelt och gott är nog<br />
det viktigaste för att öka intaget.<br />
<br />
<br />
ag har inget mål att börja<br />
tävla i byggning, men jag vill<br />
bättra på min fysik. Jag vet att<br />
man ska äta efter träningen<br />
och att protein och kolhydrater är bra.<br />
Fett får man i sig ändå. Men jag har<br />
aldrig förstått det där med pulver.<br />
Jag känner mig inte så insatt i vad jag<br />
behöver, så jag vill hellre äta riktig<br />
mat. Vad bör mitt dagliga intag av<br />
protein ligga på om jag väger runt<br />
72 kg? Jag har svårt att känna hur<br />
mycket mat det blir. Vi kan kanske<br />
jämföra det med burkar tonfisk (i<br />
vatten, 120 gram tonfisk) och ägg, om<br />
ägget väger 75 gram. Är det smart att<br />
äta exempelvis tonfisk och ägg under/<br />
efter träningspasset för att få bra<br />
resultat?<br />
Magnus<br />
Man kan mycket väl få i sig tillräckligt<br />
med protein för att bygga<br />
muskler bara genom att äta ”riktig<br />
mat” och det behöver inte innebära<br />
en speciellt extrem kost. För att<br />
bygga muskler rekommenderas<br />
ett proteinintag på cirka 1,8 gram/<br />
kg kroppsvikt. Det är svårt att säga<br />
om man får bättre resultat av att<br />
äta mer, men det är en hel del som<br />
tyder på det. Aminosyrorna i proteinet<br />
är inte bara byggstenar till<br />
musklerna, utan fungerar även som<br />
signalmolekyler för att starta och<br />
underhålla uppbyggnaden av muskelvävnad<br />
samt minska nedbrytningen<br />
av densamma. Jag brukar<br />
därför rekommendera cirka 2-2,5<br />
gram/kg per dag och att man intar<br />
protein med snabbt upptag både<br />
före och efter träningen. ”Medelsvensson”<br />
äter cirka 1,25 gram/kg<br />
och äter du så fast mer för att du<br />
tränar styrketräning så blir intaget<br />
ungefär 1,5 gram/kg och lite till om<br />
du även tränar kondition. Du skulle<br />
alltså behöva i runda slängar 50-70<br />
gram protein extra i tillägg till vanlig<br />
mat. Det är inte riktigt meningsfullt<br />
att översätta detta till tonfisk och<br />
ägg eftersom du inte bör äta tonfisk<br />
varje dag men det skulle i alla fall bli<br />
en burk tonfisk och två-fyra ägg.<br />
Jag råder dig att skaffa en närings-<br />
värdestabell eller kostberäknings-<br />
program, finns gratis på nätet<br />
eller naturligtvis också att köpa.<br />
På livsmedelsverkets hemsida<br />
(slv.se) kan du söka på närings-<br />
innehållet i mat och sedan själv<br />
räkna ut protein- och näringsinnehållet<br />
i den mat du är sugen på.<br />
Hade du använt proteinpulver hade<br />
jag rekommenderat 30 gram vassleprotein<br />
direkt före och efter träningen<br />
(eller 2x15 gram essentiella<br />
aminosyror). Ett alternativ skulle<br />
vara att dricka totalt en liter mjölk<br />
före och efter träningen samt att<br />
äta något annat proteinrikt lite senare,<br />
till exempel tre ägg i tillägg till<br />
annan mat. Tonfisk och ägg under<br />
träningen är, förutom lukten, inte<br />
ett bra val eftersom upptaget är<br />
ganska långsamt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
<br />
<br />
<br />
ag vill gå ner i fettvikt<br />
men först och främst<br />
bygga mer muskler. Men<br />
jag kommer inte någon<br />
vart! Jag väger 87 kg på 179 cm<br />
i hyfsad form. Om jag kör tungt i<br />
gymmet så känner jag ett enormt<br />
sug efter socker och får större<br />
aptit. Mitt problem är att jag bara<br />
verkar kunna bygga muskler om<br />
jag äter såpass att jag samtidigt<br />
går upp i fett! Vad ska jag göra?<br />
Julian<br />
Visst kan det vara svårt att<br />
försöka öka i muskler utan att<br />
öka i fett. Alla har ju dessutom<br />
olika förutsättningar, så resultatet<br />
kan lika mycket bero på<br />
det snarare än hur man äter<br />
och tränar. Har man nått en viss<br />
muskelmassa kan det i många<br />
fall vara oundvikligt att man lägger<br />
på sig lite fett om man vill gå<br />
upp ytterligare, men då har man<br />
kommit en bit på väg. Ofta får<br />
man acceptera en viss ökning i<br />
fett för att öka i muskler. Men<br />
då måste man försöka gå upp<br />
långsamt för att minimera fettökningen.<br />
Det är få killar i din längd som<br />
kan väga mer än 89-90 kg i bra<br />
form. Realistiskt så kanske du<br />
kan lägga på dig 5 kg muskler<br />
under en period på 1-2 år, men<br />
det är svårt att uppskatta eftersom<br />
jag inte vet vilken form du<br />
är i just nu. Ökar du samtidigt<br />
1/3 i fett så rör det sig alltså<br />
om 7,5 kg eller cirka 0,3-0,6 kg<br />
per månad. Många lägger på sig<br />
vikt mycket snabbare än så och<br />
då är det inte konstigt att det<br />
mesta blir fett.<br />
Frågan jag ställer mig är om<br />
du ökar i styrka och muskler<br />
när du går upp i fett? Gör du<br />
inga ökningar då så är det sannolikt<br />
träningen som behöver<br />
ses över. Det är många som verkar<br />
glömma bort att träningen<br />
är det primära som driver på<br />
muskelökningar och att kosten<br />
näringsmässigt inte behöver<br />
vara speciellt avancerad. Kontinuitet<br />
i träningen och balans i<br />
kostintaget är först och främst<br />
det som behövs. Är det så att<br />
du känner dig hungrig och su-<br />
gen är det kanske så att när du<br />
sköter dig som du tänkt dig att<br />
du faktiskt ligger lite snålt i intaget,<br />
för att sedan släppa efter<br />
i perioder och överäta vilket<br />
mest resulterar i ökning i fettmassa.<br />
Mitt första förslag är att du<br />
dels inriktar dig på att äta mat<br />
som mättar relativt mycket<br />
och det är mycket protein, oftast<br />
magert kött och fisk eller<br />
liknande proteinkällor, inte så<br />
mycket proteindrinkar med mera.<br />
Utöver det så får du försöka<br />
äta övervägande oraffinerad<br />
och inte så processad mat. Det<br />
brukar bli mer grönsaker, en del<br />
frukt, fullkorn etc. Mitt andra<br />
förslag är att du försöker äta<br />
mer efter träningen och hålla<br />
igen på andra tider. På så sätt<br />
kan man äta en eller kanske två<br />
relativt stora måltider efter träningen<br />
och då känna sig ganska<br />
nöjd och inte bli lika sugen. Du<br />
kan till exempel börja dra ner på<br />
frukost och mellanmål på förmiddagen,<br />
eller om det känns<br />
bra för dig kanske helt hoppa<br />
över frukost. Det beror lite på<br />
om man är frukostmänniska eller<br />
inte, men många upplever<br />
att det inte spelar någon större<br />
roll när man väl vant sig och att<br />
det inte resulterar i överätning<br />
senare på dagen. Håll igen lite<br />
på maten så att du i stort sett<br />
går på diet före träningen, för<br />
att sedan äta ganska rejält efter.<br />
Den typen av näringstiming<br />
kan ge bra förutsättningar för<br />
att öka i muskler och inte öka så<br />
mycket eller inte alls i fett.<br />
Du kan prova att minska antalet<br />
måltider per dag för att på<br />
så sätt äta lite större portioner<br />
och känna sig mer nöjd. Ge varje<br />
test en period på kanske två<br />
veckor för att vänja sig men till<br />
viss del får man känna sig fram.<br />
Väg dig regelbundet och mät<br />
midjemåttet och till exempel<br />
överarmen för att få en blid av<br />
hur kroppen förändras. I tillägg<br />
kan du föra träningsdagbok (om<br />
du inte redan gör det), på så<br />
sätt kan du se ökningarna tydligare<br />
eller kanske analysera vad<br />
som inte fungerar.<br />
an hör ofta att<br />
muskler förbränner<br />
mer kalorier<br />
än fett och man<br />
därför kan öka sin energiförbrukning<br />
genom att lägga på sig<br />
muskler. Hur många kalorier om<br />
dagen kan det röra sig om?<br />
Pernilla<br />
Muskler är mer metabolt aktiva<br />
än fett men skillnaden i vila är<br />
inte så stor. Ett kilo muskler förbrukar<br />
ungefär 13 kcal och ett<br />
kilo fett cirka 4,5 kcal per dygn i<br />
vila. Skillnaden är alltså ungefär<br />
8,5 kcal/kg. Går man ner 10 kg i<br />
ar provat ett nytt fettförbrännande<br />
preparat<br />
som heter Clenbutrx<br />
Hardcore och upplever<br />
att jag blir väldigt varm och känner<br />
mig speedad och orolig i kroppen. Jag<br />
fick sagt till mig att man inte skulle<br />
använda det om man inte var van vid<br />
fettförbrännande preparat. Hur fungerar<br />
produkten egentligen och är det<br />
bra, bränner det fett?<br />
fett och samtidigt upp lika mycket<br />
i muskler så ökar alltså energiförbrukningen<br />
med ungefär 85<br />
kcal per dag. Ökar man däremot<br />
10 kg i muskler utöver sin nuvarande<br />
vikt blir ju ökningen cirka<br />
130 kcal. Inte så mycket trots<br />
en smått fantastisk förändring i<br />
kroppssammansättningen.<br />
Sett över tid så blir det en del<br />
ändå men knappast så mycket<br />
att det märks att man behöver<br />
lägga mer på tallriken. För att<br />
få mer muskler måste man ju<br />
röra på sig och det är där den<br />
största ökningen av energiförbrukningen<br />
kommer ifrån.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85<br />
Niclas<br />
Namnet Clenbutrx Hardcore ger associationer<br />
till det dopingklassade<br />
clenbuterol, vilket säger en del om<br />
vilka effekter Clenbutrx anspelar på<br />
att det har. Vilka effekter det faktiskt<br />
har är svårt att veta eftersom<br />
det innehåller en lång rad av olika<br />
ämnen som mestadels är väldigt<br />
sparsamt studerade på människa<br />
och innehållet av de ämnena är<br />
inte specificerat så man vet inte om<br />
Clenbutrx innehåller verksamma<br />
mängder.<br />
Clenbutrx innehåller en lång rad<br />
olika stimulanter som bland annat<br />
verkar på centrala nervsystemet<br />
men också påverkar metabolism<br />
och fettförbränning. Koffein och<br />
koffeinliknande ämnen, olika varianter<br />
av fenyletylamin, som närmast<br />
kan beskrivas som amfetaminliknande<br />
även om de inte är lika potenta.<br />
Metylhexanamin är den stimulanten<br />
som blev omtalad under<br />
friidrotts-VM eftersom deltagare i<br />
det jamaicanska sprinterlaget hade<br />
använt det. Den innehåller även octopamin<br />
som är en dopnings- och<br />
läkemedelsklassad stimulant. Sammantaget<br />
är detta en samling stimulanter<br />
som verkar genom i stort<br />
sett alla tänkbara mekanismer vilket<br />
ökar effekterna och halterna av<br />
adrenalin, men främst noradrenalin<br />
samt även dopamin. Man har även<br />
inkluderat 5-hydroxytryptofan (lä-<br />
kemedelsklassat) som eventuellt<br />
kan öka halten serotonin. Det som<br />
är mest oroväckande i ingredienslistan<br />
är olika varianter av det läkemedelsklassade<br />
yohimbin som är<br />
en alfa2-receptorantagonist och en<br />
MAO-hämmare. Vad detta betyder<br />
är att yohimbe minskar bromsen i<br />
systemet samtidigt som nedbrytningen<br />
av de olika stimulanterna<br />
hämmas. Man kan likna det vid att<br />
köra med gasen i botten utan broms<br />
eller bilbälte, det kan sluta riktigt<br />
illa. Bland annat ett blodtryck som<br />
går genom taket har rapporterats<br />
vid kombination av yohimbin och<br />
andra stimulanter. Hjärtklappning,<br />
skakningar, svettningar, oro, ångest<br />
och svårt att sova är några andra<br />
biverkningar som man kan förvänta<br />
sig och det är ungefär det du beskriver.<br />
Naturligtvis kan man också<br />
förvänta sig en viss aptitdämpande<br />
effekt men i detta fall betraktas det<br />
inte som en biverkning.<br />
Även om man inte kan fastställa<br />
hur potent eller skadligt Clenbutrx<br />
är så är det inget jag kan rekommendera<br />
till någon. Liknande preparat<br />
stimulerar ämnesomsättningen<br />
med ungefär 10 % under ett par<br />
timmar och vill man sova på natten<br />
så innebär det att man i bästa fall<br />
kan få en höjning på cirka 5 % över<br />
dygnet. Jag föreslår att man först<br />
och främst tittar kosten eller sin<br />
fysiska aktivitet för att se om man<br />
kan minska eller öka på någon av<br />
dem. I andra hand kan man prova<br />
något mer beprövat ”fettförbrännande”<br />
och aptitdämpande som till<br />
exempel en kombination av koffein,<br />
grönt te och synefrin.
O L A W A L L E N G R E N<br />
S V A R A R P Å<br />
FRÅGOR OM NUTRITION<br />
ag har börjat använda extra<br />
leucin i proteindrinken före<br />
träningen för att stimulera<br />
mer muskeluppbyggnad.<br />
Hur mycket ger bästa effekt?<br />
Jon<br />
Leucin är en livsnödvändig aminosyra<br />
(EAA) som tillhör de grenade<br />
aminosyrorna (BCAA). Forskningen<br />
kring leucin har under senare<br />
år intensifierats eftersom det har<br />
blivit mer och mer klart att leucin<br />
inte bara är en byggsten till protein<br />
utan även fungerar som en<br />
signalsubstans att starta igång<br />
trikt ketondiet är något<br />
jag funderat på.<br />
Detta för att minska<br />
muskelnedbrytningen<br />
med hjälp av ketonernas<br />
muskelsparande egenskaper. Det<br />
jag undrar över är hur högt proteinintaget<br />
ska vara och hur lågt jag<br />
behöver gå med kolhydraterna?<br />
Martin<br />
Ketonkroppar (acetoacetat och<br />
-hydroxysmörsyra) bildas från<br />
fett vid total svält eller när kolhydratintaget<br />
(och proteinintaget)<br />
är lågt. De fungerar som<br />
ett alternativt bränsle för hjärnan<br />
och nervsystemet när det<br />
inte finns tillräckligt med glukos<br />
tillgängligt (cirka 100-120 gram<br />
glukos per dag).<br />
Det råder ingen större tvekan<br />
om att ketoner minskar proteinförlusterna<br />
vid svält men det är<br />
mycket mer osäkert om ketoner<br />
spelar någon större roll vid lågkolhydratdieter<br />
för viktminskning.<br />
Dels så talar resultaten<br />
från olika studier mot varandra,<br />
men det är också tveksamt om<br />
man får så höga halter av ketoner<br />
i blodet vid en diet med<br />
tillräckligt med protein (2,5-3<br />
gram/kg kroppsvikt) att man<br />
proteinsyntesen för att bygga nya<br />
muskler. När halten leucin stiger<br />
utanför cellen så startar maskineriet<br />
för att tillverka mer protein.<br />
Kombinerar man proteinintag<br />
med styrketräning så blir effekten,<br />
som vi alla känner till, kraftigare.<br />
Problemet är att det saknas<br />
forskning på hur ett ett tillskott<br />
av leucin långsiktigt påverkar<br />
muskeluppbyggnaden vid styrketräning<br />
och en i övrigt proteinrik<br />
kost. Vad man gjort mest är att<br />
mäta aktiviteten i ”proteinmaskineriet”<br />
direkt efter intag eller<br />
mätt proteinuppbyggnaden un-<br />
der någon timma. En rekommendation<br />
är därför en lite spekulativ<br />
förhoppning om ökad muskeluppbyggnad<br />
och inte en garanti om<br />
ständigt svällande biceps.<br />
Enligt de uppskattningar som<br />
finns idag så behövs inte så<br />
mycket protein för att maximalt<br />
stimulera muskeluppbyggnaden<br />
vid styrketräning. Det rör sig om<br />
cirka 20-30 gram vassle eller<br />
äggprotein eller cirka 10-15 gram<br />
essentiella aminosyror (EAA),<br />
vilket innehåller cirka 2-3 gram<br />
leucin. Små tillskott eller ökningar<br />
av proteinintaget verkar inte<br />
ha någon större effekt. Däremot,<br />
i en studie där man använde ett<br />
leucintillskott av 0,1 gram/kg<br />
kroppsvikt utöver proteintillskott<br />
såg man en liten effekt på proteinsyntesen<br />
mätt över ett par<br />
timmar.<br />
Min rekommendation är därför<br />
att man inte ska snåla på leucintillskottet.<br />
Minst 0,1 gram/kg<br />
kroppsvikt före träningen i tillskott<br />
till protein eller EAA till att<br />
börja med. Det kanske räcker<br />
med mindre eller krävs mer, alternativt<br />
är det bortkastat. Det kan<br />
vara värt att prova i alla fall.<br />
<br />
<br />
kan förvänta sig några effekter<br />
över huvudtaget. Positiva effekter<br />
kan man eventuellt förvänta<br />
sig vid ketonhalter i blodet över<br />
2,0 mmol/L. Normalt sett så är<br />
ketonnivåerna cirka 0,1 mmol/L<br />
efter en natts fasta.<br />
I olika studier på lågkolhydratdieter<br />
så brukar nivåerna ligga<br />
mellan 0,2 till 1,0 mmol/L. Vid<br />
total svält eller ketondiet för<br />
epilepsi (lågt proteinintag och<br />
högt fettintag) så varierar nivåerna<br />
mellan 2-6 mmol/L. Det<br />
krävs alltså lågt proteinintag<br />
och högt fettintag för att eventuellt<br />
få en effekt.<br />
Det viktigaste för att undvika<br />
muskelförlust vid diet är att hålla<br />
proteinintagt högt (2,5-3 g/<br />
kg) och att styrketräna. Att dra<br />
ner på kohydrater och protein<br />
för att få proteinsparande effekter<br />
tror jag motverkar syftet.<br />
Vill man ändå prova rekommenderar<br />
jag ett proteinintag på<br />
cirka 1,8-2,0 g/kg, kolhydratintag<br />
under 15 gram per dag och<br />
gärna med tillskott av medellånga<br />
fettsyror (MCT).<br />
Blodketonmätare kan man<br />
köpa på apoteket för att se om<br />
man kommer över 2,0 mmol/L<br />
men det kostar en slant.<br />
ur ska energiintaget se<br />
ut vid bulk respektive<br />
vid deff i energiprocent<br />
mellan protein, fett och<br />
kolhydrater? Jag ligger just nu på ungefär<br />
25-25-50 vid bulk. Är detta rätt,<br />
eller ska jag få i mig mer fett?<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />
Toffe<br />
Fördelningen mellan de olika energigivande<br />
näringsämnena i kosten<br />
diskuteras flitigt och det finns<br />
många bud på hur det ska se ut.<br />
Det är inte konstigt att det skiljer<br />
sig åt eftersom när man uttrycker<br />
rekommendationerna i relativa tal<br />
(energiprocent, E%) så kommer<br />
fördelningen bero på om man är en<br />
låg- eller högenergiförbrukare, dvs<br />
hur mycket man rör på sig.<br />
De två absolut viktigaste variablerna<br />
för att få till en lyckad bulk<br />
eller deff är proteinintaget och energibalansen.<br />
Utöver det så måste<br />
man få i sig tillräckligt med livsnösvändiga<br />
fetter samt vitaminer<br />
och mineraler. Fördelningen i E%<br />
ger bara en grov vägledning. Det är<br />
bättre att beräkna proteibehovet<br />
i gram per kg kroppsvikt. 2-2,5 g/<br />
kg vid viktuppgång och 2,5-3 g/kg<br />
vid viktnedgång bör vara tillräckligt<br />
och en bra utgångspunkt. Detta<br />
innebär att om man är relativt aktiv<br />
och vill gå upp i vikt så blir E% från<br />
protein 20% och uppåt. Är man inte<br />
speciellt aktiv så ökar andelen till<br />
25 E% eller mer.<br />
För att inte få i sig för lite livsnödvändiga<br />
fetter så bör intaget<br />
av fett ligga på minst 0,5 g/kg från<br />
bra källor som fet fisk, oljor och<br />
nötter, men 1 g/kg är mer lagom.<br />
Detta innebär att fettintaget aldrig<br />
ska ligga under 20E% mer än i extrema<br />
fall. Hur mycket kolhydrater<br />
man ska äta är vid styrketräning<br />
lite av en smaksak och beror på hur<br />
man känner sig och vilken kost man<br />
tycker om att äta. Men jag rekommenderar<br />
från 2 g/kg och uppåt vid<br />
viktuppgång.<br />
Vid viktnedgång ökar proteinandelen<br />
eftersom man normalt ökar<br />
intaget av protein samtidigt som<br />
man sänker det totala energiintaget.<br />
I extrema fall av lågkaloridieter<br />
så blir det upp till 70 E% protein,<br />
men i mer normala fall hamnar andelen<br />
mellan 30 och 50 E%. För att<br />
göra det enkelt kan man säga att<br />
man först och främst ska se till att<br />
få i sig tillräckligt med protein och<br />
livsnödvändiga fetter från bra och<br />
näringsrik mat. Utöver det så äter<br />
man så mycket eller lite som behövs<br />
för att man ska gå upp eller<br />
ner i vikt i den takt man önskar.<br />
Som du ser så kan din fördelning<br />
fungera alldeles utmärkt men du<br />
kan säkert öka fettet upp till 30-40<br />
E% – om du vill.
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Zink sägs höja testosteronet och<br />
ge bättre träningsresultat. Men<br />
hur mycket ska man ta? Kan man<br />
få några biverkningar?<br />
JOHAN<br />
Zink behövs för väldigt många funktioner<br />
i kroppen, inte minst i energiomsättningen<br />
och immunförsvaret. Får<br />
man brist på zink så minskar olika<br />
funktioner i kroppen, men det betyder<br />
inte att man ökar dessa funktioner mer<br />
än normalt om man får i sig mer än sitt<br />
behov av zink. Som exempel kan vi ta<br />
testosteronnivåerna. Vid intag under<br />
2 mg zink per dag, eller vid sjukdomar<br />
som sänker plasmanivåerna av zink,<br />
ser man en tydlig sänkning av testosteronet.<br />
Detta ger ett tydligt samband<br />
mellan zink och testosteron vid låga<br />
intag. Detsamma gäller dock inte vid<br />
höga intag eftersom det räcker att<br />
täcka sitt behov för att kroppens funktioner<br />
skall normaliseras.<br />
I en studie på rugbyspelare gav ett<br />
tillskott av zink och magnesium högre<br />
nivåer av testosteron, men man såg<br />
inga tydliga ökningar i träningsresultat<br />
eller i muskler. Dessa resultat har man<br />
sedan försökt upprepa i två ytterligare<br />
studier men utan att se någon påverkan<br />
på testosteronet eller träningsresultaten.<br />
Vad som orsakade resultaten<br />
i den första studien är svårt att spekulera<br />
i men jag utesluter inte en suboptimal<br />
diet hos rugbyspelarna, felaktig<br />
analys eller helt enkelt att det beror på<br />
slumpen eftersom det inte heller finns<br />
några andra studier som visar på positiva<br />
effekter hos tränande.<br />
Det finns inget bra sätt att mäta om<br />
man är nära zinkbrist men några studier<br />
tyder på att zinkbrist skulle kunna<br />
vara vanligt hos tränande. Intaget kan<br />
uppskattas till 12-15 mg per dag och<br />
ännu mer hos de med en kost rik på<br />
kött och mjölkprodukter. Med säkerhetsmarginal<br />
beräknas behovet vara<br />
cirka 7-9 mg. Veganer eller vegetarianer<br />
kan därför möjligtvis vara i behov<br />
att ett tillskott vid träning. En multivitamin-mineraltablett<br />
som ger 100 %<br />
av behovet räcker gott och väl. Intag<br />
på 50 mg/dag kan hämma upptaget av<br />
koppar och järn vilket i vissa fall kan<br />
leda till en brist men i övrigt är det inte<br />
skadligt med ett högt intag av zink,<br />
bara onödigt.<br />
Foto: Seth Janson<br />
<br />
Mitt kreatin gick ut för ett halvår<br />
sedan. Hur länge går det att<br />
använda? Försämras effekten och<br />
försvinner någon viktig substans?<br />
Finns det något annat bra tillskott<br />
utöver kreatin att ta i muskeluppbyggande<br />
syfte, tribulus kanske?<br />
Sedan undrar jag detsamma om<br />
proteinpulver där bäst före-datumet<br />
gått ut, försämras det?<br />
SIMON<br />
Kreatinmonohydrat som förvaras<br />
torrt och i normal rumstemperatur är<br />
relativt stabilt och kan hålla god kvalité<br />
i minst tre-fyr år. Generellt sett<br />
ska man följa tillverkarnas bäst-föredatum<br />
men om kreatinet ser ut, sma-<br />
DU SKA SJÄLVKLART<br />
UNNA DIG BÅDE DET ENA<br />
OCH DET ANDRA. BLIR DET<br />
FÖR MYCKET ÄR DET BARA<br />
ATT LÄRA SIG AV MISSTAGEN.<br />
kar och luktar som tidigare så skulle<br />
jag inte tveka att använda det. Det<br />
samma gäller för proteinpulver; gå<br />
efter bäst före datumet men om det<br />
inte ändrat karaktär på något sätt så<br />
går det förmodligen bra att använda.<br />
I öppnade förpackningar håller tillskotten<br />
kortare tid eftersom de kan<br />
ha blivit utsatta för mer fukt och syre,<br />
då bör man vara lite mer skeptisk.<br />
Utöver hård träning och en proteinrik<br />
och väl sammansatt kost så är det<br />
inte många tillskott som med säkerhet<br />
kan ge något extra i muskeluppbyggande<br />
syfte. Kreatin är ett undantag<br />
och värt att använda. Essentiella<br />
aminosyror eller proteinpulver kan<br />
man använda som extra tillskott, speciellt<br />
i samband med träning men om<br />
<br />
Det är en imponerande och snabb<br />
viktnedgång du har bakom dig. Du<br />
har säkert redan märkt att det går allt<br />
trögare ju bättre form du når och att<br />
fortsätta i samma takt är förmodligen<br />
varken möjligt eller att rekommendera.<br />
Jag vet inte vilken form du<br />
är i just nu men för att få fram ”sexpacket”<br />
så har du tydligen en bit kvar.<br />
Jag rekommenderar att du går ner lite<br />
långsammare framöver, kanske 0,5-<br />
0,7 kg/vecka för att inte förlora för<br />
mycket muskler.<br />
Det kan vara bra att lägga in perioder<br />
på cirka två-tre veckor då du inte<br />
går ner i vikt utan övar dig på att äta<br />
”normalt” utan att gå upp i vikt. Det<br />
kräver ett visst mått av återhållsamhet<br />
i ätandet det också, men tjänar<br />
flera syften. Dels ger du kroppen utrymme<br />
för återhämtning och en liten<br />
paus från dieten rent mentalt. Du har<br />
även möjligheten att bygga upp lite<br />
förlorad muskelmassa. Därefter kan<br />
du återgå till dieten i cirka fyra-sex<br />
veckor och upprepa tills du är nöjd<br />
med formen.<br />
Förutom hård träning och en pro-<br />
det ger något extra utöver en proteinrik<br />
kost är osäkert. Beta-alanin kan<br />
eventuellt ge något för den som tränar<br />
intensivt med många reps. Känner<br />
man sig lite trött före trängningen<br />
kan koffein ge en extra kick. Det kan<br />
därför vara värt att testa en ”preworkout-produkt”<br />
som innehåller<br />
dessa ämnen.<br />
Jag rekommenderar inga tillskott<br />
som påstår sig påverka muskeluppbyggande<br />
hormoner eftersom de<br />
mycket sällan har någon effekt<br />
(till exempel tribulus). Och har de<br />
effekt så är de, eller borde vara,<br />
läkemedelsklassade och även dopingklassade.<br />
Samtidigt är det inte<br />
alls säkert att de ger någon som helst<br />
muskeluppbyggande effekt.<br />
Jag är en kille på 25 år som har dietat i 6 månader, där jag gått ned från<br />
131 kg till 84 kg. Min fråga är hur mycket och vad jag ska äta per dag för<br />
att inte gå upp i fettvikt igen, utan enbart lägga på mig så mycket<br />
muskelmassa som möjligt? Skulle gärna deffa bort det sista lilla underhudsfettet<br />
inför sommaren också, så att sexpacket kommer fram.<br />
REX<br />
tein- samt näringsrik kost så ligger<br />
nyckeln i att hitta ett balanserat sätt<br />
att äta efter dieten. Med tanke på att<br />
du vägt så pass mycket tidigare så<br />
tror jag att detta innebär att du i stort<br />
sett alltid får äta lite mindre än vad<br />
du helst skulle vilja.<br />
För att göra det lättare så bör du<br />
först och främst äta en kost med rikligt<br />
med magert kött, fisk, grönsaker<br />
och magra mjölkprodukter samt en<br />
del bär och frukt. Försök vara lite<br />
återhållsam med fett i matlagningen<br />
och begränsa mängderna av pasta,<br />
ris, potatis och bröd.<br />
Då detta ska hålla i resten av ditt liv<br />
så kan du självklart unna dig både det<br />
ena och det andra ibland. Du märker<br />
ganska snart när det blivit lite mycket<br />
ett tag, då är det bara att ta nya tag<br />
och lära sig av misstagen. Jag vill inte<br />
nämna en kalorimängd som du ska<br />
äta. Den främsta anledningen är för<br />
att du inte kan hålla på och räkna kalorier<br />
resten av ditt liv, utan du får lära<br />
dig att gå på känn, titta i spegeln och<br />
på vågen. Det kan låta simpelt men<br />
är nog så svårt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
Jag är mjölkproteinallergiker och<br />
kan därför inte äta några typer av<br />
mjölkprodukter, eller vassle eller<br />
kasein. Jag försöker äta en proteinrik<br />
kost med mycket kött och fisk<br />
men använder ändå proteinpulver<br />
av soja för att det är smidigt och<br />
billigt. Jag undrar om sojaproteinet<br />
är negativt för träningen?<br />
Har bland annat hört att det har<br />
östrogeneffekter och kan sänka<br />
testosteronet.<br />
Jag tränar styrketräning 4-5 dagar<br />
i veckan och tar en drink med<br />
40 gram sojaprotein efteråt.<br />
Fredrik<br />
OLA WALLEN GREN<br />
S VARAR P Å F RÅGOR OM NUTRITION<br />
Sojaprotein<br />
dåligt för<br />
musklerna?<br />
Sojaprodukter kan innehålla varierande<br />
mängder av östrogenliknande ämnen<br />
(isoflavonerna daidzein, genistein och<br />
glycitein) som potentiellt skulle kunna<br />
påverka halterna eller effekterna av<br />
manliga könshormoner.<br />
I majoriteten av de studier där man<br />
undersökt detta så har man inte sett<br />
någon påverkan alls, men i några har<br />
man sett en mycket liten sänkning, vilket<br />
i så fall skulle kunna vara negativt<br />
för muskelbygge men samtidigt minska<br />
risken för prostatacancer.<br />
Det finns åtminstone fem studier där<br />
man jämfört tillskott av soja- eller<br />
mjölkprotein med varandra vid styrketräning,<br />
och i inte i någon av dessa har<br />
man sett en minskad muskeluppbyggande<br />
effekt av sojaproteinet. Proteinkällan<br />
verkar därför inte ha någon avgörande<br />
betydelse så länge man får i<br />
sig tillräckligt med protein.<br />
Sojaproteinpulver är ganska lättupptagligt<br />
i kroppen och kan därför närmast<br />
ses som en snabb proteinkälla<br />
och ett alternativ till vassle. Soja innehåller<br />
däremot mindre mängd essentiella<br />
aminosyror och detta kan vara en<br />
anledning till att man sett att soja är<br />
något sämre på att stimulera proteinsyntesen<br />
i samband med träning, men<br />
som sagt de långsiktiga resultaten är<br />
det ingen skillnad på.<br />
Ett förslag är därför att komplettera<br />
sojaproteinet med essentiella aminosyror<br />
(EAA) i samband med träning för<br />
bästa effekt. EAA innehåller fria aminosyror<br />
och går därför bra att använda av<br />
de som är mjölkproteinallergiker. Använd<br />
i så fall EAA före träning och sojan<br />
efter.<br />
Fettförbrännare – sabbar<br />
de min muskeluppbyggnad?<br />
Jag har använt lite olika fettförbrännare<br />
när jag gått ner i vikt.<br />
När jag nu försöker bygga muskler<br />
och gå upp i vikt så brukar jag<br />
ta några kapslar fettförbrännare<br />
innan träningen för att känna mig<br />
pigg och mera laddad. Jag tycker<br />
det känns bra och tycker att jag<br />
kan träna hårdare.<br />
Nu undrar jag om detta hindrar<br />
muskelbyggande genom att<br />
bränna bort musklerna?<br />
Kan man använda fettförbrännande<br />
även vid muskelbygge?<br />
Kristoffer<br />
Jag förstår din undran eftersom muskelbygge<br />
och fettförbränning inte<br />
brukar gå så bra ihop. De flesta fettförbrännare<br />
fungerar genom att öka<br />
halterna stresshormon (epinefrin och<br />
norepinefrin) i kroppen. Dessa verkar<br />
på beta-adrenoreceptorerna och ökar<br />
halterna cAMP i cellerna, vilket ger<br />
signaler som ökar både fett- och gly-<br />
Foto: Seth Janson<br />
D-vitamin som tillskott?<br />
Vitamin D har många viktiga funktioner<br />
i kroppen, inte minst för att ge<br />
oss ett starkt skelett. Därför har rekommendationerna<br />
för vitamin D<br />
främst fastställts för att undvika benskörhet.<br />
Mer forskning visar även hur<br />
viktigt vitaminet är för uppkomsten<br />
av många andra sjukdomar. Brist ökar<br />
risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer<br />
och autoimmuna sjukdomar.<br />
Man har även sett kopplingar till<br />
minskad muskelstyrka och en sämre<br />
kroppssammansättning.<br />
De nivåer av vitamin D som är optimala<br />
för god hälsa är högre än de nivåer<br />
man tidigare kommunicerat mot<br />
benskörheten. Rekommendationerna<br />
har därför successivt höjts men kanske<br />
fortfarande är i underkant här i<br />
kogennedbrytningen. Man skulle därför<br />
kunna tro att detta även ökar<br />
muskelnedbrytningen men effekten<br />
verkar dessbättre vara tvärt om.<br />
I stressfulla situationer skyddas<br />
alltså muskelmassan på detta sätt<br />
genom att muskelnedbrytningen<br />
hämmas och framförallt fett används<br />
som energikälla. Man har också sett<br />
att genom att stimulera beta-adrenoreceptorerna<br />
så stimuleras proteinuppyggnaden.<br />
Hämmad muskelnedbrytning och<br />
ökad uppbyggnad låter nästan för bra<br />
för att vara sant – det kanske man<br />
kan säga att det är också eftersom<br />
effekten inte är dramatisk.<br />
Effekterna ser man tydligt i djurförsök<br />
men att de fettförbränningspreparat<br />
som säljs lagligt skulle ha samma<br />
effekter är tveksamt.<br />
I viktminskningsstudier med liknande<br />
läkemedelsklassade substanser<br />
så ser man en minskad muskelförlust,<br />
och clenbuterol som fungerar<br />
genom liknande mekanismer är do-<br />
Jag har funderat på att ta extra tillskott av vitamin D, eftersom jag hört<br />
att det är bra för hälsan och träningen och att många har en brist. Samtidigt<br />
känns det konstigt att det inte skulle räcka med vanlig mat och<br />
att man måste ta tillskott för att må bra. Räcker det inte att äta D-vitaminrika<br />
livsmedel?<br />
Helena<br />
Norden där vi får så lite solljus (UVstrålar<br />
bildar vitamin D i kroppen).<br />
Rekommendationen är 7,5 μg (mikrogram)<br />
men medelintaget är bara 4-5<br />
μg. Vid detta intag är det bara ungefär<br />
hälften av befolkningen som har<br />
optimala vitamin D-halter under vintern<br />
och hos äldre och unga tjejer<br />
finns uttalad brist hos cirka 5-30 %.<br />
För de flesta räcker ett intag på 10-12<br />
μg för optimala nivåer även om man<br />
får begränsat med sol.<br />
Denna mängd är möjlig att få i sig<br />
om man äter rikligt med fisk, mjölkprodukter,<br />
kött och ägg men är ändå<br />
rätt svår att nå upp till även för en<br />
muskelbyggare och om man hoppar<br />
över fisken och äter mycket proteintillskott<br />
är det nästan omöjligt. Man<br />
pingklassad på grund av eventuella<br />
muskeluppbyggande egenskaper.<br />
Om det finns några negativa effekter<br />
så skulle man i så fall tänka sig att<br />
insulinkänsligheten och glykogenuppbyggnaden<br />
blir sämre.<br />
Detta har man undersökt med stora<br />
doser koffein i samband med träning<br />
och insulinkänsligheten blir faktiskt<br />
något sämre, men glykogenuppyggnaden<br />
påverkas inte negativt.<br />
Koffein kan också öka halterna av<br />
det nedbrytande hormonet kortisol i<br />
samband med träning, men om man<br />
har ätit lite kolhydrater före eller<br />
under passet så uteblir kortisolstegringen.<br />
Sammantaget så kan man väl säga<br />
att om det finns några effekter så är<br />
de förmodligen övervägande positiva,<br />
inte minst med tanke på att man<br />
kanske tränar hårdare. Använder man<br />
uppiggande fettförbrännare för att<br />
kompensera för brister i sömn och<br />
återhämtning så är man däremot inne<br />
på fel spår!<br />
VITAMIN D SOM KOMPLEMENT<br />
KAN VARA EN BRA SAK, SPECI-<br />
ELLT FÖR OSS SOM BOR I<br />
MÖRKA NORDEN. SE BARA<br />
TILL ATT DU INTE FÅR I DIG<br />
FÖR MYCKET VITAMIN A PÅ<br />
SAMMA GÅNG.<br />
kan till viss del kompensera ett något<br />
lägre intag med mer soljus men på<br />
senhöst och vinter är soltimmarna få<br />
och solen svag så ett tillskott på cirka<br />
10 μg under denna tid kan faktiskt<br />
vara ganska vettigt. Vistas man inte<br />
alls i solen och äter sparsamt med Dvitaminrika<br />
livsmedel så bör man ta<br />
ett tillskott på cirka 10-20 μg per dag.<br />
En multivitamintablett med rekommenderat<br />
dagsintag kan räcka men<br />
försök att välja en med lite lägre halt<br />
av vitamin A så att detta intag inte<br />
blir för högt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Mat och tillskott för<br />
Athletic Fitness?<br />
Jag har funderingar på att tävla i Athletic Fitness och undrar därför om det<br />
finns något speciellt man ska tänka på vad gäller maten kring träningen?<br />
Eller om det rent av finns några bra kosttillskott man kan prova när man<br />
tränar för maximal uthållighet i till exempel chins, dips och rodd?<br />
Lasse<br />
Styrkeuthållighet och intensiv rodd är<br />
främst glykolytiska aktiviteter, där det<br />
nästan enbart är kolhydrater som bryts<br />
ner för att användas som muskelenergi.<br />
För att kunna träna dessa moment<br />
effektivt är det därför vettigt att inte<br />
snåla allt för mycket på kolhydraterna i<br />
kosten. Det är främst under dieten som<br />
de flesta brukar dra ner på kolhydraterna<br />
men om man då märker att träningen<br />
går tyngre än väntat eller rent<br />
av dåligt så kan det vara läge att öka<br />
upp mängden kolhydrater. Det är<br />
främst den totala mängden som är det<br />
viktig men eftersom det är i samband<br />
med träningen som de förbrukas så är<br />
det vettigt att i första hand äta kolhydraterna<br />
kring träningen. Intag strax<br />
före träningen är inte nödvändigt men<br />
kan ibland hjälpa om man har en tendens<br />
att känna sig ”låg” innan träningen.<br />
Ett litet mål med relativt långsamma<br />
kolhydrater är då lämpligt.<br />
Tränar man långa pass (> 60 minuter)<br />
så kan en dryck med cirka 30 gram<br />
kolhydrater och några gram EAA eller<br />
BCAA passa bra. Efter passet är en bra<br />
tid att fylla på med extra kolhydrater.<br />
1,5-2 gram kolhydrater per kilo kroppsvikt<br />
från ”vanlig mat”, det vill säga<br />
främst långsamma kolhydrater, timmarna<br />
efter passet kan vara en bra riktlinje.<br />
Hur mycket man behöver totalt<br />
Jag är en tjugosjuåring som styrketränar<br />
nästan dagligen. Jag är inte<br />
vegetarian, men ofta kommer mitt<br />
protein, förutom vassletillskottet<br />
efter passen, från röda och gula<br />
linser, kikärtor och gröna ärtor,<br />
samt tonfisk. När jag ibland äter<br />
kött innebär det kyckling. Påverkar<br />
detta min muskelutveckling? Jag<br />
har upptäckt att många magasin<br />
för kroppsbyggare verkar väldigt<br />
fokuserade på kyckling och rött<br />
kött.<br />
Jojo<br />
En stor andel baljväxter i kosten behöver<br />
inte påverka muskelutvecklingen<br />
negativt, men det beror till stor del på<br />
hur mycket protein du äter totalt.<br />
Baljväxter innehåller mindre mängd<br />
av livsnödvändiga aminosyror (EAA)<br />
sett beror på hur mycket konditionsträning<br />
man utför och vad man gör för<br />
övrigt om dagarna, men om man är<br />
aktiv är 3-4 g/kg en startpunkt. Det<br />
innebär att man fyller på lite extra efter<br />
träningen enligt ovan och utöver det<br />
äter en kost med ganska sparsamt<br />
med kolhydrater men inte något jag<br />
skulle kalla för en lågkolhydratkost.<br />
Lämpliga kosttillskott att prova för<br />
ökas styrkeuthållighet är kreatin och<br />
beta-alanin. Med tanke på mjölksyratåligheten<br />
så skulle man kunna tänka sig<br />
att natriumbikarbonat kunde hjälpa<br />
men jag tror att tävlingsmomenten är<br />
för korta för att det skulle ge effekt.<br />
Dessutom ger det ett häftigt intag av<br />
salt vilket kan vara problematiskt vid<br />
formtoppningar.<br />
Koffein kan också ge effekt vid denna<br />
typ av träning. De flesta ”pre-workoutprodukter”<br />
innehåller dessa ämnen så<br />
man kan helt enkelt välja någon av<br />
dem. Vissa tycker dock att den ökade<br />
pumpen man kan få av arginin/citrullin<br />
faktiskt hämmar prestationen, så man<br />
får prova och kritiskt utvärdera. Ett<br />
sista tips är också att börja en eventuell<br />
diet tidigt så att man har tid för högkvalitativ<br />
träning när man redan är i<br />
form. På så sätt undviker man att prestationen<br />
störtdyker i slutet av en hård<br />
och tidspressad diet.<br />
Protein från växtriket?<br />
än till exempel mjölk- eller köttprotein.<br />
Även om den totala mängden protein<br />
spelar roll så är det främst är EAA som<br />
behövs för att stimulera och bygga<br />
muskler. Därför bör man se till att få i<br />
sig tillräckligt av dessa för maximal<br />
muskeluppbyggnad. Halten EAA i baljväxter<br />
är cirka 38 % och i mjölk och<br />
kött är den cirka 45 %. Så för att få<br />
samma mängd EAA kan det behövas<br />
20 % mer protein från baljväxter. Baljväxter<br />
kan också vara mer svårsmälta<br />
än mjölk och kött, bland annat beroende<br />
på fibermängd men främst hur väl<br />
de är tillagade och finfördelade. Upptaget<br />
är i bästa fall lika bra som från<br />
mjölk men i många fall 20 % lägre.<br />
Grovt räknat kan man alltså räkna med<br />
att det kan behövas 50 % mer protein<br />
från baljväxter än jämfört med högkvalitativa<br />
källor som exempelvis vassle.<br />
Foto: Seth Janson<br />
Acne av gainer?<br />
Jag har tidigare haft lite problem<br />
med acne, som med tiden<br />
blivit allt bättre. För att få lite<br />
bättre resultat i träningen tänkte<br />
jag prova med gainer efter<br />
passet, men en kompis säger att<br />
man får finnar av det så jag är<br />
tveksam om jag vågar prova.<br />
Vad tror du?<br />
Mackan<br />
Man har länge trott att det finns<br />
kopplingar mellan kost och acne.<br />
Dessvärre är det ganska tunt med<br />
bra forskning på området, men det<br />
finns några kopplingar. Kolhydrater<br />
med högt GI och mjölkprodukter<br />
verkar vara livsmedel som ökar risken<br />
för acne.<br />
Högt blodsocker ökar halterna av<br />
insulin och IGF-1 (som är en tillväxtfaktor).<br />
Dessa verkar direkt<br />
eller indirekt via androgener (tes-<br />
Dessa beräkningar är väldigt teoretiska<br />
eftersom man inte i detalj vet i<br />
vilka mängder och proportioner som<br />
de olika aminosyrorna behövs för att<br />
ge maximal muskeltillväxt. Det är<br />
dessutom inte alls samma sammansättning<br />
på aminosyrorna man sätter i<br />
sig och den blandning av aminosyror<br />
som slutligen når muskeln. Både i tarmarna<br />
och i levern omvandlas och<br />
bryts aminosyror ner och blandas med<br />
övriga fria aminosyror i kroppen innan<br />
de slutligen når muskeln. Rekommendationen<br />
om 2-2,5 g protein/kg för<br />
muskeltillväxt är väl tilltagen men att<br />
ligga i övre delen av det spannet kanske<br />
är att föredra om man främst äter<br />
protein från baljväxter. Eftersom du<br />
kompletterar med vassle och kyckling<br />
blir det inte lika viktigt att öka proteinmängderna.<br />
Som jag tidigare nämnt så<br />
BRA KOST OCH BRA<br />
TRÄNING, BLAND ANNAT I<br />
CHINS, HAR GETT ANDREAS<br />
FOTIADIS BRA HÄNG.<br />
”Koffein kan<br />
också ge effekt<br />
vid denna typ<br />
av träning.”<br />
tosteron/DHT) stimulera talgkörtlarna<br />
så att risken för akne ökar.<br />
Både snabba kolhydrater och mjölk<br />
ökar halterna insulin och IGF-1 och<br />
det är därför man gjort denna<br />
koppling. Det finns även studier<br />
där en låg-GI-kost minskat acnebesvär.<br />
Kosttillskottsmässigt så är<br />
det alltså gainers, diverse kolhydratpulver<br />
och de flesta proteinpulver<br />
(speciellt vassle) som teoretiskt<br />
sett skulle öka risken för acne.<br />
Det finns även en studie där man<br />
sett att kreatin kan öka halterna av<br />
dihydrotestosteron (DHT), vilket<br />
möjligtvis kan öka acnen. Det finns<br />
en hel del anekdotiska rapporter<br />
att både kreatin och gainers gett<br />
mer finnar. Även om orsakerna<br />
till acne är många så kan det ligga<br />
något bakom, men mer forskning<br />
behövs för att ge några definitiva<br />
besked.<br />
är mjölkprotein bättre än till exempel<br />
soja för att stimulera muskelproteinsyntesen<br />
i samband med träning. Därför<br />
kan du ta 20-30 gram vassle, alternativt<br />
10-15 gram EAA före och efter<br />
träningen. Gör du så behöver du i princip<br />
inte oroa dig för proteinkvalitén i<br />
maten vid övriga måltider, bara mängden<br />
protein totalt blir lagom.<br />
Rött kött och kyckling är exempel på<br />
två högkvalitativa proteinkällor som<br />
även innehåller små mängder kreatin<br />
och karnosin men det finns ingen anledning<br />
att tro att man växer bättre av<br />
just dessa livsmedel än andra livsmedel<br />
som täcker samma proteinbehov.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
Jag brukar dricka en eller två energidrycker<br />
före eller under träningen,<br />
speciellt de dagar jag känner<br />
mig trött, och tycker att det<br />
fungerar riktigt bra. Känner mig<br />
piggare och tränar hårdare. Många<br />
säger att energidryckerna inte är<br />
något att ha och att det är farligt<br />
för hjärtat. Vad tror du?<br />
Sandor<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Energidrycker<br />
bra<br />
eller dåliga?<br />
Det finns studier som visar att energidrycker<br />
ökar prestationen vid olika typer<br />
av träning, vilket inte är förvånande.<br />
Dryckerna innehåller kolhydrater och<br />
koffein vilka absolut kan förbättra prestationen<br />
i olika situationer. Det verkar<br />
även finnas en positiv psykologisk (eller<br />
på annat sätt svårförklarlig) effekt<br />
av att dricka söt dryck under träningen.<br />
Som sportdryck är den däremot inte<br />
idealisk eftersom koncentrationen av<br />
socker är lite för hög, samt att den inte<br />
innehåller några salter och dessutom<br />
är kolsyrad. Så vitt man vet i dag så tillför<br />
de andra ingredienserna inga tydliga<br />
prestationshöjande effekter. Taurin<br />
är en aminosyra som kroppen själv kan<br />
tillverka och som är inblandad i en hel<br />
del olika funktioner i kroppen. Bland<br />
annat i regleringen av cellvolym, salt/<br />
vatten-balans i cellerna, som antioxidant<br />
och som skydd till cellerna vid<br />
svängningar i kalciumhalten. Man skulle<br />
därför kunna tänka sig potentiellt<br />
positiva effekter men så verkar alltså<br />
inte vara fallet. Taurin hindrar dessutom<br />
upptaget av -alanin i cellerna, så<br />
man bör kanske inte kombinera dessa<br />
tillskott. Niacin i höga doser hämmar<br />
fettnedbrytningen och kan därför potentiellt<br />
minska fettförbränning och<br />
prestationsförmågan.<br />
Ur livsmedelssäkerhetssynpunkt är<br />
den nuvarande bedömningen att energidrycker<br />
är säkra att inta vid normalt<br />
bruk och är alltså inget att oroa<br />
sig för. Tycker du att de ökar din prestationsförmåga<br />
så är det inte mycket jag<br />
kan säga om det. Det gör det förmodligen<br />
men man kanske ska fråga sig varför.<br />
Är det för att du äter dåligt under<br />
dagen eller sover dåligt? Som alternativ<br />
rekommenderar jag en mindre måltid<br />
och en stor kopp kaffe en stund<br />
innan träningen. Det alternativet har<br />
fördelen av att innehålla mer näring<br />
och mer koffein.<br />
Foto: Janne Danielsson<br />
Protein och kolhydrater efter passet?<br />
Jag undrar hur intag av kolhydrater<br />
och protein efter styrketräning<br />
påverkar återhämtningen<br />
och muskeltillväxten?<br />
Hanna<br />
Näringsintaget efter träning har både<br />
forskats och diskuterats flitigt och alla<br />
är nog överrens om att det för träningsresultatens<br />
skull är ett viktigt<br />
intag. Hur viktigt och i vilken utsträckning<br />
det påverkar träningsresultaten<br />
beror (som vanligt) på många olika<br />
faktorer, så att försöka kvantifiera effekterna<br />
är nästan omöjligt.<br />
Näringsintag strax efter träningen<br />
kan fylla flera olika funktioner. Byggstenar<br />
(protein) tillförs musklerna för<br />
muskeltillväxt och energi tillförs för<br />
att fylla på förråden och ytterligare<br />
stödja den energikrävande muskeltillväxten<br />
och samma princip gäller för<br />
immunförsvarets celler.<br />
DONNA MED BÅDE ATTITYD OCH<br />
PUMP – CHANETT LEE MARTINEZ<br />
Om vi tar ett scenario där man inte<br />
har ätit på tre timmar innan träningen<br />
och sedan inte äter på ytterligare tre<br />
timmar efter träningen så kan man<br />
tänka sig att muskeltillväxten och<br />
återhämtningen blir kraftigt lidande<br />
och man sannolikt inte får några resultat<br />
alls av sin träning. I en sådan<br />
situation kan ett intag av cirka 30<br />
gram protein och ungefär lika mycket<br />
kolhydrater efter träningen innebära<br />
dramatiska skillnader.<br />
Idealiskt skulle man också kunna<br />
tänka sig ett liknande intag även före<br />
träningen i den situationen. Men om<br />
man ätit en stor kolhydratinnehållande<br />
måltid med cirka 60 gram protein<br />
från långsamma proteinkällor, till exempel<br />
kött, före träningen och dessutom<br />
dricker en blandning av essentiella<br />
aminosyror och kolhydrater<br />
under träningen, så tillför ett ytterligare<br />
intag efter träningen ingenting.<br />
Blanda min egen<br />
pump-produkt<br />
Den icke-essentiella aminosyran arginin<br />
har många funktioner i kroppen,<br />
men anledningen till att den finns<br />
med i de flesta ”pump-produkter” är<br />
främst för att arginin behövs för bildningen<br />
av kväveoxid. Kväveoxid är en<br />
signalmolekyl som bland annat vidgar<br />
blodkärlen och på så sätt öka blodflödet<br />
till olika vävnader, till exempel<br />
musklerna. Ökat blodflöde kan ge<br />
ökad närings- och syretillförsel, med<br />
bättre träningsresultat som följd. Arginintillskott<br />
ökar mycket riktigt blodflödet<br />
och prestationsförmågan hos<br />
personer med olika sjukdomar där<br />
blodflödet är försämrat. Hos friska<br />
tränande har arginin dock inte någon<br />
effekt på blodflödet vid träning, och<br />
man har inte heller sett några tydliga<br />
effekter på prestationsförmågan eller<br />
kroppssammansättningen. Med det<br />
sagt så är det trots allt många som<br />
känner en ökad pump, vilket kan vara<br />
gott nog.<br />
Vid intag av arginin bryts upp till 40<br />
% ner redan i tarmen och därefter levern.<br />
För att delvis komma runt detta<br />
kan man i stället ta aminosyran citrul-<br />
Då har det stora och förvisso överdrivna<br />
näringsintaget före och under<br />
träningen mer än väl uppfyllt behoven,<br />
och man behöver kanske inte äta<br />
igen på cirka två-tre timmar efter träningen<br />
utan att det skulle innebära<br />
några som helst eftergifter på resultaten.<br />
Man kan nog säga att om man<br />
äter så sällan som i första exemplet<br />
så betyder ett extra intag i samband<br />
med träningen ”allt” men om man<br />
äter ”vanlig” mat en-två timmar före<br />
och efter träningen i ganska stora<br />
mängder så är det mycket tveksamt<br />
om ett ytterligare intag i samband<br />
med träningen fyller någon funktion<br />
över huvud taget.<br />
Enligt min erfarenhet så är övergödning<br />
av bodybuilders i samband med<br />
träning ofantligt mycket vanligare än<br />
det omvända. Så länge det fungerar<br />
med träningen så tycker jag man skall<br />
hålla upplägget så enkelt som möjligt.<br />
Jag hade tänkt blanda min egen pump-produkt och funderar på om det<br />
räcker med bara arginin eller om man bör lägga till något annat också<br />
för bättre effekt?<br />
Felix<br />
lin som inte bryts ner i tarmar och<br />
lever. Efter upptag kan citrullinet<br />
effektivt omvandlas till arginin i njurarna<br />
och på så sätt öka mängden<br />
arginin i blodet. Man kan även få<br />
citrullin av glutamin genom omvandling<br />
i tarmen men det är en ineffektiv<br />
och onödig omväg och vid samtidigt<br />
intag av arginin hämmas dessutom<br />
denna omvandling. Glutamin kan för<br />
övrigt eventuellt hindra bildningen av<br />
kväveoxid.<br />
Arginin--ketoglutarat är en alternativ<br />
form men verkar inte ha några<br />
fördelar mot rent arginin när det gäller<br />
upptag. Eftersom omvandlingen<br />
av citrullin till arginin verkar ta lite tid<br />
så höjs halterna långsammare i<br />
blodet. Mitt förslag är därför att kombinera<br />
arginin (cirka 6-9 gram) med<br />
citrullin (cirka 3 gram) för både snabb<br />
och förlängd effekt cirka en timme till<br />
30 minuter innan träning. Under träningen<br />
kan man dessutom dricka lite<br />
snabba kolhydrater (20-30 gram)<br />
vilket också ökar blodflödet genom<br />
att stimulera kväveoxidbildningen via<br />
insulin.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Omega-3<br />
vs<br />
X-factor<br />
Arakidonsyra är en omega-6-fettsyra<br />
med en längd av 20 kolatomer. Arakidonsyran<br />
kan frigöras från cellmembranet<br />
med enzymet fosfolipas-<br />
A, för att sedan med hjälp av enzymet<br />
cyklooxygenas (COX) omvandlas till<br />
bland annat prostaglandin<br />
F2(PGF2). Denna prostaglandin<br />
stimulerar bland annat proteinsyntesen<br />
och halterna ökar mycket riktigt<br />
efter styrketräning. Man har också<br />
sett att om man hämmar COX med<br />
smärtstillande läkemedel som till exempel<br />
ibuprofen så hämmas proteinsyntesen<br />
vid träning nästan helt. Mekanismen<br />
tros vara de hämmande<br />
effekterna på prostaglandinbildningen.<br />
Man kan därför tänka sig att ett<br />
tillskott av arakidonsyra som ökar<br />
halterna i cellmembranen också ökar<br />
halterna PGF2 och därmed också<br />
proteinsyntesen och i förlängningen<br />
muskelmassan. Det är teorin. I praktiken<br />
verkar inte resultaten övertygan-<br />
Foto: Seth Janson<br />
Vatten eller muskler?<br />
När man börjar en diet så brukar<br />
man ju gå ner mycket i början.<br />
Förklaringen brukar vara att man<br />
”tappar vatten”. Så kanske det är<br />
men vad exakt är det som gör att<br />
man tappar vatten i början av en<br />
diet? Själv kan jag gå ner nästan<br />
fem kilo första veckan och man<br />
vill ju intala sig att det inte är<br />
muskler.<br />
Marcus<br />
Anledningen till att man tappar vikt<br />
snabbt i början av en diet kan ha<br />
många olika förklaringar och visst<br />
handlar det mest om vatten. Eftersom<br />
du går ner så mycket så gissar<br />
jag att du både drar ner ganska rejält<br />
på både energin och kolhydraterna<br />
och kanske också ökar träningsdosen?<br />
Största anledningen till att man tappar<br />
i vikt är att kolhydratförråden (glykogen)<br />
i muskler och lever förbrukas i<br />
ganska snabb takt om man inte fyller<br />
Jag tänkte prova tillskottet X-Factor för att få bättre muskeltillväxt, och<br />
eftersom jag har för mig att du själv experimenterat med tillskott av<br />
arakidonsyra undrar jag om det är värt att prova och hur mycket man i<br />
så fall ska ta? Jag undrar även om man verkligen ska sluta med omega-3<br />
när man tar X-Factor med tanke på inflammation och hälsoeffekter?<br />
Anders<br />
de. I en relativt välgjord studie på 30<br />
erfarna styrketränande gav man hälften<br />
1 gram arakidonsyra i tillskott under<br />
50 dagar. Båda grupperna ökade<br />
i styrka och muskelmassa men det<br />
var inga skillnader mellan grupperna.<br />
Intressant nog såg man inte någon<br />
ökning av PGF2 hos de som fick<br />
arakidonsyra. Det är därför möjligt<br />
att bristen på effekt kan bero på för<br />
låg dos och att studien var relativt<br />
kort. Trots det kan man förmodligen<br />
inte förvänta sig några större effekter,<br />
även om de kanske finns där. Dosen<br />
var ändå cirka fem gånger högre<br />
än man normalt får i sig från kosten.<br />
Positivt är att man inte såg några negativa<br />
effekter på de hälsoparametrar<br />
man undersökte.<br />
När jag ökade mitt intag av arakidonsyra<br />
åt jag cirka 1,4 gram från<br />
kycklinghjärta i ungefär fyra månader.<br />
Under tiden var ökningarna riktigt<br />
bra men det är de alltid när man<br />
på dem. Varje gram kolhydrat binder<br />
cirka 1,5-2,7 gram vatten så om man<br />
förbrukar nästan 100 gram om dagen<br />
så kan vätskeförlusten bli upp till två<br />
kilo första veckan. Protein binder också<br />
vatten så om man bryter ner protein<br />
till exexempel i muskler och lever<br />
så åker cirka 1,6-3,3 gram vatten med<br />
för varje gram protein. En viss proteinförlust<br />
är ganska trolig när man dra<br />
ner kraftigt på energiintaget, speciellt<br />
första veckan. Med proteinförlusterna<br />
följer även kalium vilket även de<br />
kan påverka vätskeförlusterna. Försöker<br />
man kompensera detta genom att<br />
höja proteinintaget så kan man få en<br />
viss uttorkande effekt eftersom varje<br />
100 gram protein extra kan ge cirka<br />
6-7 dl extra urinmängder. Förluster av<br />
glykogen och protein gör att vätska<br />
försvinner inne i cellerna vilket gör att<br />
musklerna ser plattare ut men också<br />
lite mer ”fibriga” om man redan är i<br />
bra form. Ett minskat energi- och kolhydratintag<br />
leder oftast till lägre insu-<br />
går upp mycket efter en längre tids<br />
viktnedgång. När jag vid senare tillfälle<br />
vägt lika mycket var muskelmassan<br />
cirka 2-3 kg lägre, men jag<br />
kan ändå inte tillskriva skillnaden till<br />
arakidonsyran. Det var mycket annat<br />
som skiljde sig i kost och träning, och<br />
då lägger jag faktiskt större tillit till<br />
studien ovan som inte visade några<br />
resultat. Om man trots allt vill prova<br />
så rekommenderar jag högre dos (2<br />
gram) under ganska lång tid. Man bör<br />
också minska på intaget av omega-3fettsyran<br />
EPA eftersom den också är<br />
av 20 kolatomers längd och därmed<br />
teoretiskt sett kan konkurrera med<br />
arakidonsyran om att bilda PGF2 eller<br />
den förmodligen mindre potenta<br />
PGF3. Dock saknas det forskning<br />
om detta. Har man någon inflammatorisk<br />
sjukdom eller annat tillstånd<br />
med inflammation bör man inte ta<br />
extra arakidonsyra utan att först konsultera<br />
sin läkare.<br />
UNDER DIET ÄR DET VANLIGT<br />
ATT GLYKOGENLAGREN<br />
MINSKAR. DET GÖR OCKSÅ<br />
ATT KROPPENS<br />
VÄTSKENIVÅER GÖR SÅ.<br />
linnivåer vilket ökar natriumutsöndringen<br />
från njuren. Får man också<br />
ökad ketonkroppsbildning på grund<br />
av ett lågt kolhydratintag, så ökar<br />
även detta natriumförlusterna i urinen.<br />
Minskar man dessutom mängden<br />
salt från kosten så leder detta till<br />
ganska stora saltförluster med efterföljande<br />
vätskeförlust. Effekten kan<br />
bli ganska dramatisk men vätskan<br />
som följer med natrium ligger utanför<br />
cellerna så muskeldefinitionen kan bli<br />
bättre. Eftersom fettväven innehåller<br />
lite vatten så kan en kraftig fettminskning<br />
innebära nästan ett hekto ytterligare<br />
på en vecka i vatten. Äter man<br />
mindre så kan också innehållet i magtarmkanalen<br />
minska vilket kan ge ytterligare<br />
några hekto.<br />
Som du ser så finns det många möjliga<br />
mekanismer för en snabb viktnedgång<br />
i början av en diet. Hur<br />
mycket man går ner kan därför variera<br />
stort beroende på kost, träning och<br />
andra faktorer.<br />
Sötångest<br />
Sedan jag bestämt mig för att dra<br />
mer på mängden snabba kolhydrater<br />
och sluta helt med godis så har<br />
mitt sockersug nästan försvunnit.<br />
När jag väl äter godis och annat<br />
med massa socker i så kan jag må<br />
rent av dåligt. Är det för att jag<br />
vant av kroppen med socker?<br />
Annika<br />
Jag tror att anledningen till att du mår<br />
dåligt efter intag av mat som du förbjudit<br />
dig snarare är psykologisk än fysiologisk.<br />
Självklart kan man må dåligt av<br />
att äta en jätteskål av godis men det<br />
gäller vid all överätning och inte specifikt<br />
sockerrika produkter. Trots väldigt<br />
mycket forskning på området så har<br />
man ännu inte klart kunnat demonstrera<br />
att det finns något som kan kalllas<br />
sockerberoende hos människan.<br />
Vad som är tydligt är att man framförallt<br />
väljer väldigt smaklig/god och energität<br />
mat när man överäter eller<br />
hetsäter och de livsmedlen är oftast<br />
rika på både kolhydrater och fett. Det<br />
är också sant att smaklig och energität<br />
mat (inte specifikt för socker) aktiverar<br />
hjärnans belöningssystem (dopamin-<br />
och opiatsystemen) på ett liknande<br />
sätt som beroendeframkallande droger.<br />
Det finns däremot avgörande skillnader<br />
som pekar på att belöningen<br />
man får av mat är en evolutionsanpassning<br />
för att vi ska få i oss tillräckligt<br />
av en varierad kost, vilket inte gäller<br />
för droger. Hade man varit sockerberoende<br />
så hade det varit vanligt att överäta<br />
socker på morgonen och dessutom<br />
dagligen. Vanligare är att överäta<br />
på valfri smakligt mat på kvällen och<br />
mer sällan. Jag menar inte att godis,<br />
läsk och andra sockerrika produkter<br />
inte har del i överviktsproblemet, men<br />
inte mycket mer än annan billig och lätttillgänglig<br />
energität ”skräpmat”.<br />
De förändringar du gjort i kosten är<br />
naturligtvis jättebra. Du har ändrat ditt<br />
beteende, dina vanor och synsätt på<br />
godis och annan skräpmat vilket förmodligen<br />
är största anledningen till<br />
ditt minskade sötsug. Det är alltid<br />
bättre med relativt oprocessad näringsrik<br />
mat men det skapar utrymme<br />
för lite godis eller annan ”guldkant”.<br />
Jag tycker inte att man i onödan ska<br />
stigmatisera sockerintag. Upplever<br />
man stora problem i sitt förhållande till<br />
mat så behandlar man det lämpligast<br />
med någon form av samtalsterapi och<br />
inte med kostbehandling.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Uppladdning för långlopp?<br />
Vilken är den optimala uppladdningen<br />
för ett lopp som Vätternrundan?<br />
Alex<br />
Långlopp är lite knepiga att ladda för<br />
eftersom de håller på så länge. Dock är<br />
träningen det absolut viktigaste för att<br />
lyckas, och kostuppladdningen har en<br />
relativt liten del i det hela. Starttiderna<br />
i Vätternrundan kan ju dessutom variera<br />
mycket så det individuella upplägget<br />
kan skilja sig en hel del. Jag ska<br />
trots det försöka ge några generella<br />
riktlinjer.<br />
Kolhydratuppladdning brukar rekommenderas<br />
vid lopp som håller på över<br />
90 minuter, men när det gäller så långa<br />
lopp som Vätternrundan så är nyttan<br />
av det tveksam eftersom hur mycket<br />
man än laddar, så kommer kolhydratlagren<br />
att ta slut ändå.<br />
Det viktigaste blir då istället att lyckas<br />
få i sig tillräckligt med kolhydrater<br />
under själva loppet för att få energin<br />
att räcka. Dock är det aldrig fel att<br />
starta välfylld och en laddning som<br />
Hur mycket protein?<br />
Jag hade tänkt börja en diet snart<br />
och undrar om man behöver öka<br />
på proteinintaget under dieten<br />
för att behålla musklerna eller<br />
om det egentligen bara är andelen<br />
protein som blir högre när<br />
man drar ner på allt annat? Nu<br />
försöker jag få i mig minst tre<br />
gram per kg kroppsvikt – men<br />
behöver jag öka ännu mer?<br />
Alfred<br />
Högt proteinintag under diet kan<br />
vara positivt av flera skäl, det har<br />
väl inte undgått någon vid det här<br />
laget. Proteinrika livsmedels relativt<br />
höga mättande förmåga och<br />
ett något lägre energiutnyttjande<br />
gör dessa till strålade dietmat.<br />
Att ett tillräckligt proteinintag<br />
förhindrar onödig förlust av muskelmassa<br />
vid viktnedgång kan<br />
verka självklart och det har man<br />
också sett i studier på överviktiga.<br />
Oftast har man jämfört ett lågt intag<br />
på cirka 0,5-0,9 g/kg med ett<br />
högre intag på cirka 1-1,6 g/kg.<br />
I två relevanta studier som finns<br />
på styrketränande så jämförde<br />
man ett intag på cirka 1 g/kg med<br />
1,6–2,3 g/kg, vilket minskade<br />
startar två hela dagar innan loppet kan<br />
vara värt att testa. Enklast är att bara<br />
dra ner ordenligt på träningen under<br />
dessa dagar samtidigt som man stoppar<br />
i sig så mycket kolhydratrik mat<br />
man orkar.<br />
Kolhydratdrycker blandade på maltodextrin<br />
är mycket smidigt och inte så<br />
mättande. Cornflakes, rostbröd och juice<br />
brukar vara lätt att få i sig men vad<br />
som helst som är kolhydratrikt som du<br />
tycker om kan fungera bra.<br />
Sikta på nästan ett paket cornflakes<br />
och en limpa extra per dag till att börja<br />
med. Intaget ska vara totalt cirka 10-12<br />
g kolhydrat/kg kroppsvikt och dag. Det<br />
hela avslutas med en stor kolhydratrik<br />
måltid cirka fyra timmar innan start.<br />
Efter det är det mindre viktigt vad<br />
man äter eftersom det ändå inte hinner<br />
lagras in i muskler eller lever. Man kan<br />
stoppa i sig något lätt för att inte bli<br />
hungrig men annars kan det kvitta.<br />
Drick 6-7 dl 2-3 timmar innan start om<br />
du misstänker att du druckit dåligt, då<br />
hinner man också gå på toa innan start<br />
om det blivit för mycket.<br />
muskelförlusterna, men hur man<br />
överför detta till någon som vanligtvis<br />
äter 3 g/kg är inte helt<br />
självklart.<br />
Kroppen anpassar sig till den<br />
mängd protein man vanligtvis äter<br />
så att nedbrytningen av protein<br />
i muskler och organ är ungefär<br />
lika stor som uppbyggnaden. Uppbyggnad<br />
och nedbrytning pågår<br />
alltså hela tiden. I den situationen<br />
är det träningen som är den främsta<br />
stimulatorn till att musklerna<br />
växer och ett högt proteinintag<br />
ser bara till att byggstenarna finns<br />
där i tillräcklig mängd, och tillräckligt<br />
verkar vara cirka 2 g/kg.<br />
Vid diet så verkar energibristen<br />
göra att uppbyggnaden minskar<br />
samtidigt som risken ökar att<br />
nedbrutet protein lättare används<br />
som energikälla istället för att<br />
återigen användas till uppbyggnad.<br />
Det finns därför ett tydligt<br />
samband mellan energibalans och<br />
protein-balans i kroppen, där negativ<br />
energibalans oftast leder till<br />
negativ proteinbalans, det vill säga<br />
nettonedbrytning.<br />
Denna negativa balans motsvarar<br />
cirka 0,5 g protein/kg per<br />
Under loppet är det viktigt att få i sig<br />
tillräckligt med främst kolhydratrik<br />
mat och dryck. Lättäten och lättsmält<br />
mat men framför allt dryck brukar vara<br />
det lämpligaste.<br />
Vad det gäller mängden dryck så kan<br />
du väga dig före och efter långa träningspass<br />
får att försöka få lite koll på<br />
hur mycket du behöver dricka. Att<br />
dricka för mycket är även det negativt<br />
så du ska absolut inte gå upp i vikt under<br />
passen.<br />
Konditionsträning på en fettrik kost<br />
med lågt kolhydratinnehåll har fått ett<br />
uppsving under senare år. Individuella<br />
resultat och erfarenheter skiljer sig åt<br />
så man kan i dagsläget inte säkert säga<br />
om det har några klara prestationsmässiga<br />
fördelar.<br />
Långa lopp som Vätternrundan kan<br />
vara en av de situationer då man kan<br />
förvänta sig att eventuella fördelar visar<br />
sig. Man bör i så fall tränat en längre<br />
tid på en hög-fett/låg-kolhydratkost<br />
för att ha anpassat sig. Någon speciell<br />
uppladdning dagarna före annat än tillräckligt<br />
med mat behövs då inte men<br />
man tjänar nog ändå på att få i sig en<br />
hel del kolhydrater under själva loppet.<br />
1000 kcal i energiunderskott. Om<br />
man normalt sett har ett behov<br />
av 1,8 g/kg vid styrketräning<br />
så kan man alltså tänka sig att<br />
man ökar till ungefär 2,3 g/kg vid<br />
diet för att motverka muskelförlust,<br />
vilket verkar helt rimligt<br />
och principen får stöd i ovan<br />
nämnda studier.<br />
Hur det förhåller sig när man<br />
redan äter så mycket protein som<br />
du gör är svårt att veta. Jag kan<br />
tänka mig att man inte nödvändigtvis<br />
har någon fördel av att öka<br />
intaget mer men att det i alla fall<br />
inte är negativt.<br />
Fortsätter man att äta lika mycket<br />
som innan så kan det hända att<br />
det blir några dagar i början av<br />
dieten där man ligger i negativ balans,<br />
men att man relativt snabbt<br />
återgår i balans när kroppen anpassar<br />
sig. Det viktigaste för att<br />
inte förlora muskelmassa är att<br />
fortsätta styrketräna och inte ha<br />
ett allt för stort energiunderskott.<br />
Du gör alltså bäst i att behålla<br />
ditt proteinintag eller kanske öka<br />
det något i gram räknat vilket<br />
innebär att andelen protein i kosten<br />
bör öka på din diet.<br />
Nötter!<br />
Jag är väldigt förtjust i nötter<br />
och äter ganska mycket nästan<br />
dagligen. Finns det några negativa<br />
effekter av detta? Jag tänker<br />
på ett högt intag av omega-6<br />
kanske inte är så bra.<br />
Sandra<br />
Nötter innehåller en hel del fleromättat<br />
fett varav det mesta<br />
mycket riktigt är omega-6. Omega-6-fettsyror<br />
kan bilda inflammatoriska<br />
ämnen i kroppen och anses<br />
därför av många som dåliga fetter.<br />
Detta är dock inte enbart negativt<br />
eftersom det är en del i immunförsvaret,<br />
och det är dessutom inte<br />
bara inflammatoriska ämnen som<br />
bildas av omega-6-fett utan även<br />
en del antiinflammatoriska.<br />
I förhållande till omega-3 så är<br />
de mer inflammatoriska och man<br />
har därför tittat mycket på förhållandet<br />
mellan omega-6 respektive<br />
-3 i kosten. Vad som börjar bli allt<br />
mer klart är att detta förhållande<br />
inte är så viktigt som man tidigare<br />
trott. Det som verkar avgörande är<br />
att man får i sig tillräckligt med<br />
omega-3, och eftersom omega-3intaget<br />
normalt sett är ganska lågt<br />
så påverkar det förhållandet väldigt<br />
mycket. Vid för höga intag så<br />
finns risken för att fleromättat fett<br />
härsknar och ger ökad oxidativ<br />
stress och kanske även ökad inflammatorisk<br />
aktivitet i kroppen.<br />
Därför bör man begränsa intaget<br />
av fleromättade fetter till högst tio<br />
procent av energiintaget.<br />
Vad det gäller nötter (och även<br />
jordnötter som är en baljväxt) så<br />
brukar ett ökat intag däremot ge<br />
ökade halter antioxidanter i blodet,<br />
minskad inflammatorisk aktivitet<br />
och även bättre blodfetter. Personer<br />
som äter nötter har mycket<br />
riktigt lägre risk för att utveckla<br />
olika sjukdomar. I praktiska termer<br />
så innebär det att de flesta kan äta<br />
cirka 100 gram nötter per dag utan<br />
att få i sig för mycket fleromättat<br />
fett. Nötter är ju som du säkert vet<br />
väldigt energirika men de är även<br />
relativt mättande. Därför har man<br />
inte heller sett någon tydlig koppling<br />
mellan nötter och ökad<br />
kroppsvikt. Tvärtom så verkar en<br />
del nötter i en viktminskningsdiet<br />
leda till något bättre långsiktig<br />
viktnedgång. Vissa som är väldigt<br />
förtjusta i nötter kan däremot äta<br />
allt för mycket så för vissa får man<br />
ändå begränsa intaget för att inte<br />
vikten ska påverkas negativt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Hur ska jag avsluta min diet?<br />
För en tid sedan ändrade jag mina<br />
kost- och träningsvanor med målet<br />
att uppnå och behålla en god sommarform.<br />
Maten skulle i början hållas<br />
på nästan samma nivå, med en<br />
liten minskning av kolhydrater, för<br />
att sedan justeras.<br />
När jag borde varit klar med deffen<br />
fortsatte jag ändå, på grund av<br />
flera omständigheter. Så jag har<br />
deffat på och vet inte hur jag ska<br />
avsluta deffen. Jag har under de<br />
senaste veckorna börjat bli väldigt<br />
orolig, då jag förlorat en del styrka,<br />
tappat all träningsglädje och kanske<br />
lagt på fett.<br />
Jag är rädd att jag legat för lågt<br />
på både kolhydrater, fett och kalorier<br />
alltför länge. Hur har detta påverkat<br />
hormoner och andra<br />
kroppsfunktioner? Hur avbryter<br />
man bäst deffen? Det känns svårt<br />
att bryta ett mönster som fortgått<br />
så länge. Kanske en dag av hetsätande?<br />
Mikael<br />
Vid långvarigt underätande och viktnedgång<br />
kan kroppens hormoner och<br />
ämnesomsättning påverkas en del. Så<br />
länge man är överviktig så är detta inte<br />
något problem eftersom man då de<br />
facto normaliserar många av kroppens<br />
Jag hör ofta från föräldrar och andra<br />
förståsigpåare att proteintillskott<br />
är onödigt för att det bara blir<br />
till fett. Jag är skeptisk men undrar<br />
ändå om protein överhuvudtaget<br />
kan lagras som fett?<br />
Hugo<br />
Protein kan omvandlas i kroppen till<br />
både fett och kolhydrater. Aminosyror<br />
som protein är uppbyggda av innehåller<br />
kväve, och innan aminosyrans<br />
kolskelett kan omvandlas till fett, glukos<br />
eller användas som energi direkt så<br />
måste kvävet avlägsnas. Detta sker i<br />
levern och samtidigt bildas en kväverik<br />
molekyl som heter urea. Urea kan sedan<br />
utsöndras från kroppen via urinen.<br />
Frågan är då om omvandlingen av<br />
protein till fett kan ske i någon större<br />
omfattning? I en extrem situation då<br />
kosten i stort sett bara innehåller protein<br />
och mycket små mängder fett och<br />
kolhydrat så kan det säkert hända.<br />
Men för att man ska lägga på sig fett<br />
måste man samtidigt äta mer energi<br />
hormoner genom viktnedgång. Men<br />
börjar man bli mager och närmast undernärd<br />
så kan detta vara ett problem.<br />
I generella termer är det uppbyggande<br />
hormoner som insulin, IGF-1 och testosteron<br />
som minskar medan till<br />
exempel kortisol, som är ett nedbrytande<br />
hormon ökar. Mängden tillväxthormon<br />
ökar faktiskt men det beror på<br />
att kroppens känslighet och feedbacksystem<br />
blir nedsatt.<br />
Vad det gäller stresshormonerna<br />
epinefrin/norepinefrin så kan de både<br />
öka eller minska beroende på omständigheterna,<br />
men generellt sker en<br />
minskning av aktiviteten i det sympatiska<br />
nervsystemet. Mängden aktivt<br />
sköldkörtelhormon minskar vilket sänker<br />
ämnesomsättningen. Leptin, som<br />
är beroende av fettdepåerna och energiintaget<br />
minskar. Förutom att leptin är<br />
ett hungerdämpande hormon så har<br />
det även effekter på reproduktion och<br />
ämnesomsättning. Motsatt så ökar<br />
hungerhormonet ghrelin. Andra aptithormoner<br />
reagerar på ett liknande sätt,<br />
allt för att förmå en att leta föda och<br />
äta mer.<br />
De flesta av dessa förändringar beror<br />
på att kroppen försöker spara på sina<br />
resurser, vilket är bra ur överlevnadssynpunkt.<br />
Men om det pågår för länge<br />
och för kraftigt är det inte bra för häl-<br />
Omvandlas protein till fett i min kropp?<br />
än man gör av med. Omvandlingen av<br />
protein till fett är inte nämnvärt studerat<br />
eftersom denna situation inte är<br />
någon man normalt sett hamnar i.<br />
Rent biokemiskt går det åt energi att<br />
omsätta protein i kroppen, till exempel<br />
för nedbrytning och uppbyggning av<br />
nya proteiner samt för omvandling av<br />
protein till glukos (som är mycket<br />
vanligare än till fett).<br />
Därför går ungefär 20-25 % av energin<br />
från protein åt till ren värmeenergi<br />
som inte kan lagras.<br />
För inlagring av energi från protein<br />
vid energiöverskott kan man därför i<br />
stället räkna med att protein innehåller<br />
3-3,2 kcal/gram i stället för normalt 4.<br />
Kostnaden för omvandling av protein<br />
till fett är också ungefär 25 % så detta<br />
avdrag gäller även om protein omvandlas<br />
direkt till fett. Om aminosyrorna<br />
först har byggts in i ett protein och<br />
sedan brutits ner igen så kan kostnaderna<br />
öka ytterligare, men det är svårt<br />
att beräkna hur mycket. Omvandlas<br />
proteinet först till glukos innan det blir<br />
san. Man blir orkeslös, initiativlös och<br />
ointresserad av det mesta förutom<br />
mat. Träningslusten, energiförbrukningen<br />
och muskelmassan minskar,<br />
vilket lätt blir en negativ spiral. Man<br />
kan uppleva det som om man kört fast<br />
och frustrationen ökar.<br />
Detta låter dramatiskt, men tack och<br />
lov är dessa förändringar inte speciellt<br />
stora om man dietar på ett vettigt sätt.<br />
Men om man är allt för restriktiv och<br />
håller på för länge så kan det bli påtagligt.<br />
Det verkar som om du delvis<br />
har hamnat i denna situation.<br />
Lösningen kan verka lika enkel som<br />
självklar – att börja äta mer och försöka<br />
återgå till ett mer normalt och<br />
varierat ätande. Att hetsäta onyttigheter<br />
för att bryta detta är något du<br />
definitivt ska undvika. Det leder bara<br />
till ett än mer skevt förhållningssätt till<br />
mat. Hungern är initialt större än behovet<br />
så man får vara lite restriktiv och<br />
välja mestadels ”nyttig” och mättande<br />
mat. Ett ökat intag ökar förmodligen<br />
även energin och träningslusten, vilket<br />
gör att energiförbrukningen ökar och<br />
man kan börja äta ännu lite mer.<br />
Efter ett par veckor av normalt ätande<br />
är kroppens normala tillstånd i stort<br />
sett återställt och du behöver inte förvänta<br />
dig några långsiktiga men av den<br />
hårda dieten.<br />
fett så kan man förmodligen räkna av<br />
ytterligare cirka 25 % i den processen.<br />
Vid överätning så brukar energiförbrukningen<br />
öka men denna ökning inkluderas<br />
förmodligen i de förluster jag<br />
nämnt ovan, men kanske kommer det<br />
till lite ytterligare förluster.<br />
Det är dessutom osäkert hur mycket<br />
protein man kan sätta i sig innan förlusterna<br />
i avföringen ökar. Om ens<br />
proteinintag överstiger energibehovet<br />
så kan nog dessa förluster öka mer än<br />
normalt. En grov uppskattning är<br />
därför att om man nästan bara äter<br />
protein så kommer ungefär 50-75 %<br />
av eventuell överskottsenergi lagras<br />
som fett.<br />
En förutsättning för att allt detta ska<br />
hända är att kroppen klarar av att bryta<br />
ner proteinet till urea och dessutom<br />
utsöndra det i urinen, vilket den förmodligen<br />
inte klarar av. Det finns stor<br />
osäkerhet kring var den övre nivån<br />
ligger, men enligt de uppskattningar<br />
som finns så kan man inte äta mycket<br />
mer än 50 % av energin från protein<br />
”I en extrem<br />
situation då<br />
kosten i stort<br />
sett bara<br />
innehåller<br />
protein och<br />
mycket små<br />
mängder fett<br />
och kolhydrat så<br />
kan det säkert<br />
hända.”<br />
vid energibalans innan kroppen kan ta<br />
skada på grund av överbelastning av<br />
lever och njurar. Långsiktigt är under<br />
35 E% en säkrare nivå.<br />
Om man äter mer energi än man gör<br />
av med och 50 % av energin kommer<br />
från kolhydrater och fett så är det i<br />
först hand fettet som lagras som<br />
energi, det är mest energieffektivt.<br />
Därefter kommer möjligtvis en mycket<br />
liten del av kolhydraterna omvandlas<br />
till fett, och först därefter kommer<br />
proteinet på frågan.<br />
Så för att sammanfatta så kan protein<br />
bli fett. Det kommer dock inte att<br />
hända i någon betydelsefull utsträckning<br />
eftersom man antingen inte äter<br />
så mycket protein eller förmodligen<br />
mår så dåligt att proteinöverätningen<br />
avbryts innan det hunnit bli mycket<br />
fett av det.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
BCAA vs EAA<br />
Vad är skillnaden mellan BCAA och<br />
EAA? När är det mest optimalt att<br />
ta vad och varför?<br />
Stefan<br />
Essentiella aminosyror förkortas EAA,<br />
från engelskans essential amino acids<br />
och är alltså livsnödvändiga aminosyror<br />
(essentiell = livsnödvändig). Nästan<br />
alla vävnader i kroppen är till största<br />
del uppbyggda av protein och protein i<br />
sin tur är uppbyggt av aminosyror. Av<br />
de 20 vanligaste aminosyrorna i protein<br />
är åtta och ibland nio livsnödvändiga.<br />
De kallas så eftersom de inte kan<br />
bildas alls eller inte i tillräcklig mängd i<br />
kroppen och därför måste tillföras via<br />
maten. Alla 20 aminosyror behövs för<br />
proteinuppbyggnad men det är alltså<br />
bara nio av dessa som måste tillföras<br />
utifrån. Detta har man också visat i<br />
studier där en dos av cirka 10-15 gram<br />
EAA maximerar proteinuppbyggnaden<br />
vid ett givet tillfälle och en samtidig<br />
tillförsel av icke-essentiella aminosyror<br />
ger då ingen ytterligare effekt.<br />
De nio essentiella aminosyrorna är<br />
fenylalanin, histidin, isoleucin, leucin,<br />
lysin, metionin, treonin, tryptofan och<br />
Är frukosten kung?<br />
Frukosten sägs ofta av dagens viktigaste<br />
måltid, men varför är det<br />
så? Räcker det inte med att man<br />
får i sig alla näringsämnen man behöver<br />
under dagen? Själv ser jag<br />
alltid till att äta frukost och kan inte<br />
tänka mig att hoppa över den<br />
eftersom jag blir så hungrig.<br />
Pia<br />
De näringsmässiga argumenten för att<br />
äta frukost är som jag ser det ganska<br />
svaga. Där är det ungefär som du säger,<br />
att bara man får i sig den energi<br />
och de näringsämnen man behöver<br />
under dagen eller sett över ett par dagar<br />
så klarar man sig utmärkt. Motiven<br />
är snarare kulturella och inte minst beteendemässiga.<br />
Ett vanligt fynd i större<br />
befolkningsstudier är nämligen att<br />
de som äter frukost är smalare, hälsosammare<br />
och också äter en bättre kost<br />
totalt sett. Troligtvis beror detta till stor<br />
del på att de som hoppar över frukosten<br />
också är de som ”slarvar” mest,<br />
äter allmänt oplanerat och oregelbundet<br />
och också är mindre fysiskt aktiva,<br />
vilket då har beteendemässiga eller sociala<br />
orsaker och inte primärt är ett<br />
näringsmässigt problem. Regelbundet<br />
valin. Alla aminosyror har samma<br />
grundstruktur och det som skiljer aminosyrorna<br />
åt är därför sidokedjan som<br />
sitter på grundstrukturen. Tre av de nio<br />
essentiella aminosyrorna har en grenad<br />
sidokedja och kallas därför för grenade<br />
aminosyror, dessa är isoleucin,<br />
leucin och valin och förkortas BCAA<br />
från engelskans branched-chain amino<br />
acids. Använder man EAA så får man<br />
alltså även i sig BCAA och oftast i ganska<br />
stor dos efter som halten av BCAA<br />
brukar vara ganska hög i de flesta EAAprodukter.<br />
I muskeluppbyggnadssyfte<br />
är det EAAs stimulerande och underlättande<br />
av proteinsytesen som är<br />
mest intressant. Som jag tidigare<br />
nämnt är det främst leucin som står<br />
för den stimulerande effekten och de<br />
andra två BCAA verkar ha mycket liten<br />
effekt. Tar man BCAA så är det alltså<br />
främst effekten av leucin man har nytta<br />
av och tar man EAA så får man både<br />
leucin och alla de andra aminosyrorna<br />
som behövs för proteinsyntesen samtidigt,<br />
vilket för mig framstår som ett<br />
bättre val, men man måste ta mer för<br />
att komma upp i samma mängd leucin.<br />
Ett alternativ är att ta enbart leucin,<br />
och näringsrikt ätande är viktigare än<br />
när eller hur ofta man äter, därmed inte<br />
sagt att det inte behöver hänga ihop.<br />
De som i ett försök att minska på maten<br />
hoppar över måltider (ofta frukosten)<br />
riskerar att överäta senare på dagen<br />
och då oftast på helt fel saker<br />
eftersom man blir så hungrig och sötsugen.<br />
Äter man väldigt få måltider<br />
finns risken att man inte får så stor variation<br />
i sitt matval och därför får ett<br />
sämre näringsintag och risken för meningslöst<br />
småätande kan också öka.<br />
Barn verkar prestera sämre i skolan<br />
om de hoppar över frukosten även under<br />
mer kontrollerade former, så det<br />
bör de inte göra. Frukosten är troligtvis<br />
den måltid på dagen som är lättast att<br />
hoppa över ur ett hungerperspektiv.<br />
Nattfastan gör att aptiten dämpas och<br />
man är också naturligt hungrigare på<br />
kvällen än på morgonen. Man blir i alla<br />
fall generellt sett mindre mätt av de<br />
kalorier man stoppar i sig på kvällen än<br />
på morgonen. När nattfastan förlängs<br />
så startar den naturliga cykeln av bland<br />
annat ghrelin, insulin och andra aptithormoner<br />
som styr mättnad och hunger<br />
mellan måltiderna senare. Äter man<br />
då inte på morgonen har man mer utrymme<br />
att äta på kvällen då man är<br />
KAN HETA MILJÖER<br />
VERKLIGEN ÖKA ENS<br />
FETTFÖRBRÄNNINGSFÖRMÅGA?<br />
men eftersom stora doser leucin eventuellt<br />
kan minska halterna av de andra<br />
två BCAA i blodet kan det vara klokt att<br />
lägga till små mängder isoleucin och<br />
valin för att vara på en säkra sidan, och<br />
då är man ju tillbaka till ett vanligt<br />
BCAA-tillskott. Intag av BCAA kräver<br />
alltså att man äter annat komplett protein<br />
i ganska nära anslutning till intaget<br />
för att också tillföra de andra aminosyrorna<br />
som behövs för uppbyggnad.<br />
EAA och BCAA kan därför fylla ungefär<br />
samma funktion och man kan ta en<br />
dos av cirka 5-7 gram BCAA eller 10-15<br />
gram EAA närhelst man vill stimulera<br />
proteinsyntesen. Bäst effekt får man<br />
troligtvis i samband med träning och<br />
det mesta pekar på att direkt före eller<br />
kanske under passet är den bästa tidpunkten.<br />
Problemet är att upptaget i<br />
kroppen bör vara snabbt för att man<br />
skall få bästa stimulerande effekt, vilket<br />
innebär att man bör vänta med intaget<br />
tills det gått minst tre timmar<br />
sedan man åt en större mängd fast föda.<br />
Det bör förmodligen också gå cirka<br />
två till tre timmar mellan intagen av<br />
EAA för att få ordentlig nytta av en andra<br />
dos.<br />
som mest hungrig. Man blir däremot<br />
hungrig vid de tidpunkter man brukar<br />
äta, så om man börjar hoppa över frukosten<br />
så kommer de ta ett tag innan<br />
kroppens rytm har ställt om sig. Utan<br />
att ha speciellt mycket på fötterna så<br />
tror jag att det likväl som det finns<br />
”morgonmänniskor” och ”kvällsmänniskor”<br />
finns ”frukostätare” och<br />
”kvällsätare”, och att det därför inte<br />
passar alla att hoppa över frukosten –<br />
även om man vill.<br />
Denna typ av förlängd fasta har blivit<br />
alltmer populär, inte minst på grund av<br />
BODY-skribenten Martin Berkhan. Martin<br />
och många av hans klienter har tydligt<br />
visat att det går utmärkt att äta så<br />
här som tränande/bodybuilder, inte<br />
minst på diet men även under uppbyggnad.<br />
Skräcken för att vara i nedbrytande<br />
fas om man inte äter frukost<br />
har alltså varit betydligt överdriven och<br />
det går utmärkt att kompensera för<br />
den långa fastan med ett större intag<br />
senare, speciellt i samband med träning.<br />
Däremot har jag inte sett någon<br />
studie där man inte varit i nedbrytande<br />
fas efter cirka 10 timmars fasta, så om<br />
det är optimalt i muskeluppbyggande<br />
syfte låter jag vara osagt tills det finns<br />
mer relevanta studier.<br />
Bränner<br />
man i heta<br />
rum?<br />
Några av mina polare bastar<br />
efter gymträningen och säger<br />
att det ökar på förbränningen.<br />
Är det verkligen till nytta om<br />
man vill gå ner i vikt?<br />
Krille<br />
Ingen lätt fråga att svara på eftersom<br />
forskningen är sparsam<br />
på detta område.<br />
För att kyla av kroppen i bastun<br />
ökas blodgenomströmningen<br />
i hud och svettningen ökar<br />
vilket är energiförbrukande processer.<br />
Bastubad ökar hjärtfrekvensen<br />
men samtidigt minskar<br />
blodflödet till de inre organen<br />
och musklerna för att få ut blodet<br />
till huden. Vill man snabbt<br />
få ut näring till musklerna efter<br />
träningen kan långa bastubad<br />
möjligtvis motverka detta något.<br />
Bastubad ökar generellt sett<br />
halterna av katekolaminer och<br />
tillväxthormon vilket gör det till<br />
en potentiellt fettförbrännande<br />
aktivitet. I en studie ökade energiförbrukningen<br />
i vila cirka 25-<br />
30 % vid bastubad, vilket motsvarar<br />
cirka 4-7 kcal för 15<br />
minuters bastande. Sitter effekten<br />
i under en timme eller så blir<br />
det naturligtvis mer, men inte<br />
speciellt mycket oavsett. I några<br />
studier ökade även halterna<br />
kortisol och i en studie såg man<br />
en ökad smak för sött, vilket i<br />
sammanhanget inte är positivt.<br />
Jag tror inte att bastubad varken<br />
hjälper eller stjälper viktnedgång,<br />
effekterna kommer<br />
oavsett vara mycket små. Säkert<br />
är i alla fall att man inte<br />
skall blanda alkohol och bastubad<br />
och inte basta om man har<br />
kraftig hjärtsvikt, ostabil kärlkramp<br />
eller nyligen fått en<br />
hjärtinfarkt.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />
Foto: Seth Janson
Frågor & Svar<br />
O L A W A L L E N G R E N<br />
SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />
Aloe Vera-jucie efter träning?<br />
Jag dricker ibland Aloe Vera-juice<br />
efter träningen. Enligt reklamen<br />
ska det vara jättenyttigt och bra<br />
för det mesta. Jag tycker det känns<br />
bra och så smakar det bra, men jag<br />
undrar om det kan förbättra återhämtningen<br />
efter träningen, eller<br />
vilka effekter det kan ha?<br />
Johanna<br />
Aloe Vera tillhör växtfamiljen suckulenter.<br />
Bladen är tjocka och innehåller cirka<br />
99 % vatten. Vattnet är uppbundet<br />
av en polysackaridinnehållande gel,<br />
och det är den här delen av plantan<br />
som man oftast använder för olika<br />
medicinska ändamål. Av den lilla del<br />
som inte är vatten så innehåller växten<br />
främst poly- och monosackarider, men<br />
även en lite del mineraler (främst kalium,<br />
kalcium, natrium och magnesium),<br />
vitaminer (A, C, E och B) och lite<br />
protein (0,01 %). I livsmedelsverkets<br />
analys av fem vanliga Aloe Vera-produkter<br />
var man därför förvånad över<br />
att de i stort sett inte innehöll några<br />
näringsämnen förutom vissa mineraler<br />
och tillsatta mängder av vitamin C och<br />
E. Den främsta polysackariden är<br />
glukomannan, som är en löslig gelbildande<br />
fiber och det var därför lite förvånande<br />
att man i analysen inte hittade<br />
några fibrer. Anledningen kan vara<br />
analysmetoden eller att halterna var<br />
under detektionsgränsen, men halterna<br />
är hur som helst låga eftersom Aloe<br />
Vera främst innehåller vatten.<br />
Aloe Vera innehåller även lite andra<br />
antioxidanter, enzymer, organiska syror<br />
och växtsteroler som kan ha medicinska<br />
effekter, men innehållet och<br />
halterna av alla eventuellt aktiva ämnen<br />
kan variera från preparat till preparat,<br />
så det är mycket svårt att veta vad<br />
som ger effekt. I cellstudier och djurförsök<br />
har man därför sett många olika<br />
effekter men resultaten talar delvis<br />
mot varandra, så det är svårt att dra<br />
slutsatser av de det. Inte minst måste<br />
kvalitén på de olika preparaten kontrolleras<br />
innan man kan uttala sig.<br />
Av de effekter man sett på människa<br />
vid oralt bruk så finns det hyfsade belägg<br />
för en viss blodsocker- och blod-<br />
EAA med kolisar - varför?<br />
I de flesta studier som jag sett tar man EAA (essentiella aminosyror)<br />
tillsammans med kolhydrater. Varför gör man det? Ger det bättre<br />
effekt?<br />
Håkan<br />
Den främsta anledningen till att<br />
man tar dem tillsammans är för<br />
smaken skull. Man kan dock tänka<br />
sig att kolhydraterna kan ha viss<br />
positiv effekt på proteinsyntesen,<br />
eftersom de dels tillför energi men<br />
också ökar halterna av insulin.<br />
En viss mängd insulin behövs för<br />
att proteinsyntesen ska bli maximalt<br />
stimulerad. Man har också<br />
sett att när energitillgången och<br />
specifikt kolhydrattillgången är låg<br />
så ökar halterna av enzymet<br />
AMPK (AMP-aktiverat proteinkinas).<br />
Detta gör till exempel att<br />
cellerna blir mer insulinkänsliga<br />
men samtidigt så kan det hämma<br />
proteinsyntesen till viss del. Hur<br />
mycket detta kan påverka eller om<br />
det är viktigt över huvud taget är<br />
svårt att säga. Det är därför möjligtvis<br />
vid små intag, kanske 3-6<br />
gram, som man kanske kan ha<br />
nytta av extra kolhydrater och det<br />
har man också sett i några studier<br />
då man mätt proteinsyntesen vid<br />
ett träningspass i fastande tillstånd.<br />
Det finns en studie där man un-<br />
dersökt det här på lite längre sikt.<br />
Då fick unga tidigare otränade män<br />
antingen vatten (placebo), 40<br />
gram kolhydrater (CHO), 6 gram<br />
EAA eller 6 gram EAA + 40 gram<br />
CHO att dricka under styrketräningspassen<br />
i 12 veckor. Alla grupperna<br />
ökade i muskelmassa (1,8 ,<br />
2,9 , 3,0 och 4,1 kg för respektive<br />
grupp) men endast EAA+CHO ökade<br />
mer än placebo. Tvärsnittsarean<br />
på Typ 2a-fibrerna ökade dessutom<br />
mer i EAA+CHO än EAA-gruppen.<br />
Alla grupperna minskade i fettmassa<br />
men EAA+CHO-gruppen<br />
verkade minska mest även om det<br />
inte var signifikant.<br />
Så från den enda (mig veterligen)<br />
riktigt relevanta studien på området<br />
så blir slutsatsen att extra<br />
kolhydrater kan ha effekt. Tar man<br />
däremot större doser EAA (cirka<br />
10-15 gram) både före och efter<br />
passet, som jag ofta rekommenderar,<br />
så är nyttan mycket mer tveksam.<br />
Tränar man inte extremt<br />
långa pass så kan man då lika gärna<br />
hoppa över kolhydraterna tillsammans<br />
med EAA.<br />
fettsänkande effekt vid intag två-tre<br />
gånger/dag under några veckor. Studierna<br />
är få och inte så bra genomförda<br />
men resultaten stämmer väl med vad<br />
man kan förvänta sig för effekter av<br />
glukomannan och växtsteroler. Är det<br />
fibrerna och växtsterolerna som har effekt<br />
så finns det i så fall bättre källor till<br />
dessa än Aloe Vera, och det samma<br />
kan sägas för de mineraler och eventuella<br />
vitaminer som drycken innehåller.<br />
Jag skulle därför inte specifikt rekommendera<br />
Aloe Vera som en speciellt<br />
lämplig dryck att ta efter träningen,<br />
eller som ett kosttillskott för att få i sig<br />
extra vitaminer, antioxidanter och mineraler.<br />
Lite kolhydrater och mineraler efter<br />
träningen gör ingen skada och kanske<br />
viss nytta. Men att betala dyrt för det<br />
känns omotiverat och huruvida det är<br />
positivt med antioxidanter i samband<br />
med träning kan man ifrågasätta. Aloe<br />
Vera anses som säkert men det finns<br />
ett antal fall av leverinflammation som<br />
kopplats till intag av Aloe Vera, så alla<br />
produkter kanske inte är lika säkra.<br />
Beta-alanin - effektfullt?<br />
Jag använder Beta-alanin för att få<br />
lite extra uthållighet i styrketräningen.<br />
Jag är lite osäker på<br />
effekten och undrar därför hur<br />
mycket man bör ta för bästa effekt.<br />
Just nu tar jag ungefär 3-4 gram<br />
per dag, räcker det?<br />
David<br />
Anledningen till att man tar β-alanin är<br />
att det ökar halterna av carnosin i musklerna<br />
med ungefär 30-80 %. Carnosin<br />
står för ungefär 10 % av muskelns syrabuffrande<br />
förmåga och med<br />
β-alanintillskott kan den öka till ungefär<br />
15 %. Denna syrabuffrande förmågan är<br />
vad man tror är anledningen till att<br />
β-alanin ökar prestationsförmågan vid<br />
intensivt muskelarbete. I ett par studier<br />
har man också sett en ökning av fettfri<br />
massa efter träning med β-alanintillskott,<br />
om det är muskler vet man dock inte.<br />
Vanligast så supplementerar man med<br />
cirka 4-5 gram per dag i de flesta studier.<br />
Högsta dosen man använt är 6,4 gram/<br />
dag och maximalt 3,2 gram per dos. Det<br />
intressanta är att man inte sett någon<br />
övre dos där mängden carnosin i muskeln<br />
inte ökat mer. Man ser dessutom att<br />
halterna fortsätter öka under hela tiden<br />
man tar tillskott och detta gäller i minst<br />
tio veckor. Efter avslutat intag så faller<br />
halterna av carnosin ganska långsamt<br />
och det tar i de flesta fall mer än nio veckor<br />
att komma tillbaka till ursprungsnivåerna.<br />
Effekterna av β-alanin byggs alltså<br />
Foto: Janne Danielsson<br />
”Jag dricker ibland<br />
Aloe Vera-juice<br />
efter träningen.<br />
Enligt reklamen<br />
ska det vara<br />
jättenyttigt och<br />
bra för det mesta.”<br />
långsamt på och tar lång tid på sig att<br />
avta. Man kunde därför tänka sig att det<br />
gått och väl räcker med cirka 5-6 gram<br />
per dag vid kontinuerlig tillförsel, men<br />
högsta effektiva dos är inte fastställd.<br />
Kanske fungerar 10 gram/dag ännu bättre,<br />
vem vet? För minsta obehag bör doserna<br />
delas upp á 2 gram och inte med<br />
tätare intag än cirka tre timmar. Den<br />
stickande känslan man får i huden kan<br />
annars bli lite väl kraftig, men det kan<br />
vara en vanesak.<br />
Precis som för kreatin verkar det finnas<br />
en liten grupp som inte svarar på<br />
β-alanintillskott, så alla får inte effekt. I en<br />
majoritet av studier på β-alanin så ser<br />
man dock en ökning av prestationsförmågan,<br />
men i de fall man inte sett effekt<br />
så tror man att det främst beror på att<br />
aktiviteten inte pågått tillräckligt länge<br />
eller med för få upprepande intervaller.<br />
β-alanin påverkar inte maxstyrkan och<br />
inte heller prestationen i ett enstaka set,<br />
men sett över ett helt träningspass så<br />
kan man arbeta mer och hårdare, speciellt<br />
under förutsättning att man håller ett<br />
högt tempo, arbetar med stora muskelgrupper<br />
och med många repetitioner.<br />
Det är alltså inte bara dosen som kan<br />
vara avgörande för om man märker av<br />
någon effekt.<br />
Lär mer om BETA-ALANIN från sidan 52.<br />
SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83