13.09.2013 Views

=i‚^fi JmXi - Body

=i‚^fi JmXi - Body

=i‚^fi JmXi - Body

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

OLA WALLENGREN är leg<br />

Dietist, medicine magister i klinisk<br />

nutrition och doktorand på avd för<br />

klinisk näringslära vid Göteborgs<br />

Universitet. Han arbetar som<br />

dietist på Sahlgrenska sjukhuset,<br />

föreläser för företag, gym<br />

föreningar mm samt som del i<br />

bl a SKKFs PT-utbildning. Ola är<br />

självklart också en slav under hanteln<br />

och har tränat i snart 20 år.<br />

ar nu hört att kaffe försämrarinsulinkänsligheten.<br />

Innebär det att man<br />

blir fetare av kaffe? Jag<br />

trodde det var fettförbrännande.<br />

Tessan<br />

Insulin är ett kraftfullt inlagringshormon<br />

i kroppen som stimulerar<br />

upptaget och inlagringen av glukos<br />

och fett i cellerna. Kaffe, eller mer<br />

specifikt koffein, försämrar cellernas<br />

känslighet för insulin och minskar<br />

insulineffekterna i kroppen.<br />

Man skulle kunna tro att kroppens<br />

försök till kompensation leder till<br />

högre insulinnivåer vilka stimulerar<br />

uppbyggnad av fett i kroppen och<br />

man blir fetare. Men så är inte fallet.<br />

Summan av koffeinets effekter<br />

ändå ger sänkt insulinkänslighet,<br />

varför insulinets hämmande verkan<br />

på fettnedbrytningen och förbränningen<br />

minskar vilket innebär totalt<br />

sett ökad fettförbränning. Förutom<br />

koffeinets stimulerade verkan på<br />

centrala nervsystemet så ökar tillgängligheten<br />

av fett samtidigt som<br />

blodsocker hålls uppe. Detta gör att<br />

prestationen ökar, man orkar mer<br />

och kan hålla på längre.<br />

O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag är en kille på 20 år som<br />

har styrketränat seriöst i två<br />

år. Jag delar upp kroppen på<br />

tre pass och tränar fem-sex<br />

gånger per vecka.<br />

Mitt problem är att jag inte går upp<br />

i vikt och muskler, jag väger inte mer<br />

än 65 kilo (på 178 cm). Jag försöker<br />

äta så mycket jag kan (bra mat med<br />

mycket protein) men det händer<br />

ingenting. Vad ska jag göra? Man vill<br />

ju bli grov!<br />

Johannes<br />

Jag förutsätter att du i grunden tränar<br />

på ett vettigt sätt och äter bra<br />

mat, och att det därför inte fattas<br />

något i din träning och kostsammansättning.<br />

Då brukar problemet<br />

dels bero på planering, stress och<br />

en avsaknad av aptit, vilka brukar<br />

<br />

<br />

<br />

Kaffe i sig självt<br />

är inte speciellt effektivt<br />

för viktnedgång<br />

utan måste<br />

kombineras med<br />

träning för att man<br />

ska göra av med de<br />

tillgängliga fettsyrorna.<br />

Med försämrad<br />

insulinkänslighet,<br />

högre blodsocker och<br />

blodfetter som följd<br />

skulle man kunna tro att<br />

kaffe ökar risken för diabetes,<br />

men det är faktiskt<br />

tvärt om. Klorogensyran i<br />

kaffe minskar glukosupptaget<br />

i tarmen och glukosproduktionen<br />

i levern så att blodsocker<br />

och insulinnivåerna efter måltid blir<br />

lägre, samtidigt som kaffe innehåller<br />

en mängd andra antioxidanter<br />

som man också tror har en skyddande<br />

verkan.<br />

Det finns därför ingen anledning<br />

att undvika kaffe ur den aspekten<br />

men av andra anledningar kan<br />

det vara vettigt att begränsa konsumtionen<br />

till cirka sex koppar om<br />

dagen.<br />

höra ihop. Har man en naturligt låg<br />

aptit kan man lätt glömma bort att<br />

äta, speciellt om man är stressad.<br />

När man sedan äter så kan det kännas<br />

som om man äter hur mycket<br />

som helst, men totalt sett kanske<br />

det inte blir så mycket trots allt. Planera<br />

därför att äta cirka sex gånger<br />

per dag, där mellanmålen är viktiga.<br />

Försök att göra det enkelt. Det är<br />

viktigare att äta något och att det<br />

är gott än att det ska ha en speciell<br />

näringssammansättning. Smörgåsar,<br />

frukt, bars eller liknande kan<br />

vara lämpligt.<br />

Om vi ser till aptitregleringen så<br />

är energität och flytande föda att<br />

föredra. Fett koncentrerar energin i<br />

maten och vatten spär ut den. Försök<br />

därför att välja bort ”light”. Välj<br />

hellre helfeta produkter samt lite<br />

extra fett eller olja i matlagningen,<br />

och dra ner på vattenrika grönsaker.<br />

Välj energitäta drycker som mjölk<br />

och juice till mat och mellanmål.<br />

Viktökningsdrinkar (gainers) kan<br />

vara ett utmärkt komplement som<br />

du kan ta till mellanmål, före/efter<br />

träning eller som en avslutning på<br />

en måltid om du vill. Experimentera<br />

med mängd och fabrikat för att hitta<br />

något som passar dig.<br />

Låt viktökningen komma långsamt.<br />

Om midjemåttet ökar mer än<br />

överarmsmåttet på båda armarna<br />

tillsammans går det för snabbt.<br />

Om detta inte ”fungerar” så rekommenderar<br />

jag en välbeprövad<br />

metod med ett ökat intag av godis,<br />

glass och läsk. Det har fungerat<br />

för många men för dig är det än så<br />

länge frivilligt.<br />

Illustration: Seth Janson<br />

KAFFE ÄR UPPIGGANDE OCH KAN UNDER<br />

VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR HJÄLPA TILL<br />

MED FETTFÖRBRÄNNINGEN.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 109


OLA WALLENGREN S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

<br />

<br />

<br />

ag tänkte prova BCAA<br />

eftersom jag hört att det kan<br />

stimulera muskeltillväxten.<br />

Fungerar det verkligen, känner<br />

man någon skillnad?<br />

Seriös byggare<br />

De livsnödvändiga grenade aminosyrorna<br />

leucin, isoleucin och valin<br />

(förkortas BCAA) omsätts flitigt i<br />

musklerna där de bland annat är<br />

byggstenar till andra aminosyror,<br />

men inte minst på grund av att de<br />

relativt obehindrat kan användas<br />

som bränsle i arbetande muskler.<br />

Tillskott av BCAA kan minska<br />

muskelnedbrytningen och eventuellt<br />

förbättra prestationen om man<br />

tar det på fastande mage innan man<br />

tränar. Detta alltså i jämförelse med<br />

att inte äta alls, eller endast med<br />

kolhydrater.<br />

Höga halter av BCAA i blodet<br />

kan minska halterna av serotonin<br />

i hjärnan under träning så att man<br />

inte känner sig lika trött, vilket i<br />

allmänhet inte förbättrar prestationen.<br />

Man har även sett att leucin<br />

stimulerar ett av de första stegen i<br />

muskeluppbyggnaden, och effekten<br />

blir speciellt tydlig i samband med<br />

styrketräning. Tillskott av leucin<br />

till proteindrinkar kan ge extra<br />

muskeluppbyggnad, men främst<br />

hos äldre och det verkar som en<br />

ökning av proteinmängden totalt<br />

har minst lika bra eller rent av större<br />

effekt.<br />

Stimulering av proteinuppbyggnad<br />

är en sak, men för att bygga nya<br />

muskler krävs fler aminosyror än<br />

bara de grenade. Mjölkprotein och<br />

aminosyretillskott med alla livsnödvändiga<br />

aminosyror (EAA) är också<br />

rika på grenade aminosyror. Intaget<br />

av BCAA är därför redan högt hos<br />

de flesta styrketränande, i vart fall<br />

de som sköter sin kost, så ytterligare<br />

tillskott av BCAA är troligtvis<br />

inte speciellt effektivt.<br />

Om man av någon anledning har<br />

ett lågt proteinintag så kan förmodligen<br />

ett tillskott i samband med<br />

träning eller till vissa måltider vara<br />

positivt.<br />

Mat vid rätt tillfälle och vanligt<br />

proteinpulver eller EAA ser jag som<br />

vettigare alternativ.<br />

nder diet dricker jag<br />

ganska mycket läsk och<br />

saft sötade med sötningsmedel,<br />

men nu har<br />

jag hört att det inte är bra för att det<br />

ökar aptiten och att man får cancer.<br />

Vad tror du?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Elin<br />

Svaret på frågan är att det beror på<br />

vad man jämför med, och vad alternativet<br />

är. Om man jämför med<br />

vanlig läsk så dämpar inte sötningsmedel<br />

hungern som socker till viss<br />

del gör, och ger därför inte samma<br />

belöning som socker. Belöningen<br />

från socker kan stimulera ytterligare<br />

intag vilket inte är bra, men är<br />

det belöning du vill ha av lightläsk<br />

så lär du bli besviken.<br />

När man lägger till sötade drycker<br />

till kosten brukar vanlig läsk ge en<br />

ökning av det totala energiintaget<br />

på ungefär 50% av energiinnehållet<br />

i läsken. Detta eftersom man normalt<br />

inte kompenserar för läskens<br />

energiinnehåll genom att äta så<br />

mycket mindre av annan mat (vilket<br />

i längden ger övervikt och fetma).<br />

Lightprodukter, å andra sidan, brukar<br />

inte påverka det totala energi-<br />

intaget på samma sätt. I förhållande<br />

till vanligt socker är därför lightprodukter<br />

nästan alltid ett bättre<br />

alternativ.<br />

Jämfört med vatten som måltidsdryck<br />

ger lightprodukter en ökad<br />

variation och smaklighet till en annars<br />

ofta otillfredsställande dietkost,<br />

vilket är bra. Men jämfört med<br />

vatten kan man inte utesluta att<br />

sötningsmedel innebär en viss hälsorisk.<br />

Från den forskning på människor<br />

som finns i dag så vet man<br />

att om en ökad hälsorisk existerar,<br />

så är den så liten att man inte lyckats<br />

upptäcka den. De sötningsmedel<br />

som är godkända anses därför<br />

som helt säkra, speciellt för normalkonsumenten.<br />

I framtiden kanske<br />

man kommer att bedöma det<br />

annorlunda så överdriven konsumtion<br />

under lång tid kanske inte är<br />

att rekommendera, men förhoppningsvis<br />

kommer inte din diet att<br />

fortsätta hela livet.


ina kompisar som är<br />

skeptiska till kosttillskott<br />

säger att effekten<br />

jag får bara<br />

är placebo. Men jag känner ju att det<br />

fungerar och träningen har aldrig gått<br />

så bra som nu. Kan det bara vara placeboeffekt?<br />

Andreas<br />

Placebo kallas de sockerpiller eller<br />

någon annan overksam behandling<br />

som man använder i studier<br />

där försökspersonerna inte vet om<br />

de får riktig behandling eller inte.<br />

Detta gör man för att om man tror<br />

att man får en verksam behandling<br />

så blir man bättre, den så kallade<br />

placeboeffekten, och effekterna av<br />

den vill man skilja från den verkliga<br />

behandlingen.<br />

Man gjorde en studie på cyklister<br />

och lät dem tro att de fick antingen<br />

placebo, 4,5 mg eller 9 mg koffein/<br />

kg kroppsvikt, men egentligen fick<br />

alla grupper sockerpiller. Studieresultaten<br />

visade tydligt att prestationerna<br />

ökade markant i takt med<br />

den upplevda dosen av verksamt<br />

ämne. Grupperna upplevde även<br />

biverkningar och mest biverkningar<br />

fick de med den meddelat högsta<br />

dosen.<br />

Placeboeffekten är därför verklig<br />

och gör att i stort sett alla kosttillskott<br />

fungerar bättre än att inte<br />

ta någonting. Om du tar ett kosttillskott<br />

och ökar 10 % i styrka så<br />

kanske 5 % beror på placeboeffekten<br />

och 5 % på preparatet. Detta<br />

ställer till det i studier eftersom det<br />

kan vara svårt att mäta upp en skillnad<br />

på 5 % och därför ser man inte<br />

effekten av preparatet, medan den<br />

verkliga och upplevda effekten mot<br />

att inte ta något alls är 10 % och helt<br />

klart märkbar.<br />

Studier som säger att ett visst<br />

tillskott inte fungerar och killen på<br />

gymmet som säger att ”det fungerar<br />

på mig” har på så vis rätt båda<br />

två. Det fungerar för att man tror att<br />

det gör det. Därför upplever man att<br />

det är så, samtidigt som man också<br />

tränar hårdare och sköter allt annat<br />

relaterat till träningen bättre. Man<br />

tar ofta tillskott i perioder då det<br />

ändå skulle ha gått bra och då tycks<br />

sambandet självklart.<br />

Placeboeffekten är alltså en tillgång<br />

som man kan utnyttja, och reklam,<br />

försäljare, kompisar, tränare<br />

och diskussioner på internetforum<br />

kan höja effekten ytterligare genom<br />

suggestion. Se bara till att du betalar<br />

så lite som möjligt för en effekt<br />

som du kan få i stort sett gratis.<br />

O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ad anser du om riskerna<br />

samt fördelarna med att<br />

dricka mjölk? Arla berättar<br />

i sin broschyr om den<br />

stora nyttan av att dagligen dricka<br />

mjölk. Själv dricker jag aldrig mjölk,<br />

bara vatten. Dr Alf Spångberg säger i<br />

en av sina böcker: ”Komjölk med sitt<br />

farliga fett är den främsta orsaken till<br />

åderförkalkning i hjärta och kärl samt<br />

i hjärnans blodkärl, den sjukdomsprocess<br />

de flesta människor dör i.”<br />

Nisse<br />

Vissa anser att mjölk är det perfekta<br />

livsmedlet och om man ser till<br />

styrketräning och bodybuilding så<br />

ligger det nära till hands. Komjölk<br />

är mycket näringsrikt och proteinet<br />

är av mycket bra kvalité och är som<br />

skräddarsytt för muskeltillväxt, vilket<br />

inte är att undra på eftersom<br />

det är till för att kalvarna skall växa<br />

ordentligt. Olika delar av proteinet<br />

ag har läst BODY ett tag nu<br />

och har verkligen blivit taggad<br />

att komma igång på allvar. För<br />

närvarande äter jag Whey 80<br />

som tillskott, och tänkte nu köpa kreatin.<br />

Jag har därför två frågor kring just<br />

kreatin och om kosttillskott allmänt.<br />

Vilka biverkningar har kreatin (finnar,<br />

ökad kroppsfetthalt, “pluffskänsla”<br />

osv)? Hur ofta och när ska jag ta<br />

både kreatin och Whey 80 för bästa<br />

effekt?<br />

Johan<br />

En del naturliga kosttillskott kan ge<br />

biverkningar, men kreatin och proteinpulver<br />

är vanligtvis inte något<br />

av dem. Det finns i dagsläget en<br />

relativt stor mängd studier som undersökt<br />

säkerheten av kreatin och<br />

man har inte sett vare sig nedsatt<br />

njurfunktion, kramper, finnar, ökad<br />

fettmassa, uttorkning, överhettning<br />

vid träning, ökad skadefrekvens<br />

eller någon annan allvarlig<br />

biverkning. Faktum är att kreatin<br />

verkar minska risken för kramp, uttorkning,<br />

överhettning och andra<br />

skador, samtidigt som det förbättrar<br />

prestationen.<br />

Magbesvär är en av de vanligaste<br />

biverkningarna. Dessa kan minskas<br />

om man sprider ut intaget över da-<br />

verkar dessutom stödja immunförsvaret,<br />

speciellt hos nyfödda, vilket<br />

eventuellt kan ha fördelar om man<br />

är sjuk eller tränar hårt. Den höga<br />

halten kalcium hjälper till att bygga<br />

ett starkt skelett och förebygga<br />

benskörhet, men det verkar också<br />

som om kalcium i sig, eller kanske<br />

även andra delar av mjölken (proteiner<br />

eller CLA), ger mindre kroppsfett<br />

och förhindrar viktuppgång.<br />

Feta mjölkprodukter innehåller<br />

en hel del mättat fett, vilket<br />

kan ge förhöjda kolesterolvärden,<br />

som i sin tur ökar risken för hjärtkärlsjukdom.<br />

Man har däremot inte<br />

sett några säkra samband mellan<br />

intag av mjölkprodukter och hjärtkärlsjukdom.<br />

Detta kan bero på att<br />

de som dricker mjölk också äter och<br />

lever nyttigare, men också på grund<br />

av att mjölk sänker blodtrycket och<br />

innehåller andra beståndsdelar som<br />

är positiva för hälsan.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

gen, minskar dosen något och löser<br />

upp kreatinet ordentligt i vätska (ca<br />

3 dl vatten per 5 g). När kreatinet är<br />

förbrukat bryts det ner till kreatinin<br />

som utsöndras via njurarna. När<br />

man tar kreatin kan kreatininvärdet<br />

i blodet vara något förhöjt, vilket<br />

normalt tyder på en njurskada, men<br />

eftersom man tar kreatin är detta<br />

fullt normalt och ofarligt.<br />

Kreatin binder ca 1-2 kg vätska<br />

i kroppen, vilket fördelar sig till<br />

största del inuti cellerna men ca 1/3<br />

hamnar utanför och en liten del av<br />

detta under huden. Det är kanske<br />

3 dl vätska som i sånt fall hamnar<br />

under huden, och det förefaller<br />

otänkbart att man skulle se plufsig<br />

ut av detta – förutsatt att man inte<br />

är i extremt bra form. En hög andel<br />

kroppsfett och mycket salt i kosten<br />

är den troligaste orsaken till att man<br />

ser plufsig ut.<br />

För bästa effekt kan du ta 2-5 g<br />

kreatin och 30 g vassleprotein före<br />

(eller under) och efter träningen,<br />

gärna tillsammans med 35-40 g<br />

snabba kolhydrater och 200-400<br />

mg liponsyra (ALA) för bästa upptag.<br />

Utöver det kan du komplettera<br />

måltider som inte innehåller någon<br />

större proteinkälla med ca 30 g proteinpulver.<br />

Överhuvudtaget råder det osäkerhet<br />

kring mjölkens effekter på<br />

hälsan beroende på ämnen som<br />

eventuellt både kan vara positiva eller<br />

negativa, till exempel olika proteiner,<br />

ökat insulinpåslag, CLA och<br />

andra tillväxtfaktorer. Vad man har<br />

sett däremot är att mjölkprodukter<br />

ökar risken för prostatacancer och<br />

eventuellt utvecklingen av ungdomsdiabetes.<br />

För hjärtat och kärlens skull finns<br />

det alltså ingen anledning att generellt<br />

undvika mjölkprodukter, snarare<br />

tvärt om. Men för den enskilde<br />

individen kan det mycket väl vara så<br />

att till exempel ett högt intag av ost<br />

kan leda till övervikt och högt kolesterol.<br />

Vill man maximera sin tillväxt<br />

så är mjölk och mjölkproteiner det<br />

självklara valet, men på längre sikt<br />

kan man kanske begränsa intaget<br />

till motsvarande en liter per dag<br />

eller något mindre.<br />

MJÖLK KAN VARA ETT PERFEKT<br />

KOMPLEMENT FÖR OSS<br />

KROPPSBYGGARE.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 125


itt mål är att gå upp<br />

i muskelmassa utan<br />

att gå upp i fett. Jag<br />

har förstått att man<br />

måste äta mer energi än man gör av<br />

med om man vill öka i muskler och då<br />

blir det väl så att man automatiskt<br />

lägger på sig fett samtidigt. Men om<br />

man är extremt noga med kosten och<br />

endast äter de få kalorier extra som<br />

det krävs för att bygga kan man då<br />

inte undvika att lägga på sig fett?<br />

Said<br />

I princip har du rätt, men det finns<br />

stora praktiska problem med detta.<br />

Enligt de beräkningar som finns så<br />

är den energimässiga kostnaden för<br />

att bygga maximalt med muskler<br />

endast cirka 50 kcal/dag och detta<br />

är ju ett väldigt litet energiöverskott<br />

edan en tid tillbaka har<br />

jag börjat ta 40 gram<br />

druvsocker och 15 gram<br />

essentiella aminosyror<br />

(EAA) före och efter träningen eftersom<br />

det skall vara optimalt för muskeluppbyggnad.<br />

Problemet är bara<br />

att jag får blodsockerfall en stund<br />

efter jag tagit drinken. Jag får hjärtklappning,<br />

blir yr och mår illa, nästan<br />

så att man vill kräkas och då går inte<br />

träningen något vidare. Kan jag göra<br />

något åt detta?<br />

Fredde<br />

Det finns mycket som tyder på<br />

att intag av kolhydrater och protein<br />

som tas upp snabbt i kroppen<br />

(som druvsocker och EAA) före/<br />

under och efter träning skapar de<br />

bästa förutsättningarna för mus-<br />

OLA WALLENGREN S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

(cirka 2 % av dagens energiförbrukning).<br />

Problemet ligger i hur man<br />

uppskattar sitt energiintag och sin<br />

energiförbrukning. Beroende på<br />

vad man gör om dagarna så varierar<br />

energiförbrukningen med cirka<br />

20 % från dag till dag (utan att man<br />

räknar med träningen). Man måste<br />

därför beräkna energibalansen varje<br />

dag för att pricka rätt.<br />

Beroende på individuella variationer<br />

och svårigheter med att uppskatta<br />

energiförbrukningen så ligger<br />

felmarginalen på ett beräknat<br />

energibehov på minst 10-15 %, även<br />

om man för en detaljerad dagbok.<br />

Likaså om man väger och mäter<br />

allt man äter så gör feluppskattningar<br />

och variationer i matens<br />

faktiska energiinnehåll gentemot<br />

tabellvärdena att felet på intagssi-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

kelbygge, så det tycker jag du skall<br />

fortsätta med. Problemet är nog<br />

inte blodsockerfall efter intag av<br />

snabba kolhydrater, utan något<br />

som man kallar för dumping.<br />

Dumping kan man få när man<br />

intar en stor mängd av något som<br />

har en väldigt hög koncentration av<br />

lösta partiklar och näringsämnen.<br />

När denna koncentrerade näringslösning<br />

i allt för hög takt kommer<br />

ner i tarmarna så kommer vatten<br />

dras dit (av osmos) och tarmen<br />

kommer fyllas upp och spännas ut,<br />

samtidigt som en kaskad av hormoner<br />

utsöndras.<br />

Detta gör bland annat så att blodet<br />

snabbt omdirigeras till lever<br />

och tarmregionen, blodtrycket faller<br />

och man kan få de symtom som<br />

du beskriver.<br />

dan även de blir minst 10-15 %.<br />

Summan av det hela blir att felet<br />

i uppskattningen av den dagliga<br />

energibalansen ligger runt 20 %<br />

och då inser man ganska snabbt att<br />

det är lönlöst och ogjort arbete att<br />

försöka pricka +2 %. För att vara<br />

säker på att ligga i positiv energibalans<br />

så måste man alltså ligga på<br />

ett beräknat överskott på cirka 20<br />

% (cirka 500 kcal) per dag, vilket<br />

också stämmer ganska bra med<br />

den generella uppfattningen om vilket<br />

energiöverskott man bör ligga<br />

på vid ”bulk”.<br />

Användning av badrumsvåg,<br />

måttband, spegel och att ”gå på<br />

känsla” är enligt mig ett bättre sätt<br />

att utvärdera energibalansen och<br />

vart åt det går med kroppssammansättningen.<br />

ag är 22 år och väger just<br />

nu 110 kilo på 180 cm. Skulle<br />

behöva gå ner tio kilo för att<br />

komma i bra form. Jag äter<br />

sex mindre mål mat om dagen och ligger<br />

på mellan 1000–1500 kalorier per<br />

dag. Dessutom tränar jag varierande,<br />

med promenader, löpning och tung<br />

styrketräning cirka en timme varje<br />

dag, så där blir det cirka 1000 kalorier<br />

minus varje dag. Kommer min kropp<br />

att förbränna alla muskler jag har<br />

innan den börjar bränna fettet som<br />

sitter på kroppen eftersom jag äter så<br />

få kalorier just nu? Eller kommer fettet<br />

att förbrännas eftersom jag tränar<br />

styrketräning hårt, och kör mycket<br />

intervallträning? Vad ska jag göra om<br />

jag inte vill förlora muskelmassan,<br />

men samtidigt vill komma i form?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Foto: Alex Danielsson<br />

Lösningen skulle kunna vara att<br />

inte blanda så koncentrerat, men<br />

eftersom druvsocker, som är monosackarider,<br />

och EAA som är fria<br />

aminosyror, är små molekyler så<br />

krävs det mycket vatten, cirka en<br />

liter i ditt fall.<br />

Bättre är därför att byta ut kolhydraterna<br />

till en källa med större<br />

molekyler, till exempel maltodextrin<br />

eller Vitargo, då behöver man<br />

inte alls lika mycket vatten (cirka<br />

3-4 dl).<br />

Om du fortfarande får problem<br />

så kan du minska på eller byta ut<br />

EAA mot hydrolyserat protein eller<br />

”vanligt” proteinpulver. Sista alternativet,<br />

som inte nödvändigtvis är<br />

sämre, är vanlig mat, som dessutom<br />

kan ha fördelarna av att vara<br />

godare och mer näringsrikt.<br />

Robert<br />

Det är ett tufft schema du har, därför<br />

tror jag att din motivation är<br />

stark vilket är en bra startpunkt för<br />

att lyckas. Enligt min uppskattning<br />

förbrukar du minst 3800 kcal vid<br />

din nuvarande vikt och träningsnivå.<br />

Och det är mycket i relation till<br />

vad du äter.<br />

För att inte muskelprotein skall<br />

användas som bränsle är det viktigt<br />

att inte ligga på för stort energiunderskott.<br />

Träningsmängden får<br />

därför inte vara för stor när man<br />

äter lite, men styrketräningen är<br />

en mycket viktig komponent för att<br />

stimulera muskeluppbyggnad och<br />

undvika muskelförlust. Generellt<br />

sett är ett större energiunderskott<br />

än cirka 100 kcal/kg fettmassa inte<br />

att rekommendera, så beroende på<br />

din nuvarande form så bör du absolut<br />

inte äta mindre än cirka 1800<br />

kcal/dag (beräknat på 20 % kroppsfett).<br />

För att undvika muskelförlust<br />

bör proteinintaget vara högt, vilket<br />

lämnar begränsat utrymme för fett<br />

och kolhydrater.<br />

Jag rekommenderar dig därför att<br />

basera din kost främst på magra<br />

proteinkällor och grönsaker och<br />

endast en liten mängd fet fisk och<br />

nötter/frö. I tillägg till detta kan du<br />

lägga till cirka 0,4-0,8 gram kolhydrater<br />

per kilo kroppsvikt i samband<br />

med träning för att orka träna hårt.<br />

Dela upp maten på tre lite större<br />

måltider per dag och däremellan,<br />

och i samband med träning tar du<br />

drinkar med 15 gram essentiella<br />

aminosyror (EAA), totalt tre-fyra<br />

gånger per dag. På detta sätt undviker<br />

du muskelförlust så gott det går<br />

samtidigt som du snabbt minskar i<br />

fettmassa.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag är sugen på att använda<br />

”Carb-blocker” vid min nästa<br />

deff. Det verkar ju speciellt<br />

bra vid måltider då man fuskar<br />

lite och äter mer kolhydrater, men<br />

fungerar det verkligen?<br />

Linda<br />

”Carb-blockers” och liknande innehåller<br />

vanligen ett extrakt av bönor<br />

(P. vulgaris) som hämmar matsmältningsenzymer<br />

att bryta ner<br />

kolhydraterna i maten, en så kallad<br />

amylashämmare. På så sätt hoppas<br />

man att kolhydraterna skall gå rakt<br />

igenom systemet utan att ge någon<br />

energi. Upp till 20 % av stärkel-<br />

an man ta isvaksbad<br />

eller gå med lite kläder<br />

ute för att öka<br />

energiförbrukningen<br />

och fettförbränningen? Det hade ju<br />

varit coolt om man kunde komma i<br />

form utan att anstränga sig.<br />

Anton<br />

Visst hade det varit coolt att<br />

komma i form utan att anstränga<br />

sig, men det är väldigt få förunnat.<br />

Frågeställningen är intressant<br />

men att gå med lite kläder<br />

är i alla fall ingen snabb genväg.<br />

Kroppen försöker alltid hålla<br />

37°C och om man sänker temperaturen<br />

runt omkring så går det<br />

åt mer energi för uppvärmning,<br />

så kallad termogenes. Speciellt<br />

möss är väldigt bra på att öka<br />

energiförbrukningen när det blir<br />

kallt eftersom de har väldigt aktivt<br />

brunt fett. Brunt fett är fett-<br />

ur mycket protein kan<br />

man äta egentligen<br />

innan det blir skadligt?<br />

Vissa säger att man kan<br />

få skador på njurarna men jag känner<br />

många som äter 300-400 gram<br />

protein per dag utan märkbara biverkningar.<br />

Joakim<br />

Det finns tyvärr inget säkert svar<br />

på din fråga. Hittills finns det inte<br />

mycket data som pekar på att intag<br />

upp till 3-4 gram/kg kroppsvikt<br />

skulle vara skadligt, men det saknas<br />

långtidsstudier och det finns ett antal<br />

områden som man är lite osäker<br />

kring. Höga proteinintag ökar kalciumutsöndringen,<br />

vilket i teorin<br />

skulle kunna leda till benskörhet. Nu<br />

är högt proteinintag trots allt ingen<br />

sen i maten kan undgå absorption<br />

i tarmen när man samtidigt tar en<br />

amylashämmare av bönextrakt. Det<br />

gäller alltså bara stärkelse, och inte<br />

enklare sockerarter i till exempel<br />

läsk och godis. Man får också räkna<br />

med att när bakterierna i tjocktarmen<br />

bryter ner stärkelsen så bildas<br />

det energi som tas till vara av kroppen.<br />

Från en kolhydratrik måltid<br />

med 800 kcal så är det kanske bara<br />

40 kcal (5 %) som inte tas upp. Då<br />

upptaget av kolhydrater hämmas så<br />

kan även GI-värdet på måltiden sänkas<br />

med cirka 30 %, och det verkar<br />

även som om mättnaden efter måltiden<br />

kan förändras.<br />

väv med mycket mitokondrier<br />

och har därför hög kapacitet att<br />

bilda värme. Länge trodde man<br />

att människans bruna fett, som<br />

främst finns i området under<br />

halsen, hade väldigt låg aktivitet,<br />

men med nya mätmetoder har<br />

man sett att bara ett par timmar<br />

i kallare klimat ökar aktiviteten i<br />

det bruna fettet. Variationen mellan<br />

personer verkar stor och det<br />

är främst hos de med lite fett på<br />

kroppen som aktiviteten ökar.<br />

Om man sänker inomhustemperaturen<br />

från 22°C till 16°C utan<br />

att ta på sig mer kläder så ökar<br />

energiförbrukningen med cirka<br />

10 kcal/timme. Fyra timmars<br />

småfrysande per dag motsvarar<br />

alltså cirka 0,4 kg fett på en 3<br />

månaders deff, under förutsättning<br />

att du inte äter mer på grund<br />

av allt frysande. Äter du till exempel<br />

ett ½ äpple eller 30 gram<br />

riskfaktor för benskörhet, vilket kan<br />

bero på att protein även ökar upptaget<br />

av kalcium i tarmen och påverkar<br />

bentätheten positivt på andra<br />

sätt. Styrketränar man dessutom så<br />

motverkar det benskörhet så risken<br />

blir lägre.<br />

Nästan allt protein som man äter<br />

används som bränsle och de kväverika<br />

restprodukterna måste utsöndras<br />

via njuren, främst i form av urea.<br />

Blodgenomströmningen och filtreringen<br />

i njurarna ökar därför vid<br />

högt proteinintag, men det är inget<br />

som man tror är negativt så länge<br />

man är frisk. Njurproblem är däremot<br />

inget som ger symtom förrän<br />

det gått väldigt långt, så om man<br />

märker av det så är det vanligtvis<br />

redan för sent. Proteinet bryts ner<br />

till bland annat urea i levern, och<br />

I vissa (dock inte alla) studier bidrar<br />

amylashämmare till en något<br />

större viktnedgång. Effekterna är<br />

dock osäkra. Det saknas stora bra<br />

studier, och resultaten varierar<br />

bland annat på grund av olika dos<br />

och kvalité på bönextrakten. Cirka<br />

1500 mg extrakt per dag eller 500-<br />

750 mg/måltid kan vara en effektiv<br />

dos.<br />

Jag tycker inte ”Carb-blockers”<br />

är något att satsa på eftersom man<br />

lätt kan få dessa effekter via en<br />

genomtänkt kost. Många minskar<br />

ju ändå ner på sitt kolhydratintag<br />

eller använder en lågkolhydratdiet,<br />

och då finns det ju ingen poäng alls<br />

kokt pasta mer per dag så går det<br />

jämt upp. Ett annat alternativ är<br />

att promenera 10 minuter mer<br />

per dag, det ökar energiförbrukningen<br />

ungefär lika mycket.<br />

Att bada i 18-gradigt vatten<br />

ökar energiförbrukningen lite<br />

mer, cirka 150 kcal/timme, men<br />

det är under förutsättning att<br />

man fryser så att man skakar,<br />

en ganska plågsam metod alltså.<br />

Jag hade hellre promenerat i en<br />

halvtimma än att ligga och skaka<br />

i ett badkar i en timma (OBS! det<br />

kan vara farligt att kyla ner sig<br />

för mycket). Sänka inomhustemperaturen<br />

kan man ju alltid göra,<br />

det är om inte annat bra för miljön,<br />

eller klä sig mer sparsamt<br />

men effekten är alltså nästan<br />

marginell. Man får väga obehaget<br />

att frysa mot alternativen att<br />

äta lite mindre eller röra sig mer.<br />

Valet är ditt.<br />

risken finns för att levern inte hinner<br />

med om proteinintaget blir för<br />

högt. Man har observerat tecken<br />

på detta vid intag på mellan 4 till 9<br />

gram/kg kroppsvikt då personerna<br />

blev illamående och fick diarré, man<br />

kan även se påverkan på bland annat<br />

nervsystemet.<br />

Levern kan långsamt öka sin kapacitet<br />

för att tillverka urea, så det är<br />

främst snabba och stora ökningar<br />

av intaget som tros skapa problem.<br />

Naturligtvis finns det en övre gräns<br />

som man ännu inte riktigt vet var<br />

den ligger. Därför brukar man inte<br />

rekommendera mer än cirka 3 gram<br />

protein per kilo kroppsvikt.<br />

Jag ser heller igen anledning att<br />

gå mycket högre än så även om det<br />

inte skulle vara skadligt. Proteinnedbrytningen<br />

ökar i takt med ökat<br />

med amylashämmare. För att sänka<br />

blodsockersvaret efter måltiden är<br />

det bättre att välja kolhydrater med<br />

lägre GI, ta mindre mängd kolhydrater<br />

och äta dem i en sammansatt<br />

måltid. Äter man det mesta<br />

av dagens kolhydrater i samband<br />

med träningen så kan ju effekterna<br />

av en amylashämmare mycket väl<br />

motverka syftet med näringstajmingen.<br />

Om tanken är att ta amylashämmare<br />

vid enstaka ”fuskmåltider”<br />

så blir ju effekten i det stora hela<br />

mycket liten (som jag visade ovan).<br />

Det är bättre att försöka begränsa<br />

intaget lite vid de tillfällena i så fall.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

intag, utan att det högre intaget<br />

ger mer stimulans till muskeluppbyggnad.<br />

Man kan likna det vid att<br />

”ekorrhjulet” snurrar fortare utan<br />

att man kommer någonstans. Den<br />

ökade nedbrytningen fortsätter<br />

däremot även när man sänker proteinintaget<br />

igen. Det tar cirka 10-20<br />

dagar innan man har minskat nedbrytningen<br />

efter en sänkning av<br />

proteinintaget. Man verkar därför<br />

bli mer negativt påverkad av enstaka<br />

dagar med lågt intag om man<br />

äter väldigt mycket protein vilket<br />

kan vara en nackdel.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85


ag funderar på att köpa en<br />

våg som mäter kroppsfett<br />

men undrar om de egentligen<br />

är något att ha. Vilken är<br />

bästa metoden att själv mäta kroppsfettet<br />

med?<br />

Karin<br />

Vågar som mäter kroppsfett gör<br />

det genom att skicka en svag ström<br />

från ben till ben så att man kan mäta<br />

det elektriska motståndet (impedansen)<br />

mellan fötterna. Detta<br />

kallas Bioimpedansanalys (BIA).<br />

Det elektriska motståndet är mest<br />

beroende på vattenhalten i kroppen<br />

så det är den som mätningen<br />

främst speglar. Från impedansen<br />

ag både är glutenallergisk<br />

och laktosintolerant, och<br />

undrar vad jag bör äta för att<br />

öka i muskelmassa?<br />

Jakob<br />

När man är glutenintolerant (celiaki)<br />

så tål man inte proteinet gluten<br />

som finns i vete, råg och korn. De<br />

får istället ersättas av ren havre eller<br />

andra glutenfria gryn och mjölsorter.<br />

Det finns även en hel del<br />

glutenfria specialprodukter, som till<br />

exempel bröd, pasta och glutenfria<br />

mjölmixer man kan använda.<br />

Laktosintolerans innebär att man<br />

inte kan bryta ner mjölksockret<br />

(laktos) i tarmen och om man äter<br />

för mycket laktos får man besvärande<br />

gaser, diarré och magsmärtor.<br />

De flesta tål en del laktos ändå<br />

och kan oftast äta upp till cirka fem<br />

gram per dag, vilket innebär att<br />

man kan äta en del lagrade hårdostar<br />

och en mindre mängd av till<br />

exempel kesella eller keso. Vill man<br />

vid något tillfälle äta mer laktos kan<br />

fter att ha tränat seriöst i<br />

tre år är jag nu sugen på<br />

att tävla. Jag inser att det<br />

kanske ligger ett par år<br />

i framtiden eftersom jag tycker att<br />

jag behöver mer massa. Jag väger 85<br />

kg och är i hyfsad form. Man kan se<br />

magrutor, men inte så tydligt (12 %<br />

kroppsfett kanske?). Jag har aldrig<br />

bulkat eller deffat och är nu lite tveksam<br />

om jag skall deffa först innan jag<br />

bulkar upp mig lite, man vill ju inte bli<br />

allt för fet. Hur ska jag göra?<br />

Emil<br />

För att öka snabbt i muskelmassa får<br />

man inte vara allt för rädd att lägga<br />

på sig en del fett. Att försöka hålla<br />

en allt för låg mängd kroppsfett kan<br />

begränsa tillväxten eftersom man<br />

hela tiden måste vara lite restriktiv<br />

med hur mycket man stoppar i sig.<br />

O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

så försöker man därifrån uppskatta<br />

fettprocenten men det kan aldrig bli<br />

speciellt exakt. I billiga vågar så är<br />

dessutom det elektriska mätfelet<br />

ganska stort vilket gör dem ännu<br />

osäkrare. En lite dyrare BIA som<br />

mäter både med fotplattor och med<br />

handtag är att föredra eftersom den<br />

förhoppningsvis är av bättre kvalité<br />

och kan mäta hela kroppen. Även<br />

på de bättre BIA-apparaterna kan<br />

mätfelet vara upp till 3-8 % kroppsfett<br />

och kanske mer om man ligger<br />

väldigt lågt i fett eller har mycket<br />

muskler. Mätningarna kan skilja sig<br />

en hel del från dag till dag. Det är<br />

därför viktigt att mäta sig under<br />

exakt samma förutsättningar och<br />

man ta tabletter med laktasenzym.<br />

Det finns numera en hel del laktosfria<br />

produkter att välja mellan<br />

så att man kan äta mjölk, yoghurt<br />

med mera. Celiakiförbundet har bra<br />

information för gluten och laktosintoleranta.<br />

Gluten- och laktosfri kost innebär<br />

därför inga näringsmässiga<br />

begränsningar som skulle påverka<br />

ökningar i muskelmassa negativt.<br />

Ett extra proteintillskott kan vara<br />

behändigt och du bör i så fall välja<br />

ett proteinpulver med mycket låg<br />

kolhydrathalt (om det är gjort av<br />

mjölk), till exempel vassleisolat eller<br />

kasein. Fria aminosyror, ägg- eller<br />

sojapulver går naturligtvis också<br />

bra. Som kolhydratkällor väljer du<br />

lämpligen potatis, ris, havre och en<br />

hel del frukt och grönsaker. För att<br />

gå upp i vikt och lägga på dig muskelmassa<br />

så får du försöka öka dina<br />

portioner något och kanske lägga<br />

till en extra måltid. Om inte det hjälper<br />

så kan du lägga till lite mer fett i<br />

matlagningen.<br />

Det finns mycket som tyder på att<br />

kroppen strävar mot ett normalläge<br />

vad det gäller fettmängd, den så<br />

kallade ”set-pointen”, och om man<br />

ligger under denna mängd så kommer<br />

man lättare lägga på sig fett för<br />

att nå sin set-point. Ligger man över<br />

sin set-point så är det dessutom<br />

lättare att bli av med fettet och behålla<br />

musklerna vid en deff. Därmed<br />

inte sagt att man kan bli hur fet som<br />

helst utan negativa konsekvenser,<br />

som till exempel insulinresistens,<br />

ökad inflammation och minskad<br />

proteinsyntes. Män bör därför hålla<br />

sig under cirka 20 % och kvinnor<br />

under 32 % kroppsfett.<br />

För att en bulk över sin set-point<br />

ska bli så bra som möjligt får man<br />

försöka hålla normalläget så lågt<br />

som möjligt. Detta gör man först<br />

och främst genom att träna, men<br />

flera dagar i rad för att få ett bra<br />

medelvärde, då får man känsligare<br />

mätningar och kan lättare se förändringar.<br />

Alternativet till BIA är kaliper, alltså<br />

en tång som mäter tjockleken på<br />

hudveck på utvalda delar av kroppen.<br />

Från hudveckens tjocklek uppskattar<br />

man densiteten på kroppen<br />

och därifrån mängden kroppsfett.<br />

Med denna metod uppskattar man<br />

därför totala mängden fett i kroppen<br />

genom att mäta underhudsfettet.<br />

Kalipern är dessvärre inte mer<br />

exakt än BIA, alltså cirka 3-8 % felmarginal.<br />

Kalipern är däremot något<br />

bättre på att mäta förändringar<br />

men man måste vara relativt duktig<br />

inte bara styrketräning, utan också<br />

lite konditionsträning (gärna intervaller).<br />

Kosten bör vara rik på protein,<br />

grönsaker, bär och frukt och<br />

övriga kolhydrater bör vara relativt<br />

oraffinerade. Fet fisk eller fiskolja<br />

och eventuellt grönt te kan också<br />

vara positivt.<br />

Jag föreslår att man börjar en bulk<br />

något under sitt normalläge, som<br />

kanske är runt 10 % kroppsfett för<br />

dig, och sedan går upp sakta men<br />

säkert till cirka 18 %. Sedan går man<br />

på en intensiv diet för att gå ner till<br />

cirka 10 % igen. För din del kan det<br />

bli en viktökning på cirka 18-20 kg<br />

på cirka 30-35 veckor, följt av en<br />

viktnedgång under cirka 10 veckor<br />

och om allt har gått bra så väger du<br />

kanske 7 kg mer.<br />

Man ska inte tro att det bara är<br />

att överäta för att få muskler. Trä-<br />

på att göra mätningen (man kan inte<br />

göra den själv) och ha en kaliper<br />

med bra noggrannhet för detta (Harpenden).<br />

Det billigaste alternativet<br />

är att använda en vanlig kroppsvåg,<br />

ett måttband och en billigare kaliper<br />

(till exempel Slim Guide), då kan<br />

man få en ganska god uppfattning<br />

om var åt det pekar. Du som gillar<br />

smidighet och kanske inte har någon<br />

som kan hjälpa till med kalipermätningar<br />

kan skaffa en BIA men ta<br />

resultaten men en stor nypa salt.<br />

Spegeln kan vara lurig eftersom vad<br />

man ser är väldigt subjektivt, men i<br />

slutändan är det nog ändå hur man<br />

ser på sig själv som räknas, inte vad<br />

en kroppsfettsvåg säger.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

nings- och kostupplägget måste<br />

naturligtvis vara så effektivt att det<br />

finns potential för muskelökningar.<br />

Överäter man utan vettig träning så<br />

blir man bara fetare till ingen nytta<br />

och riskerar dessutom att förlora<br />

muskler när man går ner igen. Om<br />

man upplever att sitt normalläge<br />

för kroppsfettet ligger högt, närmare<br />

20 än 10 % (för män), så bör<br />

man i första hand se över sin träning<br />

och kostvanor så att man utan<br />

större ansträngning ligger lite lägre.<br />

Kvinnor bör vara mer försiktiga i<br />

svängarna eftersom potentialen för<br />

muskeltillväxt är lägre och de har<br />

svårare att snabbt minska i fettvikt,<br />

men principen är den samma.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Foto: Seth Janson


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ÄR BEGREPPET "PUMP" BEKANT?<br />

DENNA GÅNG FRÅGAS DET OM<br />

JUST DET. BLAND ANNAT.<br />

m jag vill bygga muskler,<br />

så anser jag att jag<br />

måste äta en del kolhydrater,<br />

fett och protein,<br />

men vissa säger att jag bör fettladda<br />

istället. Innebär detta att jag<br />

ska utesluta nästan alla kolhydrater<br />

ur min kost eller jag ska äta mer fett<br />

utöver min vanliga kost?<br />

Rickard<br />

Intensiv styrketräning är främst en<br />

anaerob aktivitet, vilket gör att det<br />

är mest kolhydrater som går åt under<br />

styrketräningspassen. Förråden<br />

med kolhydrater behöver inte vara<br />

fulla för att man ska kunna prestera<br />

maximalt men en viss tillgång på<br />

kolhydrater behövs ändå.<br />

Ett styrketräningspass kan förbruka<br />

cirka 50-120 gram kolhydrater,<br />

men det varierar naturligtvis<br />

beroende på vem man är och hur<br />

länge och hårt man tränar. Under<br />

en relativt inaktiv vilodag så förbrukar<br />

man cirka 150-200 gram<br />

kolhydrater så minst 200-300 gram<br />

kolhydrater per dag behövs för att<br />

man ska kunna träna hårt och öka<br />

i muskler.<br />

Tillsammans med ett tillräckligt<br />

proteinintag så innebär detta att<br />

minst 55 % av energin i maten bör<br />

komma från kolhydrater och protein,<br />

vilket lämnar 45 % kvar till fett.<br />

Fett som energikälla ger dig däremot<br />

inga fördelar i styrketräningen<br />

så att försöka hålla tillbaka på kolhydratintaget<br />

så mycket finns det<br />

ingen anledning till. Kombinerar du<br />

med konditionsträning så behöver<br />

du öka kolhydratintaget ytterligare<br />

för att prestera på topp.<br />

Vid ett överskott av kolhydrater så<br />

finns alltid möjligheten att de lagras<br />

in som glykogen i musklerna för användning<br />

vid ett senare tillfälle istället<br />

för att omvandlas till fett. Ett<br />

överskott av fett kan inte annat än<br />

att lagras in i fettreserverna under<br />

huden eller i buken.<br />

En liten mängd (cirka 2-4 hekto)<br />

fett kan lagras i muskelcellerna, så<br />

kallade intramyocellulära triglycerider.<br />

Detta fett kan vara en värdefull<br />

energikälla för någon som konditionsidrottar,<br />

men inte för någon<br />

som styrketränar.<br />

Fett ska ingå i en muskeluppyggande<br />

kost (cirka 20-35 % av energin)<br />

men det finns alltså ingen anledning<br />

att överdriva intaget.<br />

et finns en hel del<br />

kosttillskott som<br />

ökar ”pumpen” man<br />

känner när man styrketränar.<br />

Finns det någon speciell<br />

mat som skulle kunna göra samma<br />

sak?<br />

Lelle<br />

”Pump” uppstår när blod strömmar<br />

till den arbetande muskeln<br />

så att den blir blodfylld och ”uppumpad”.<br />

Om man lätt får pump<br />

är det ofta ett tecken på att det<br />

går framåt i träningen och man<br />

både har ätit väl och haft en bra<br />

återhämtning. Hur viktigt pumpen<br />

är för muskeltillväxten är<br />

inte helt klarlagt, men sannolikt<br />

är den bra eftersom näringstillförseln<br />

ökar med ökat blodflöde<br />

och muskelcellen tänjs ut extra<br />

när muskeln är blodfylld.<br />

Kväveoxid (NO) är ett av de<br />

ämnen som vidgar blodådrorna<br />

så att blodflödet ökar. Arginin<br />

är den aminosyra som kroppen<br />

använder vid tillverkningen av<br />

NO, och det är därför det finns<br />

arginin eller citrullin i ”pumptillskotten”.<br />

Det finns inget<br />

motsvarande i matväg, men<br />

proteinrik kost innehåller en<br />

hel del arginin. Flavonoider är<br />

däremot en grupp ämnen som<br />

inverkar positivt på kärlväggens<br />

bildning av NO. Flavonoidrik mat<br />

som till exempel mörk choklad,<br />

rödvin och te har visat sig öka<br />

blodflödet och samtidigt sänka<br />

blodtrycket. Flavonoider är antioxidanter<br />

som det finns rikligt<br />

av i frukt och grönsaker så<br />

det bör man äta mycket av i en<br />

”pumpvänlig” kost. Rödvinet är<br />

kanske klokare att byta ut mot<br />

druvjuice när man tränar.<br />

Insulin är det hormon som<br />

kraftigast aktiverar NO och styr<br />

näringsrikt blod till muskeln.<br />

Snabba kolhydrater, speciellt<br />

tillsammans med protein, stimulerar<br />

insulinproduktionen<br />

kraftigt och är därför lämpligt<br />

att äta före träningen för lite extra<br />

pump.<br />

Intressant nog är det också<br />

antioxidantrika livsmedel som<br />

mörk choklad, kanel och grönt<br />

te som visat sig vara positiva för<br />

insulinkänsligheten. En frukost<br />

med te, gröt med kanel, sylt<br />

och juice, frukt till mellanmål<br />

och mörk choklad efter en lunch<br />

med mycket grönsaker, samt en<br />

tallrik minimjölk med flingor och<br />

blåbärssylt innan träningen kan<br />

alltså utgöra en ”pumpvänlig”<br />

kost.<br />

Ärligt talat så är jag dock tveksam<br />

till om detta är avgörande<br />

i längden, eftersom det finns så<br />

många faktorer som styr blodflödet<br />

och muskeltillväxten. Och<br />

hur man tränar kommer först på<br />

den listan.<br />

ag har haft mycket kontakt<br />

med en före detta bodybuilder<br />

som påstår att man ska<br />

ligga på ett intag av 3 gram<br />

protein per kilo kroppsvikt om dagen.<br />

Men det är ganska svårt att få i sig<br />

den mängden, så jag undrar, vad är en<br />

tillräcklig mängd protein för att fortfarande<br />

kunna gå upp i vikt?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Robert<br />

För att gå upp i vikt och öka i muskelmassa<br />

krävs först och främst<br />

ett energiöverskott. Man måste<br />

äta mer än man gör av med, helt<br />

enkelt. Gör man inte det så kvittar<br />

det nästan hur mycket protein man<br />

stoppar i sig.<br />

Eftersom protein är kroppens<br />

byggstenar så krävs det alltid en<br />

viss mängd protein för att underhålla<br />

och reparera kroppens muskler<br />

och organ, samt att bilda en hel<br />

del olika hormoner. För någon som<br />

inte tränar så är det behovet cirka<br />

0,6 gram per kilo kroppsvikt.<br />

Tränar man så utsätter man kroppen<br />

för större slitage och skapar<br />

därmed ett större reparationsbehov,<br />

samtidigt som en del protein<br />

också används som bränsle under<br />

själva träningen. Proteinbehovet<br />

blir då cirka 1,2 gram per kilo.<br />

Om man lägger till en säkerhetsmarginal<br />

för individuella variationer,<br />

och ett extra utrymme för tillväxt,<br />

så hamnar man på 1,7 till 2,2 gram<br />

per kilo. Detta stämmer ganska väl<br />

med de observationer man gjort på<br />

styrketränande i olika studier, där<br />

man sett större ökningar i styrka<br />

och muskler med ett intag upp till<br />

cirka 2 gram per kilo.<br />

Intag av fria aminosyror eller<br />

vassle som är lättsmält och tas upp<br />

snabbt i kroppen ökar aminosyrenivåerna<br />

i blodet snabbt. I samband<br />

med styrketräning kan det vara<br />

speciellt bra eftersom höga halter<br />

aminosyror kan stimulera muskeluppbyggnaden.<br />

Vid höga proteinintag<br />

(över cirka 3 gram per kilo) har<br />

man sett att proteinnedbrytningen<br />

ökar och aminosyrornas stimulerande<br />

verkan avtar. Så mer är inte<br />

alltid bättre.<br />

Tillsammans med energiöverskott<br />

och hård träning är ett proteinintag<br />

på cirka 2-2,5 gram per kilo kroppsvikt<br />

lagom, och ger utrymme för lite<br />

högre intag runt träningen.<br />

Foto: Seth Janson


OLA WALLENGRENS V A R A R P Å F R Å G O R<br />

ör bästa återhämtning<br />

efter styrketräningspassen<br />

försöker jag så snabbt<br />

som möjligt få i mig ordentligt<br />

med kolhydrater men samtidigt<br />

tycker jag det är rätt krångligt<br />

med alla pulver, riskakor och bananer<br />

i omklädningsrummet. Hur mycket<br />

kolhydrater måste man egentligen få i<br />

sig direkt efter styrkepasset för bästa<br />

återhämtning?<br />

Magnus<br />

Först och främst så finns det inga<br />

egentliga ”måsten” när det kommer<br />

till din egen träning, det är du som<br />

bestämmer. För det andra så är det<br />

alltför vanligt att styrketränande<br />

själv höjer upp tumregler till ”måsten”<br />

och ”lagar”. Och det är rätt onödigt<br />

eftersom många så kallade tumregler<br />

är ganska dåligt underbyggda<br />

med fakta och mycket väl kan visa sig<br />

vara något felaktiga.<br />

Ett ganska bra exempel på det är<br />

behovet av kolhydrater efter styrketräning<br />

för att förbättra muskeluppbyggnaden.<br />

Det har nämligen visat<br />

sig inte vara speciellt viktigt alls så<br />

länge man får i sig tillräckligt med<br />

protein (och förmodligen också tillräckligt<br />

med energi) efter träningen.<br />

I en studie så satte man i sig 128 gram<br />

protein på sex timmar efter träning,<br />

och då gjorde extra kolhydrater ingen<br />

skillnad. Men om man äter mycket<br />

mindre än så är det troligtvis positivt<br />

med kolhydrater, eftersom man<br />

då också tillför tillräckligt med energi.<br />

Styrketräningen förbrukar en del<br />

kolhydrat, cirka 1 gram/kg kroppsvikt<br />

per timme, och den mängden<br />

bör man fylla på fram tills man tränar<br />

nästa gång för att orka träna<br />

hårt pass efter pass. Det är främst<br />

mängden som är det viktiga och en<br />

normalkost med cirka 50 % av energin<br />

från kolhydrater kan räcka, bara<br />

man äter tillräckligt mycket.<br />

Vad man däremot kan säga är att<br />

inlagringen är effektivare i upp till ca<br />

2 tim efter träningen, och då verkar<br />

kolhydrater med högt GI vara mer effektivt,<br />

men inte nödvändigt. Om det<br />

är 0 eller 30 min efter träningen man<br />

äter kolhydrater har alltså igen väsentlig<br />

betydelse. Det går naturligtvis<br />

också bra att inta ca 1/3 av dessa<br />

kolhydrater före eller under passet<br />

för att tillföra lite energi och spara<br />

lite på kolhydraterna i musklerna. Intag<br />

av snabba kolhydrater i samband<br />

med träning är därför mest betydelsefullt<br />

om man ”deffar” eller försöker<br />

”bygga” och ”bränna” under samma<br />

tidsperiod, eftersom man då kan skapa<br />

ett överskottsintag av kolhydrater<br />

vid träningen som lagras in effektivt<br />

så att man så snart som möjligt kan<br />

återgå till fettförbränningsfasen med<br />

negativ energibalans.<br />

OM NUTRITION<br />

är jag försöker gå ner<br />

i vikt varierar viktnedgången<br />

väldigt från<br />

gång till gång och<br />

verkar inte riktigt stämma överrens<br />

med storleken på energiunderskottet.<br />

Det sägs ofta att man måste<br />

förbränna 7000 kcal för att gå ner<br />

ett kilo fett men hur kan det stämma<br />

när fett innehåller 9 kcal/g?<br />

Towe<br />

Du bör tänka på att det är mycket<br />

svårt att veta det exakta energiunderskottet,<br />

samt att kroppsvikten<br />

varierar från dag till dag vilket gör<br />

att det är svårt att veta vad man<br />

ag är en kille som har tränat<br />

seriöst i över sex år på gym,<br />

och tagit kosttillskott i fyra<br />

år. På senare tid har jag blivit<br />

mer och mer orolig för risken för<br />

oavsiktlig doping genom kosttillskott.<br />

Jag vill vara ren och vill inte behöva<br />

komma in till en dopingkontroll och bli<br />

positiv för något jag inte har gjort. Att<br />

bli avstängd skulle förstöra en del av<br />

mitt liv och skulle ta knäcken på mig.<br />

Vad är det egentligen som stämmer<br />

gällande kosttillskott? Vilka tillskott<br />

kan man ta om man vill vara säker på<br />

att inte få i sig något otillåtet? Uppskattar<br />

alla svar jag kan få. Jag vill ju<br />

hålla byggningen vid liv, på ett rent<br />

sätt!<br />

Michael<br />

Jag förstår din oro, och tyvärr är den<br />

inte helt obefogad. I flera internationella<br />

studier har man hittat otillåtna<br />

prohormoner, eller till och med anabola<br />

steroider i kosttillskott. Det har<br />

nästan alltid handlat om spår av dopingklassade<br />

ämnen, som uppstått<br />

via så kallad förorening av kosttill-<br />

egentligen väger. För att få ett relativt<br />

exakt värde på kroppsvikten<br />

krävs oftast 7 dagars medelvärde.<br />

Vad man däremot kanske inte<br />

tänker på är att de flesta kroppssammansättningsmetoder<br />

mäter<br />

”rent” fett, som har ett energivärde<br />

på ca 9440 kcal/kg. Om<br />

man går ner i rent fett så krävs det<br />

alltså ett underskott på 9440 kcal<br />

för att gå ner ett kilo. Fettväv innehåller<br />

däremot ca 15 % vatten, vilket<br />

räknas som fettfri massa. För<br />

att gå ner ett kilo fettväv så krävs<br />

det alltså ett underskott på cirka<br />

8000 kcal. Det är inte ovanligt att<br />

man förlorar en liten del muskler<br />

skott. Den vanligaste förklaringen<br />

är att maskinparken, som också använts<br />

till annan produktion, inte rengjorts<br />

tillärckligt noggrannt. Detta är<br />

dock vanligast i USA eftersom vissa<br />

prohormoner är tillåtna där, men även<br />

preparat från Tyskland och andra delar<br />

av Europa har identifierats. Däremot<br />

finns det mig veterligen endast<br />

ett fall med en svensk tillverkare de<br />

senaste 15 åren.<br />

Vissa prohormoner, närbesläktade<br />

substanser, antiöstrogener eller<br />

andra preparat som säger sig manipulera<br />

hormonnivåerna på ett sätt<br />

som motsvarar doping säljs faktiskt<br />

i Sverige och de bör du naturligtvis<br />

undvika helt. Dessa ”gråzonspreparat”<br />

är att betrakta som doping men<br />

säljs ändå pga oklarheter kring eventuell<br />

läkemedelsklassning. Var också<br />

uppmärksam på bantningspreparat<br />

som kan innehålla efedrin eller andra<br />

otillåtna stimulantia.<br />

För att undvika oavsiktlig doping<br />

kan du tänka på följande: 1) Välj pulver<br />

framför kapslar/tabletter, och helst<br />

pulver med en eller få ingredienser.<br />

under en diet och det är vanligt att<br />

räkna med att 20-30% av viktnedgången<br />

är fettfri massa (till viss del<br />

muskler). Energiinnehållet i fettfri<br />

massa är cirka 900 kcal/kg, så det<br />

helt avgörande i vilka proportioner<br />

man förlorar fett respektive fettfri<br />

massa är hur mycket viktförlusten<br />

”kostar” i energiunderskott. Om vi<br />

räknar med att viktförlusten består<br />

av 75 % fett och 25 % fettfri<br />

massa så krävs ett energiunderskott<br />

på cirka 7300 kcal. Tumregeln<br />

om 7000 kcal per kg kan<br />

alltså stämma väldigt dåligt från<br />

fall till fall men stämmer ganska<br />

väl på ”normalpersonen”.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Detta minskar risken för förorening.<br />

2) Välj tillverkare som inte tillverkar<br />

prohormoner/”gråzonspreparat”<br />

eller som kan garantera att produktionslinjerna<br />

är helt åtskilda. 3) Vid<br />

minsta tveksamhet så bör du höra<br />

av dig till tillverkaren (inte återförsäljaren)<br />

så kan de redogöra för vilka<br />

kvalitetsrutiner de har. 4) Svensktillverkat<br />

verkar säkrare, men är ingen<br />

garanti.<br />

Du ska vara skeptisk men behöver<br />

inte vara paranoid. Det finns trots<br />

allt en hel del dopingtestade svenska<br />

elitidrottsmän som använder kosttillskott<br />

utan problem. Dock - om man<br />

mot förmodan skulle testa positivt<br />

så är det sannolikt så att man blir<br />

fälld eftersom omvänd bevisbörda<br />

råder. Det är också svårt att bevisa<br />

sin oskuld när man trots allt tagit<br />

kosttillskottet och varit medveten<br />

om riskerna.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag har börjat dricka tre proteindrinkar<br />

(40 gram protein)<br />

per dag som extra proteintillskott.<br />

Jag har hört att protein<br />

är vätskedrivande och tycker att jag<br />

märker av det eftersom jag måste<br />

kissa mycket oftare nu och är därför<br />

orolig för att bli uttorkad.<br />

Hur mycket extra behöver jag<br />

dricka?<br />

Fabian<br />

Allt protein som vi stoppar i oss och<br />

som inte byggs in i kroppsvävnaderna<br />

(förhoppningsvis musklerna)<br />

an hör ofta att<br />

fettförbränningspreparat<br />

inte fungerar<br />

men jag skulle<br />

ändå vilja prova något som kanske<br />

hjälper till när man ska gå ner i vikt.<br />

Jag har tänkt prova grönt te och<br />

undrar om det är värt att testa?<br />

Anna<br />

Grönt te (Camellia sinensis) har<br />

potentiellt många positiva hälsoeffekter.<br />

Minskad risk för vissa<br />

cancerformer, hjärt-kärlsjukdom,<br />

diabetes, förbättrad insulinkänslighet<br />

och antiinflammatoriska<br />

egenskaper är några positiva<br />

effekter. Polyfenolerna (främst<br />

katekinerna) i grönt te är kraftiga<br />

antioxidanter och man tror<br />

att dessa står för en del av effekterna.<br />

I en del studier (men långt ifrån<br />

alla) har man sett att grönt te ger<br />

något bättre resultat vid viktnedgång<br />

men den tydligaste ef-<br />

används som bränsle. En liten del<br />

av proteinet kan inte förbrännas<br />

och måste utsöndras via urinen i<br />

form av en molekyl som kallas urea.<br />

Äter man mycket protein så måste<br />

mycket urea utsöndras via njurarna<br />

och ut i urinen.<br />

Eftersom njurarna inte kan koncentrera<br />

urinen mer än till en viss<br />

gräns så kommer de ökade ureamängderna<br />

dra med sig en viss del<br />

vatten. Man kan räkna med minst<br />

5-6 dl mer urin per 100 gram protein,<br />

så i ditt fall skulle det innebära<br />

cirka 6-7 dl mer urin. Om du blandar<br />

fekten är faktiskt att det förhindrar<br />

viktuppgång. Katekinerna i<br />

grönt te hämmar nedbrytningen<br />

av stresshormonet noradrenalin<br />

vilket ökar energiförbrukningen<br />

lite grann (cirka fem procent)<br />

och gör kroppen mer benägen att<br />

använda fett som bränsle. Den<br />

ökade energiförbrukningen och<br />

de positiva effekterna på insulinkänsligheten<br />

kan vara det som<br />

ger de positiva effekterna, men<br />

det verkar även vara så att grönt<br />

te hämmar bildningen av fettväv.<br />

De ökade halterna av noradrenalin<br />

kan också vara aptitdämpande<br />

vilket hjälper till att begränsa<br />

kostintaget.<br />

Grönt te fungerar bäst ihop med<br />

koffein eftersom de båda ökar<br />

energiförbrukningen och fettförbränningen<br />

men inte riktigt via<br />

samma mekanismer. 200 mg katekiner<br />

från grönt te och 200 mg<br />

koffein, tre gånger per dag kan<br />

vara en lagom dos. Biverkningar<br />

dina drinkar med 3-4 dl vätska så<br />

har du fått i dig den mängden med<br />

råge.<br />

Vad jag tror du egentligen märker<br />

av är att du faktiskt ökat ditt vätskeintag<br />

ganska ordentligt, och det<br />

är därför du får gå på toa ofta. Det<br />

är ganska ovanligt att man dricker<br />

för lite, och om man faktiskt dricker<br />

för lite så blir man törstig och<br />

dricker mer. Vid träning, och under<br />

första tiden man vistas i riktigt hett<br />

klimat, så kan det däremot vara bra<br />

att dricka lite mer än vad törsten<br />

signalerar.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

kan vara ökat blodtryck, hjärtklappning<br />

och nervositet, så öka<br />

dosen försiktigt upp till full dos.<br />

Det finns ett antal rapporter om<br />

förhöjda levervärden och akut<br />

leversvikt efter intag av grönt<br />

te. Vad exakt som orsakat dessa<br />

allvarliga biverkningar är inte riktigt<br />

känt, men det kan bero på allergier<br />

eller något annat gift som<br />

funnits i extraktet. Biverkningar<br />

är annars ovanliga i de många<br />

studier som finns och är aldrig<br />

allvarliga. De märkbara effekterna<br />

är möjligtvis att man känner<br />

sig lite piggare, men effekten på<br />

fettförbränningen och viktminskningen<br />

är troligtvis så små att de<br />

kan vara svåra att märka. Under<br />

en diet är ökad energiförbrukning<br />

med cirka 100 kcal per dag och<br />

lite mindre aptit alltid välkommet<br />

och kan göra skillnad på lång sikt,<br />

så grönt te och koffein/kaffe kan<br />

definitivt vara värt att prova.<br />

ag har börjat använda essentiella<br />

aminosyror (EAA)<br />

som kosttillskott och undrar<br />

därför hur man bör ta dem på<br />

bästa sätt?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Rille<br />

Livsnödvändiga (essentiella) aminosyror<br />

i tillskottsform har den<br />

fördelen att de bara tillför de aminosyror<br />

som absolut behövs för<br />

proteinuppbyggnad (muskeltillväxt)<br />

och dessutom har ett mycket<br />

snabbt upptag i kroppen. Det är den<br />

snabba höjningen eller höga koncentrationen<br />

av aminosyror i blodet<br />

som stimulerar uppbygganden av<br />

protein. Därför behövs det mycket<br />

mindre fria essentiella aminosyror i<br />

tillskott än protein från proteinpulver<br />

eller vanlig mat för att kraftigt<br />

stimulera uppbyggnaden.<br />

Från de studier som finns uppskattar<br />

man att cirka 10-15 gram EAA<br />

per gång ger maximal stimulans<br />

och uppbyggnad. Eftersom de som<br />

styrketränar oftast har mer muskelmassa<br />

och dessutom normalt sett<br />

äter mer protein så skulle jag säga<br />

att 15 gram per dos är att föredra.<br />

På grund av det snabba upptaget<br />

är den positiva effekten ganska<br />

kortlivad och håller endast i sig<br />

cirka 30-60 minuter. Tränar man så<br />

att blodflödet samtidigt ökar och<br />

det finns stimulans för ytterligare<br />

muskeluppbyggnad kan effekten<br />

förlängas upp till cirka två timmar.<br />

Intag vid andra tidpunkter än runt<br />

träningen är alltså mindre effektivt.<br />

Mitt förslag är därför att man tar<br />

15 gram EAA tillsammans med cirka<br />

30 gram kolhydrater (t ex maltodextrin)<br />

direkt innan passet och samma<br />

mängd igen cirka två timmar senare.<br />

För att upptaget ska bli snabbt<br />

så bör magen nästan vara helt tom<br />

när man tar aminosyradrinken.<br />

En praktisk kompromiss kan vara<br />

att man äter ett lättare mellanmål<br />

cirka två timmar innan träningen<br />

och sedan väntar cirka 30 min efter<br />

den andra drinken innan man<br />

äter fast föda. Vatten och annan<br />

lättsmält flytande föda kan drickas<br />

dess emellan om man vill.<br />

Det bör påpekas att man i nuläget<br />

inte vet om det är effektivare på<br />

lång sikt med EAA än proteinpulver,<br />

eller vanlig mat för den delen, men<br />

det verkar lovande.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag hade tänkt öka energiintaget<br />

med cirka<br />

400-500 kcal/dag för<br />

att gå upp i vikt och<br />

lägga på mig mer muskler. Vad<br />

jag är lite osäker på är vad det<br />

är jag ska äta mera av för att<br />

inte lägga på mig onödigt fett?<br />

Jag tänkte inte äta så mycket<br />

kolhydrater eftersom jag hört<br />

att insulinet som då utsöndras<br />

är fettbildande. Hur tycker du<br />

jag ska göra?<br />

Mange<br />

Kolhydraterna i sig är inte<br />

speciellt fettbildande. Även<br />

när man äter massiva mängder<br />

kolhydrater i en enda<br />

måltid så är det oftast bara<br />

några gram som omvandlas<br />

till fett. När man äter kolhydrater<br />

så används detta som<br />

bränsle i första hand, och<br />

fettförbränningen minskar<br />

i motsvarande mängd, vilket<br />

gör att en del av fettet<br />

i kosten lagras som kroppsfett<br />

vid energiöverskott. Att<br />

försöka separera intaget av<br />

fett och kolhydrater fungerar<br />

inte av en mängd olika<br />

orsaker. Kontentan blir att<br />

om man äter mer energi än<br />

man gör av med så kommer<br />

man att lägga på sig fett,<br />

och fördelningen mellan<br />

fett och kolhydrater i kosten<br />

kommer inte att påverka<br />

detta i någon nämnvärd utsträckning.<br />

Det viktigaste för att lägga<br />

på sig muskler är att proteinintaget<br />

är tillräckligt högt,<br />

dvs cirka 2,5 g/kg kroppsvikt.<br />

Att nå det brukar inte<br />

vara några svårigheter.<br />

Vanlig mat och en eller ett<br />

par proteindrinkar brukar<br />

ta hand om den biten. Man<br />

bör också äta tillräckligt<br />

med kolhydrater för att orka<br />

träna hårt och intensivt.<br />

En kost där 40-55 % av<br />

energin kommer från kolhydrater<br />

kan vara lämpligt<br />

och faller inom ramarna för<br />

vad jag skulle kalla vanlig<br />

mat. Extremvarianter i ena<br />

eller andra riktningen finns<br />

det bara nackdelar med i<br />

de flesta situationer. Du bör<br />

helt enkelt alltså äta mer<br />

bra mat, träna hårt och vara<br />

glad. Svårare än så behöver<br />

det inte vara. Men glöm inte<br />

bort grönsaker, frukt och<br />

nyttiga fettkällor.<br />

r en kille på 23 år,<br />

väger 85 kg, tränar<br />

styrka fyra gånger i<br />

veckan och promenerar<br />

nästan dagligen. Har nu gått ner<br />

cirka åtta hekto på tre veckor. Jag<br />

vill förbättra formen men tycker<br />

inte det händer så mycket, och<br />

skulle därför vilja ha lite tips på förändringar.<br />

Så här ser en dag ut:<br />

Frukost: Lättfil med ½ äpple, bran<br />

flakes och en proteinshake<br />

Mellanmål: Proteinshake och cashewnötter<br />

Lunch (kl 12) och middag (kl 19):<br />

Kyckling eller magert kött, potatis<br />

eller ris, en sallad och mager sås<br />

eller dressing<br />

Innan träning (kl 15): Grov smörgås<br />

med skinka, en banan och en<br />

ur länge ska man kolhydratladda<br />

inför en<br />

tävling i bodybuilding?<br />

Inför min första tävling<br />

så åt jag inga kolhydrater i 5 dagar<br />

och sedan laddade jag med snabba<br />

kolhydrater på kvällen innan och på<br />

tävlingsdagens morgon. Jag kände<br />

mig trots det ganska tömd och trycklös.<br />

Vägde in på 80,3 kg. När ska jag<br />

börja ladda?<br />

Liten och trycklös<br />

En uppladdning kan kräva mer mat<br />

och ta längre tid än man tror, men<br />

det är väldigt varierande hur mycket<br />

man ska ladda för att se som bäst<br />

ut. I vissa fall kan det vara bättre att<br />

bara vila sig i form i stället för att<br />

göra en tömning och fyllning, som<br />

lätt misslyckas. Se till att du är i bra<br />

form tidigt, så att du kan prova att<br />

tömma och fylla och försöka göra<br />

en objektiv utvärdering av resultatet<br />

och därefter göra justeringar om<br />

det behövs.<br />

En tömd muskel innehåller cirka<br />

4-5 g kolhydrater per kg och en fylld<br />

cirka 35 g. Det är svårt att uppskatta<br />

mängden muskler men cirka 50<br />

% av kroppsvikten är muskler om<br />

man är vältränad. Du har alltså cirka<br />

40 kg muskler som ska fyllas med<br />

ungefär 30 g kolhydrater per kg.<br />

Inlagringshastigheten är cirka 1,5-2<br />

g per kg per timme de första 4 timmarna<br />

av fyllningen, och därefter<br />

knappt 1 g/kg och tim. Detta innebär<br />

att det tar cirka 30 timmar att<br />

göra en full uppladdning och under<br />

denna tid behöver du äta cirka 1200<br />

g kolhydrater utöver det du förbränner.<br />

Om du normalt förbrukar 3000<br />

kcal under dessa 30 timmar så behöver<br />

du alltså äta cirka 7800 kcal<br />

för att göra en full uppladdning. Du<br />

kopp grönt te.<br />

Efter träningen: Gainer<br />

Kväll: Kesella med fun light och<br />

cashewnötter<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95<br />

Philip<br />

Din kost ser riktigt bra ut men<br />

jag förstår om du vill gå ner i lite<br />

snabbare takt. Övergripande så<br />

gäller det att dra ner på mängderna<br />

för att få fart på viktnedgången.<br />

Min känsla är att det kan<br />

vara portionsstorlekarna till lunch<br />

och middag samt en ganska stor<br />

mängd energirika cashewnötter<br />

som gör att det blir lite mycket.<br />

Prova att minska ner mängden ris<br />

och potatis, samt att bara ta några<br />

få nötter per gång och istället<br />

komplettera med ½-1 frukt.<br />

Foto: Mike Neveaux<br />

kan också förvänta dig en viktuppgång<br />

på cirka 4 kg i och med att kolhydraterna<br />

binder vatten.<br />

Vi kan snabbt se att din uppladdning<br />

antagligen var lite kort och hur<br />

mycket du åt vet jag ju inte heller.<br />

En full uppladdning är troligtvis inte<br />

nödvändigt och ju mer man fyller<br />

desto större är risken att man ”spil-<br />

Gainer är bra efter träning men<br />

det kan bli lite för lite protein för<br />

att maximalt stimulera muskeluppbyggnad<br />

om man inte tar väldigt<br />

mycket. Byt därför gainern<br />

mot en vassleproteinedrink (30<br />

gram) före och en efter träningen.<br />

Bananen kan du ta efter träningen<br />

i stället. Känner du att du<br />

tappar mycket i träningen så kan<br />

du prova att öka kolhydratintaget<br />

efter träningen något. Är du väldigt<br />

hungrig så kan du prova att<br />

byta ut proteindrinkarna mot lite<br />

mer fasta proteinkällor, till exempel<br />

kesella, keso eller kanske någon<br />

typ av kött eller fisk.<br />

Ge det lite tid och kämpa på, då<br />

kommer resultaten och gör de<br />

inte det så ät mindre.<br />

VÄTSKEINTAGET ÄR EN VIKTIG<br />

PARAMETER FÖR TRÄNINGEN.<br />

DETSAMMA GÄLLER NÄR DET KOMMER<br />

TILL TÄVLINGSFÖRBEREDELSER.<br />

ler över” och lägger på sig extra<br />

vätska.<br />

Nu vet du ungefär hur lång tid det<br />

kan ta, men du får prova dig fram<br />

för bästa resultat.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag är en grabb på 18 år. Är<br />

180 cm lång och väger 73<br />

kg. Jag tränar fotboll två<br />

gånger i veckan och gymmar<br />

tre gånger i veckan. Tänkte även börja<br />

simma lite snart. Min fråga gäller hur<br />

man blir av med magfett. Har inte<br />

mycket, men en del finns där som jag<br />

vill få bort så att magrutorna syns till<br />

sommaren. Skulle vilja veta vad man<br />

bör äta respektive undvika att käka<br />

för att få fram rutorna.<br />

Sebastian<br />

Fettet på kroppen brukar man dela<br />

in i buk- och underhudsfett. Buk-<br />

fettet ligger inuti buken, vilket är<br />

mindre bra för hälsan, men dessbättre<br />

relativt lät att bli av med. Det<br />

du kallar magfett är alltså underhudsfett<br />

som ligger under huden.<br />

Det fördelar sig över i stort sett hela<br />

kroppen, men brukar samlas mest<br />

kring bröst, rumpa och inte minst<br />

magen (där det skymmer rutorna).<br />

Man kan inte få kroppen att ta<br />

av magfettet specifikt utan man<br />

måste minska i fett över hela<br />

kroppen.<br />

Vad du behöver göra är helt enkelt<br />

att äta mindre för att få kroppen att<br />

ta av den lagrade energin i fettväven.<br />

Minska portionsstorleken till<br />

ad jag har hört så<br />

är kokosfett lätt för<br />

kroppen att ta upp<br />

och förbränna och<br />

skulle därför vara bra att ta till träningen<br />

för att få extra energi och<br />

öka fettförbränningen. Hur mycket<br />

ska man ta?<br />

Madde<br />

Kokosfett innehåller nästan bara<br />

mättat fett men fettsyrorna är<br />

lite kortare än i många andra<br />

livsmedel med mättat fett. Fettsyrorna<br />

har mestadels mellan 8<br />

och 12 kolatomers längd, sk MCTfett,<br />

vilket gör att de är mer vattenlösliga<br />

och inte behöver lika<br />

mycket enzym för att bytas ner<br />

och tas upp i kroppen. Fettet tas<br />

därför upp relativt snabbt i kroppen<br />

och går först till levern där<br />

cirka 80 % av vad du äter nu. En viss<br />

hunger får man acceptera men om<br />

du är vrålhungrig före måltiderna<br />

så har du förmodligen minskat för<br />

mycket på maten.<br />

I matväg kan du välja bort det uppenbart<br />

olämpliga som läsk/saft,<br />

godis, kakor, bullar och fetare röror<br />

och såser. Koncentrera dig istället<br />

på att äta extra mycket grönsaker<br />

och magra proteinkällor som magert<br />

kött och mjölkprodukter, medan<br />

du minskar ner lite på pasta, ris,<br />

potatis och bröd för att få mindre<br />

portioner. Det är oftast lättare att<br />

minska på energiintaget om man<br />

minskar på fettet i maten, men det<br />

ska inte undvikas helt.<br />

Fet fisk (lax, makrill och sill) och<br />

en lite mängd nötter eller vegetabiliska<br />

oljor/fetter bör finnas med.<br />

Maten fördelas lämpligen på fyrasex<br />

måltider och ett huvudmål eller<br />

mellanmål bör ligga relativt tätt<br />

inpå både före och efter träningen.<br />

Man kan välja att äta på många olika<br />

sätt men grunden är att äta mindre<br />

mat, men med ett relativt högt proteinintag<br />

och en viss mängd nyttiga<br />

fetter. Utöver det så kan man prova<br />

sig fram till något man trivs med<br />

och kan fortsätta med så att man<br />

når sina mål.<br />

mycket av det förbränns, samtidigt<br />

som det bildas ketonkroppar<br />

som kan förbrännas av muskler<br />

och hjärna.<br />

Trots att fettet är mättat verkar<br />

kokosfett inte ha de mättade<br />

fetternas nackdelar. Ur en hälsosynpunkt<br />

så är det ett bra val av<br />

mättat fett. Det som är intressant<br />

är att MCT-fett verkar ge<br />

bättre mättnad än andra fetter<br />

och det är kanske därför man har<br />

haft extra viktminskande effekt<br />

av lågkaloridieter med mycket<br />

MCT, men effekten verkar tyvärr<br />

avta med tiden. MCT-fett har däremot<br />

inte visat sig vara effektivt<br />

att ta före träningen där det är<br />

ett sämre bränsle än kolhydrater,<br />

även i konditionsidrotter. Visst<br />

kan man använda en del kokosfett<br />

eller -mjölk i matlagningen<br />

DEN KÄRA PROTEINDRINKEN KAN<br />

MYCKET VÄL VARA DET BÄSTA<br />

MELLANMÅLET AV DEM ALLA.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

där det både är gott och kanske<br />

kan ha positiva effekter om man<br />

använder det rätt.<br />

Ökningen av fettförbränningen<br />

efter intag av MCT-fett måste<br />

man se i sitt sammanhang. Det<br />

innebär nämligen att det är MCTfettet<br />

som förbränns och inte<br />

något annat bränsle, som till exempel<br />

kolhydrat eller kroppsfett.<br />

För att minska i vikt är det fortfarande<br />

energibalansen som avgör,<br />

och då är det viktigt att hålla koll<br />

på mängderna energirika fetter.<br />

MCT-fett passar nog bäst på<br />

en keton- eller låg-kolhydratdiet<br />

där man vill minska intaget av<br />

andra mättade fetter och få lite<br />

snabbare energi. Magproblem är<br />

relativt vanligt, intaget bör därför<br />

inte vara mer än cirka 15 gram<br />

fett per gång till att börja med.<br />

m man vill gå upp då?<br />

Jag är 21 år gammal,<br />

lång, och ganska smal.<br />

Jag började träna för<br />

några månader sedan och vill nu gå<br />

upp i vikt och börja köra seriöst. Jag<br />

äter lunch 13 och middag runt 20-tiden,<br />

så jag skulle behöva något där<br />

emellan. Jag tränar oftast en timme<br />

efter lunch men det kan variera;<br />

ibland blir det efter middagen vid<br />

19-20-tiden.<br />

Jag brukar nu äta vanlig mat som<br />

mellanmål, men jag skulle behöva<br />

något som går snabbt när jag inte har<br />

så mycket tid. Jag vill gå upp i vikt, och<br />

det bör vara så billigt som möjligt. Vad<br />

har du för tips?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95<br />

Micke<br />

Mellanmål som är billiga, lätta att<br />

tillaga och med ett hyfsat näringsinnehålla<br />

kan vara ett mycket bra<br />

komplement till huvudmålen, men<br />

kan vara svåra att variera. Vill man<br />

gå upp i vikt är de speciellt viktiga<br />

eftersom de ger extra energi om<br />

man inte orkar äta så stora måltider.<br />

Frukt och/eller smörgås är bra<br />

och enkla mellanmålsalternativ. Ost<br />

eller marmelad har lite bättre hållbarhet<br />

än till exempel skinka, och<br />

kan därför vara bra om man inte<br />

har kylmöjligheter. Frukt och några<br />

digestivekex kan också vara helt ok,<br />

även nötter och torkad frukt. Eftersom<br />

du tränar efter lunch/middag<br />

så kan det vara positivt med ett<br />

mellanmål med lite mer protein i<br />

strax efter träningen. Mjölk och<br />

frukt/smörgås, chokladmjölk eller<br />

drickyoghurt kan vara bra alternativ<br />

men det enklaste och kanske också<br />

billigaste är nog en proteindrink av<br />

gainertyp (protein och kolhydrater)<br />

som du blandar själv. Lite pulver i en<br />

shaker, fyll på med vatten när den<br />

ska drickas så är det klart!<br />

Proteinrika mellanmål kan vara<br />

bra för att få upp proteinhalten i<br />

kosten. Några exempel är mager<br />

ostkaka, keso eller kesella med<br />

frukt/sylt eller lite lightsaft, men<br />

det billigaste alternativet är förmodligen<br />

en proteindrink. En annan<br />

variant är havregryn mixat med<br />

vatten/mjölk, lite proteinpulver och<br />

någon smaksättning. Denna måltid<br />

är dock mer av typen ”utfordring”<br />

och lämnar gastronomiskt ofta en<br />

del övrigt att önska. Proteinbars<br />

kan vara smidiga men är ofta relativt<br />

dyra och näringsinnehållet är<br />

inte alltid det bästa men de kan vara<br />

ett bra alternativ ibland.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

börja satsa lite mer.<br />

u har jag tränat styrketräning<br />

regelbundet<br />

i snart ett år och vill<br />

Jag tänkte därför köpa ett bra proteinpulver<br />

men vet inte vad jag ska<br />

välja. Vassleprotein kan man köpa<br />

ganska billigt men kasein är väl det<br />

bästa för proteinbalansen?<br />

Johnny<br />

Vassle och kasein är båda två<br />

mjölkproteiner och skiljer sig<br />

därför inte så mycket vad det<br />

gäller proteinkvalitet. Skillnaden<br />

ligger främst i hur snabbt<br />

proteinet tas upp i kroppen och<br />

kommer ut i blodet där det kan<br />

tas upp av muskler och andra<br />

organ. Kaseinet, som klumpar<br />

r det sant att alkohol<br />

förstör proteinsyntesen<br />

och att det därför är helt<br />

bortkastat att träna om<br />

man dricker alkohol senare under dagen?<br />

Det händer ibland att man vill gå<br />

ut med kompisarna och ta ett par öl.<br />

Jag hoppar över det numera eftersom<br />

jag satsar seriöst på träningen och<br />

om man hänger med och bara dricker<br />

vatten så får man ofta lite konstiga<br />

blickar när man förklarar sig. Går det<br />

att ta ett par öl utan att det förstör<br />

för träningen?<br />

Peter<br />

Proteinsyntesen, alltså uppbyggnaden<br />

av muskler, är förhöjd cirka<br />

en timme efter ett träningspass<br />

med en peak någon gång under de<br />

ihop sig i magens sura miljö tar<br />

det längre tid för kroppen att ta<br />

upp än vasslet, som fortsätter<br />

att vara lättlösligt. Jämför man<br />

kasein och vassle genom att ta<br />

40 gram på fastande mage och<br />

sedan mäter proteinuppbygganden<br />

och nedbrytningen i kroppen<br />

under sju timmar så ger kaseinet<br />

en bättre proteinbalans. Därför<br />

kan det eventuellt vara positivt<br />

att välja kasein om man inte tänker<br />

äta på kanske 5-8 timmar, till<br />

exempel under natten.<br />

Vassle å sin sida tas upp snabbare<br />

i kroppen och verkar därför<br />

stimulera proteinuppbyggnaden<br />

mer men ganska kortsiktigt.<br />

Vassle kan därför vara ett bättre<br />

val att ta före eller efter träningen<br />

första 24 timmarna och ökningen<br />

håller i sig i cirka 48 timmar. Något<br />

som minskar proteinsyntesen under<br />

denna tid kan därför vara negativt<br />

för träningsresultaten. Frågan<br />

är om ett par öl spelar någon roll?<br />

Mitt svar är nej, antagligen inte,<br />

men det finns en del faktorer att ta<br />

hänsyn till.<br />

Effekten av alkohol på proteinsyntesen<br />

är mest undersökt på<br />

kroniska alkoholister och där ser<br />

man en sänkning av proteinsyntesen.<br />

Effekterna av ett enstaka<br />

alkoholintag är vad jag kan se bara<br />

undersökt på råttor och möss. Då<br />

ser man en sänkning av proteinsyntesen<br />

(cirka 30-40 %) några timmar<br />

efter intag. Problemet blir att översätta<br />

detta till människor eftersom<br />

eller som ett mellanmål. Kombinerar<br />

man vassle med vanlig mat<br />

så blir upptaget långsammare så<br />

den eventuella skillnaden mellan<br />

kasein och vassle blir ännu<br />

mindre. Eftersom de flesta av<br />

oss äter mat relativt ofta under<br />

dagen så spelar det förmodligen<br />

ingen större roll vilket proteinpulver<br />

man väljer. Men om proteindrinken<br />

kompletterar dagens<br />

sista mål så är kasein förmodligen<br />

att föredra. Värt att nämnas<br />

är att ”vanlig” mat kan räknas<br />

som relativt långsamma proteinkällor<br />

så kasein är inte det enda<br />

man kan äta på kvällen. I stort<br />

sett är det alltså smak och pris<br />

som kanske är avgörande i vilket<br />

proteinpulver man väljer.<br />

mössen ofta har haft en promille<br />

runt 5! Den alkoholhalten motsvarar<br />

någonstans mellan medvetslöshet<br />

och döden för en normal person.<br />

Hos tränande så har man inte sett<br />

några negativa effekter på vare sig<br />

hormoner eller glykogenuppbyggnad<br />

efter ett träningspass vid ett<br />

måttligt alkoholintag. Vid lite högre<br />

intag (cirka fem drinkar eller mer)<br />

kan man se en måttlig sänkning av<br />

testosteronnivåer och andra signalsubstanser<br />

som har med proteinsyntesen<br />

att göra, samtidigt<br />

som kortisolnivåerna höjs lite. Hur<br />

detta påverkar träningsresultaten<br />

är svårt att spekulera i, men om det<br />

blir någon påverkan så är det i alla<br />

fall inte i positiv riktning.<br />

Vad som är mer relevant är om<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Foto: Seth Janson<br />

alkoholintaget påverkar din träning<br />

och maten efter träningen, det vill<br />

säga innebär det att du slarvar med<br />

näringsintaget efter träningen, hoppar<br />

över träningspass, skadar dig på<br />

något sätt som hämmar din träning<br />

eller kanske får trassliga sociala relationer<br />

som påverkar träningen.<br />

Dessa faktorer är i min mening<br />

mycket viktigare än en eventuell<br />

negativ effekt på proteinsyntesen,<br />

så om inget av dessa påverkas av<br />

”ett par öl” så är det förmodligen<br />

helt okej ibland.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag har hört att man kan hålla<br />

ämnesomsättningen uppe<br />

under diet genom att äta lite<br />

extra kolhydrater, till exempel<br />

frukt, för att fylla på leverglykogenet.<br />

Stämmer det?<br />

Caroline<br />

Sköldkörtelhormonerna reglerar till<br />

viss del kroppens termostat, det<br />

vill säga hur mycket energi som<br />

går åt och hur mycket värme som<br />

produceras. Tyroxin heter hormonet<br />

som bildas i sköldkörteln och<br />

som utsöndras i kroppen. Tyroxin<br />

(T4) är inte speciellt aktivt utan<br />

det omvandlas, bland annat i levern<br />

till det mer aktiva trijodotyronin<br />

(T3). När man äter mycket mindre<br />

än man gör av med, som till exempel<br />

under en diet, så minskar bildningen<br />

av aktivt T3 och det bildas<br />

ftersom tränande lagrar<br />

in mer fett i musklerna<br />

så vill jag veta<br />

om detta kommer<br />

skada min hälsa på något sätt eller<br />

om det är bäst att inte gå upp<br />

i vikt för att minska de negativa<br />

effekterna?<br />

Niklas<br />

Fett som lagras i musklerna<br />

(intramyocellulärt) eller i andra<br />

organ annat än fettväven är<br />

vanligtvis ett tecken på kraftigt<br />

och långvarigt energiöverskott.<br />

Detta för med sig bland annat<br />

insulinresistans, som är ett<br />

förstadium till diabetes vilket<br />

fyra första dagarna, och däref-<br />

min desperation efter resultat<br />

så har jag gett mig på och provat<br />

kreatin. Jag tog 4x5 gram de<br />

ter 2x5 gram de dagar jag tränar samt<br />

bara 5 gram på vilodagar. Men jag har<br />

inte märkt någon skillnad, och det<br />

har gått en vecka. Vad exakt ska jag<br />

känna och när ska det börja märkas?<br />

Jag har försökt väga kreatinet, och<br />

kommit fram till att 10 ml är 5 gram,<br />

stämmer det?<br />

Sedan är det ett ytterligare problem.<br />

Jag får inte kreatinet att lösas upp i<br />

vatten. Hur jag än gör och rör med<br />

tesked så löses det inte upp, varför?<br />

Det samlas på botten efter en stund,<br />

och nu gör jag så att jag rör om med<br />

en tesked och snabbt försöker dricka<br />

medan det åker runt. Men det känns<br />

som att man har sandkorn i munnen,<br />

och jag får skölja ner det med mer vatten.<br />

Ska det vara så?<br />

Johan<br />

inaktivt T3 i stället. Detta gör att<br />

energiförbrukningen och proteinnedbrytningen<br />

minskar vilket är bra<br />

för överlevnaden i en svältsituation.<br />

Det är främst transporten av T4 in<br />

i levern som reglerar hur mycket<br />

T3 som bildas. Höga energinivåer<br />

(ATP), glukos och insulin ökar bildningen<br />

och effekterna av T3, medan<br />

låga energinivåer och fria fettsyror<br />

minskar bildningen av T3 och ökar<br />

bildningen av inaktivt rT3. Detta är<br />

logiskt eftersom det återspeglar<br />

tillgången på föda. Eftersom bildningen<br />

av T3 är beroende på insulin/glukos<br />

och energitillgång, så<br />

har man sett att kolhydrater ökar<br />

halterna av T3. Fruktos är däremot<br />

inte lika effektivt eftersom det inte<br />

ger samma insulin/glukossvar, eller<br />

minskar halten fria fettsyror och<br />

faktiskt kan sänka energinivåerna i<br />

naturligtvis inte är bra. Vid träning<br />

ökar inlagringen av fett i de<br />

långsamma muskelfibrerna (typ<br />

1), men främst vid konditionsidrott.<br />

Konditionsidrottare har<br />

vanligtvis en mycket bra insulinkänslighet<br />

och man har inte sett<br />

några andra negativa effekter<br />

eftersom fettförbränningskapaciteten<br />

är så hög och fettet fungerar<br />

som en energireserv vid<br />

ansträngning under lång tid vid<br />

lägre intensitet, vilket är positivt.<br />

Du behöver därför inte oroa dig<br />

för fett i musklerna om du tränar<br />

och äter bra, men du bör ändå<br />

inte gå upp mer eller snabbare i<br />

vikt än din idrott kräver.<br />

Kreatin är ett effektivt kosttillskott<br />

vid styrketräning så jag tycker inte<br />

man ska behöva känna sig speciellt<br />

desperat innan man provar det. Jag<br />

ser kreatintillskott mer som en del<br />

av kosten hos de som styrketränar<br />

seriöst. Din kreatinuppladdning och<br />

underhållsintag ser bra ut och jag<br />

tror inte högre doser ge några fördelar,<br />

så fortsätt så.<br />

Hur man märker av kreatineffekterna<br />

är olika beroende på hur<br />

man tränar. Eftersom kreatin ger<br />

en extra energireserv som man kan<br />

utnyttja när man arbetar som mest<br />

intensivt så måste man naturligtvis<br />

träna väldigt hårt för att märka effekterna.<br />

Sparar man alltid två reps<br />

i slutet på varje set så kanske man<br />

inte märker av något eftersom man<br />

inte testat gränserna.<br />

Man kan i bästa fall förvänta sig<br />

cirka 5 % ökad styrka och 10 % ökad<br />

uthållighet, vilket kanske innebär<br />

levern, så ditt exempel med en frukt<br />

är kanske inte det bästa.<br />

Parallellt med detta så kan man<br />

även se att leptinhalterna också<br />

är beroende på halterna av insulin<br />

och glukos. Leptin som bland annat<br />

är ett aptithormon stimulerar<br />

även det energiförbrukningen.<br />

Leptinnivåerna är främst beroende<br />

av fettdepåernas storlek, där stora<br />

fettlager ger högre leptin, men som<br />

sagt även reagerar på insulin och<br />

glukoshalten. Mängden aktivt T3<br />

och leptin reagerar ganska snabbt<br />

på minskningar i matintaget så att<br />

försöka variera höga och låga dagar,<br />

eller lägga in ätardagar har förmodligen<br />

ingen större effekt på lång<br />

sikt, speciellt eftersom viktminskningen<br />

går så mycket långsammare<br />

om man ökar intaget vissa dagar.<br />

Om mängden kolhydrater skulle på-<br />

2,5 kg mer på stången eller 1 reps<br />

mer. Eftersom dagsform och motivation<br />

gör att prestationen i gymmet<br />

varierar mer än så, så kanske<br />

det kan vara svårt att märka effekterna.<br />

Vad du bör märka av däremot<br />

är en viktökning på vanligen 1-2 kg.<br />

Om du går upp mindre i vikt kanske<br />

du inte lagrat in speciellt mycket<br />

kreatin.<br />

Det är ett välkänt fenomen att<br />

vissa helt enkelt inte svarar på kreatin<br />

och den vanligaste förklaringen<br />

till det är att de naturligt har relativt<br />

höga kreatinnivåer i musklerna, så<br />

det är i så fall inget att deppa över.<br />

Kreatin löser sig relativt dåligt i<br />

vatten (cirka 13 gram per liter), speciellt<br />

kallt vatten, så varje dos kan<br />

behöva blandas med minst 3-4 dl<br />

för att lösa sig. Hur mycket det blir<br />

i matskedar varierar beroende på<br />

hur pulveriserat kreatinet är så det<br />

är bäst att väga om man vill vara ex-<br />

verka så skulle ämnesomsättningen<br />

sjunka mer och viktminskningen gå<br />

långsammare på en lågkolhydratkost<br />

och det gör den inte.<br />

Träning verkar däremot motverka<br />

sänkningen i ämnesomsättningen,<br />

så det är något som man naturligtvis<br />

ska fortsätta med. Det man annars<br />

kan göra för att motverka en<br />

sänkning i ämnesomsättningen är<br />

att äta mycket och behålla sin fettmassa,<br />

vilket jag inte tror är något<br />

alternativ. Istället är det helt enkelt<br />

bara att bita i det sura äpplet och<br />

räkna med en minskning i ämnesomsättningen.<br />

Eftersom sänkningen<br />

i allmänhet inte är mer än cirka<br />

10 % (räkna kroppsvikten gånger<br />

två i kcal) och oftast mindre än så,<br />

kan man lägga in detta i planerna<br />

redan från början, så blir man inte<br />

besviken.<br />

<br />

<br />

<br />

akt. Att svälja pulvret direkt ger lite<br />

sämre upptag men inte värre än att<br />

man kan höja dosen lite.<br />

Det finns några saker som kan<br />

förbättra upptaget av kreatin i<br />

musklerna, nämligen glukos/insulin,<br />

muskelarbete, och adrenerga<br />

agonister (stresshormon). Ett bra<br />

sätt att öka kreatinupptaget blir<br />

då att ta kreatin tillsammans med<br />

cirka 30 gram snabba kolhydrater,<br />

200-400 mg liponsyra (ALA) och<br />

kaffe före träningen och likadant<br />

efter träningen, men då utan kaffet.<br />

På vilodagar kan du köra den senare<br />

kombinationen en gång vid valfri<br />

tidpunkt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag och säkert många andra<br />

undrar hur proteinpulver<br />

med aspartam och sukralos<br />

påverkar kroppen.<br />

Marek<br />

Ända sedan denna typ av sötningsmedel<br />

introducerades på marknaden<br />

har det funnits en oro att de<br />

skulle vara skadliga på något sätt,<br />

och kanske med viss rätt eftersom<br />

till exempel cyklamat visade sig vara<br />

olämpligt i stora doser. Oron är<br />

naturlig eftersom man lätt tänker<br />

att om något smakar sött och gott,<br />

men inte innehåller några kalorier,<br />

så måste det vara något lurt och att<br />

det måste finnas en hake.<br />

Alla sötningsmedel som godkänns<br />

för användning i livsmedel måste<br />

testas noga, bland annat i djurförsök,<br />

för att se till att de är säkra. Om<br />

man ser tecken på skadliga effekter<br />

så sätter man ett gränsvärde för acceptabelt<br />

dagligt intag (ADI) som i<br />

sig är mycket lägre än det faktiska<br />

värdet eftersom man vill vara på<br />

den säkra sidan (i aspartams fall<br />

100 gånger lägre).<br />

Vid sukralosintag har man inte<br />

sett några som helst negativa effekter.<br />

Sukralos är väldigt stabilt<br />

och passerar kroppen nästan helt<br />

utan att tas upp eller brytas ner.<br />

Därför finns det ingen anledning<br />

att oroa sig över sukralos i proteinpulver.<br />

Men eftersom det passerar<br />

kroppen så förorenar det i sin tur<br />

naturen, vilket inte är bra.<br />

Aspartam bryts ner till aminosyrorna<br />

fenylalanin och asparaginsyra<br />

samt metanol redan i magen.<br />

Mängden av dessa aminosyror i<br />

proteinpulvret är minst 30 gånger<br />

högre än det som kommer från aspartamet.<br />

Metanolen som bildas är<br />

också mycket mindre än mängden<br />

som finns naturligt i till exempel<br />

juice och tomat. Det är därför inte<br />

konstigt att de doser där man ser<br />

tecken på skadliga effekter är väldigt<br />

höga. Det finns två italienska<br />

studier på råttor där man såg en<br />

ökad förekomst av vissa cancerformer<br />

vid livslångt intag. Studierna<br />

använde bristfälliga metoder och<br />

analyser och ger inget stöd för att<br />

aspartam skulle vara skadligt. Bland<br />

annat så levde de aspartamätande<br />

råttorna längre och då är det naturligt<br />

med en något ökad förekomst<br />

av cancer. Vid normal användning<br />

så är inte intaget av aspartam från<br />

proteinpulver högre än cirka 10 %<br />

av ADI och i extrema fall kanske<br />

50 %. Min bedömning är därför att<br />

sötningsmedel i proteinpulver inte<br />

påverkar hälsan negativt och inte är<br />

något att oroa sig för.<br />

ur mycket mättat fett<br />

måste man äta för<br />

att maximera testosteronnivåerna<br />

i kroppen?<br />

Byggare Bob<br />

Kostens påverkan på testosteronnivåerna<br />

har studerats en del,<br />

men det är ännu oklart om någon<br />

specifik kostkomponent betyder<br />

mer än andra. Kosten verkar i<br />

vissa studier ha en viss inverkan<br />

på totala mängden testosteron,<br />

men ingen eller knappt mätbar<br />

inverkan på den fria aktiva<br />

mängden. Resultat från studier<br />

där man ändrat på kosten pekar<br />

dessutom åt olika håll vilket gör<br />

det svårt att dra någon slutsats.<br />

ag kör med morgonpromenader<br />

när jag deffar, en<br />

timme fem dagar i veckan,<br />

och tycker det fungerar<br />

bra. På senare tid har jag hört från<br />

lite olika håll att morgonpromenader<br />

inte är effektiva så jag undrar<br />

hur det ligger till egentligen?<br />

Jesper<br />

Effektiviteten av att träna före<br />

frukost i fettförbränningssyfte<br />

har kanske varit lite överdriven,<br />

men morgonpromenaderna kan<br />

definitivt ha sin plats i ett deffupplägg.<br />

När man promenerar<br />

fastande så kommer övervägande<br />

delen av energin från fettdepåerna,<br />

och inte från maten man<br />

ätit. På så sätt är man säker på<br />

att man förbränt en viss mängd<br />

kroppsfett (cirka 20-40 gram/<br />

timme), men eftersom det ändå<br />

är energibalansen på lång sikt<br />

som avgör om man går upp el-<br />

I två mycket små studier (tolv<br />

respektive åtta personer) på<br />

styrketränande kunde man se att<br />

ett par personer med låga testosteronnivåer<br />

åt mycket protein<br />

och lite fett, vilket gav intrycket<br />

att mycket protein och lite fett är<br />

negativt. I kontrast till detta såg<br />

man inget samband mellan vare<br />

sig fett, mättat fett, eller protein<br />

och testosteronnivåer hos<br />

1200 män i en relativt sett mer<br />

välgjord studie. Att mättat fett<br />

skulle ha någon speciell betydelse<br />

finns det över huvud taget<br />

inget stöd för. Till exempel så har<br />

inte veganer lägre nivåer av fritt<br />

testosteron trots att de endast<br />

äter hälften så mycket mättat<br />

fett som köttätare.<br />

ler ner i vikt så behöver det inte<br />

betyda större fettminskning av<br />

morgonpromenader.<br />

Energiförbrukningen när man<br />

går en timme på morgonen eller<br />

kvällen är densamma, så när man<br />

väljer att gå eller om man istället<br />

bara äter lite mindre spelar<br />

en liten roll. Vad man kan hoppas<br />

på är att maten man sedan äter<br />

kring styrketräningen kommer<br />

till bättre nytta och man får lite<br />

bättre resultat av styrketräningen<br />

och på så sätt kan behålla<br />

mer muskler när kroppsfettet är<br />

lågt och deffen börjar gå mot sitt<br />

slut.<br />

Det finns en del som talar för att<br />

det envisa fettet på till exempel<br />

höft eller rumpa har lättare att<br />

släppa och förbrännas om man<br />

tränar fastande. En möjlig nackdel<br />

är att muskelnedbrytningen ökar<br />

om man tränar fastande. Det kan<br />

man förmodligen kompensera för<br />

Vad som är en relativt genomgående<br />

trend är att viktnedgång<br />

sänker testosteronet (med liten<br />

påverkan på den fria aktiva mängden)<br />

och eftersom detta brukar<br />

ske samtidigt som man minskar<br />

på fettet och ökar fiberhalten för<br />

att gå ner i vikt så kan det se ut<br />

som om fettet spelar roll. Fetma<br />

verkar däremot vara negativt så<br />

att gå upp för mycket i vikt är<br />

heller ingen bra lösning. Man kan<br />

inte utesluta att mängden fett<br />

i kosten trots allt har betydelse.<br />

Därför skulle jag inte rekommendera<br />

att man äter mindre än cirka<br />

20-25 % av energin från fett under<br />

någon längre period, och det<br />

är av fler anledningar än bara testosteronet.<br />

<br />

<br />

<br />

om man äter proteinrikt direkt efter.<br />

Men om energiintaget är lågt<br />

och träningsmängderna relativt<br />

höga, som i slutet av en deff, så<br />

är det inte säkert att det hjälper.<br />

Mitt förslag är därför att man<br />

äter en liten mängd ”långsamt”<br />

protein före morgonträningen,<br />

10-15 gram protein från kasein,<br />

ägg, skinka eller liknande för att<br />

försöka minska proteinnedbrytningen<br />

utan att få en större höjning<br />

av insulinet.<br />

Att man förbrukar mer energi<br />

än man gör av med är det viktigaste.<br />

Men om du är piggare när<br />

du ätit och då går längre så är<br />

det i så fall ett bättre alternativ.<br />

Eventuella fördelar med morgonpromenader<br />

är inte undersökt<br />

i studier, så om det är bättre är<br />

mestadels spekulationer, men<br />

min uppfattning är att de kan<br />

vara en fördel när kroppsfettet<br />

börjar bli riktigt lågt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 95


ad ska jag äta som vegetarian<br />

för att få i mig fettsyrorna<br />

EPA och DHA?<br />

Jag har hört att linfrö är<br />

värdelöst.<br />

Jannike<br />

<br />

EPA (eicosapentaensyra) och DHA<br />

(docosahexaensyra) är två livsnödvändiga<br />

så kallade omega 3-fettsyror<br />

som nästan bara finns i fettet<br />

på havslevande djur, som fisk.<br />

Linfrö innehåller mycket av omega<br />

3-fettsyran linolensyra, som kan<br />

omvandlas i kroppen till EPA och<br />

DHA. Kroppen har däremot inte<br />

speciellt stor kapacitet för denna<br />

omvandling och hur mycket som<br />

omvandlas beror dessutom till viss<br />

del på hur mycket omega 6-fettsyror<br />

man får i sig, till exempel från<br />

solros-, tistel-, majs- och sesamolja,<br />

samt vissa nötter.<br />

Omvandlingen ligger endast på<br />

några procent (cirka 5 %) men kan<br />

variera ganska kraftigt, från cirka<br />

0,3 till 21 % och styrs till viss del av<br />

behov. Man ser då att bland annat<br />

kvinnor och vegetarianer har en högre<br />

omvandling. Omvandlingen är<br />

tillräckligt effektiv för att man inte<br />

ska få brist, bara man äter mer än<br />

cirka 1,5-2 gram linolensyra per dag.<br />

Man kan förmodligen inte förvänta<br />

sig samma positiva hälsofördelar<br />

som man kan få av fiskoljan, även<br />

om man äter väldigt mycket.<br />

För mycket är heller inte bra eftersom<br />

omega 3-fettsyror lätt härsknar<br />

och ökar bildningen av fria<br />

radikaler. Det positiva är att en<br />

vegetarisk kost ofta innehåller<br />

mycket antioxidanter som till viss<br />

del motverkar detta. Om man äter<br />

linfrö för att få i sig omega 3 så bör<br />

dessa vara krossade, men eftersom<br />

de även innehåller en liten mängd<br />

cyanid bör inte intaget överstiga 1-2<br />

matskedar per dag. Linfröolja, rapsolja<br />

och rapsoljebaserade flytande<br />

margariner är bättre alternativ.<br />

Teoretiskt sett borde det gå att<br />

utvinna EPA och DHA ur havsalger,<br />

men jag har ännu inte hittat något<br />

omega 3-tillskott baserat på alger<br />

som innehåller några meningsfulla<br />

mängder. Rapsolja, en liten mängd<br />

linfröolja samtidigt med en begränsning<br />

av omega 6-rika oljor är<br />

mitt tips för att få i sig omega-3 i en<br />

vegetarisk kost.<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ur viktig är makronutrientsammansättningen<br />

vid deff? Det<br />

förekommer ju så<br />

många olika rekommendationer<br />

om fördelningen mellan fett, kolhydrater<br />

och protein. Vilken är den<br />

bästa fördelningen?<br />

Jon<br />

Illustration: Seth Janson<br />

<br />

<br />

<br />

Makronutrienter kallas de stora<br />

näringsämnena i kosten – protein,<br />

fett, kolhydrater, vatten, vissa<br />

mineraler och alkohol. Fördelningen<br />

mellan fett, kolhydrater<br />

och protein i kosten kan<br />

naturligtvis spela roll men jag<br />

tycker att det kan bli lite fel i<br />

många situationer att ge rekommendationer<br />

uttryckt som<br />

fördelningen mellan dessa. Det<br />

blir mer rätt-visande att ange<br />

mängderna i gram eller gram/<br />

kg kroppsvikt.<br />

Kroppen behöver ett minimum<br />

av livsnödvändiga näringsämnen<br />

och det är denna mängd<br />

som man först och främst ska<br />

få i sig. När detta är avklarat så<br />

kan man börja diskutera fördelningen<br />

i den del som eventuellt<br />

över-stiger detta intag. Om vi tar<br />

fett som exempel så krävs det<br />

oftast cirka 40 gram fett från<br />

”vanliga” livsmedel för att få i sig<br />

tillräckligt med livsnödvändiga<br />

fetter. Proteinintaget bör ligga<br />

högt vid deff, även om det inte<br />

är livsnödvändigt, och cirka 2,5<br />

g/kg kroppsvikt kan vara lagom.<br />

Resten av energin upp till sitt<br />

utsatta energiintag kan sedan<br />

komma från varierande mängder<br />

fett eller kolhydrater.<br />

Kolhydrater är inte livsnödvändiga<br />

och mängderna kan man<br />

därför diskutera, men min uppfattning<br />

är att det krävs en del<br />

kolhydrater i kosten när man styrketränar<br />

för att kunna prestera.<br />

Hur mycket beror på en mängd<br />

olika faktorer, bland annat på hur<br />

mycket man tränar och hur stort<br />

energiunderskottet är.<br />

Ser vi på bodybuilding så kan<br />

man snabbt konstatera att bodybuilders<br />

har de senaste 20-30<br />

åren tävlat i utmärkt form både<br />

på låg-fett eller låg-kolhydratdieter,<br />

men med den gemensamma<br />

nämnaren att proteinintaget<br />

alltid har varit ganska högt.<br />

Poängen är alltså att man inte<br />

kan ange någon ”bästa” fördelning<br />

av makronutrienterna där<br />

fettet flyger av och musklerna<br />

består. Det hade varit jättebra,<br />

men verkligheten är inte så endimensionell.<br />

Fördelningen säger ju till exempel<br />

ingenting om när man äter,<br />

vilka livsmedel som ingår och alla<br />

olika effekter på hunger/mättnad,<br />

fettförbränning, GI, hälsa<br />

och så vidare som det ger.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 119


land stöter man på uttrycket<br />

”nutrient partitioning” i artiklar<br />

när det handlar om olika dieter.<br />

Dieten kan tydligen optimera<br />

det här på något sätt men jag har<br />

inte riktigt klart för mig vad det<br />

betyder eller vad poängen är. Kan du<br />

förklara?<br />

Tilda<br />

”Nutrient partitioning” betyder fördelning<br />

av näringsämnen. De näringsämnen<br />

vi tänker på här är fett,<br />

protein och kolhydrater.<br />

De flesta som tränar med inriktning<br />

på bodybuilding eller fitness<br />

vill förmodligen ha så lite fett och<br />

så mycket muskler som möjligt på<br />

kroppen, och då är ju fördelningen<br />

mellan dessa mycket intressant. Liten<br />

mängd fettväv får man genom<br />

att fettet lämnar fettväven och används<br />

som bränsle. För detta krävs<br />

energiunderskott.<br />

Muskler bygger man genom att<br />

energi, i form av protein, lagras i<br />

musklerna och detta görs naturligtvis<br />

lättast vid energiöverskott. Vad<br />

man vill är alltså att näringen i en<br />

måltid (eller i kosten som helhet) tas<br />

upp främst i musklerna där de fung-<br />

in styrketräning just<br />

nu är hård och tung<br />

4-5 dagar per vecka.<br />

När jag började med<br />

kreatin tyckte jag att fick bra effekt<br />

av det, men funderar nu på att även<br />

börja med beta-alanin för ytterligare<br />

effekt. Vad tror du om det?<br />

Ludde<br />

Beta-alanin (β-Ala), som är en<br />

aminosyra, kan tillsammans med<br />

histidin omvandlas till karnosin i<br />

muskeln, så genom att äta mer<br />

β-Ala kan man faktiskt öka mängden<br />

karnosin i muskeln. Karnosin är<br />

det vi är intresserade av eftersom<br />

karnosin kan buffra syra i muskeln<br />

och på så sätt motverka de negativa<br />

effekterna av en pH-sänkning i<br />

muskeln vid intensivt arbete. Detta<br />

kan leda till förbättrad prestation<br />

när pH-sänkningen hindrar prestationen.<br />

I de hittills ganska få studier<br />

som finns så har man mycket riktigt<br />

sett förbättringar i många, dock<br />

inte alla av de testmoment där uthållighet<br />

vid intensivt muskelarbete<br />

testats (oftast testcykel).<br />

I de två studier där man undersökt<br />

effekterna vid styrketräning så<br />

har man inte sett några effekter på<br />

styrka, men eventuellt en liten ef-<br />

O L A W A L L E N G R E N S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

era för att bygga upp musklerna och<br />

lagra näring till hårda träningspass,<br />

samtidigt som fettväven ska ta upp<br />

så lite som möjligt av näringen så<br />

att den i slutändan krymper. Med<br />

kostsammansättning och ”timing”<br />

vill man alltså påverka denna fördelning<br />

på ett fördelaktigt sätt. Ett<br />

exempel är att man äter mycket<br />

protein och kolhydrater i samband<br />

med träning då upptaget i musklerna<br />

underlättas. Detta på grund<br />

av ökat blodflöde och insulinkänslighet<br />

varför lite hamnar i fettväven,<br />

för att sedan hålla igen på maten vid<br />

andra tillfälle så att energin då måste<br />

komma från fettväven.<br />

Kroppen styr fördelningen och<br />

omsättningen av näringsämnen<br />

väldigt noga i ett komplext samspel<br />

med olika hormoner och signalsubstanser.<br />

Påverkan utifrån blir därför<br />

så liten som möjligt. Men det är helt<br />

klart att man genom att äta rätt mat<br />

vid rätt tillfälle under en lång tid kan<br />

påverka kroppssammansättningen<br />

på ett fördelaktigt sätt. Det är ju det<br />

vi kallar bodybuilding. Men det går<br />

sällan lika snabbt som man vill hur<br />

mycket ”nutrient partitioning” man<br />

än försöker sig på.<br />

fekt på kroppssammansättningen i<br />

kombination med kreatin.<br />

Intressant nog har man sett att<br />

bodybuilders redan har mycket höga<br />

karnosinnivåer i musklerna, och<br />

vet inte om tillskott kan höja dessa<br />

ytterligare.<br />

Om man tränar tung styrketräning<br />

med relativt få repetitioner och lång<br />

tid mellan seten så får man förmodligen<br />

ingen effekt av β-Ala, men<br />

effekterna kanske kan visa sig om<br />

man kör med relativt höga reps och<br />

många set med lite vila mellan seten.<br />

Tränar man för maximalt antal<br />

reps i chins och dips kan β-Ala definitivt<br />

vara intressant.<br />

β-Ala har funnits en tid på marknaden<br />

och responsen från användarna<br />

är generellt sett positiv, vilket talar<br />

för att det verkligen fungerar.<br />

Man ska inte underskatta placeboeffekten<br />

av β-Ala eftersom man<br />

får tydliga stickningar i huden en<br />

stund efter intag. Med den enkla<br />

logiken (men felaktiga) att om man<br />

får biverkningar så måste man få effekt<br />

så kan upplevelsen bli mycket<br />

positiv.<br />

Kombinationen med kreatin verkar<br />

vettig och en dos av cirka 6 g<br />

ram β-Ala/dag verkar tillräckligt för<br />

att eventuella effekter ska visa sig.<br />

ag brukar dricka en oljeblandning<br />

(Udo’s Choice) med en<br />

massa bra fetter i för att<br />

komplettera min kost som<br />

annars är relativt ”clean” och fettfri.<br />

Jag undrar vilken olja som är den<br />

bästa?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 93<br />

Jim<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Det är inte så svårt att få bra fetter<br />

från kosten som man kanske kan tro.<br />

Ett behov av tillskott av livsnödvändiga<br />

fetter (omega-3 och omega-6)<br />

bör därför höra till undantagen.<br />

Fett är naturligtvis mycket viktigt<br />

för kroppen, speciellt för hormoner<br />

och tillväxt, så intaget ska inte vara<br />

för lågt.<br />

En kost där cirka 20-35 % av energin<br />

kommer från fett är förmodligen<br />

det bästa både för hälsa och för prestation.<br />

Normalsvensken får cirka<br />

35 % av energin från fett i sin kost,<br />

så en ”byggarkost” är alltså inte alls<br />

så långt ifrån detta som man skulle<br />

kunna tro.<br />

Vegetabiliska oljor är generellt<br />

sett relativt rika på omega-6fettsyror<br />

och feta fiskar innehåller<br />

mycket av de omega-3-fettsyrorna<br />

vi vill åt. Det enklaste sättet att få<br />

en kost med bra fetter i är därför<br />

att generellt välja magra råvaror<br />

av främst kött och mjölkprodukter<br />

(ungefär som jag kan tänka mig att<br />

du gör) och sedan använda flytande<br />

FETT ÄR VIKTIGT BÅDE FÖR HÄLSAN<br />

OCH TRÄNINGEN. DET ÄR DESS-<br />

UTOM LÄTT ATT FÅ I SIG RÄTT SORTER<br />

GENOM KOSTEN.<br />

margarin till stekning/bakning och<br />

raps eller olivolja till dressingar och<br />

liknande. Om man sedan äter fet<br />

fisk 3-5 gånger/vecka så får man i<br />

sig 1-2 gram/dag med omega-3-fett<br />

och då behövs inget tillskott. Om<br />

man inte äter fet fisk så kan tillskott<br />

av 1-3 gram av EPA+DHA (de aktiva<br />

fetterna i fiskolja) per dag vara bra.<br />

Omega-6-fett finns det mycket mer<br />

av i kosten så ett tillskott behövs<br />

normalt sett inte.<br />

Om man av någon anledning äter<br />

en extremt fettsnål kost (speciellt<br />

bodybuilders gillar att vara extrema<br />

ibland), runt 40 gram/dag och därunder<br />

så kan man faktiskt behöva<br />

tillskott av livsnödvändiga fettsyror.<br />

Tistel- eller druvkärnolja är extremt<br />

rika på omega-6-fett, så två teskedar<br />

kan räcka även på nästan helt<br />

fettfri kost. I tillägg till detta bör<br />

man även ta 3-4 gram EPA+DHA.<br />

För mycket av livsnödvändiga fetter<br />

är inte heller bra. De är fleromättade<br />

och härsknar lätt och ger mer<br />

fria radikaler i kroppen vilket inte<br />

är bra. Fiskolja kan öka risken för<br />

blödningar, ge förlängda blödningstider<br />

och dämpa immunförsvaret.<br />

Intaget av fleromättade fetter bör<br />

därför maximalt uppgå till 10 % av<br />

energin i kosten (vid energibalans)<br />

och ett intag av mer än 6 gram<br />

EPA+DHA rekommenderas inte. Det<br />

finns inga fördelar med det.<br />

Foto: Seth Janson


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag har i många år tänkt tävla<br />

i bodybuilding men inte riktigt<br />

lyckats hela vägen. Jag har<br />

därför bulkat upp mig i omgångar<br />

för att sedan köra ganska hårda<br />

tävlingsdieter. Problemet är att nu när<br />

jag till slut lagt tävlingsplanerna på hyllan<br />

och bara tänker äta och träna för att<br />

må bra så har jag problem med vikten,<br />

är nästan alltid hungrig och tänker hela<br />

tiden på mat. Jag försöker äta striktare<br />

och ”clean” i veckorna för att sedan<br />

unna mig det mesta på lördagen. Kan<br />

jag ha förstört min ämnesomsättning<br />

eller hunger av allt bulkande, deffande<br />

och ätardagar? Vad ska jag göra?<br />

Carl<br />

Jag tror det är många som känner<br />

igen sig i att de kan äta riktigt<br />

mycket och ändå aldrig blir riktigt<br />

mätta. Bulkande och deffande kan<br />

förmodligen ge vissa kortsiktiga<br />

förändringar på ämnesomsättning,<br />

ur mycket protein<br />

kan man maximalt ta<br />

upp? Jag har hört 30<br />

gram per gång eller<br />

max 10 gram/timme.<br />

Emil<br />

Det finns mig veterligen inget<br />

definitivt svar på det eftersom<br />

det i stort sett inte finns någon<br />

studie som specifikt undersökt<br />

detta med extrema intag från<br />

olika proteinkällor.<br />

Siffrorna som du nämner tror<br />

jag därför är felaktiga och baseras<br />

på försök med exempelvis<br />

vassle där man använt 40 gram<br />

ag har lite skador och broskförslitningar<br />

i knäna som gör<br />

att jag ganska ofta får ont i<br />

knäna när jag kör för ofta eller<br />

för tungt. Fungerar Cissus bra mot<br />

detta?<br />

Hamed<br />

Cissus Quadrangularis är en medicinalväxt<br />

som traditionellt använts<br />

i delar av Afrika och Asien för en<br />

mängd olika åkommor. Cissus innehåller<br />

en rad olika ämnen med antioxidativa<br />

och antiinflammatoriska<br />

egenskaper. Den innehåller även en<br />

hel del växtsteroider som främst<br />

verkar ha östrogena egenskaper,<br />

dvs liknar effekterna av kvinnligt<br />

könshormon. I studier på råttor,<br />

kaniner och hundar har man sett<br />

att extrakt av Cissus förbättrar<br />

läkningen av benbrott och även förhindrar<br />

urkalkningen av skelettet<br />

hos råttor med låga östrogennivå-<br />

hunger och mättnadshormoner men<br />

vid en period av ”normalt” regelbundet<br />

ätande där man är någorlunda<br />

viktstabil så normaliserar sig detta<br />

förmodligen helt.<br />

Vad jag tror är orsaken till att du<br />

känner som du gör är att dina perioder<br />

över- och underätande kan ha<br />

gjort att du tappat referenserna till<br />

vad som är lagom. Man kan säga att<br />

du har blivit okänslig på att lyssna<br />

på kroppens hunger- och mättnadssignaler<br />

samtidigt som du har haft<br />

ett psykologiskt uppdämt behov<br />

att äta vad du längtar efter. Detta<br />

ser man ganska tydligt hos många<br />

efter tävling då de har väldigt svårt<br />

att reglera sitt ätande och överäter<br />

kopiöst under en period och lägger<br />

på sig oönskat mycket fett på kort<br />

tid. Ätardagarna kan också ha skjutit<br />

gränserna för lagom mättnad.<br />

Vad jag tycker du ska göra är att<br />

försöka hitta tillbaka till ett mer<br />

vassleprotein och sett att detta<br />

absorberas i tarmarna på cirka<br />

4 timmar, med slutsatsen att<br />

absorptionen av vassleprotein är<br />

10 g/timme. Man har alltså inte<br />

samtidigt testat 100 g vassle för<br />

att se hur lång tid det tar. Man<br />

kan nämligen se att även 20 g<br />

vassle tar cirka 3-4 timmar att<br />

ta upp, så utifrån detta kanske<br />

man hellre ska dra slutsatsen att<br />

en större mängd vassle tar cirka<br />

4 timmar att ta upp, inte var den<br />

maximala gränsen för upptag i<br />

tarmen ligger. Mängderna, vilken<br />

proteinkälla, och vad man mer<br />

äter i måltiden spelar naturligt-<br />

er, vilket stämmer ganska väl med<br />

effekterna av ett växtöstrogen.<br />

Hänvisningen i marknadsföringen<br />

till Cissus anabola egenskaper syftar<br />

alltså egentligen mest på skelettet.<br />

Man har även sett att extrakt<br />

av Cissus kan motverka de negativa<br />

effekterna på mag-tarmslemhinnan<br />

som man kan få av vissa värktabletter,<br />

effekterna beror troligtvis<br />

på de antioxidativa och antiinflammatoriska<br />

egenskaperna. Doserna<br />

som använts i djurförsök är i oftast<br />

mycket höga, vanligast 500 mg<br />

extrakt per kg kroppsvikt.<br />

Antioxidativa och antiinflammatoriska<br />

egenskaper är bra även vid<br />

skador och ledförslitningar men jag<br />

skulle inte rekommendera Cissus<br />

just för det ändamålet eftersom det<br />

inte finns några studier på varken<br />

människor eller djur. Jag menar inte<br />

att Cissus nödvändigtvis är verkningslöst,<br />

bara att effekterna är<br />

avslappnat förhållande till mat där<br />

du försöker äta så mycket ”vanlig”<br />

mat som möjligt baserat på mycket<br />

grönsaker och magra proteinkällor,<br />

men utan nyttighetshyseri. Fett bör<br />

ingå i matlagningen. Dina portioner<br />

kan vara lite begränsade i början så<br />

att du vänjer dig vid att äta lite mindre.<br />

Du ska vara bara lite mätt efter<br />

måltiderna och lite hungrig innan<br />

nästa måltid. Ät oftare av sådant<br />

som du verkligen vill ha men begränsa<br />

mängderna, vilket bör gälla även<br />

på helgerna. Hur ofta eller sällan<br />

du äter är mindre viktigt bara man<br />

tänker på att äta i samband med träningen<br />

och att intaget är någorlunda<br />

regelbundet. Försök att inte stressa<br />

upp dig kring mat och näring. Om<br />

du fortfarande har svårt att hitta ett<br />

avslappnat förhållande till mat råder<br />

jag att ta kontakt med en psykolog,<br />

terapeut eller dietist med inriktning<br />

på kognitiv beteendeterapi.<br />

vis roll, där kasein eller kött tar<br />

längre tid att ta upp än vassle,<br />

men de maximala mängderna<br />

som kan tas upp per timma är<br />

inte kända. Skulle man t ex inte<br />

kunna ta upp mer än 10 g protein<br />

per timma så skulle det ju inte gå<br />

att ta upp mer än 240 g per dag<br />

och det finns exempel på dieter<br />

där man fått i sig mer än så utan<br />

att mängden i avföringen ökat<br />

speciellt mycket.<br />

Att det ur ett muskelbyggningsperspektiv<br />

i många fall kanske är<br />

onödigt att äta mer än 30 gram<br />

per gång, eller 240 gram protein<br />

per dygn, är dock en annan sak.<br />

mycket osäkra. Om man vill prova<br />

Cissus skulle jag rekommendera en<br />

ganska hög dos, cirka fem gram per<br />

dag, och främst vid benbrott och<br />

magsår.<br />

Min rekommendation för ledförslitningar<br />

skulle istället vara att prova<br />

glukosamin, eventuellt i kombination<br />

med fiskolja och chondroitin, utöver<br />

den behandlig som rekommenderas<br />

av läkare och sjukgymnast.<br />

Värt att nämna är att Cissus i<br />

låg dos verkar vara effektivt för<br />

viktminskning enligt två studier<br />

från en forskargrupp i Kamerun.<br />

Försökspersonerna gick ner i vikt<br />

trots oförändrad kost eller träning.<br />

Viktminskningen var minst lika bra<br />

som för många receptbelagda mediciner,<br />

vilket gör resultaten kanske<br />

lite för bra för att vara sant och det<br />

är vad jag tror tills resultaten upprepas<br />

i fler studier från andra forskargrupper.<br />

ftersom fett ökar fettförbränningen<br />

undrar jag<br />

hur mycket man måste<br />

ta för att få bästa effekt?<br />

Spelar det någon roll vilket sorts fett<br />

man väljer?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85<br />

Sibel<br />

Det här med att fett ökar fettförbränningen<br />

är något som lätt kan<br />

missuppfattas. Med fettförbränning<br />

menar man i det här fallet att<br />

kroppen använder fett som bränsle.<br />

Då skiljer man inte på om fettet<br />

kommer direkt från maten eller från<br />

fettväven.<br />

En ökning av fettförbränningen<br />

när man äter mer fett i kosten är<br />

därför bara ett svar på att kroppen<br />

använder det bränsle som finns tillgängligt<br />

och motsvaras alltså inte<br />

nödvändigtvis av en ökad nedbrytning<br />

av fettväven och en minskning<br />

av fett på kroppen. Man har sett att<br />

vissa överviktiga inte svarar med<br />

att öka fettförbränningen efter ett<br />

större intag av fett lika mycket som<br />

andra, vilket gör att man har lite lättare<br />

att lagra fett efter en måltid.<br />

Vad som alltid gäller om man på lite<br />

längre sikt ska öka eller minska på<br />

fettförråden i kroppen är att man<br />

äter mer eller mindre än man gör<br />

av med.<br />

Intressant nog verkar vissa fetter<br />

öka den totala energiförbrukningen<br />

eller öka fettförbränningen efter<br />

måltid något.<br />

Vissa fleromättade och omättade<br />

fetter samt medellånga fettsyror<br />

(MCT) kan eventuellt ha denna effekt<br />

om man jämför med mättat<br />

fett, men effekten är förmodligen<br />

så liten att det i så fall mer bör ses<br />

som en bonus än något man försöker<br />

bygga upp sin kost kring.<br />

Påverkan på energibalansen är ju<br />

så mycket större av att man ökar eller<br />

minskar på sin fysiska aktivitet<br />

eller på maten. Fett bör ingå i de<br />

flesta måltider men om vi pratar<br />

mängder så är ungefär 40 gram<br />

per dag eller 10 % av energin någon<br />

sorts undre gräns.<br />

Äter man väldigt mycket fett, cirka<br />

70 % av energin eller mer, så börjar<br />

det bli svårt att få in tillräckligt med<br />

andra viktiga näringsämnen. Som<br />

vanligt är det bäst att inte överdriva<br />

åt ena eller andra hållet.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag skulle vilja få mer effekt<br />

av kreatin och tänkte därför<br />

prova kreatinetylester (CEE).<br />

Jag undrar då om det räcker<br />

att ta bara CEE eller om man får bättre<br />

effekt av att kombinera med vanligt<br />

kreatinmonohydrat?<br />

Lars<br />

Kreatinmonohydrat (CrM) är onekligen<br />

ett effektivt kosttillskott men<br />

det pågår hela tiden försök att göra<br />

det bättre. Man kopplar ihop kreatinmolekylen<br />

med diverse ämnen för att<br />

göra kreatinet stabilare så att det inte<br />

omvandlas till overksamt kreatinin<br />

eller för att öka upptaget i tarm och<br />

muskler. Kreatinmonohydrat är relativt<br />

stabilt i vatten och magsaft och<br />

upptaget i tarmen är nästan 100 %<br />

om det är ordentligt löst i vatten, så<br />

eventuella begränsningar ligger inte<br />

där. Tanken med CEE är att molekylen<br />

skall vara mer fettlöslig och på så<br />

sätt tas upp i muskelcellen på ett annat<br />

sätt än via kreatintransportören<br />

på cellens yta.<br />

Problemet med CEE är att det<br />

inte är stabilt i vare sig vatten eller<br />

magsaft. Redan efter 20 minuter<br />

har cirka 75 % av CEE brutits ner till<br />

overksamt kreatinin. I en studie där<br />

man jämförde CrM, CEE och placebo<br />

(sockerpiller) såg man också att CEE<br />

gav en kraftig höjning av kreatininhalterna<br />

i blodet samtidigt som halterna<br />

kreatin i blodet var i stort sett<br />

oförändrade, och endast måttligt<br />

förhöjda i musklerna efter 27 dagar.<br />

Det var en liten studie och man<br />

kunde inte se några signifikanta skillnader<br />

mellan grupperna i kroppssammansättning<br />

efter sju veckors<br />

styrketräning. Trenden var däremot<br />

att CrM ökade kroppsvikten och<br />

vätskan inne i cellerna mest medan<br />

CEE gav minst ökningar men ökade<br />

i stället vätskan utanför cellerna<br />

mest. Inget som talar för CEEs fördel<br />

med andra ord.<br />

Jag rekommenderar därför inte att<br />

man använder CEE över huvudtaget<br />

och inte heller i kombination med<br />

någon annan kreatinsort. Kreatincitrat<br />

och -pyruvat har visat sig ha lite<br />

bättre löslighet och snabbare upptag<br />

i tarmen men skillnaderna är så små<br />

att man inte kan förvänta sig någon<br />

skillnad i effekt gentemot CrM. Det<br />

finns ännu igen kreatinsort som har<br />

visat sig bättre än CrM och man bör<br />

granska tillverkarnas påståenden<br />

med skepsis. Oskicket med kreatinblandningar<br />

med fem eller sju olika<br />

sorters kreatin signalerar bara att<br />

tillverkarna inte vet vad de håller på<br />

med eftersom det ju rimligtvis bara<br />

kan finnas en sorts kreatin som är<br />

bäst och möjligtvis någon annan sort<br />

med en annan ännu okänd kompletterande<br />

verkan.<br />

ag tränar styrketräning<br />

fem gånger per vecka och<br />

avslutar ungefär vartannat<br />

pass med 30 minuters<br />

konditionsträning. För att inte bli<br />

uttorkad och tappa orken så försöker<br />

jag dricka minst en liter under<br />

passet. Samtidigt är det många<br />

som inte dricker alls och tycker det<br />

går bra. Hur mycket behöver man<br />

dricka under passet egentligen?<br />

Jenny<br />

Budskapet att det är viktigt att<br />

dricka när man tränar har nått ut<br />

till de flesta. Numera är det därför<br />

ag undrar om man på naturligt<br />

sätt kan höja HGH (tillväxthormonnivåerna)<br />

genom<br />

att ta specifika kosttillskott,<br />

samt om det finns bevis för att dessa<br />

produkter verkligen funkar?<br />

Peder<br />

allt vanligare att man dricker för<br />

mycket än för lite under träning<br />

och tävling.<br />

Tumregeln att man bör dricka<br />

lika mycket som man svettas<br />

ut är nästan i överkant och man<br />

har sett att man behåller prestationsförmågan<br />

och koncentrationen<br />

av salter om man dricker lite<br />

mindre än så. Det går i de flesta<br />

situationer att dricka efter behag,<br />

dvs är du törstig så drick.<br />

Många upplever det psykologiskt<br />

uppiggande att dricka, och så på<br />

så sätt kan det ha en prestationshöjande<br />

effekt även om man inte<br />

är uttorkad. Svettas man mycket<br />

så bör man i alla fall inte dricka<br />

allt för lite.<br />

Väger man sig före och efter<br />

träningen och har gått ner mer<br />

än cirka 0,5 kg som kvinna och<br />

cirka 0,7 kg som man så kan det<br />

vara läge att dricka lite mer. Vill<br />

man återställa vätskebalansen så<br />

snabbt som möjligt efter träningen<br />

så ska man dricka cirka 150 %<br />

av vätskeförlusten och inte bara<br />

rent vatten utan något som även<br />

innehåller lite näringsämnen och<br />

salter, till exempel mjölk har visat<br />

sig fungera utmärkt.<br />

<br />

<br />

<br />

Arginin är det kosttillskott som mest<br />

tillförlitligt kan höja tillväxthormonet<br />

i kroppen på ett naturligt sätt. Arginin<br />

hämmar somastostatin, som i sin<br />

tur är ett hämmande hormon för tillväxthormoninsöndringen.<br />

Höjningen<br />

ligger runt 100-300 % men varierar<br />

mycket mellan studier, och ibland<br />

ser man ingen effekt alls. Det krävs<br />

doser runt 5-9 gram per gång för att<br />

få effekt och förmodligen fungerar<br />

det bäst på tom mage.<br />

Träning i sig är en mycket kraftig<br />

stimuli för tillväxthormon och kan<br />

höja nivåerna med cirka 300-500<br />

%. Dessvärre så verkar det som<br />

om kombinationen av arginin och<br />

träning till vis del tar ut varandra,<br />

så att höjningen vid träning faktiskt<br />

blir mindre om man tar arginin.<br />

Det har utförts en del studier på<br />

arginin vid styrketräning och man<br />

ser mycket riktigt inte den effekt på<br />

kroppssammansättningen som man<br />

skulle förvänta sig om det fanns en<br />

stor påverkan på tillväxthormonet.<br />

Arginin verkar däremot ha små positiva<br />

effekter på intensivt muskelarbete,<br />

vilket troligen beror på dess<br />

effekt på blodflödet.<br />

Det finns även så kallade kosttillskott<br />

som säger sig innehålla Pralmorelin<br />

(GHRP-2). Det är en peptid<br />

som genom samma mekanismer<br />

som hungerhormonet ghrelin ökar<br />

tillväxthormonet i kroppen. Men<br />

skulle det nu också innehålla Pralmorelin<br />

så är det att betrakta som<br />

läkemedel och dessutom en dopingklassad<br />

substans. Förutom att påverka<br />

många andra delar i kroppen<br />

på andra sätt än vad tillväxthormon<br />

gör så ger även GHRP-2 en ganska<br />

rejäl hunger vilket inte är något man<br />

vill ha i ett tillskott man tar för dess<br />

fettförbrännande egenskaper.<br />

Mitt tips för optimala tillväxthormonnivåer<br />

är att träna hårt, sova<br />

ordentligt och inte bli för mager<br />

eller fet, alltså sköta om sin kropp i<br />

största allmänhet.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Foto: Seth Janson<br />

ag har gått ner i vikt i nio<br />

veckor nu och tycker det<br />

går ganska bra, men jag<br />

tycker även att jag förlorar<br />

allt mer muskler under dietens<br />

gång och träningen går allt segare.<br />

Vad jag förstår så beror detta på att<br />

fettet är livsnödvändigt för kroppen<br />

så att musklerna bryts ner i stället.<br />

Jag äter relativt lite kolhydrater för<br />

att öka fettförbränningen till max i<br />

hopp om att det ska hjälpa, men vad<br />

kan jag mer göra?<br />

Julia<br />

Fett är verkligen livsnödvändigt<br />

för kroppen i och med att vi inte<br />

kan tillverka vissa fettsyror själva<br />

som har viktiga funktioner i kroppen.<br />

Det livsnödvändiga fettet i<br />

kroppen finns mestadels i benmärgen,<br />

nervsystemet, muskler<br />

och i inre organ. Vad du syftar på<br />

och gärna vill minska ner på är<br />

ur ofta och mycket alfaliponsyra<br />

(ALA) ska man<br />

ta för bästa effekt? Jag<br />

använder det för att få<br />

bättre insulinkänslighet och fettförbränning.<br />

Finns det något man kan<br />

kombinera med för att göra det ännu<br />

effektivare?<br />

Erik<br />

Liponsyra, som är en kraftig antioxidant,<br />

har en kort verkningstid.<br />

Effekten sitter vanligtvis inte i mer<br />

än högst fyra timmar. Lösningen är<br />

att ta liponsyra 3-4 gånger per dag<br />

á 200-400 mg eller använda en<br />

variant som har fördröjt upptag<br />

(”sustained release”).<br />

Det verkar vara liponsyrans antioxidativa<br />

effekt som gör att den<br />

kan påverka insulinkänsligheten<br />

positivt hos de som har nedsatt insulinkänslighet.<br />

Oxidativ stress kan<br />

däremot fettlagren i fettcellerna<br />

under huden och i buken, och det<br />

fettet är i sig inte livsnödvändigt<br />

och kroppen försöker egentligen<br />

inte spara på det fettet utan använder<br />

det som en energikälla så<br />

gott det går.<br />

Mängden fett i fettcellerna<br />

påverkar visserligen både ämnesomsättning<br />

och hälsa genom<br />

att skicka signaler (bland annat<br />

hormonet leptin) till kroppen när<br />

energitillgången och fettförråden<br />

minskar för att dra ner på energiförbrukningen.<br />

I en situation av svält, som en<br />

diet till viss del är, så prioriterar<br />

kroppen först och främst att hjärnan<br />

ska få energi. Glukos är hjärnans<br />

största energikälla och därför<br />

producerar kroppen hela tiden<br />

glukos för att täcka dess behov<br />

och detta pågår faktiskt oavsett<br />

om man äter kolhydrater eller inte.<br />

skada insulinsignaleringen i cellen<br />

och antioxidanter motverkar detta<br />

så att glukosupptaget i cellerna<br />

ökar. Högt blodsocker kan också<br />

öka den oxidativa stressen så det<br />

är delvis en fråga om hönan eller<br />

ägget, men oavsett vilket så kan<br />

antioxidanter hjälpa. Andra möjliga<br />

verkningsmekanismer är en positiv<br />

effekt på kärlväggarnas funktion<br />

och därmed även blodflödet, som i<br />

sin tur kan öka glukosupptaget i cellerna.<br />

Vid försämrad insulinkänslighet<br />

hämmas inte fettnedbrytningen<br />

i fettväven vilket gör att mängden<br />

fria fettsyror ökar, vilket i sin tur<br />

minskar insulinkänsligheten i musklerna<br />

och en ond cirkel uppstår. En<br />

bra insulinkänslighet kan därför öka<br />

kroppens metabola flexibilitet så<br />

att kroppen skiftar effektivt fram<br />

och tillbaka mellan glukos- och fettförbränning<br />

när det behövs.<br />

Merparten av glukosen tillverkas<br />

från aminosyror som kan komma<br />

dels från kosten men också från<br />

musklerna. Eftersom muskler och<br />

andra organ hela tiden omsätter<br />

aminosyror genom ständig<br />

uppbyggnad och nedbrytning av<br />

protein, så kommer oundvikligen<br />

en del användas till glukosproduktion.<br />

När man äter tillräckligt med<br />

energi och protein kan musklerna<br />

byggas upp igen utan problem<br />

men när energitillgången sjunker<br />

blir det svårare och musklerna<br />

bryts ned för att användas som<br />

glukos och energikälla.<br />

Det är därför viktigt för överlevnaden<br />

att fettförråden utnyttjas<br />

som energikälla i största möjliga<br />

utsträckning. Samtidigt sänks<br />

energiförbrukningen genom<br />

minskning av bland annat tyroidhormoner,<br />

leptin och aktiviteten<br />

i sympatiska nervsystemet så<br />

Generellt avråder man från att ta<br />

tillskott av enstaka antioxidanter<br />

eftersom det ganska ofta visar sig<br />

att de ensamma är verkningslösa<br />

eller till och med skadliga. Att dock<br />

inta många olika antioxidantrika livsmedel<br />

för att få en kompletterande<br />

verkan kan vara en god idé. Kanelextrakt<br />

och choklad, som innehåller<br />

höga halter antioxidanter, har visat<br />

en viss effekt på insulinkänsligheten<br />

i några studier. Kryddor som till<br />

exempel kryddnejlika, sumac, gurkmeja<br />

och oregano är väldigt antioxidantrika,<br />

precis som många nötter,<br />

bär, grönsaker och frukter.<br />

Eftersom träning i sig förbättrar<br />

insulinkänsligheten och även kroppens<br />

egna antioxidantförsvar så<br />

är frågan om extra antioxidanter<br />

har någon som helst effekt på den<br />

som är frisk och vältränad. I de få<br />

studier där man inkluderat friska<br />

att energiunderskottet blir så litet<br />

som möjligt. Indirekt sparas<br />

då muskler och inre organ så att<br />

överlevnaden förlängs.<br />

Enligt vissa beräkningar så verkar<br />

inte fettförråden kunna släppa<br />

ifrån sig mer än cirka 70-100 kcal<br />

per kg fett och dygn, så ett större<br />

energiunderskott än så kan öka<br />

muskelförlusten. Därför bör man<br />

ta det lite lugnare med dieten när<br />

fettförråden börjar bli små och inte<br />

äta för lite eller träna för mycket.<br />

För övrigt motverkar man bäst<br />

muskelförlusten genom att träna<br />

för muskeluppbyggnad samtidigt<br />

som man håller intaget av protein<br />

något högre än normalt, cirka<br />

2,5-3 g/kg kroppsvikt.<br />

Försök att få i dig en portion protein<br />

både före och efter träningen<br />

så ökar du ytterligare chanserna<br />

till muskeluppbyggnad fastän energiintaget<br />

är lågt.<br />

<br />

<br />

<br />

normalviktiga försökspersoner ser<br />

man att effekten av antioxidanter<br />

på insulinkänsligheten minskar eller<br />

uteblir helt. Lägger man till träning<br />

till det så kan man förmodligen<br />

inte förvänta sig ytterligare positiva<br />

effekter. På senare år har man<br />

även blivit uppmärksam på att den<br />

oxidativa stressen kan vara något<br />

nödvändigt och till och med positivt<br />

för att kroppen skall anpassa sig till<br />

träningen. Jag rekommenderar därför<br />

inte antioxidanter till tränande<br />

i syfte att öka insulinkänsligheten,<br />

då räcker träningen i sig utmärkt.<br />

Jag rekommenderar dock att man<br />

äter en varierad och antioxidantrik<br />

kost i hälsosyfte.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

itt problem är hur<br />

jag ska äta när jag<br />

tränar på lunchen.<br />

Jag har tävlat i bodybuilding<br />

för många år sedan men<br />

först på senare år börjat träna mer<br />

målmedvetet igen. För att hinna<br />

träna överhuvudtaget så får jag nu<br />

mera träna på lunchen, men jag vill<br />

naturligtvis få bra resultat av träningen<br />

ändå.<br />

Hur ska jag lägga upp maten kring<br />

träningen? Ris och tonfisk som vi<br />

körde med då känns inte så lockande<br />

längre.<br />

Eva<br />

Äta och träna på begränsad tid<br />

är en utmaning och det är svårt<br />

n erfaren kille på mitt<br />

gym rekommenderar<br />

att man tar glycerol<br />

före träningen för att<br />

få bättre pump och tryck. Innan<br />

jag testar vill jag veta vad du tror<br />

och försäkra mig om att det inte<br />

är farligt.<br />

Olle<br />

att få till det på ett helt optimalt<br />

sätt.<br />

Lunchen är en viktig avkoppling<br />

från jobbet och träningen är visserligen<br />

ett tydligt avbrott, men<br />

om den begränsade tiden gör avbrottet<br />

till ett stressmoment är<br />

det inte en hälsosam och långsiktig<br />

lösning. Effektiv och komprimerad<br />

träning är naturligtvis en<br />

förutsättning, men kostmässigt<br />

kan vi börja med några enkla varianter.<br />

Ur muskelbyggarsynpunkt är<br />

det viktigt att ha aminosyror i<br />

blodet när träningen börjar för att<br />

få bästa uppbyggande signal och<br />

återhämtning. En egenblandad<br />

eller färdigblandad proteindrink<br />

<br />

<br />

<br />

Glycerol eller glycerin som det<br />

också kallas är en sockeralkohol<br />

som vi vanligtvis får i oss som<br />

en beståndsdel av fett. Fett är<br />

uppbyggt av en del glycerol och<br />

tre fettsyror till en triglycerid.<br />

Glycerol finns alltså även lagrat<br />

i fettväven och frigörs när fettet<br />

bryts ner. Glycerol är därför<br />

naturligt förekommande i<br />

kroppen och inget gift i rimliga<br />

mängder.<br />

Glycerol kan mycket riktigt<br />

binda vätska till sig i kroppen<br />

och det gör den via osmos.<br />

Koncentrationen av partiklar i<br />

kroppsvätskorna ligger alltid<br />

inom ett ganska snävt intervall<br />

och för att reglera detta utsöndras<br />

antingen partiklar (till exempel<br />

salt) eller mer eller mindre<br />

vätska i urinen. När man intar<br />

extra glycerol så tas det upp<br />

och sprids i kroppsvätskorna<br />

och eftersom glycerol bryts ner<br />

ganska långsamt så binder det<br />

under tiden extra vätska i kroppen<br />

för att koncentrationen av<br />

partiklar ska hållas konstant.<br />

För att få den vätskebindande<br />

effekten bör man inta cirka ett<br />

gram glycerol per kilo kroppsvikt<br />

utspätt till en 5-10 % lösning.<br />

Många använder mindre<br />

än så, kanske bara 30 gram, och<br />

tycker att man märker skillnad<br />

men i studier har man inte sett<br />

någon effekt av så små doser.<br />

Prestationsmässigt ger glycerol<br />

sannolikt inga fördelar när det<br />

kommer till styrketräning och<br />

används därför bara för känslan<br />

av ”tryck”. Vanligaste biverkningarna<br />

är illamående, yrsel<br />

och huvudvärk vilka uppstår<br />

främst när man inte blandat<br />

med tillräckligt med vatten.<br />

Eftersom glycerol kan öka<br />

blodvolymen och på så sätt<br />

maskera olika typer av bloddopning<br />

så är det från och med<br />

nästa år med på dopningslistan.<br />

Även mycket små mängder glycerol<br />

kan höja glycerolnivåerna<br />

i blodet över normalt och kan<br />

även ge glycerol i urinen. Därför<br />

rekommenderar jag inte användandet<br />

av glycerol av dem som<br />

kan dopningstestas även om<br />

det inte är dopning i sig.<br />

med lite kolhydrater kan därför<br />

vara ett bra val strax före träningen.<br />

Cirka 15-30 gram protein och<br />

ungefär lika mycket kolhydrater<br />

kan vara lagom. Mjölk eller yoghurt<br />

kan också fungera, men proteinmängden<br />

blir lite lägre. Har<br />

man en tendens till att känna sig<br />

lite låg innan träningen kan man<br />

ta något lätt att äta och kaffe någon<br />

timma innan där koffeinet är<br />

den kritiska ingrediensen.<br />

Efter träningen är det bra om<br />

man kan äta en lite större relativt<br />

komplett måltid, det vill säga med<br />

både protein, kolhydrater, fett<br />

och grönsaker. Då har man fått i<br />

sig näring för bra återhämtning<br />

och när man äter nästa gång blir<br />

ag har börjat använda en hel<br />

del essentiella aminosyror<br />

(EAA) som drinkar före och<br />

efter träningen och ibland<br />

som extra mellanmål mellan huvudmåltiderna<br />

när jag deffar. Tycker det<br />

fungerar mycket bra, men hur man<br />

ska räkna de essentiella aminosyrorna<br />

när det kommer till det totala proteinbehovet.<br />

Ska man beräkna EAA som<br />

mer än annat protein - eller?<br />

inte så viktigt. Om man inte har<br />

tid eller hungern fattas kan man<br />

istället upprepa måltiden före<br />

träningen och gärna komplettera<br />

med lite bröd eller liknande för att<br />

sedan äta den lite större måltiden<br />

på eftermiddagens fikarast.<br />

Matlåda eller en take-away är<br />

nog det smidigaste valet. Hur<br />

stora portionerna bör vara är individuellt<br />

och beror på hur stor<br />

man är, och inte minst på hur<br />

fysiskt aktivt jobbet är och hur<br />

mycket man äter under resten av<br />

dagen. Generellt är det bättre att<br />

äta mycket måltiderna kring träningen<br />

och äta mer eller mindre<br />

vid andra tider. Du får utvärdera<br />

utifrån hur formen utvecklar sig.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />

Felix<br />

Essentiella aminosyror är de aminosyror<br />

som kroppen inte själv kan<br />

tillverka, eller tillverka i tillräckligt<br />

mängd för att överleva. Proteinrekommendationerna<br />

utgår från<br />

minsta tillräckliga mängd essentiella<br />

aminosyror som behövs för att<br />

överleva (och för barn också växa<br />

och utvecklas normalt). Endast<br />

0,5 gram protein per kilo kroppsvikt<br />

av protein av bra kvalité, till<br />

exempel mjölk och ägg, behövs för<br />

detta ändamål, varav endast cirka<br />

0,2 g/kg är livsnödvändiga. Ur den<br />

synvinkeln ger 10-20 gram EAA ett<br />

väldigt stort tillskott av livsnödvändiga<br />

aminosyror och man borde då<br />

kunna räkna tillskottet som minst<br />

det dubbla om man jämför med till<br />

exempel mjölkprotein. Eftersom det<br />

inte bara är EAA som behövs för att<br />

bygga upp muskelvävnad så är det<br />

även den totala mängden man bör<br />

ta hänsyn till. I kontrollerade studier<br />

har man sett att erfarna styrketränande<br />

endast behöver 1,2 g/kg för<br />

att täcka behoven och med tillägg<br />

för personliga avvikelser och tillväxt<br />

är därför rekommendationen<br />

cirka 1,7-1,8 g/kg. Använder man<br />

den rekommendationen blir slutsatsen<br />

att om man äter mer än 1,8 g/<br />

kg kan man räkna sitt EAA-tillskott<br />

som det dubbla jämfört med protein<br />

från mat och ligger man under<br />

1,8 g/kg så bör man räkna gram för<br />

gram.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ymmar gör jag fyra<br />

gånger i veckan samt<br />

joggar sex kilometer<br />

cirka tre gånger i<br />

veckan. Jag är smal och vill gärna<br />

öka i muskelmassa. Kan trycka i mig<br />

i princip vad som helst men ingenting<br />

händer. Jag har vägt mellan<br />

70-75 kilo i snart sju år. Om man har<br />

ätit en stor måltid en timme innan<br />

träningen. Behöver man verkligen<br />

äta efter träningen då, även om<br />

man fortfarande känner sig mätt?<br />

Vad bör man i så fall äta?<br />

Niklas<br />

Från din fråga förstår jag att du<br />

vet att man måste äta mer för att<br />

gå upp i vikt och lägga på sig mer<br />

an hör ofta att<br />

träningspassen<br />

bör vara korta för<br />

att träningen inte<br />

ska bli nedbrytande. Jag brukar<br />

träna upp till 90 minuter ibland,<br />

är det helt bortkastat? Måste ett<br />

träningspass verkligen ligga på<br />

under en timme?<br />

Robban<br />

Vid hård träning svarar kroppen<br />

genom att utsöndra ökade<br />

mängder av uppbyggande och<br />

nedbrytande hormoner och cytokiner<br />

(testosteron, tillväxthormon,<br />

IGF-1, epinefrin, kortisol<br />

med flera). Detta är ett svar på<br />

den stress som kroppen utsätts<br />

för, och syftar till att frigöra<br />

energi och byggstenar till de<br />

arbetande musklerna, ytterst<br />

så att de så snabbt som möjligt<br />

kan återhämta sig och bli motståndskraftigare<br />

för liknande<br />

stress (dvs. träningen). Kortisol<br />

är muskelnedbrytande men har<br />

även positiva effekter eftersom<br />

det samtidigt ökar tillgängligheten<br />

av glukos och aminosyror<br />

till de arbetande musklerna och<br />

även aktiverar immunförsvaret<br />

som en del i återhämtningen.<br />

Lagom mängd kortisol är bra<br />

men för mycket leder till muskelnedbrytning<br />

och i förlängningen<br />

överträning. Kortisol<br />

ökar av hård, intensiv träning<br />

som håller på tillräckligt länge.<br />

Denna typ av träning är precis<br />

samma som ökar de uppbyggande<br />

hormonerna som mest,<br />

vilket motverkar kortisolets<br />

muskelmassa. Det är inte alltid så<br />

lätt om aptiten inte finns där, vilket<br />

är ungefär det du beskriver.<br />

Det första du behöver gör är att<br />

tänka över din situation och ditt<br />

ätande för att identifiera vad det<br />

är som gör att det inte blir som du<br />

tänkt. Är det brister i planeringen<br />

eller kanske stress? Får du rätt på<br />

det är du en god bit på väg.<br />

Tränar man så mycket som du<br />

gör behöver man äta en hel del.<br />

Många som säger att de kan äta<br />

”vad som helst” utan att gå upp<br />

i vikt äter oftast stora portioner<br />

men ganska sällan och oregelbundet.<br />

Planera därför att äta på någorlunda<br />

fasta tider och relativt<br />

ofta. Se till att du har mat tillgäng-<br />

nedbrytande egenskaper. Hård<br />

och intensiv träning i tillräcklig<br />

mängd är precis den typ av träning<br />

som bygger muskler och<br />

därför kommer en höjning av<br />

kortisolet på köpet. Kortisolet<br />

ökar efter cirka 15-30 minuters<br />

träning och ökar allt eftersom<br />

träningen pågår. Det är därför<br />

som vissa menar på att för<br />

långa pass är nedbrytande. Det<br />

finns många som tränar långa<br />

pass och får utmärkta resultat<br />

så en timme är inte en absolut<br />

tumregel. Däremot kan man<br />

fråga sig om man orkar träna<br />

hårt i hela 90 minuter och hur<br />

effektivt passet egentligen är.<br />

En del av kortisolets funktioner<br />

är som sagt att höja blodsockret,<br />

vilket får antas vara en<br />

del av anledningen till att det<br />

stiger ju längre passet blir. Man<br />

kan mycket effektivt minska<br />

eller helt motverka höjningen<br />

av kortisol under långa pass<br />

genom att inta cirka 30-40<br />

gram kolhydrater under passet,<br />

gärna tillsammans med 5-10<br />

gram essentiella aminosyror<br />

för att ytterligare minska muskelnedbrytningen<br />

och stimulera<br />

uppbyggnad. Matvarianten kan<br />

vara chokladmjölk, drickyoghurt<br />

eller mjölk och banan som man<br />

kan ladda med under en paus<br />

mitt i passet. Äter man en måltid<br />

strax innan passet är det inte<br />

säkert att man behöver tillföra<br />

något extra under träningen då<br />

maten tar ett tag att smälta,<br />

någon studie på hur det fungerar<br />

har jag däremot inte sett.<br />

ligt men försök att inte krångla till<br />

det för mycket, den enkla lösningen<br />

är oftast den bästa. Försök att<br />

välja mat som du inte blir så mätt<br />

av. Vissa tycker att bröd, flingor<br />

och liknande mättar lite medan<br />

andra hellre äter lite fetare livsmedel<br />

för att öka energiintaget.<br />

Dryck som innehåller energi, till<br />

exempel mjölk och juice är lättsmält<br />

och mättar inte så mycket.<br />

Kombinationen av gott, fett och<br />

lättsmält kan vara det som får dig<br />

att öka i vikt och muskler.<br />

Äter man ett en stor måltid som<br />

innehåller en hel del protein cirka<br />

en timme innan träningen så är<br />

det inte speciellt bråttom med<br />

att äta direkt efter träningen.<br />

Eftersom ditt problem är att du<br />

äter för lite och kanske också för<br />

sällan så råder jag dig ändå att<br />

äta något lättsmält flytande efter<br />

träningen. En proteindrink, kanske<br />

med lite kolhydrater i, är ett<br />

utmärkt val. Det kan ge det där<br />

lilla extra och eventuellt även ge<br />

bättre resultat av träningen. När<br />

sedan aptiten börjar vakna efter<br />

kanske två timmar så kan det vara<br />

lämpligt med en måltid ”vanlig<br />

mat”. Det kan vara lagad mat eller<br />

kanske ett par-tre smörgåsar med<br />

ost (gärna dubbla pålägg) och ett<br />

par stora glas mjölk. Försök att<br />

variera för att inte tröttna, men<br />

som sagt, enkelt och gott är nog<br />

det viktigaste för att öka intaget.<br />

<br />

<br />

ag har inget mål att börja<br />

tävla i byggning, men jag vill<br />

bättra på min fysik. Jag vet att<br />

man ska äta efter träningen<br />

och att protein och kolhydrater är bra.<br />

Fett får man i sig ändå. Men jag har<br />

aldrig förstått det där med pulver.<br />

Jag känner mig inte så insatt i vad jag<br />

behöver, så jag vill hellre äta riktig<br />

mat. Vad bör mitt dagliga intag av<br />

protein ligga på om jag väger runt<br />

72 kg? Jag har svårt att känna hur<br />

mycket mat det blir. Vi kan kanske<br />

jämföra det med burkar tonfisk (i<br />

vatten, 120 gram tonfisk) och ägg, om<br />

ägget väger 75 gram. Är det smart att<br />

äta exempelvis tonfisk och ägg under/<br />

efter träningspasset för att få bra<br />

resultat?<br />

Magnus<br />

Man kan mycket väl få i sig tillräckligt<br />

med protein för att bygga<br />

muskler bara genom att äta ”riktig<br />

mat” och det behöver inte innebära<br />

en speciellt extrem kost. För att<br />

bygga muskler rekommenderas<br />

ett proteinintag på cirka 1,8 gram/<br />

kg kroppsvikt. Det är svårt att säga<br />

om man får bättre resultat av att<br />

äta mer, men det är en hel del som<br />

tyder på det. Aminosyrorna i proteinet<br />

är inte bara byggstenar till<br />

musklerna, utan fungerar även som<br />

signalmolekyler för att starta och<br />

underhålla uppbyggnaden av muskelvävnad<br />

samt minska nedbrytningen<br />

av densamma. Jag brukar<br />

därför rekommendera cirka 2-2,5<br />

gram/kg per dag och att man intar<br />

protein med snabbt upptag både<br />

före och efter träningen. ”Medelsvensson”<br />

äter cirka 1,25 gram/kg<br />

och äter du så fast mer för att du<br />

tränar styrketräning så blir intaget<br />

ungefär 1,5 gram/kg och lite till om<br />

du även tränar kondition. Du skulle<br />

alltså behöva i runda slängar 50-70<br />

gram protein extra i tillägg till vanlig<br />

mat. Det är inte riktigt meningsfullt<br />

att översätta detta till tonfisk och<br />

ägg eftersom du inte bör äta tonfisk<br />

varje dag men det skulle i alla fall bli<br />

en burk tonfisk och två-fyra ägg.<br />

Jag råder dig att skaffa en närings-<br />

värdestabell eller kostberäknings-<br />

program, finns gratis på nätet<br />

eller naturligtvis också att köpa.<br />

På livsmedelsverkets hemsida<br />

(slv.se) kan du söka på närings-<br />

innehållet i mat och sedan själv<br />

räkna ut protein- och näringsinnehållet<br />

i den mat du är sugen på.<br />

Hade du använt proteinpulver hade<br />

jag rekommenderat 30 gram vassleprotein<br />

direkt före och efter träningen<br />

(eller 2x15 gram essentiella<br />

aminosyror). Ett alternativ skulle<br />

vara att dricka totalt en liter mjölk<br />

före och efter träningen samt att<br />

äta något annat proteinrikt lite senare,<br />

till exempel tre ägg i tillägg till<br />

annan mat. Tonfisk och ägg under<br />

träningen är, förutom lukten, inte<br />

ett bra val eftersom upptaget är<br />

ganska långsamt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

<br />

<br />

<br />

ag vill gå ner i fettvikt<br />

men först och främst<br />

bygga mer muskler. Men<br />

jag kommer inte någon<br />

vart! Jag väger 87 kg på 179 cm<br />

i hyfsad form. Om jag kör tungt i<br />

gymmet så känner jag ett enormt<br />

sug efter socker och får större<br />

aptit. Mitt problem är att jag bara<br />

verkar kunna bygga muskler om<br />

jag äter såpass att jag samtidigt<br />

går upp i fett! Vad ska jag göra?<br />

Julian<br />

Visst kan det vara svårt att<br />

försöka öka i muskler utan att<br />

öka i fett. Alla har ju dessutom<br />

olika förutsättningar, så resultatet<br />

kan lika mycket bero på<br />

det snarare än hur man äter<br />

och tränar. Har man nått en viss<br />

muskelmassa kan det i många<br />

fall vara oundvikligt att man lägger<br />

på sig lite fett om man vill gå<br />

upp ytterligare, men då har man<br />

kommit en bit på väg. Ofta får<br />

man acceptera en viss ökning i<br />

fett för att öka i muskler. Men<br />

då måste man försöka gå upp<br />

långsamt för att minimera fettökningen.<br />

Det är få killar i din längd som<br />

kan väga mer än 89-90 kg i bra<br />

form. Realistiskt så kanske du<br />

kan lägga på dig 5 kg muskler<br />

under en period på 1-2 år, men<br />

det är svårt att uppskatta eftersom<br />

jag inte vet vilken form du<br />

är i just nu. Ökar du samtidigt<br />

1/3 i fett så rör det sig alltså<br />

om 7,5 kg eller cirka 0,3-0,6 kg<br />

per månad. Många lägger på sig<br />

vikt mycket snabbare än så och<br />

då är det inte konstigt att det<br />

mesta blir fett.<br />

Frågan jag ställer mig är om<br />

du ökar i styrka och muskler<br />

när du går upp i fett? Gör du<br />

inga ökningar då så är det sannolikt<br />

träningen som behöver<br />

ses över. Det är många som verkar<br />

glömma bort att träningen<br />

är det primära som driver på<br />

muskelökningar och att kosten<br />

näringsmässigt inte behöver<br />

vara speciellt avancerad. Kontinuitet<br />

i träningen och balans i<br />

kostintaget är först och främst<br />

det som behövs. Är det så att<br />

du känner dig hungrig och su-<br />

gen är det kanske så att när du<br />

sköter dig som du tänkt dig att<br />

du faktiskt ligger lite snålt i intaget,<br />

för att sedan släppa efter<br />

i perioder och överäta vilket<br />

mest resulterar i ökning i fettmassa.<br />

Mitt första förslag är att du<br />

dels inriktar dig på att äta mat<br />

som mättar relativt mycket<br />

och det är mycket protein, oftast<br />

magert kött och fisk eller<br />

liknande proteinkällor, inte så<br />

mycket proteindrinkar med mera.<br />

Utöver det så får du försöka<br />

äta övervägande oraffinerad<br />

och inte så processad mat. Det<br />

brukar bli mer grönsaker, en del<br />

frukt, fullkorn etc. Mitt andra<br />

förslag är att du försöker äta<br />

mer efter träningen och hålla<br />

igen på andra tider. På så sätt<br />

kan man äta en eller kanske två<br />

relativt stora måltider efter träningen<br />

och då känna sig ganska<br />

nöjd och inte bli lika sugen. Du<br />

kan till exempel börja dra ner på<br />

frukost och mellanmål på förmiddagen,<br />

eller om det känns<br />

bra för dig kanske helt hoppa<br />

över frukost. Det beror lite på<br />

om man är frukostmänniska eller<br />

inte, men många upplever<br />

att det inte spelar någon större<br />

roll när man väl vant sig och att<br />

det inte resulterar i överätning<br />

senare på dagen. Håll igen lite<br />

på maten så att du i stort sett<br />

går på diet före träningen, för<br />

att sedan äta ganska rejält efter.<br />

Den typen av näringstiming<br />

kan ge bra förutsättningar för<br />

att öka i muskler och inte öka så<br />

mycket eller inte alls i fett.<br />

Du kan prova att minska antalet<br />

måltider per dag för att på<br />

så sätt äta lite större portioner<br />

och känna sig mer nöjd. Ge varje<br />

test en period på kanske två<br />

veckor för att vänja sig men till<br />

viss del får man känna sig fram.<br />

Väg dig regelbundet och mät<br />

midjemåttet och till exempel<br />

överarmen för att få en blid av<br />

hur kroppen förändras. I tillägg<br />

kan du föra träningsdagbok (om<br />

du inte redan gör det), på så<br />

sätt kan du se ökningarna tydligare<br />

eller kanske analysera vad<br />

som inte fungerar.<br />

an hör ofta att<br />

muskler förbränner<br />

mer kalorier<br />

än fett och man<br />

därför kan öka sin energiförbrukning<br />

genom att lägga på sig<br />

muskler. Hur många kalorier om<br />

dagen kan det röra sig om?<br />

Pernilla<br />

Muskler är mer metabolt aktiva<br />

än fett men skillnaden i vila är<br />

inte så stor. Ett kilo muskler förbrukar<br />

ungefär 13 kcal och ett<br />

kilo fett cirka 4,5 kcal per dygn i<br />

vila. Skillnaden är alltså ungefär<br />

8,5 kcal/kg. Går man ner 10 kg i<br />

ar provat ett nytt fettförbrännande<br />

preparat<br />

som heter Clenbutrx<br />

Hardcore och upplever<br />

att jag blir väldigt varm och känner<br />

mig speedad och orolig i kroppen. Jag<br />

fick sagt till mig att man inte skulle<br />

använda det om man inte var van vid<br />

fettförbrännande preparat. Hur fungerar<br />

produkten egentligen och är det<br />

bra, bränner det fett?<br />

fett och samtidigt upp lika mycket<br />

i muskler så ökar alltså energiförbrukningen<br />

med ungefär 85<br />

kcal per dag. Ökar man däremot<br />

10 kg i muskler utöver sin nuvarande<br />

vikt blir ju ökningen cirka<br />

130 kcal. Inte så mycket trots<br />

en smått fantastisk förändring i<br />

kroppssammansättningen.<br />

Sett över tid så blir det en del<br />

ändå men knappast så mycket<br />

att det märks att man behöver<br />

lägga mer på tallriken. För att<br />

få mer muskler måste man ju<br />

röra på sig och det är där den<br />

största ökningen av energiförbrukningen<br />

kommer ifrån.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 85<br />

Niclas<br />

Namnet Clenbutrx Hardcore ger associationer<br />

till det dopingklassade<br />

clenbuterol, vilket säger en del om<br />

vilka effekter Clenbutrx anspelar på<br />

att det har. Vilka effekter det faktiskt<br />

har är svårt att veta eftersom<br />

det innehåller en lång rad av olika<br />

ämnen som mestadels är väldigt<br />

sparsamt studerade på människa<br />

och innehållet av de ämnena är<br />

inte specificerat så man vet inte om<br />

Clenbutrx innehåller verksamma<br />

mängder.<br />

Clenbutrx innehåller en lång rad<br />

olika stimulanter som bland annat<br />

verkar på centrala nervsystemet<br />

men också påverkar metabolism<br />

och fettförbränning. Koffein och<br />

koffeinliknande ämnen, olika varianter<br />

av fenyletylamin, som närmast<br />

kan beskrivas som amfetaminliknande<br />

även om de inte är lika potenta.<br />

Metylhexanamin är den stimulanten<br />

som blev omtalad under<br />

friidrotts-VM eftersom deltagare i<br />

det jamaicanska sprinterlaget hade<br />

använt det. Den innehåller även octopamin<br />

som är en dopnings- och<br />

läkemedelsklassad stimulant. Sammantaget<br />

är detta en samling stimulanter<br />

som verkar genom i stort<br />

sett alla tänkbara mekanismer vilket<br />

ökar effekterna och halterna av<br />

adrenalin, men främst noradrenalin<br />

samt även dopamin. Man har även<br />

inkluderat 5-hydroxytryptofan (lä-<br />

kemedelsklassat) som eventuellt<br />

kan öka halten serotonin. Det som<br />

är mest oroväckande i ingredienslistan<br />

är olika varianter av det läkemedelsklassade<br />

yohimbin som är<br />

en alfa2-receptorantagonist och en<br />

MAO-hämmare. Vad detta betyder<br />

är att yohimbe minskar bromsen i<br />

systemet samtidigt som nedbrytningen<br />

av de olika stimulanterna<br />

hämmas. Man kan likna det vid att<br />

köra med gasen i botten utan broms<br />

eller bilbälte, det kan sluta riktigt<br />

illa. Bland annat ett blodtryck som<br />

går genom taket har rapporterats<br />

vid kombination av yohimbin och<br />

andra stimulanter. Hjärtklappning,<br />

skakningar, svettningar, oro, ångest<br />

och svårt att sova är några andra<br />

biverkningar som man kan förvänta<br />

sig och det är ungefär det du beskriver.<br />

Naturligtvis kan man också<br />

förvänta sig en viss aptitdämpande<br />

effekt men i detta fall betraktas det<br />

inte som en biverkning.<br />

Även om man inte kan fastställa<br />

hur potent eller skadligt Clenbutrx<br />

är så är det inget jag kan rekommendera<br />

till någon. Liknande preparat<br />

stimulerar ämnesomsättningen<br />

med ungefär 10 % under ett par<br />

timmar och vill man sova på natten<br />

så innebär det att man i bästa fall<br />

kan få en höjning på cirka 5 % över<br />

dygnet. Jag föreslår att man först<br />

och främst tittar kosten eller sin<br />

fysiska aktivitet för att se om man<br />

kan minska eller öka på någon av<br />

dem. I andra hand kan man prova<br />

något mer beprövat ”fettförbrännande”<br />

och aptitdämpande som till<br />

exempel en kombination av koffein,<br />

grönt te och synefrin.


O L A W A L L E N G R E N<br />

S V A R A R P Å<br />

FRÅGOR OM NUTRITION<br />

ag har börjat använda extra<br />

leucin i proteindrinken före<br />

träningen för att stimulera<br />

mer muskeluppbyggnad.<br />

Hur mycket ger bästa effekt?<br />

Jon<br />

Leucin är en livsnödvändig aminosyra<br />

(EAA) som tillhör de grenade<br />

aminosyrorna (BCAA). Forskningen<br />

kring leucin har under senare<br />

år intensifierats eftersom det har<br />

blivit mer och mer klart att leucin<br />

inte bara är en byggsten till protein<br />

utan även fungerar som en<br />

signalsubstans att starta igång<br />

trikt ketondiet är något<br />

jag funderat på.<br />

Detta för att minska<br />

muskelnedbrytningen<br />

med hjälp av ketonernas<br />

muskelsparande egenskaper. Det<br />

jag undrar över är hur högt proteinintaget<br />

ska vara och hur lågt jag<br />

behöver gå med kolhydraterna?<br />

Martin<br />

Ketonkroppar (acetoacetat och<br />

-hydroxysmörsyra) bildas från<br />

fett vid total svält eller när kolhydratintaget<br />

(och proteinintaget)<br />

är lågt. De fungerar som<br />

ett alternativt bränsle för hjärnan<br />

och nervsystemet när det<br />

inte finns tillräckligt med glukos<br />

tillgängligt (cirka 100-120 gram<br />

glukos per dag).<br />

Det råder ingen större tvekan<br />

om att ketoner minskar proteinförlusterna<br />

vid svält men det är<br />

mycket mer osäkert om ketoner<br />

spelar någon större roll vid lågkolhydratdieter<br />

för viktminskning.<br />

Dels så talar resultaten<br />

från olika studier mot varandra,<br />

men det är också tveksamt om<br />

man får så höga halter av ketoner<br />

i blodet vid en diet med<br />

tillräckligt med protein (2,5-3<br />

gram/kg kroppsvikt) att man<br />

proteinsyntesen för att bygga nya<br />

muskler. När halten leucin stiger<br />

utanför cellen så startar maskineriet<br />

för att tillverka mer protein.<br />

Kombinerar man proteinintag<br />

med styrketräning så blir effekten,<br />

som vi alla känner till, kraftigare.<br />

Problemet är att det saknas<br />

forskning på hur ett ett tillskott<br />

av leucin långsiktigt påverkar<br />

muskeluppbyggnaden vid styrketräning<br />

och en i övrigt proteinrik<br />

kost. Vad man gjort mest är att<br />

mäta aktiviteten i ”proteinmaskineriet”<br />

direkt efter intag eller<br />

mätt proteinuppbyggnaden un-<br />

der någon timma. En rekommendation<br />

är därför en lite spekulativ<br />

förhoppning om ökad muskeluppbyggnad<br />

och inte en garanti om<br />

ständigt svällande biceps.<br />

Enligt de uppskattningar som<br />

finns idag så behövs inte så<br />

mycket protein för att maximalt<br />

stimulera muskeluppbyggnaden<br />

vid styrketräning. Det rör sig om<br />

cirka 20-30 gram vassle eller<br />

äggprotein eller cirka 10-15 gram<br />

essentiella aminosyror (EAA),<br />

vilket innehåller cirka 2-3 gram<br />

leucin. Små tillskott eller ökningar<br />

av proteinintaget verkar inte<br />

ha någon större effekt. Däremot,<br />

i en studie där man använde ett<br />

leucintillskott av 0,1 gram/kg<br />

kroppsvikt utöver proteintillskott<br />

såg man en liten effekt på proteinsyntesen<br />

mätt över ett par<br />

timmar.<br />

Min rekommendation är därför<br />

att man inte ska snåla på leucintillskottet.<br />

Minst 0,1 gram/kg<br />

kroppsvikt före träningen i tillskott<br />

till protein eller EAA till att<br />

börja med. Det kanske räcker<br />

med mindre eller krävs mer, alternativt<br />

är det bortkastat. Det kan<br />

vara värt att prova i alla fall.<br />

<br />

<br />

kan förvänta sig några effekter<br />

över huvudtaget. Positiva effekter<br />

kan man eventuellt förvänta<br />

sig vid ketonhalter i blodet över<br />

2,0 mmol/L. Normalt sett så är<br />

ketonnivåerna cirka 0,1 mmol/L<br />

efter en natts fasta.<br />

I olika studier på lågkolhydratdieter<br />

så brukar nivåerna ligga<br />

mellan 0,2 till 1,0 mmol/L. Vid<br />

total svält eller ketondiet för<br />

epilepsi (lågt proteinintag och<br />

högt fettintag) så varierar nivåerna<br />

mellan 2-6 mmol/L. Det<br />

krävs alltså lågt proteinintag<br />

och högt fettintag för att eventuellt<br />

få en effekt.<br />

Det viktigaste för att undvika<br />

muskelförlust vid diet är att hålla<br />

proteinintagt högt (2,5-3 g/<br />

kg) och att styrketräna. Att dra<br />

ner på kohydrater och protein<br />

för att få proteinsparande effekter<br />

tror jag motverkar syftet.<br />

Vill man ändå prova rekommenderar<br />

jag ett proteinintag på<br />

cirka 1,8-2,0 g/kg, kolhydratintag<br />

under 15 gram per dag och<br />

gärna med tillskott av medellånga<br />

fettsyror (MCT).<br />

Blodketonmätare kan man<br />

köpa på apoteket för att se om<br />

man kommer över 2,0 mmol/L<br />

men det kostar en slant.<br />

ur ska energiintaget se<br />

ut vid bulk respektive<br />

vid deff i energiprocent<br />

mellan protein, fett och<br />

kolhydrater? Jag ligger just nu på ungefär<br />

25-25-50 vid bulk. Är detta rätt,<br />

eller ska jag få i mig mer fett?<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />

Toffe<br />

Fördelningen mellan de olika energigivande<br />

näringsämnena i kosten<br />

diskuteras flitigt och det finns<br />

många bud på hur det ska se ut.<br />

Det är inte konstigt att det skiljer<br />

sig åt eftersom när man uttrycker<br />

rekommendationerna i relativa tal<br />

(energiprocent, E%) så kommer<br />

fördelningen bero på om man är en<br />

låg- eller högenergiförbrukare, dvs<br />

hur mycket man rör på sig.<br />

De två absolut viktigaste variablerna<br />

för att få till en lyckad bulk<br />

eller deff är proteinintaget och energibalansen.<br />

Utöver det så måste<br />

man få i sig tillräckligt med livsnösvändiga<br />

fetter samt vitaminer<br />

och mineraler. Fördelningen i E%<br />

ger bara en grov vägledning. Det är<br />

bättre att beräkna proteibehovet<br />

i gram per kg kroppsvikt. 2-2,5 g/<br />

kg vid viktuppgång och 2,5-3 g/kg<br />

vid viktnedgång bör vara tillräckligt<br />

och en bra utgångspunkt. Detta<br />

innebär att om man är relativt aktiv<br />

och vill gå upp i vikt så blir E% från<br />

protein 20% och uppåt. Är man inte<br />

speciellt aktiv så ökar andelen till<br />

25 E% eller mer.<br />

För att inte få i sig för lite livsnödvändiga<br />

fetter så bör intaget<br />

av fett ligga på minst 0,5 g/kg från<br />

bra källor som fet fisk, oljor och<br />

nötter, men 1 g/kg är mer lagom.<br />

Detta innebär att fettintaget aldrig<br />

ska ligga under 20E% mer än i extrema<br />

fall. Hur mycket kolhydrater<br />

man ska äta är vid styrketräning<br />

lite av en smaksak och beror på hur<br />

man känner sig och vilken kost man<br />

tycker om att äta. Men jag rekommenderar<br />

från 2 g/kg och uppåt vid<br />

viktuppgång.<br />

Vid viktnedgång ökar proteinandelen<br />

eftersom man normalt ökar<br />

intaget av protein samtidigt som<br />

man sänker det totala energiintaget.<br />

I extrema fall av lågkaloridieter<br />

så blir det upp till 70 E% protein,<br />

men i mer normala fall hamnar andelen<br />

mellan 30 och 50 E%. För att<br />

göra det enkelt kan man säga att<br />

man först och främst ska se till att<br />

få i sig tillräckligt med protein och<br />

livsnödvändiga fetter från bra och<br />

näringsrik mat. Utöver det så äter<br />

man så mycket eller lite som behövs<br />

för att man ska gå upp eller<br />

ner i vikt i den takt man önskar.<br />

Som du ser så kan din fördelning<br />

fungera alldeles utmärkt men du<br />

kan säkert öka fettet upp till 30-40<br />

E% – om du vill.


O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Zink sägs höja testosteronet och<br />

ge bättre träningsresultat. Men<br />

hur mycket ska man ta? Kan man<br />

få några biverkningar?<br />

JOHAN<br />

Zink behövs för väldigt många funktioner<br />

i kroppen, inte minst i energiomsättningen<br />

och immunförsvaret. Får<br />

man brist på zink så minskar olika<br />

funktioner i kroppen, men det betyder<br />

inte att man ökar dessa funktioner mer<br />

än normalt om man får i sig mer än sitt<br />

behov av zink. Som exempel kan vi ta<br />

testosteronnivåerna. Vid intag under<br />

2 mg zink per dag, eller vid sjukdomar<br />

som sänker plasmanivåerna av zink,<br />

ser man en tydlig sänkning av testosteronet.<br />

Detta ger ett tydligt samband<br />

mellan zink och testosteron vid låga<br />

intag. Detsamma gäller dock inte vid<br />

höga intag eftersom det räcker att<br />

täcka sitt behov för att kroppens funktioner<br />

skall normaliseras.<br />

I en studie på rugbyspelare gav ett<br />

tillskott av zink och magnesium högre<br />

nivåer av testosteron, men man såg<br />

inga tydliga ökningar i träningsresultat<br />

eller i muskler. Dessa resultat har man<br />

sedan försökt upprepa i två ytterligare<br />

studier men utan att se någon påverkan<br />

på testosteronet eller träningsresultaten.<br />

Vad som orsakade resultaten<br />

i den första studien är svårt att spekulera<br />

i men jag utesluter inte en suboptimal<br />

diet hos rugbyspelarna, felaktig<br />

analys eller helt enkelt att det beror på<br />

slumpen eftersom det inte heller finns<br />

några andra studier som visar på positiva<br />

effekter hos tränande.<br />

Det finns inget bra sätt att mäta om<br />

man är nära zinkbrist men några studier<br />

tyder på att zinkbrist skulle kunna<br />

vara vanligt hos tränande. Intaget kan<br />

uppskattas till 12-15 mg per dag och<br />

ännu mer hos de med en kost rik på<br />

kött och mjölkprodukter. Med säkerhetsmarginal<br />

beräknas behovet vara<br />

cirka 7-9 mg. Veganer eller vegetarianer<br />

kan därför möjligtvis vara i behov<br />

att ett tillskott vid träning. En multivitamin-mineraltablett<br />

som ger 100 %<br />

av behovet räcker gott och väl. Intag<br />

på 50 mg/dag kan hämma upptaget av<br />

koppar och järn vilket i vissa fall kan<br />

leda till en brist men i övrigt är det inte<br />

skadligt med ett högt intag av zink,<br />

bara onödigt.<br />

Foto: Seth Janson<br />

<br />

Mitt kreatin gick ut för ett halvår<br />

sedan. Hur länge går det att<br />

använda? Försämras effekten och<br />

försvinner någon viktig substans?<br />

Finns det något annat bra tillskott<br />

utöver kreatin att ta i muskeluppbyggande<br />

syfte, tribulus kanske?<br />

Sedan undrar jag detsamma om<br />

proteinpulver där bäst före-datumet<br />

gått ut, försämras det?<br />

SIMON<br />

Kreatinmonohydrat som förvaras<br />

torrt och i normal rumstemperatur är<br />

relativt stabilt och kan hålla god kvalité<br />

i minst tre-fyr år. Generellt sett<br />

ska man följa tillverkarnas bäst-föredatum<br />

men om kreatinet ser ut, sma-<br />

DU SKA SJÄLVKLART<br />

UNNA DIG BÅDE DET ENA<br />

OCH DET ANDRA. BLIR DET<br />

FÖR MYCKET ÄR DET BARA<br />

ATT LÄRA SIG AV MISSTAGEN.<br />

kar och luktar som tidigare så skulle<br />

jag inte tveka att använda det. Det<br />

samma gäller för proteinpulver; gå<br />

efter bäst före datumet men om det<br />

inte ändrat karaktär på något sätt så<br />

går det förmodligen bra att använda.<br />

I öppnade förpackningar håller tillskotten<br />

kortare tid eftersom de kan<br />

ha blivit utsatta för mer fukt och syre,<br />

då bör man vara lite mer skeptisk.<br />

Utöver hård träning och en proteinrik<br />

och väl sammansatt kost så är det<br />

inte många tillskott som med säkerhet<br />

kan ge något extra i muskeluppbyggande<br />

syfte. Kreatin är ett undantag<br />

och värt att använda. Essentiella<br />

aminosyror eller proteinpulver kan<br />

man använda som extra tillskott, speciellt<br />

i samband med träning men om<br />

<br />

Det är en imponerande och snabb<br />

viktnedgång du har bakom dig. Du<br />

har säkert redan märkt att det går allt<br />

trögare ju bättre form du når och att<br />

fortsätta i samma takt är förmodligen<br />

varken möjligt eller att rekommendera.<br />

Jag vet inte vilken form du<br />

är i just nu men för att få fram ”sexpacket”<br />

så har du tydligen en bit kvar.<br />

Jag rekommenderar att du går ner lite<br />

långsammare framöver, kanske 0,5-<br />

0,7 kg/vecka för att inte förlora för<br />

mycket muskler.<br />

Det kan vara bra att lägga in perioder<br />

på cirka två-tre veckor då du inte<br />

går ner i vikt utan övar dig på att äta<br />

”normalt” utan att gå upp i vikt. Det<br />

kräver ett visst mått av återhållsamhet<br />

i ätandet det också, men tjänar<br />

flera syften. Dels ger du kroppen utrymme<br />

för återhämtning och en liten<br />

paus från dieten rent mentalt. Du har<br />

även möjligheten att bygga upp lite<br />

förlorad muskelmassa. Därefter kan<br />

du återgå till dieten i cirka fyra-sex<br />

veckor och upprepa tills du är nöjd<br />

med formen.<br />

Förutom hård träning och en pro-<br />

det ger något extra utöver en proteinrik<br />

kost är osäkert. Beta-alanin kan<br />

eventuellt ge något för den som tränar<br />

intensivt med många reps. Känner<br />

man sig lite trött före trängningen<br />

kan koffein ge en extra kick. Det kan<br />

därför vara värt att testa en ”preworkout-produkt”<br />

som innehåller<br />

dessa ämnen.<br />

Jag rekommenderar inga tillskott<br />

som påstår sig påverka muskeluppbyggande<br />

hormoner eftersom de<br />

mycket sällan har någon effekt<br />

(till exempel tribulus). Och har de<br />

effekt så är de, eller borde vara,<br />

läkemedelsklassade och även dopingklassade.<br />

Samtidigt är det inte<br />

alls säkert att de ger någon som helst<br />

muskeluppbyggande effekt.<br />

Jag är en kille på 25 år som har dietat i 6 månader, där jag gått ned från<br />

131 kg till 84 kg. Min fråga är hur mycket och vad jag ska äta per dag för<br />

att inte gå upp i fettvikt igen, utan enbart lägga på mig så mycket<br />

muskelmassa som möjligt? Skulle gärna deffa bort det sista lilla underhudsfettet<br />

inför sommaren också, så att sexpacket kommer fram.<br />

REX<br />

tein- samt näringsrik kost så ligger<br />

nyckeln i att hitta ett balanserat sätt<br />

att äta efter dieten. Med tanke på att<br />

du vägt så pass mycket tidigare så<br />

tror jag att detta innebär att du i stort<br />

sett alltid får äta lite mindre än vad<br />

du helst skulle vilja.<br />

För att göra det lättare så bör du<br />

först och främst äta en kost med rikligt<br />

med magert kött, fisk, grönsaker<br />

och magra mjölkprodukter samt en<br />

del bär och frukt. Försök vara lite<br />

återhållsam med fett i matlagningen<br />

och begränsa mängderna av pasta,<br />

ris, potatis och bröd.<br />

Då detta ska hålla i resten av ditt liv<br />

så kan du självklart unna dig både det<br />

ena och det andra ibland. Du märker<br />

ganska snart när det blivit lite mycket<br />

ett tag, då är det bara att ta nya tag<br />

och lära sig av misstagen. Jag vill inte<br />

nämna en kalorimängd som du ska<br />

äta. Den främsta anledningen är för<br />

att du inte kan hålla på och räkna kalorier<br />

resten av ditt liv, utan du får lära<br />

dig att gå på känn, titta i spegeln och<br />

på vågen. Det kan låta simpelt men<br />

är nog så svårt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

Jag är mjölkproteinallergiker och<br />

kan därför inte äta några typer av<br />

mjölkprodukter, eller vassle eller<br />

kasein. Jag försöker äta en proteinrik<br />

kost med mycket kött och fisk<br />

men använder ändå proteinpulver<br />

av soja för att det är smidigt och<br />

billigt. Jag undrar om sojaproteinet<br />

är negativt för träningen?<br />

Har bland annat hört att det har<br />

östrogeneffekter och kan sänka<br />

testosteronet.<br />

Jag tränar styrketräning 4-5 dagar<br />

i veckan och tar en drink med<br />

40 gram sojaprotein efteråt.<br />

Fredrik<br />

OLA WALLEN GREN<br />

S VARAR P Å F RÅGOR OM NUTRITION<br />

Sojaprotein<br />

dåligt för<br />

musklerna?<br />

Sojaprodukter kan innehålla varierande<br />

mängder av östrogenliknande ämnen<br />

(isoflavonerna daidzein, genistein och<br />

glycitein) som potentiellt skulle kunna<br />

påverka halterna eller effekterna av<br />

manliga könshormoner.<br />

I majoriteten av de studier där man<br />

undersökt detta så har man inte sett<br />

någon påverkan alls, men i några har<br />

man sett en mycket liten sänkning, vilket<br />

i så fall skulle kunna vara negativt<br />

för muskelbygge men samtidigt minska<br />

risken för prostatacancer.<br />

Det finns åtminstone fem studier där<br />

man jämfört tillskott av soja- eller<br />

mjölkprotein med varandra vid styrketräning,<br />

och i inte i någon av dessa har<br />

man sett en minskad muskeluppbyggande<br />

effekt av sojaproteinet. Proteinkällan<br />

verkar därför inte ha någon avgörande<br />

betydelse så länge man får i<br />

sig tillräckligt med protein.<br />

Sojaproteinpulver är ganska lättupptagligt<br />

i kroppen och kan därför närmast<br />

ses som en snabb proteinkälla<br />

och ett alternativ till vassle. Soja innehåller<br />

däremot mindre mängd essentiella<br />

aminosyror och detta kan vara en<br />

anledning till att man sett att soja är<br />

något sämre på att stimulera proteinsyntesen<br />

i samband med träning, men<br />

som sagt de långsiktiga resultaten är<br />

det ingen skillnad på.<br />

Ett förslag är därför att komplettera<br />

sojaproteinet med essentiella aminosyror<br />

(EAA) i samband med träning för<br />

bästa effekt. EAA innehåller fria aminosyror<br />

och går därför bra att använda av<br />

de som är mjölkproteinallergiker. Använd<br />

i så fall EAA före träning och sojan<br />

efter.<br />

Fettförbrännare – sabbar<br />

de min muskeluppbyggnad?<br />

Jag har använt lite olika fettförbrännare<br />

när jag gått ner i vikt.<br />

När jag nu försöker bygga muskler<br />

och gå upp i vikt så brukar jag<br />

ta några kapslar fettförbrännare<br />

innan träningen för att känna mig<br />

pigg och mera laddad. Jag tycker<br />

det känns bra och tycker att jag<br />

kan träna hårdare.<br />

Nu undrar jag om detta hindrar<br />

muskelbyggande genom att<br />

bränna bort musklerna?<br />

Kan man använda fettförbrännande<br />

även vid muskelbygge?<br />

Kristoffer<br />

Jag förstår din undran eftersom muskelbygge<br />

och fettförbränning inte<br />

brukar gå så bra ihop. De flesta fettförbrännare<br />

fungerar genom att öka<br />

halterna stresshormon (epinefrin och<br />

norepinefrin) i kroppen. Dessa verkar<br />

på beta-adrenoreceptorerna och ökar<br />

halterna cAMP i cellerna, vilket ger<br />

signaler som ökar både fett- och gly-<br />

Foto: Seth Janson<br />

D-vitamin som tillskott?<br />

Vitamin D har många viktiga funktioner<br />

i kroppen, inte minst för att ge<br />

oss ett starkt skelett. Därför har rekommendationerna<br />

för vitamin D<br />

främst fastställts för att undvika benskörhet.<br />

Mer forskning visar även hur<br />

viktigt vitaminet är för uppkomsten<br />

av många andra sjukdomar. Brist ökar<br />

risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer<br />

och autoimmuna sjukdomar.<br />

Man har även sett kopplingar till<br />

minskad muskelstyrka och en sämre<br />

kroppssammansättning.<br />

De nivåer av vitamin D som är optimala<br />

för god hälsa är högre än de nivåer<br />

man tidigare kommunicerat mot<br />

benskörheten. Rekommendationerna<br />

har därför successivt höjts men kanske<br />

fortfarande är i underkant här i<br />

kogennedbrytningen. Man skulle därför<br />

kunna tro att detta även ökar<br />

muskelnedbrytningen men effekten<br />

verkar dessbättre vara tvärt om.<br />

I stressfulla situationer skyddas<br />

alltså muskelmassan på detta sätt<br />

genom att muskelnedbrytningen<br />

hämmas och framförallt fett används<br />

som energikälla. Man har också sett<br />

att genom att stimulera beta-adrenoreceptorerna<br />

så stimuleras proteinuppyggnaden.<br />

Hämmad muskelnedbrytning och<br />

ökad uppbyggnad låter nästan för bra<br />

för att vara sant – det kanske man<br />

kan säga att det är också eftersom<br />

effekten inte är dramatisk.<br />

Effekterna ser man tydligt i djurförsök<br />

men att de fettförbränningspreparat<br />

som säljs lagligt skulle ha samma<br />

effekter är tveksamt.<br />

I viktminskningsstudier med liknande<br />

läkemedelsklassade substanser<br />

så ser man en minskad muskelförlust,<br />

och clenbuterol som fungerar<br />

genom liknande mekanismer är do-<br />

Jag har funderat på att ta extra tillskott av vitamin D, eftersom jag hört<br />

att det är bra för hälsan och träningen och att många har en brist. Samtidigt<br />

känns det konstigt att det inte skulle räcka med vanlig mat och<br />

att man måste ta tillskott för att må bra. Räcker det inte att äta D-vitaminrika<br />

livsmedel?<br />

Helena<br />

Norden där vi får så lite solljus (UVstrålar<br />

bildar vitamin D i kroppen).<br />

Rekommendationen är 7,5 μg (mikrogram)<br />

men medelintaget är bara 4-5<br />

μg. Vid detta intag är det bara ungefär<br />

hälften av befolkningen som har<br />

optimala vitamin D-halter under vintern<br />

och hos äldre och unga tjejer<br />

finns uttalad brist hos cirka 5-30 %.<br />

För de flesta räcker ett intag på 10-12<br />

μg för optimala nivåer även om man<br />

får begränsat med sol.<br />

Denna mängd är möjlig att få i sig<br />

om man äter rikligt med fisk, mjölkprodukter,<br />

kött och ägg men är ändå<br />

rätt svår att nå upp till även för en<br />

muskelbyggare och om man hoppar<br />

över fisken och äter mycket proteintillskott<br />

är det nästan omöjligt. Man<br />

pingklassad på grund av eventuella<br />

muskeluppbyggande egenskaper.<br />

Om det finns några negativa effekter<br />

så skulle man i så fall tänka sig att<br />

insulinkänsligheten och glykogenuppbyggnaden<br />

blir sämre.<br />

Detta har man undersökt med stora<br />

doser koffein i samband med träning<br />

och insulinkänsligheten blir faktiskt<br />

något sämre, men glykogenuppyggnaden<br />

påverkas inte negativt.<br />

Koffein kan också öka halterna av<br />

det nedbrytande hormonet kortisol i<br />

samband med träning, men om man<br />

har ätit lite kolhydrater före eller<br />

under passet så uteblir kortisolstegringen.<br />

Sammantaget så kan man väl säga<br />

att om det finns några effekter så är<br />

de förmodligen övervägande positiva,<br />

inte minst med tanke på att man<br />

kanske tränar hårdare. Använder man<br />

uppiggande fettförbrännare för att<br />

kompensera för brister i sömn och<br />

återhämtning så är man däremot inne<br />

på fel spår!<br />

VITAMIN D SOM KOMPLEMENT<br />

KAN VARA EN BRA SAK, SPECI-<br />

ELLT FÖR OSS SOM BOR I<br />

MÖRKA NORDEN. SE BARA<br />

TILL ATT DU INTE FÅR I DIG<br />

FÖR MYCKET VITAMIN A PÅ<br />

SAMMA GÅNG.<br />

kan till viss del kompensera ett något<br />

lägre intag med mer soljus men på<br />

senhöst och vinter är soltimmarna få<br />

och solen svag så ett tillskott på cirka<br />

10 μg under denna tid kan faktiskt<br />

vara ganska vettigt. Vistas man inte<br />

alls i solen och äter sparsamt med Dvitaminrika<br />

livsmedel så bör man ta<br />

ett tillskott på cirka 10-20 μg per dag.<br />

En multivitamintablett med rekommenderat<br />

dagsintag kan räcka men<br />

försök att välja en med lite lägre halt<br />

av vitamin A så att detta intag inte<br />

blir för högt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Mat och tillskott för<br />

Athletic Fitness?<br />

Jag har funderingar på att tävla i Athletic Fitness och undrar därför om det<br />

finns något speciellt man ska tänka på vad gäller maten kring träningen?<br />

Eller om det rent av finns några bra kosttillskott man kan prova när man<br />

tränar för maximal uthållighet i till exempel chins, dips och rodd?<br />

Lasse<br />

Styrkeuthållighet och intensiv rodd är<br />

främst glykolytiska aktiviteter, där det<br />

nästan enbart är kolhydrater som bryts<br />

ner för att användas som muskelenergi.<br />

För att kunna träna dessa moment<br />

effektivt är det därför vettigt att inte<br />

snåla allt för mycket på kolhydraterna i<br />

kosten. Det är främst under dieten som<br />

de flesta brukar dra ner på kolhydraterna<br />

men om man då märker att träningen<br />

går tyngre än väntat eller rent<br />

av dåligt så kan det vara läge att öka<br />

upp mängden kolhydrater. Det är<br />

främst den totala mängden som är det<br />

viktig men eftersom det är i samband<br />

med träningen som de förbrukas så är<br />

det vettigt att i första hand äta kolhydraterna<br />

kring träningen. Intag strax<br />

före träningen är inte nödvändigt men<br />

kan ibland hjälpa om man har en tendens<br />

att känna sig ”låg” innan träningen.<br />

Ett litet mål med relativt långsamma<br />

kolhydrater är då lämpligt.<br />

Tränar man långa pass (> 60 minuter)<br />

så kan en dryck med cirka 30 gram<br />

kolhydrater och några gram EAA eller<br />

BCAA passa bra. Efter passet är en bra<br />

tid att fylla på med extra kolhydrater.<br />

1,5-2 gram kolhydrater per kilo kroppsvikt<br />

från ”vanlig mat”, det vill säga<br />

främst långsamma kolhydrater, timmarna<br />

efter passet kan vara en bra riktlinje.<br />

Hur mycket man behöver totalt<br />

Jag är en tjugosjuåring som styrketränar<br />

nästan dagligen. Jag är inte<br />

vegetarian, men ofta kommer mitt<br />

protein, förutom vassletillskottet<br />

efter passen, från röda och gula<br />

linser, kikärtor och gröna ärtor,<br />

samt tonfisk. När jag ibland äter<br />

kött innebär det kyckling. Påverkar<br />

detta min muskelutveckling? Jag<br />

har upptäckt att många magasin<br />

för kroppsbyggare verkar väldigt<br />

fokuserade på kyckling och rött<br />

kött.<br />

Jojo<br />

En stor andel baljväxter i kosten behöver<br />

inte påverka muskelutvecklingen<br />

negativt, men det beror till stor del på<br />

hur mycket protein du äter totalt.<br />

Baljväxter innehåller mindre mängd<br />

av livsnödvändiga aminosyror (EAA)<br />

sett beror på hur mycket konditionsträning<br />

man utför och vad man gör för<br />

övrigt om dagarna, men om man är<br />

aktiv är 3-4 g/kg en startpunkt. Det<br />

innebär att man fyller på lite extra efter<br />

träningen enligt ovan och utöver det<br />

äter en kost med ganska sparsamt<br />

med kolhydrater men inte något jag<br />

skulle kalla för en lågkolhydratkost.<br />

Lämpliga kosttillskott att prova för<br />

ökas styrkeuthållighet är kreatin och<br />

beta-alanin. Med tanke på mjölksyratåligheten<br />

så skulle man kunna tänka sig<br />

att natriumbikarbonat kunde hjälpa<br />

men jag tror att tävlingsmomenten är<br />

för korta för att det skulle ge effekt.<br />

Dessutom ger det ett häftigt intag av<br />

salt vilket kan vara problematiskt vid<br />

formtoppningar.<br />

Koffein kan också ge effekt vid denna<br />

typ av träning. De flesta ”pre-workoutprodukter”<br />

innehåller dessa ämnen så<br />

man kan helt enkelt välja någon av<br />

dem. Vissa tycker dock att den ökade<br />

pumpen man kan få av arginin/citrullin<br />

faktiskt hämmar prestationen, så man<br />

får prova och kritiskt utvärdera. Ett<br />

sista tips är också att börja en eventuell<br />

diet tidigt så att man har tid för högkvalitativ<br />

träning när man redan är i<br />

form. På så sätt undviker man att prestationen<br />

störtdyker i slutet av en hård<br />

och tidspressad diet.<br />

Protein från växtriket?<br />

än till exempel mjölk- eller köttprotein.<br />

Även om den totala mängden protein<br />

spelar roll så är det främst är EAA som<br />

behövs för att stimulera och bygga<br />

muskler. Därför bör man se till att få i<br />

sig tillräckligt av dessa för maximal<br />

muskeluppbyggnad. Halten EAA i baljväxter<br />

är cirka 38 % och i mjölk och<br />

kött är den cirka 45 %. Så för att få<br />

samma mängd EAA kan det behövas<br />

20 % mer protein från baljväxter. Baljväxter<br />

kan också vara mer svårsmälta<br />

än mjölk och kött, bland annat beroende<br />

på fibermängd men främst hur väl<br />

de är tillagade och finfördelade. Upptaget<br />

är i bästa fall lika bra som från<br />

mjölk men i många fall 20 % lägre.<br />

Grovt räknat kan man alltså räkna med<br />

att det kan behövas 50 % mer protein<br />

från baljväxter än jämfört med högkvalitativa<br />

källor som exempelvis vassle.<br />

Foto: Seth Janson<br />

Acne av gainer?<br />

Jag har tidigare haft lite problem<br />

med acne, som med tiden<br />

blivit allt bättre. För att få lite<br />

bättre resultat i träningen tänkte<br />

jag prova med gainer efter<br />

passet, men en kompis säger att<br />

man får finnar av det så jag är<br />

tveksam om jag vågar prova.<br />

Vad tror du?<br />

Mackan<br />

Man har länge trott att det finns<br />

kopplingar mellan kost och acne.<br />

Dessvärre är det ganska tunt med<br />

bra forskning på området, men det<br />

finns några kopplingar. Kolhydrater<br />

med högt GI och mjölkprodukter<br />

verkar vara livsmedel som ökar risken<br />

för acne.<br />

Högt blodsocker ökar halterna av<br />

insulin och IGF-1 (som är en tillväxtfaktor).<br />

Dessa verkar direkt<br />

eller indirekt via androgener (tes-<br />

Dessa beräkningar är väldigt teoretiska<br />

eftersom man inte i detalj vet i<br />

vilka mängder och proportioner som<br />

de olika aminosyrorna behövs för att<br />

ge maximal muskeltillväxt. Det är<br />

dessutom inte alls samma sammansättning<br />

på aminosyrorna man sätter i<br />

sig och den blandning av aminosyror<br />

som slutligen når muskeln. Både i tarmarna<br />

och i levern omvandlas och<br />

bryts aminosyror ner och blandas med<br />

övriga fria aminosyror i kroppen innan<br />

de slutligen når muskeln. Rekommendationen<br />

om 2-2,5 g protein/kg för<br />

muskeltillväxt är väl tilltagen men att<br />

ligga i övre delen av det spannet kanske<br />

är att föredra om man främst äter<br />

protein från baljväxter. Eftersom du<br />

kompletterar med vassle och kyckling<br />

blir det inte lika viktigt att öka proteinmängderna.<br />

Som jag tidigare nämnt så<br />

BRA KOST OCH BRA<br />

TRÄNING, BLAND ANNAT I<br />

CHINS, HAR GETT ANDREAS<br />

FOTIADIS BRA HÄNG.<br />

”Koffein kan<br />

också ge effekt<br />

vid denna typ<br />

av träning.”<br />

tosteron/DHT) stimulera talgkörtlarna<br />

så att risken för akne ökar.<br />

Både snabba kolhydrater och mjölk<br />

ökar halterna insulin och IGF-1 och<br />

det är därför man gjort denna<br />

koppling. Det finns även studier<br />

där en låg-GI-kost minskat acnebesvär.<br />

Kosttillskottsmässigt så är<br />

det alltså gainers, diverse kolhydratpulver<br />

och de flesta proteinpulver<br />

(speciellt vassle) som teoretiskt<br />

sett skulle öka risken för acne.<br />

Det finns även en studie där man<br />

sett att kreatin kan öka halterna av<br />

dihydrotestosteron (DHT), vilket<br />

möjligtvis kan öka acnen. Det finns<br />

en hel del anekdotiska rapporter<br />

att både kreatin och gainers gett<br />

mer finnar. Även om orsakerna<br />

till acne är många så kan det ligga<br />

något bakom, men mer forskning<br />

behövs för att ge några definitiva<br />

besked.<br />

är mjölkprotein bättre än till exempel<br />

soja för att stimulera muskelproteinsyntesen<br />

i samband med träning. Därför<br />

kan du ta 20-30 gram vassle, alternativt<br />

10-15 gram EAA före och efter<br />

träningen. Gör du så behöver du i princip<br />

inte oroa dig för proteinkvalitén i<br />

maten vid övriga måltider, bara mängden<br />

protein totalt blir lagom.<br />

Rött kött och kyckling är exempel på<br />

två högkvalitativa proteinkällor som<br />

även innehåller små mängder kreatin<br />

och karnosin men det finns ingen anledning<br />

att tro att man växer bättre av<br />

just dessa livsmedel än andra livsmedel<br />

som täcker samma proteinbehov.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

Jag brukar dricka en eller två energidrycker<br />

före eller under träningen,<br />

speciellt de dagar jag känner<br />

mig trött, och tycker att det<br />

fungerar riktigt bra. Känner mig<br />

piggare och tränar hårdare. Många<br />

säger att energidryckerna inte är<br />

något att ha och att det är farligt<br />

för hjärtat. Vad tror du?<br />

Sandor<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Energidrycker<br />

bra<br />

eller dåliga?<br />

Det finns studier som visar att energidrycker<br />

ökar prestationen vid olika typer<br />

av träning, vilket inte är förvånande.<br />

Dryckerna innehåller kolhydrater och<br />

koffein vilka absolut kan förbättra prestationen<br />

i olika situationer. Det verkar<br />

även finnas en positiv psykologisk (eller<br />

på annat sätt svårförklarlig) effekt<br />

av att dricka söt dryck under träningen.<br />

Som sportdryck är den däremot inte<br />

idealisk eftersom koncentrationen av<br />

socker är lite för hög, samt att den inte<br />

innehåller några salter och dessutom<br />

är kolsyrad. Så vitt man vet i dag så tillför<br />

de andra ingredienserna inga tydliga<br />

prestationshöjande effekter. Taurin<br />

är en aminosyra som kroppen själv kan<br />

tillverka och som är inblandad i en hel<br />

del olika funktioner i kroppen. Bland<br />

annat i regleringen av cellvolym, salt/<br />

vatten-balans i cellerna, som antioxidant<br />

och som skydd till cellerna vid<br />

svängningar i kalciumhalten. Man skulle<br />

därför kunna tänka sig potentiellt<br />

positiva effekter men så verkar alltså<br />

inte vara fallet. Taurin hindrar dessutom<br />

upptaget av -alanin i cellerna, så<br />

man bör kanske inte kombinera dessa<br />

tillskott. Niacin i höga doser hämmar<br />

fettnedbrytningen och kan därför potentiellt<br />

minska fettförbränning och<br />

prestationsförmågan.<br />

Ur livsmedelssäkerhetssynpunkt är<br />

den nuvarande bedömningen att energidrycker<br />

är säkra att inta vid normalt<br />

bruk och är alltså inget att oroa<br />

sig för. Tycker du att de ökar din prestationsförmåga<br />

så är det inte mycket jag<br />

kan säga om det. Det gör det förmodligen<br />

men man kanske ska fråga sig varför.<br />

Är det för att du äter dåligt under<br />

dagen eller sover dåligt? Som alternativ<br />

rekommenderar jag en mindre måltid<br />

och en stor kopp kaffe en stund<br />

innan träningen. Det alternativet har<br />

fördelen av att innehålla mer näring<br />

och mer koffein.<br />

Foto: Janne Danielsson<br />

Protein och kolhydrater efter passet?<br />

Jag undrar hur intag av kolhydrater<br />

och protein efter styrketräning<br />

påverkar återhämtningen<br />

och muskeltillväxten?<br />

Hanna<br />

Näringsintaget efter träning har både<br />

forskats och diskuterats flitigt och alla<br />

är nog överrens om att det för träningsresultatens<br />

skull är ett viktigt<br />

intag. Hur viktigt och i vilken utsträckning<br />

det påverkar träningsresultaten<br />

beror (som vanligt) på många olika<br />

faktorer, så att försöka kvantifiera effekterna<br />

är nästan omöjligt.<br />

Näringsintag strax efter träningen<br />

kan fylla flera olika funktioner. Byggstenar<br />

(protein) tillförs musklerna för<br />

muskeltillväxt och energi tillförs för<br />

att fylla på förråden och ytterligare<br />

stödja den energikrävande muskeltillväxten<br />

och samma princip gäller för<br />

immunförsvarets celler.<br />

DONNA MED BÅDE ATTITYD OCH<br />

PUMP – CHANETT LEE MARTINEZ<br />

Om vi tar ett scenario där man inte<br />

har ätit på tre timmar innan träningen<br />

och sedan inte äter på ytterligare tre<br />

timmar efter träningen så kan man<br />

tänka sig att muskeltillväxten och<br />

återhämtningen blir kraftigt lidande<br />

och man sannolikt inte får några resultat<br />

alls av sin träning. I en sådan<br />

situation kan ett intag av cirka 30<br />

gram protein och ungefär lika mycket<br />

kolhydrater efter träningen innebära<br />

dramatiska skillnader.<br />

Idealiskt skulle man också kunna<br />

tänka sig ett liknande intag även före<br />

träningen i den situationen. Men om<br />

man ätit en stor kolhydratinnehållande<br />

måltid med cirka 60 gram protein<br />

från långsamma proteinkällor, till exempel<br />

kött, före träningen och dessutom<br />

dricker en blandning av essentiella<br />

aminosyror och kolhydrater<br />

under träningen, så tillför ett ytterligare<br />

intag efter träningen ingenting.<br />

Blanda min egen<br />

pump-produkt<br />

Den icke-essentiella aminosyran arginin<br />

har många funktioner i kroppen,<br />

men anledningen till att den finns<br />

med i de flesta ”pump-produkter” är<br />

främst för att arginin behövs för bildningen<br />

av kväveoxid. Kväveoxid är en<br />

signalmolekyl som bland annat vidgar<br />

blodkärlen och på så sätt öka blodflödet<br />

till olika vävnader, till exempel<br />

musklerna. Ökat blodflöde kan ge<br />

ökad närings- och syretillförsel, med<br />

bättre träningsresultat som följd. Arginintillskott<br />

ökar mycket riktigt blodflödet<br />

och prestationsförmågan hos<br />

personer med olika sjukdomar där<br />

blodflödet är försämrat. Hos friska<br />

tränande har arginin dock inte någon<br />

effekt på blodflödet vid träning, och<br />

man har inte heller sett några tydliga<br />

effekter på prestationsförmågan eller<br />

kroppssammansättningen. Med det<br />

sagt så är det trots allt många som<br />

känner en ökad pump, vilket kan vara<br />

gott nog.<br />

Vid intag av arginin bryts upp till 40<br />

% ner redan i tarmen och därefter levern.<br />

För att delvis komma runt detta<br />

kan man i stället ta aminosyran citrul-<br />

Då har det stora och förvisso överdrivna<br />

näringsintaget före och under<br />

träningen mer än väl uppfyllt behoven,<br />

och man behöver kanske inte äta<br />

igen på cirka två-tre timmar efter träningen<br />

utan att det skulle innebära<br />

några som helst eftergifter på resultaten.<br />

Man kan nog säga att om man<br />

äter så sällan som i första exemplet<br />

så betyder ett extra intag i samband<br />

med träningen ”allt” men om man<br />

äter ”vanlig” mat en-två timmar före<br />

och efter träningen i ganska stora<br />

mängder så är det mycket tveksamt<br />

om ett ytterligare intag i samband<br />

med träningen fyller någon funktion<br />

över huvud taget.<br />

Enligt min erfarenhet så är övergödning<br />

av bodybuilders i samband med<br />

träning ofantligt mycket vanligare än<br />

det omvända. Så länge det fungerar<br />

med träningen så tycker jag man skall<br />

hålla upplägget så enkelt som möjligt.<br />

Jag hade tänkt blanda min egen pump-produkt och funderar på om det<br />

räcker med bara arginin eller om man bör lägga till något annat också<br />

för bättre effekt?<br />

Felix<br />

lin som inte bryts ner i tarmar och<br />

lever. Efter upptag kan citrullinet<br />

effektivt omvandlas till arginin i njurarna<br />

och på så sätt öka mängden<br />

arginin i blodet. Man kan även få<br />

citrullin av glutamin genom omvandling<br />

i tarmen men det är en ineffektiv<br />

och onödig omväg och vid samtidigt<br />

intag av arginin hämmas dessutom<br />

denna omvandling. Glutamin kan för<br />

övrigt eventuellt hindra bildningen av<br />

kväveoxid.<br />

Arginin--ketoglutarat är en alternativ<br />

form men verkar inte ha några<br />

fördelar mot rent arginin när det gäller<br />

upptag. Eftersom omvandlingen<br />

av citrullin till arginin verkar ta lite tid<br />

så höjs halterna långsammare i<br />

blodet. Mitt förslag är därför att kombinera<br />

arginin (cirka 6-9 gram) med<br />

citrullin (cirka 3 gram) för både snabb<br />

och förlängd effekt cirka en timme till<br />

30 minuter innan träning. Under träningen<br />

kan man dessutom dricka lite<br />

snabba kolhydrater (20-30 gram)<br />

vilket också ökar blodflödet genom<br />

att stimulera kväveoxidbildningen via<br />

insulin.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Omega-3<br />

vs<br />

X-factor<br />

Arakidonsyra är en omega-6-fettsyra<br />

med en längd av 20 kolatomer. Arakidonsyran<br />

kan frigöras från cellmembranet<br />

med enzymet fosfolipas-<br />

A, för att sedan med hjälp av enzymet<br />

cyklooxygenas (COX) omvandlas till<br />

bland annat prostaglandin<br />

F2(PGF2). Denna prostaglandin<br />

stimulerar bland annat proteinsyntesen<br />

och halterna ökar mycket riktigt<br />

efter styrketräning. Man har också<br />

sett att om man hämmar COX med<br />

smärtstillande läkemedel som till exempel<br />

ibuprofen så hämmas proteinsyntesen<br />

vid träning nästan helt. Mekanismen<br />

tros vara de hämmande<br />

effekterna på prostaglandinbildningen.<br />

Man kan därför tänka sig att ett<br />

tillskott av arakidonsyra som ökar<br />

halterna i cellmembranen också ökar<br />

halterna PGF2 och därmed också<br />

proteinsyntesen och i förlängningen<br />

muskelmassan. Det är teorin. I praktiken<br />

verkar inte resultaten övertygan-<br />

Foto: Seth Janson<br />

Vatten eller muskler?<br />

När man börjar en diet så brukar<br />

man ju gå ner mycket i början.<br />

Förklaringen brukar vara att man<br />

”tappar vatten”. Så kanske det är<br />

men vad exakt är det som gör att<br />

man tappar vatten i början av en<br />

diet? Själv kan jag gå ner nästan<br />

fem kilo första veckan och man<br />

vill ju intala sig att det inte är<br />

muskler.<br />

Marcus<br />

Anledningen till att man tappar vikt<br />

snabbt i början av en diet kan ha<br />

många olika förklaringar och visst<br />

handlar det mest om vatten. Eftersom<br />

du går ner så mycket så gissar<br />

jag att du både drar ner ganska rejält<br />

på både energin och kolhydraterna<br />

och kanske också ökar träningsdosen?<br />

Största anledningen till att man tappar<br />

i vikt är att kolhydratförråden (glykogen)<br />

i muskler och lever förbrukas i<br />

ganska snabb takt om man inte fyller<br />

Jag tänkte prova tillskottet X-Factor för att få bättre muskeltillväxt, och<br />

eftersom jag har för mig att du själv experimenterat med tillskott av<br />

arakidonsyra undrar jag om det är värt att prova och hur mycket man i<br />

så fall ska ta? Jag undrar även om man verkligen ska sluta med omega-3<br />

när man tar X-Factor med tanke på inflammation och hälsoeffekter?<br />

Anders<br />

de. I en relativt välgjord studie på 30<br />

erfarna styrketränande gav man hälften<br />

1 gram arakidonsyra i tillskott under<br />

50 dagar. Båda grupperna ökade<br />

i styrka och muskelmassa men det<br />

var inga skillnader mellan grupperna.<br />

Intressant nog såg man inte någon<br />

ökning av PGF2 hos de som fick<br />

arakidonsyra. Det är därför möjligt<br />

att bristen på effekt kan bero på för<br />

låg dos och att studien var relativt<br />

kort. Trots det kan man förmodligen<br />

inte förvänta sig några större effekter,<br />

även om de kanske finns där. Dosen<br />

var ändå cirka fem gånger högre<br />

än man normalt får i sig från kosten.<br />

Positivt är att man inte såg några negativa<br />

effekter på de hälsoparametrar<br />

man undersökte.<br />

När jag ökade mitt intag av arakidonsyra<br />

åt jag cirka 1,4 gram från<br />

kycklinghjärta i ungefär fyra månader.<br />

Under tiden var ökningarna riktigt<br />

bra men det är de alltid när man<br />

på dem. Varje gram kolhydrat binder<br />

cirka 1,5-2,7 gram vatten så om man<br />

förbrukar nästan 100 gram om dagen<br />

så kan vätskeförlusten bli upp till två<br />

kilo första veckan. Protein binder också<br />

vatten så om man bryter ner protein<br />

till exexempel i muskler och lever<br />

så åker cirka 1,6-3,3 gram vatten med<br />

för varje gram protein. En viss proteinförlust<br />

är ganska trolig när man dra<br />

ner kraftigt på energiintaget, speciellt<br />

första veckan. Med proteinförlusterna<br />

följer även kalium vilket även de<br />

kan påverka vätskeförlusterna. Försöker<br />

man kompensera detta genom att<br />

höja proteinintaget så kan man få en<br />

viss uttorkande effekt eftersom varje<br />

100 gram protein extra kan ge cirka<br />

6-7 dl extra urinmängder. Förluster av<br />

glykogen och protein gör att vätska<br />

försvinner inne i cellerna vilket gör att<br />

musklerna ser plattare ut men också<br />

lite mer ”fibriga” om man redan är i<br />

bra form. Ett minskat energi- och kolhydratintag<br />

leder oftast till lägre insu-<br />

går upp mycket efter en längre tids<br />

viktnedgång. När jag vid senare tillfälle<br />

vägt lika mycket var muskelmassan<br />

cirka 2-3 kg lägre, men jag<br />

kan ändå inte tillskriva skillnaden till<br />

arakidonsyran. Det var mycket annat<br />

som skiljde sig i kost och träning, och<br />

då lägger jag faktiskt större tillit till<br />

studien ovan som inte visade några<br />

resultat. Om man trots allt vill prova<br />

så rekommenderar jag högre dos (2<br />

gram) under ganska lång tid. Man bör<br />

också minska på intaget av omega-3fettsyran<br />

EPA eftersom den också är<br />

av 20 kolatomers längd och därmed<br />

teoretiskt sett kan konkurrera med<br />

arakidonsyran om att bilda PGF2 eller<br />

den förmodligen mindre potenta<br />

PGF3. Dock saknas det forskning<br />

om detta. Har man någon inflammatorisk<br />

sjukdom eller annat tillstånd<br />

med inflammation bör man inte ta<br />

extra arakidonsyra utan att först konsultera<br />

sin läkare.<br />

UNDER DIET ÄR DET VANLIGT<br />

ATT GLYKOGENLAGREN<br />

MINSKAR. DET GÖR OCKSÅ<br />

ATT KROPPENS<br />

VÄTSKENIVÅER GÖR SÅ.<br />

linnivåer vilket ökar natriumutsöndringen<br />

från njuren. Får man också<br />

ökad ketonkroppsbildning på grund<br />

av ett lågt kolhydratintag, så ökar<br />

även detta natriumförlusterna i urinen.<br />

Minskar man dessutom mängden<br />

salt från kosten så leder detta till<br />

ganska stora saltförluster med efterföljande<br />

vätskeförlust. Effekten kan<br />

bli ganska dramatisk men vätskan<br />

som följer med natrium ligger utanför<br />

cellerna så muskeldefinitionen kan bli<br />

bättre. Eftersom fettväven innehåller<br />

lite vatten så kan en kraftig fettminskning<br />

innebära nästan ett hekto ytterligare<br />

på en vecka i vatten. Äter man<br />

mindre så kan också innehållet i magtarmkanalen<br />

minska vilket kan ge ytterligare<br />

några hekto.<br />

Som du ser så finns det många möjliga<br />

mekanismer för en snabb viktnedgång<br />

i början av en diet. Hur<br />

mycket man går ner kan därför variera<br />

stort beroende på kost, träning och<br />

andra faktorer.<br />

Sötångest<br />

Sedan jag bestämt mig för att dra<br />

mer på mängden snabba kolhydrater<br />

och sluta helt med godis så har<br />

mitt sockersug nästan försvunnit.<br />

När jag väl äter godis och annat<br />

med massa socker i så kan jag må<br />

rent av dåligt. Är det för att jag<br />

vant av kroppen med socker?<br />

Annika<br />

Jag tror att anledningen till att du mår<br />

dåligt efter intag av mat som du förbjudit<br />

dig snarare är psykologisk än fysiologisk.<br />

Självklart kan man må dåligt av<br />

att äta en jätteskål av godis men det<br />

gäller vid all överätning och inte specifikt<br />

sockerrika produkter. Trots väldigt<br />

mycket forskning på området så har<br />

man ännu inte klart kunnat demonstrera<br />

att det finns något som kan kalllas<br />

sockerberoende hos människan.<br />

Vad som är tydligt är att man framförallt<br />

väljer väldigt smaklig/god och energität<br />

mat när man överäter eller<br />

hetsäter och de livsmedlen är oftast<br />

rika på både kolhydrater och fett. Det<br />

är också sant att smaklig och energität<br />

mat (inte specifikt för socker) aktiverar<br />

hjärnans belöningssystem (dopamin-<br />

och opiatsystemen) på ett liknande<br />

sätt som beroendeframkallande droger.<br />

Det finns däremot avgörande skillnader<br />

som pekar på att belöningen<br />

man får av mat är en evolutionsanpassning<br />

för att vi ska få i oss tillräckligt<br />

av en varierad kost, vilket inte gäller<br />

för droger. Hade man varit sockerberoende<br />

så hade det varit vanligt att överäta<br />

socker på morgonen och dessutom<br />

dagligen. Vanligare är att överäta<br />

på valfri smakligt mat på kvällen och<br />

mer sällan. Jag menar inte att godis,<br />

läsk och andra sockerrika produkter<br />

inte har del i överviktsproblemet, men<br />

inte mycket mer än annan billig och lätttillgänglig<br />

energität ”skräpmat”.<br />

De förändringar du gjort i kosten är<br />

naturligtvis jättebra. Du har ändrat ditt<br />

beteende, dina vanor och synsätt på<br />

godis och annan skräpmat vilket förmodligen<br />

är största anledningen till<br />

ditt minskade sötsug. Det är alltid<br />

bättre med relativt oprocessad näringsrik<br />

mat men det skapar utrymme<br />

för lite godis eller annan ”guldkant”.<br />

Jag tycker inte att man i onödan ska<br />

stigmatisera sockerintag. Upplever<br />

man stora problem i sitt förhållande till<br />

mat så behandlar man det lämpligast<br />

med någon form av samtalsterapi och<br />

inte med kostbehandling.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Uppladdning för långlopp?<br />

Vilken är den optimala uppladdningen<br />

för ett lopp som Vätternrundan?<br />

Alex<br />

Långlopp är lite knepiga att ladda för<br />

eftersom de håller på så länge. Dock är<br />

träningen det absolut viktigaste för att<br />

lyckas, och kostuppladdningen har en<br />

relativt liten del i det hela. Starttiderna<br />

i Vätternrundan kan ju dessutom variera<br />

mycket så det individuella upplägget<br />

kan skilja sig en hel del. Jag ska<br />

trots det försöka ge några generella<br />

riktlinjer.<br />

Kolhydratuppladdning brukar rekommenderas<br />

vid lopp som håller på över<br />

90 minuter, men när det gäller så långa<br />

lopp som Vätternrundan så är nyttan<br />

av det tveksam eftersom hur mycket<br />

man än laddar, så kommer kolhydratlagren<br />

att ta slut ändå.<br />

Det viktigaste blir då istället att lyckas<br />

få i sig tillräckligt med kolhydrater<br />

under själva loppet för att få energin<br />

att räcka. Dock är det aldrig fel att<br />

starta välfylld och en laddning som<br />

Hur mycket protein?<br />

Jag hade tänkt börja en diet snart<br />

och undrar om man behöver öka<br />

på proteinintaget under dieten<br />

för att behålla musklerna eller<br />

om det egentligen bara är andelen<br />

protein som blir högre när<br />

man drar ner på allt annat? Nu<br />

försöker jag få i mig minst tre<br />

gram per kg kroppsvikt – men<br />

behöver jag öka ännu mer?<br />

Alfred<br />

Högt proteinintag under diet kan<br />

vara positivt av flera skäl, det har<br />

väl inte undgått någon vid det här<br />

laget. Proteinrika livsmedels relativt<br />

höga mättande förmåga och<br />

ett något lägre energiutnyttjande<br />

gör dessa till strålade dietmat.<br />

Att ett tillräckligt proteinintag<br />

förhindrar onödig förlust av muskelmassa<br />

vid viktnedgång kan<br />

verka självklart och det har man<br />

också sett i studier på överviktiga.<br />

Oftast har man jämfört ett lågt intag<br />

på cirka 0,5-0,9 g/kg med ett<br />

högre intag på cirka 1-1,6 g/kg.<br />

I två relevanta studier som finns<br />

på styrketränande så jämförde<br />

man ett intag på cirka 1 g/kg med<br />

1,6–2,3 g/kg, vilket minskade<br />

startar två hela dagar innan loppet kan<br />

vara värt att testa. Enklast är att bara<br />

dra ner ordenligt på träningen under<br />

dessa dagar samtidigt som man stoppar<br />

i sig så mycket kolhydratrik mat<br />

man orkar.<br />

Kolhydratdrycker blandade på maltodextrin<br />

är mycket smidigt och inte så<br />

mättande. Cornflakes, rostbröd och juice<br />

brukar vara lätt att få i sig men vad<br />

som helst som är kolhydratrikt som du<br />

tycker om kan fungera bra.<br />

Sikta på nästan ett paket cornflakes<br />

och en limpa extra per dag till att börja<br />

med. Intaget ska vara totalt cirka 10-12<br />

g kolhydrat/kg kroppsvikt och dag. Det<br />

hela avslutas med en stor kolhydratrik<br />

måltid cirka fyra timmar innan start.<br />

Efter det är det mindre viktigt vad<br />

man äter eftersom det ändå inte hinner<br />

lagras in i muskler eller lever. Man kan<br />

stoppa i sig något lätt för att inte bli<br />

hungrig men annars kan det kvitta.<br />

Drick 6-7 dl 2-3 timmar innan start om<br />

du misstänker att du druckit dåligt, då<br />

hinner man också gå på toa innan start<br />

om det blivit för mycket.<br />

muskelförlusterna, men hur man<br />

överför detta till någon som vanligtvis<br />

äter 3 g/kg är inte helt<br />

självklart.<br />

Kroppen anpassar sig till den<br />

mängd protein man vanligtvis äter<br />

så att nedbrytningen av protein<br />

i muskler och organ är ungefär<br />

lika stor som uppbyggnaden. Uppbyggnad<br />

och nedbrytning pågår<br />

alltså hela tiden. I den situationen<br />

är det träningen som är den främsta<br />

stimulatorn till att musklerna<br />

växer och ett högt proteinintag<br />

ser bara till att byggstenarna finns<br />

där i tillräcklig mängd, och tillräckligt<br />

verkar vara cirka 2 g/kg.<br />

Vid diet så verkar energibristen<br />

göra att uppbyggnaden minskar<br />

samtidigt som risken ökar att<br />

nedbrutet protein lättare används<br />

som energikälla istället för att<br />

återigen användas till uppbyggnad.<br />

Det finns därför ett tydligt<br />

samband mellan energibalans och<br />

protein-balans i kroppen, där negativ<br />

energibalans oftast leder till<br />

negativ proteinbalans, det vill säga<br />

nettonedbrytning.<br />

Denna negativa balans motsvarar<br />

cirka 0,5 g protein/kg per<br />

Under loppet är det viktigt att få i sig<br />

tillräckligt med främst kolhydratrik<br />

mat och dryck. Lättäten och lättsmält<br />

mat men framför allt dryck brukar vara<br />

det lämpligaste.<br />

Vad det gäller mängden dryck så kan<br />

du väga dig före och efter långa träningspass<br />

får att försöka få lite koll på<br />

hur mycket du behöver dricka. Att<br />

dricka för mycket är även det negativt<br />

så du ska absolut inte gå upp i vikt under<br />

passen.<br />

Konditionsträning på en fettrik kost<br />

med lågt kolhydratinnehåll har fått ett<br />

uppsving under senare år. Individuella<br />

resultat och erfarenheter skiljer sig åt<br />

så man kan i dagsläget inte säkert säga<br />

om det har några klara prestationsmässiga<br />

fördelar.<br />

Långa lopp som Vätternrundan kan<br />

vara en av de situationer då man kan<br />

förvänta sig att eventuella fördelar visar<br />

sig. Man bör i så fall tränat en längre<br />

tid på en hög-fett/låg-kolhydratkost<br />

för att ha anpassat sig. Någon speciell<br />

uppladdning dagarna före annat än tillräckligt<br />

med mat behövs då inte men<br />

man tjänar nog ändå på att få i sig en<br />

hel del kolhydrater under själva loppet.<br />

1000 kcal i energiunderskott. Om<br />

man normalt sett har ett behov<br />

av 1,8 g/kg vid styrketräning<br />

så kan man alltså tänka sig att<br />

man ökar till ungefär 2,3 g/kg vid<br />

diet för att motverka muskelförlust,<br />

vilket verkar helt rimligt<br />

och principen får stöd i ovan<br />

nämnda studier.<br />

Hur det förhåller sig när man<br />

redan äter så mycket protein som<br />

du gör är svårt att veta. Jag kan<br />

tänka mig att man inte nödvändigtvis<br />

har någon fördel av att öka<br />

intaget mer men att det i alla fall<br />

inte är negativt.<br />

Fortsätter man att äta lika mycket<br />

som innan så kan det hända att<br />

det blir några dagar i början av<br />

dieten där man ligger i negativ balans,<br />

men att man relativt snabbt<br />

återgår i balans när kroppen anpassar<br />

sig. Det viktigaste för att<br />

inte förlora muskelmassa är att<br />

fortsätta styrketräna och inte ha<br />

ett allt för stort energiunderskott.<br />

Du gör alltså bäst i att behålla<br />

ditt proteinintag eller kanske öka<br />

det något i gram räknat vilket<br />

innebär att andelen protein i kosten<br />

bör öka på din diet.<br />

Nötter!<br />

Jag är väldigt förtjust i nötter<br />

och äter ganska mycket nästan<br />

dagligen. Finns det några negativa<br />

effekter av detta? Jag tänker<br />

på ett högt intag av omega-6<br />

kanske inte är så bra.<br />

Sandra<br />

Nötter innehåller en hel del fleromättat<br />

fett varav det mesta<br />

mycket riktigt är omega-6. Omega-6-fettsyror<br />

kan bilda inflammatoriska<br />

ämnen i kroppen och anses<br />

därför av många som dåliga fetter.<br />

Detta är dock inte enbart negativt<br />

eftersom det är en del i immunförsvaret,<br />

och det är dessutom inte<br />

bara inflammatoriska ämnen som<br />

bildas av omega-6-fett utan även<br />

en del antiinflammatoriska.<br />

I förhållande till omega-3 så är<br />

de mer inflammatoriska och man<br />

har därför tittat mycket på förhållandet<br />

mellan omega-6 respektive<br />

-3 i kosten. Vad som börjar bli allt<br />

mer klart är att detta förhållande<br />

inte är så viktigt som man tidigare<br />

trott. Det som verkar avgörande är<br />

att man får i sig tillräckligt med<br />

omega-3, och eftersom omega-3intaget<br />

normalt sett är ganska lågt<br />

så påverkar det förhållandet väldigt<br />

mycket. Vid för höga intag så<br />

finns risken för att fleromättat fett<br />

härsknar och ger ökad oxidativ<br />

stress och kanske även ökad inflammatorisk<br />

aktivitet i kroppen.<br />

Därför bör man begränsa intaget<br />

av fleromättade fetter till högst tio<br />

procent av energiintaget.<br />

Vad det gäller nötter (och även<br />

jordnötter som är en baljväxt) så<br />

brukar ett ökat intag däremot ge<br />

ökade halter antioxidanter i blodet,<br />

minskad inflammatorisk aktivitet<br />

och även bättre blodfetter. Personer<br />

som äter nötter har mycket<br />

riktigt lägre risk för att utveckla<br />

olika sjukdomar. I praktiska termer<br />

så innebär det att de flesta kan äta<br />

cirka 100 gram nötter per dag utan<br />

att få i sig för mycket fleromättat<br />

fett. Nötter är ju som du säkert vet<br />

väldigt energirika men de är även<br />

relativt mättande. Därför har man<br />

inte heller sett någon tydlig koppling<br />

mellan nötter och ökad<br />

kroppsvikt. Tvärtom så verkar en<br />

del nötter i en viktminskningsdiet<br />

leda till något bättre långsiktig<br />

viktnedgång. Vissa som är väldigt<br />

förtjusta i nötter kan däremot äta<br />

allt för mycket så för vissa får man<br />

ändå begränsa intaget för att inte<br />

vikten ska påverkas negativt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Hur ska jag avsluta min diet?<br />

För en tid sedan ändrade jag mina<br />

kost- och träningsvanor med målet<br />

att uppnå och behålla en god sommarform.<br />

Maten skulle i början hållas<br />

på nästan samma nivå, med en<br />

liten minskning av kolhydrater, för<br />

att sedan justeras.<br />

När jag borde varit klar med deffen<br />

fortsatte jag ändå, på grund av<br />

flera omständigheter. Så jag har<br />

deffat på och vet inte hur jag ska<br />

avsluta deffen. Jag har under de<br />

senaste veckorna börjat bli väldigt<br />

orolig, då jag förlorat en del styrka,<br />

tappat all träningsglädje och kanske<br />

lagt på fett.<br />

Jag är rädd att jag legat för lågt<br />

på både kolhydrater, fett och kalorier<br />

alltför länge. Hur har detta påverkat<br />

hormoner och andra<br />

kroppsfunktioner? Hur avbryter<br />

man bäst deffen? Det känns svårt<br />

att bryta ett mönster som fortgått<br />

så länge. Kanske en dag av hetsätande?<br />

Mikael<br />

Vid långvarigt underätande och viktnedgång<br />

kan kroppens hormoner och<br />

ämnesomsättning påverkas en del. Så<br />

länge man är överviktig så är detta inte<br />

något problem eftersom man då de<br />

facto normaliserar många av kroppens<br />

Jag hör ofta från föräldrar och andra<br />

förståsigpåare att proteintillskott<br />

är onödigt för att det bara blir<br />

till fett. Jag är skeptisk men undrar<br />

ändå om protein överhuvudtaget<br />

kan lagras som fett?<br />

Hugo<br />

Protein kan omvandlas i kroppen till<br />

både fett och kolhydrater. Aminosyror<br />

som protein är uppbyggda av innehåller<br />

kväve, och innan aminosyrans<br />

kolskelett kan omvandlas till fett, glukos<br />

eller användas som energi direkt så<br />

måste kvävet avlägsnas. Detta sker i<br />

levern och samtidigt bildas en kväverik<br />

molekyl som heter urea. Urea kan sedan<br />

utsöndras från kroppen via urinen.<br />

Frågan är då om omvandlingen av<br />

protein till fett kan ske i någon större<br />

omfattning? I en extrem situation då<br />

kosten i stort sett bara innehåller protein<br />

och mycket små mängder fett och<br />

kolhydrat så kan det säkert hända.<br />

Men för att man ska lägga på sig fett<br />

måste man samtidigt äta mer energi<br />

hormoner genom viktnedgång. Men<br />

börjar man bli mager och närmast undernärd<br />

så kan detta vara ett problem.<br />

I generella termer är det uppbyggande<br />

hormoner som insulin, IGF-1 och testosteron<br />

som minskar medan till<br />

exempel kortisol, som är ett nedbrytande<br />

hormon ökar. Mängden tillväxthormon<br />

ökar faktiskt men det beror på<br />

att kroppens känslighet och feedbacksystem<br />

blir nedsatt.<br />

Vad det gäller stresshormonerna<br />

epinefrin/norepinefrin så kan de både<br />

öka eller minska beroende på omständigheterna,<br />

men generellt sker en<br />

minskning av aktiviteten i det sympatiska<br />

nervsystemet. Mängden aktivt<br />

sköldkörtelhormon minskar vilket sänker<br />

ämnesomsättningen. Leptin, som<br />

är beroende av fettdepåerna och energiintaget<br />

minskar. Förutom att leptin är<br />

ett hungerdämpande hormon så har<br />

det även effekter på reproduktion och<br />

ämnesomsättning. Motsatt så ökar<br />

hungerhormonet ghrelin. Andra aptithormoner<br />

reagerar på ett liknande sätt,<br />

allt för att förmå en att leta föda och<br />

äta mer.<br />

De flesta av dessa förändringar beror<br />

på att kroppen försöker spara på sina<br />

resurser, vilket är bra ur överlevnadssynpunkt.<br />

Men om det pågår för länge<br />

och för kraftigt är det inte bra för häl-<br />

Omvandlas protein till fett i min kropp?<br />

än man gör av med. Omvandlingen av<br />

protein till fett är inte nämnvärt studerat<br />

eftersom denna situation inte är<br />

någon man normalt sett hamnar i.<br />

Rent biokemiskt går det åt energi att<br />

omsätta protein i kroppen, till exempel<br />

för nedbrytning och uppbyggning av<br />

nya proteiner samt för omvandling av<br />

protein till glukos (som är mycket<br />

vanligare än till fett).<br />

Därför går ungefär 20-25 % av energin<br />

från protein åt till ren värmeenergi<br />

som inte kan lagras.<br />

För inlagring av energi från protein<br />

vid energiöverskott kan man därför i<br />

stället räkna med att protein innehåller<br />

3-3,2 kcal/gram i stället för normalt 4.<br />

Kostnaden för omvandling av protein<br />

till fett är också ungefär 25 % så detta<br />

avdrag gäller även om protein omvandlas<br />

direkt till fett. Om aminosyrorna<br />

först har byggts in i ett protein och<br />

sedan brutits ner igen så kan kostnaderna<br />

öka ytterligare, men det är svårt<br />

att beräkna hur mycket. Omvandlas<br />

proteinet först till glukos innan det blir<br />

san. Man blir orkeslös, initiativlös och<br />

ointresserad av det mesta förutom<br />

mat. Träningslusten, energiförbrukningen<br />

och muskelmassan minskar,<br />

vilket lätt blir en negativ spiral. Man<br />

kan uppleva det som om man kört fast<br />

och frustrationen ökar.<br />

Detta låter dramatiskt, men tack och<br />

lov är dessa förändringar inte speciellt<br />

stora om man dietar på ett vettigt sätt.<br />

Men om man är allt för restriktiv och<br />

håller på för länge så kan det bli påtagligt.<br />

Det verkar som om du delvis<br />

har hamnat i denna situation.<br />

Lösningen kan verka lika enkel som<br />

självklar – att börja äta mer och försöka<br />

återgå till ett mer normalt och<br />

varierat ätande. Att hetsäta onyttigheter<br />

för att bryta detta är något du<br />

definitivt ska undvika. Det leder bara<br />

till ett än mer skevt förhållningssätt till<br />

mat. Hungern är initialt större än behovet<br />

så man får vara lite restriktiv och<br />

välja mestadels ”nyttig” och mättande<br />

mat. Ett ökat intag ökar förmodligen<br />

även energin och träningslusten, vilket<br />

gör att energiförbrukningen ökar och<br />

man kan börja äta ännu lite mer.<br />

Efter ett par veckor av normalt ätande<br />

är kroppens normala tillstånd i stort<br />

sett återställt och du behöver inte förvänta<br />

dig några långsiktiga men av den<br />

hårda dieten.<br />

fett så kan man förmodligen räkna av<br />

ytterligare cirka 25 % i den processen.<br />

Vid överätning så brukar energiförbrukningen<br />

öka men denna ökning inkluderas<br />

förmodligen i de förluster jag<br />

nämnt ovan, men kanske kommer det<br />

till lite ytterligare förluster.<br />

Det är dessutom osäkert hur mycket<br />

protein man kan sätta i sig innan förlusterna<br />

i avföringen ökar. Om ens<br />

proteinintag överstiger energibehovet<br />

så kan nog dessa förluster öka mer än<br />

normalt. En grov uppskattning är<br />

därför att om man nästan bara äter<br />

protein så kommer ungefär 50-75 %<br />

av eventuell överskottsenergi lagras<br />

som fett.<br />

En förutsättning för att allt detta ska<br />

hända är att kroppen klarar av att bryta<br />

ner proteinet till urea och dessutom<br />

utsöndra det i urinen, vilket den förmodligen<br />

inte klarar av. Det finns stor<br />

osäkerhet kring var den övre nivån<br />

ligger, men enligt de uppskattningar<br />

som finns så kan man inte äta mycket<br />

mer än 50 % av energin från protein<br />

”I en extrem<br />

situation då<br />

kosten i stort<br />

sett bara<br />

innehåller<br />

protein och<br />

mycket små<br />

mängder fett<br />

och kolhydrat så<br />

kan det säkert<br />

hända.”<br />

vid energibalans innan kroppen kan ta<br />

skada på grund av överbelastning av<br />

lever och njurar. Långsiktigt är under<br />

35 E% en säkrare nivå.<br />

Om man äter mer energi än man gör<br />

av med och 50 % av energin kommer<br />

från kolhydrater och fett så är det i<br />

först hand fettet som lagras som<br />

energi, det är mest energieffektivt.<br />

Därefter kommer möjligtvis en mycket<br />

liten del av kolhydraterna omvandlas<br />

till fett, och först därefter kommer<br />

proteinet på frågan.<br />

Så för att sammanfatta så kan protein<br />

bli fett. Det kommer dock inte att<br />

hända i någon betydelsefull utsträckning<br />

eftersom man antingen inte äter<br />

så mycket protein eller förmodligen<br />

mår så dåligt att proteinöverätningen<br />

avbryts innan det hunnit bli mycket<br />

fett av det.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

BCAA vs EAA<br />

Vad är skillnaden mellan BCAA och<br />

EAA? När är det mest optimalt att<br />

ta vad och varför?<br />

Stefan<br />

Essentiella aminosyror förkortas EAA,<br />

från engelskans essential amino acids<br />

och är alltså livsnödvändiga aminosyror<br />

(essentiell = livsnödvändig). Nästan<br />

alla vävnader i kroppen är till största<br />

del uppbyggda av protein och protein i<br />

sin tur är uppbyggt av aminosyror. Av<br />

de 20 vanligaste aminosyrorna i protein<br />

är åtta och ibland nio livsnödvändiga.<br />

De kallas så eftersom de inte kan<br />

bildas alls eller inte i tillräcklig mängd i<br />

kroppen och därför måste tillföras via<br />

maten. Alla 20 aminosyror behövs för<br />

proteinuppbyggnad men det är alltså<br />

bara nio av dessa som måste tillföras<br />

utifrån. Detta har man också visat i<br />

studier där en dos av cirka 10-15 gram<br />

EAA maximerar proteinuppbyggnaden<br />

vid ett givet tillfälle och en samtidig<br />

tillförsel av icke-essentiella aminosyror<br />

ger då ingen ytterligare effekt.<br />

De nio essentiella aminosyrorna är<br />

fenylalanin, histidin, isoleucin, leucin,<br />

lysin, metionin, treonin, tryptofan och<br />

Är frukosten kung?<br />

Frukosten sägs ofta av dagens viktigaste<br />

måltid, men varför är det<br />

så? Räcker det inte med att man<br />

får i sig alla näringsämnen man behöver<br />

under dagen? Själv ser jag<br />

alltid till att äta frukost och kan inte<br />

tänka mig att hoppa över den<br />

eftersom jag blir så hungrig.<br />

Pia<br />

De näringsmässiga argumenten för att<br />

äta frukost är som jag ser det ganska<br />

svaga. Där är det ungefär som du säger,<br />

att bara man får i sig den energi<br />

och de näringsämnen man behöver<br />

under dagen eller sett över ett par dagar<br />

så klarar man sig utmärkt. Motiven<br />

är snarare kulturella och inte minst beteendemässiga.<br />

Ett vanligt fynd i större<br />

befolkningsstudier är nämligen att<br />

de som äter frukost är smalare, hälsosammare<br />

och också äter en bättre kost<br />

totalt sett. Troligtvis beror detta till stor<br />

del på att de som hoppar över frukosten<br />

också är de som ”slarvar” mest,<br />

äter allmänt oplanerat och oregelbundet<br />

och också är mindre fysiskt aktiva,<br />

vilket då har beteendemässiga eller sociala<br />

orsaker och inte primärt är ett<br />

näringsmässigt problem. Regelbundet<br />

valin. Alla aminosyror har samma<br />

grundstruktur och det som skiljer aminosyrorna<br />

åt är därför sidokedjan som<br />

sitter på grundstrukturen. Tre av de nio<br />

essentiella aminosyrorna har en grenad<br />

sidokedja och kallas därför för grenade<br />

aminosyror, dessa är isoleucin,<br />

leucin och valin och förkortas BCAA<br />

från engelskans branched-chain amino<br />

acids. Använder man EAA så får man<br />

alltså även i sig BCAA och oftast i ganska<br />

stor dos efter som halten av BCAA<br />

brukar vara ganska hög i de flesta EAAprodukter.<br />

I muskeluppbyggnadssyfte<br />

är det EAAs stimulerande och underlättande<br />

av proteinsytesen som är<br />

mest intressant. Som jag tidigare<br />

nämnt är det främst leucin som står<br />

för den stimulerande effekten och de<br />

andra två BCAA verkar ha mycket liten<br />

effekt. Tar man BCAA så är det alltså<br />

främst effekten av leucin man har nytta<br />

av och tar man EAA så får man både<br />

leucin och alla de andra aminosyrorna<br />

som behövs för proteinsyntesen samtidigt,<br />

vilket för mig framstår som ett<br />

bättre val, men man måste ta mer för<br />

att komma upp i samma mängd leucin.<br />

Ett alternativ är att ta enbart leucin,<br />

och näringsrikt ätande är viktigare än<br />

när eller hur ofta man äter, därmed inte<br />

sagt att det inte behöver hänga ihop.<br />

De som i ett försök att minska på maten<br />

hoppar över måltider (ofta frukosten)<br />

riskerar att överäta senare på dagen<br />

och då oftast på helt fel saker<br />

eftersom man blir så hungrig och sötsugen.<br />

Äter man väldigt få måltider<br />

finns risken att man inte får så stor variation<br />

i sitt matval och därför får ett<br />

sämre näringsintag och risken för meningslöst<br />

småätande kan också öka.<br />

Barn verkar prestera sämre i skolan<br />

om de hoppar över frukosten även under<br />

mer kontrollerade former, så det<br />

bör de inte göra. Frukosten är troligtvis<br />

den måltid på dagen som är lättast att<br />

hoppa över ur ett hungerperspektiv.<br />

Nattfastan gör att aptiten dämpas och<br />

man är också naturligt hungrigare på<br />

kvällen än på morgonen. Man blir i alla<br />

fall generellt sett mindre mätt av de<br />

kalorier man stoppar i sig på kvällen än<br />

på morgonen. När nattfastan förlängs<br />

så startar den naturliga cykeln av bland<br />

annat ghrelin, insulin och andra aptithormoner<br />

som styr mättnad och hunger<br />

mellan måltiderna senare. Äter man<br />

då inte på morgonen har man mer utrymme<br />

att äta på kvällen då man är<br />

KAN HETA MILJÖER<br />

VERKLIGEN ÖKA ENS<br />

FETTFÖRBRÄNNINGSFÖRMÅGA?<br />

men eftersom stora doser leucin eventuellt<br />

kan minska halterna av de andra<br />

två BCAA i blodet kan det vara klokt att<br />

lägga till små mängder isoleucin och<br />

valin för att vara på en säkra sidan, och<br />

då är man ju tillbaka till ett vanligt<br />

BCAA-tillskott. Intag av BCAA kräver<br />

alltså att man äter annat komplett protein<br />

i ganska nära anslutning till intaget<br />

för att också tillföra de andra aminosyrorna<br />

som behövs för uppbyggnad.<br />

EAA och BCAA kan därför fylla ungefär<br />

samma funktion och man kan ta en<br />

dos av cirka 5-7 gram BCAA eller 10-15<br />

gram EAA närhelst man vill stimulera<br />

proteinsyntesen. Bäst effekt får man<br />

troligtvis i samband med träning och<br />

det mesta pekar på att direkt före eller<br />

kanske under passet är den bästa tidpunkten.<br />

Problemet är att upptaget i<br />

kroppen bör vara snabbt för att man<br />

skall få bästa stimulerande effekt, vilket<br />

innebär att man bör vänta med intaget<br />

tills det gått minst tre timmar<br />

sedan man åt en större mängd fast föda.<br />

Det bör förmodligen också gå cirka<br />

två till tre timmar mellan intagen av<br />

EAA för att få ordentlig nytta av en andra<br />

dos.<br />

som mest hungrig. Man blir däremot<br />

hungrig vid de tidpunkter man brukar<br />

äta, så om man börjar hoppa över frukosten<br />

så kommer de ta ett tag innan<br />

kroppens rytm har ställt om sig. Utan<br />

att ha speciellt mycket på fötterna så<br />

tror jag att det likväl som det finns<br />

”morgonmänniskor” och ”kvällsmänniskor”<br />

finns ”frukostätare” och<br />

”kvällsätare”, och att det därför inte<br />

passar alla att hoppa över frukosten –<br />

även om man vill.<br />

Denna typ av förlängd fasta har blivit<br />

alltmer populär, inte minst på grund av<br />

BODY-skribenten Martin Berkhan. Martin<br />

och många av hans klienter har tydligt<br />

visat att det går utmärkt att äta så<br />

här som tränande/bodybuilder, inte<br />

minst på diet men även under uppbyggnad.<br />

Skräcken för att vara i nedbrytande<br />

fas om man inte äter frukost<br />

har alltså varit betydligt överdriven och<br />

det går utmärkt att kompensera för<br />

den långa fastan med ett större intag<br />

senare, speciellt i samband med träning.<br />

Däremot har jag inte sett någon<br />

studie där man inte varit i nedbrytande<br />

fas efter cirka 10 timmars fasta, så om<br />

det är optimalt i muskeluppbyggande<br />

syfte låter jag vara osagt tills det finns<br />

mer relevanta studier.<br />

Bränner<br />

man i heta<br />

rum?<br />

Några av mina polare bastar<br />

efter gymträningen och säger<br />

att det ökar på förbränningen.<br />

Är det verkligen till nytta om<br />

man vill gå ner i vikt?<br />

Krille<br />

Ingen lätt fråga att svara på eftersom<br />

forskningen är sparsam<br />

på detta område.<br />

För att kyla av kroppen i bastun<br />

ökas blodgenomströmningen<br />

i hud och svettningen ökar<br />

vilket är energiförbrukande processer.<br />

Bastubad ökar hjärtfrekvensen<br />

men samtidigt minskar<br />

blodflödet till de inre organen<br />

och musklerna för att få ut blodet<br />

till huden. Vill man snabbt<br />

få ut näring till musklerna efter<br />

träningen kan långa bastubad<br />

möjligtvis motverka detta något.<br />

Bastubad ökar generellt sett<br />

halterna av katekolaminer och<br />

tillväxthormon vilket gör det till<br />

en potentiellt fettförbrännande<br />

aktivitet. I en studie ökade energiförbrukningen<br />

i vila cirka 25-<br />

30 % vid bastubad, vilket motsvarar<br />

cirka 4-7 kcal för 15<br />

minuters bastande. Sitter effekten<br />

i under en timme eller så blir<br />

det naturligtvis mer, men inte<br />

speciellt mycket oavsett. I några<br />

studier ökade även halterna<br />

kortisol och i en studie såg man<br />

en ökad smak för sött, vilket i<br />

sammanhanget inte är positivt.<br />

Jag tror inte att bastubad varken<br />

hjälper eller stjälper viktnedgång,<br />

effekterna kommer<br />

oavsett vara mycket små. Säkert<br />

är i alla fall att man inte<br />

skall blanda alkohol och bastubad<br />

och inte basta om man har<br />

kraftig hjärtsvikt, ostabil kärlkramp<br />

eller nyligen fått en<br />

hjärtinfarkt.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83<br />

Foto: Seth Janson


Frågor & Svar<br />

O L A W A L L E N G R E N<br />

SVARAR PÅ FRÅGOR OM NUTRITION<br />

Aloe Vera-jucie efter träning?<br />

Jag dricker ibland Aloe Vera-juice<br />

efter träningen. Enligt reklamen<br />

ska det vara jättenyttigt och bra<br />

för det mesta. Jag tycker det känns<br />

bra och så smakar det bra, men jag<br />

undrar om det kan förbättra återhämtningen<br />

efter träningen, eller<br />

vilka effekter det kan ha?<br />

Johanna<br />

Aloe Vera tillhör växtfamiljen suckulenter.<br />

Bladen är tjocka och innehåller cirka<br />

99 % vatten. Vattnet är uppbundet<br />

av en polysackaridinnehållande gel,<br />

och det är den här delen av plantan<br />

som man oftast använder för olika<br />

medicinska ändamål. Av den lilla del<br />

som inte är vatten så innehåller växten<br />

främst poly- och monosackarider, men<br />

även en lite del mineraler (främst kalium,<br />

kalcium, natrium och magnesium),<br />

vitaminer (A, C, E och B) och lite<br />

protein (0,01 %). I livsmedelsverkets<br />

analys av fem vanliga Aloe Vera-produkter<br />

var man därför förvånad över<br />

att de i stort sett inte innehöll några<br />

näringsämnen förutom vissa mineraler<br />

och tillsatta mängder av vitamin C och<br />

E. Den främsta polysackariden är<br />

glukomannan, som är en löslig gelbildande<br />

fiber och det var därför lite förvånande<br />

att man i analysen inte hittade<br />

några fibrer. Anledningen kan vara<br />

analysmetoden eller att halterna var<br />

under detektionsgränsen, men halterna<br />

är hur som helst låga eftersom Aloe<br />

Vera främst innehåller vatten.<br />

Aloe Vera innehåller även lite andra<br />

antioxidanter, enzymer, organiska syror<br />

och växtsteroler som kan ha medicinska<br />

effekter, men innehållet och<br />

halterna av alla eventuellt aktiva ämnen<br />

kan variera från preparat till preparat,<br />

så det är mycket svårt att veta vad<br />

som ger effekt. I cellstudier och djurförsök<br />

har man därför sett många olika<br />

effekter men resultaten talar delvis<br />

mot varandra, så det är svårt att dra<br />

slutsatser av de det. Inte minst måste<br />

kvalitén på de olika preparaten kontrolleras<br />

innan man kan uttala sig.<br />

Av de effekter man sett på människa<br />

vid oralt bruk så finns det hyfsade belägg<br />

för en viss blodsocker- och blod-<br />

EAA med kolisar - varför?<br />

I de flesta studier som jag sett tar man EAA (essentiella aminosyror)<br />

tillsammans med kolhydrater. Varför gör man det? Ger det bättre<br />

effekt?<br />

Håkan<br />

Den främsta anledningen till att<br />

man tar dem tillsammans är för<br />

smaken skull. Man kan dock tänka<br />

sig att kolhydraterna kan ha viss<br />

positiv effekt på proteinsyntesen,<br />

eftersom de dels tillför energi men<br />

också ökar halterna av insulin.<br />

En viss mängd insulin behövs för<br />

att proteinsyntesen ska bli maximalt<br />

stimulerad. Man har också<br />

sett att när energitillgången och<br />

specifikt kolhydrattillgången är låg<br />

så ökar halterna av enzymet<br />

AMPK (AMP-aktiverat proteinkinas).<br />

Detta gör till exempel att<br />

cellerna blir mer insulinkänsliga<br />

men samtidigt så kan det hämma<br />

proteinsyntesen till viss del. Hur<br />

mycket detta kan påverka eller om<br />

det är viktigt över huvud taget är<br />

svårt att säga. Det är därför möjligtvis<br />

vid små intag, kanske 3-6<br />

gram, som man kanske kan ha<br />

nytta av extra kolhydrater och det<br />

har man också sett i några studier<br />

då man mätt proteinsyntesen vid<br />

ett träningspass i fastande tillstånd.<br />

Det finns en studie där man un-<br />

dersökt det här på lite längre sikt.<br />

Då fick unga tidigare otränade män<br />

antingen vatten (placebo), 40<br />

gram kolhydrater (CHO), 6 gram<br />

EAA eller 6 gram EAA + 40 gram<br />

CHO att dricka under styrketräningspassen<br />

i 12 veckor. Alla grupperna<br />

ökade i muskelmassa (1,8 ,<br />

2,9 , 3,0 och 4,1 kg för respektive<br />

grupp) men endast EAA+CHO ökade<br />

mer än placebo. Tvärsnittsarean<br />

på Typ 2a-fibrerna ökade dessutom<br />

mer i EAA+CHO än EAA-gruppen.<br />

Alla grupperna minskade i fettmassa<br />

men EAA+CHO-gruppen<br />

verkade minska mest även om det<br />

inte var signifikant.<br />

Så från den enda (mig veterligen)<br />

riktigt relevanta studien på området<br />

så blir slutsatsen att extra<br />

kolhydrater kan ha effekt. Tar man<br />

däremot större doser EAA (cirka<br />

10-15 gram) både före och efter<br />

passet, som jag ofta rekommenderar,<br />

så är nyttan mycket mer tveksam.<br />

Tränar man inte extremt<br />

långa pass så kan man då lika gärna<br />

hoppa över kolhydraterna tillsammans<br />

med EAA.<br />

fettsänkande effekt vid intag två-tre<br />

gånger/dag under några veckor. Studierna<br />

är få och inte så bra genomförda<br />

men resultaten stämmer väl med vad<br />

man kan förvänta sig för effekter av<br />

glukomannan och växtsteroler. Är det<br />

fibrerna och växtsterolerna som har effekt<br />

så finns det i så fall bättre källor till<br />

dessa än Aloe Vera, och det samma<br />

kan sägas för de mineraler och eventuella<br />

vitaminer som drycken innehåller.<br />

Jag skulle därför inte specifikt rekommendera<br />

Aloe Vera som en speciellt<br />

lämplig dryck att ta efter träningen,<br />

eller som ett kosttillskott för att få i sig<br />

extra vitaminer, antioxidanter och mineraler.<br />

Lite kolhydrater och mineraler efter<br />

träningen gör ingen skada och kanske<br />

viss nytta. Men att betala dyrt för det<br />

känns omotiverat och huruvida det är<br />

positivt med antioxidanter i samband<br />

med träning kan man ifrågasätta. Aloe<br />

Vera anses som säkert men det finns<br />

ett antal fall av leverinflammation som<br />

kopplats till intag av Aloe Vera, så alla<br />

produkter kanske inte är lika säkra.<br />

Beta-alanin - effektfullt?<br />

Jag använder Beta-alanin för att få<br />

lite extra uthållighet i styrketräningen.<br />

Jag är lite osäker på<br />

effekten och undrar därför hur<br />

mycket man bör ta för bästa effekt.<br />

Just nu tar jag ungefär 3-4 gram<br />

per dag, räcker det?<br />

David<br />

Anledningen till att man tar β-alanin är<br />

att det ökar halterna av carnosin i musklerna<br />

med ungefär 30-80 %. Carnosin<br />

står för ungefär 10 % av muskelns syrabuffrande<br />

förmåga och med<br />

β-alanintillskott kan den öka till ungefär<br />

15 %. Denna syrabuffrande förmågan är<br />

vad man tror är anledningen till att<br />

β-alanin ökar prestationsförmågan vid<br />

intensivt muskelarbete. I ett par studier<br />

har man också sett en ökning av fettfri<br />

massa efter träning med β-alanintillskott,<br />

om det är muskler vet man dock inte.<br />

Vanligast så supplementerar man med<br />

cirka 4-5 gram per dag i de flesta studier.<br />

Högsta dosen man använt är 6,4 gram/<br />

dag och maximalt 3,2 gram per dos. Det<br />

intressanta är att man inte sett någon<br />

övre dos där mängden carnosin i muskeln<br />

inte ökat mer. Man ser dessutom att<br />

halterna fortsätter öka under hela tiden<br />

man tar tillskott och detta gäller i minst<br />

tio veckor. Efter avslutat intag så faller<br />

halterna av carnosin ganska långsamt<br />

och det tar i de flesta fall mer än nio veckor<br />

att komma tillbaka till ursprungsnivåerna.<br />

Effekterna av β-alanin byggs alltså<br />

Foto: Janne Danielsson<br />

”Jag dricker ibland<br />

Aloe Vera-juice<br />

efter träningen.<br />

Enligt reklamen<br />

ska det vara<br />

jättenyttigt och<br />

bra för det mesta.”<br />

långsamt på och tar lång tid på sig att<br />

avta. Man kunde därför tänka sig att det<br />

gått och väl räcker med cirka 5-6 gram<br />

per dag vid kontinuerlig tillförsel, men<br />

högsta effektiva dos är inte fastställd.<br />

Kanske fungerar 10 gram/dag ännu bättre,<br />

vem vet? För minsta obehag bör doserna<br />

delas upp á 2 gram och inte med<br />

tätare intag än cirka tre timmar. Den<br />

stickande känslan man får i huden kan<br />

annars bli lite väl kraftig, men det kan<br />

vara en vanesak.<br />

Precis som för kreatin verkar det finnas<br />

en liten grupp som inte svarar på<br />

β-alanintillskott, så alla får inte effekt. I en<br />

majoritet av studier på β-alanin så ser<br />

man dock en ökning av prestationsförmågan,<br />

men i de fall man inte sett effekt<br />

så tror man att det främst beror på att<br />

aktiviteten inte pågått tillräckligt länge<br />

eller med för få upprepande intervaller.<br />

β-alanin påverkar inte maxstyrkan och<br />

inte heller prestationen i ett enstaka set,<br />

men sett över ett helt träningspass så<br />

kan man arbeta mer och hårdare, speciellt<br />

under förutsättning att man håller ett<br />

högt tempo, arbetar med stora muskelgrupper<br />

och med många repetitioner.<br />

Det är alltså inte bara dosen som kan<br />

vara avgörande för om man märker av<br />

någon effekt.<br />

Lär mer om BETA-ALANIN från sidan 52.<br />

SKRIV TILL: REDAX@BODY.SE OLA 83

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!