Tidiga interventioner – behandlingsarbete med unga som rökt ...
Tidiga interventioner – behandlingsarbete med unga som rökt ...
Tidiga interventioner – behandlingsarbete med unga som rökt ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Tidiga</strong> <strong>interventioner</strong> <strong>–</strong> <strong>behandlingsarbete</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>unga</strong> <strong>som</strong> <strong>rökt</strong> cannabis och/eller Spice<br />
www.droginfo.com<br />
Karlstad september 2012<br />
Thomas Lundqvist<br />
Leg psykolog & docent i psykologi<br />
Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund<br />
Psykiatri Skåne<br />
Psykologiska institutionen, Lunds Universitet
Vilken roll har drogen i den unges<br />
liv?<br />
Förälskelse?<br />
Självreglering?<br />
Ett sätt att fördriva tid?<br />
…………..?
Argument <strong>som</strong> personer <strong>som</strong> röker r ker cannabis kan använda anv nda för f r<br />
att rättf r ttfärdiga rdiga sitt rökande r kande och hur man kan bemöta bem ta dem
Cannabinoidernas biokemiska<br />
påverkansprocess
Vad händer?<br />
• Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion.<br />
• Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin<br />
får där en ökad frisättning.<br />
Risk för problem i återupptagningsprocessen<br />
En minskad frisättning i frontalloben och de exekutiva funktionerna<br />
• Informationsprocessen försämras oavsett hindrande<br />
eller förstärkande påverkan<br />
• Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.<br />
Ruset är en effekt av att aktiviteten i det mesolimbiska systemet<br />
ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner<br />
Som att skruva upp volymen på en radio.
Det finns tre typer:<br />
Cannabis<br />
- indica<br />
- ruderalis<br />
-sativa<br />
De tre beredningarna är:<br />
Marijuana - Skunk<br />
Hasch<br />
Hascholja<br />
Och numera Spice<br />
Kryddat <strong>med</strong> olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser
Cannabisrusen<br />
Akut påverkan har två faser<br />
• Högdos = utåtriktad och aktiv<br />
• Låg dos = inåtriktad och aktiv<br />
Kronisk påverkan utvecklas i förhållande<br />
till frekvens och tid i missbruk<br />
• Låg dos = inaktiv
Spice<br />
Kryddat <strong>med</strong> olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser<br />
Spice innehåller inga kompensatoriska substanser
Hva er spesielt for JWH-018?<br />
• Virker på samme måte <strong>som</strong> THC<br />
• Binder seg 24 ganger sterkere til reseptoren.<br />
• Virkningen blir derfor 24 ganger sterkere og mer intens og<br />
varer lenger <strong>–</strong> opptil 24 timer<br />
• Blir raskere avhengig<br />
• Kan røykes og spises<br />
www.rusmiddeletaten.oslo.kommune.no 9
Hva er spesielt for JWH-018?<br />
• Angst, panikkanfall<br />
• Uro, rastløshet<br />
• Psykotiske opplevelser og tilbakefall hos tidligere<br />
velregulerte brukere<br />
• I sjeldne tilfelle (helst hos ikke regulære brukere)<br />
<strong>–</strong> Kramper og epileptiske anfall<br />
• Har blitt beskrevet av erfarne røykere <strong>som</strong> skremmende, pga<br />
styrken<br />
www.rusmiddeletaten.oslo.kommune.no 10
Negativa effekter <strong>som</strong> uppstår o<strong>med</strong>elbart:<br />
Uttorkning<br />
Röda ögon<br />
En rätt udda pulserande känsla mellan ögonen, någon <strong>som</strong> har en teori<br />
angående denna?<br />
Negativa effekter <strong>som</strong> ofta uppstår dagen efter konsumtion av spice:<br />
Allmän bakfullhet liknande den vid bakfylla på grund av alkohol, fast utan illamående.<br />
Mentalt långsam<br />
förvirrad<br />
Tankspridd<br />
Jag pratade <strong>med</strong> gröna fyrkanter
Ungdomar i riskzonen<br />
De <strong>som</strong> bär på en psykologisk eller social brist.<br />
De <strong>som</strong> har inlärnings- och beteendehandikapp och <strong>som</strong><br />
ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö<br />
De <strong>som</strong> i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt<br />
psyko<strong>som</strong>atisk symptomatologi,<br />
eller i tonåren varit deprimerad och där<br />
uppväxtmiljön ej har varit stödjande.<br />
Janols 1984
Samsjuklighet<br />
Trotssyndrom (engelska Oppositional Defiant<br />
Disorder, ODD),<br />
uppförandestörning (engelska Conduct Disorder, CD)<br />
och<br />
depression har identifierats <strong>som</strong> de vanligaste<br />
psykiatriska diagnoserna hos ungdomar <strong>med</strong><br />
missbruk/beroende.
Tillgänglig forskning ger vid handen att missbruk hos<br />
ungdomar är förenat <strong>med</strong> en hög psykiatrisk<br />
samsjuklighet lik<strong>som</strong> <strong>med</strong> normbrytande beteende.<br />
Missbruk hos ungdomar har sällan hunnit leda till så<br />
allvarliga <strong>med</strong>icinska problem att individen söker<br />
vård av den anledningen.<br />
Missbruk hos ungdomar måste därför hanteras på ett<br />
annat sätt än för vuxna.
Bland ungdomar <strong>med</strong> missbruk‐ eller beroendediagnos<br />
rapporterar<br />
50 <strong>–</strong> 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk<br />
problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al<br />
2006, Armstrong & Costello 2002).<br />
I en studie av svenska ungdomar <strong>med</strong><br />
missbruksproblem/riskbruk framkom att<br />
90 procent av flickorna respektive<br />
82 procent av pojkarna någon gång i livet hade<br />
uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos<br />
(Tengström 2006).
Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer<br />
utbrett hos pojkar e<strong>med</strong>an flickor <strong>med</strong><br />
missbruk/beroende i högre grad uppvisar en<br />
internaliserad problematik (förstämningssyndrom<br />
och ångest) (Armstrong & Costello 2002,<br />
Couwenbergh, et al 2006).<br />
Detta överstämmer <strong>med</strong> resultatet från en svensk studie<br />
där<br />
80 procent av pojkar <strong>med</strong> missbruk/beroende hade en<br />
livstidsprevalens för CD,<br />
54 procent för depression och<br />
33 procent för ångest.<br />
Hos flickor <strong>med</strong> missbruk/beroende i studien var<br />
depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %)<br />
(Tengström 2006).
Hos ungdomar <strong>med</strong> ADHD enbart eller i kombination<br />
<strong>med</strong> annan psykiatrisk diagnos uppfyller 15‐30<br />
procent även kriterierna för missbruk eller beroende<br />
(Wilens et al. 2005a).<br />
I populationer av missbrukande ungdomar<br />
rapporteras ADHD hos 40‐75 procent (ibid.).<br />
det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan<br />
ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat<br />
sig att missbruk hos ungdomar <strong>som</strong> diagnostiserats<br />
<strong>med</strong> uppförandestörning och ADHD förklaras<br />
missbruket bättre av symtomen på<br />
uppförandestörningen än symptomen på ADHD<br />
(Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al<br />
2006).
Ungdomar <strong>som</strong> samtidigt har missbruk och annan<br />
psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk<br />
än andra missbrukande ungdomar.<br />
De debuterar tidigare och använder narkotika mer<br />
regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006).<br />
Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att<br />
utveckla andra sociala problem så<strong>som</strong> familje‐ och<br />
skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende<br />
(Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006,<br />
Wilens et al. 2005a).<br />
Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i<br />
uppförandestörning och missbruk/beroende i<br />
ungdomsåren och diagnosen antisocial<br />
personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen<br />
ålder (Couwenbergh et al. 2006).
Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen<br />
uppträder den psykiska problematiken långt innan<br />
barnet/ungdomen provar någon substans för första<br />
gången (Armstrong & Costello 2002).<br />
Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras<br />
till om den psykiska problematiken har utvecklats<br />
före eller efter själva missbruket, behovet av<br />
behandling är lika stort oavsett utvecklingsväg<br />
(Bender et al. 2006).
Missbrukande ungdomar <strong>med</strong> dubbeldiagnoser har<br />
sämre följsamhet till behandling,<br />
är svårare att engagera i och avbryter i högre<br />
utsträckning (lägre retention) sin behandling i förtid<br />
(Bender et al., Wilens et al. 2005a).<br />
Där<strong>med</strong> rapporteras sämre behandlingsresultat för<br />
denna grupp. Samsjuklighet i ADHD och CD<br />
predicerar behandlingssammanbrott i högre<br />
utsträckning än samsjuklighet i ångestproblematik<br />
och förstämningssymtom.<br />
Även där man initialt kan observera positiva<br />
behandlingsutfall är ungdomar <strong>med</strong> samsjuklighet<br />
<strong>som</strong> grupp inte i lika stor utsträckning förmögna att<br />
bibehålla goda resultat över tid.
Epidemiologiska studier har identifierat grupper av<br />
ungdomar i riskzon för missbruk<br />
ungdomar <strong>som</strong> skolkar frekvent, avslutar sin skolgång i<br />
förtid eller vars skolprestationer försämras avsevärt<br />
ungdomar <strong>med</strong> förstämningssymtom eller utagerande<br />
beteendeproblem<br />
ungdomar <strong>som</strong> rymmer hemifrån<br />
ungdomar <strong>med</strong> kriminellt beteende och upprepade<br />
arresteringar<br />
ungdomar <strong>som</strong> kommer in akut till sjukhus till följd av<br />
alkohol eller narkotika<br />
ungdomar <strong>som</strong> frekvent besöker barer/diskotek eller<br />
subgrupper av ungdomar kopplade till specifika<br />
musikstilar (t.ex. techno, rave)<br />
ungdomar från familjer där missbruk förekommit.
Psykologiska riskfaktorer<br />
Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något<br />
olika beroende på grupp <strong>som</strong> studeras (typ av drog,<br />
samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.)<br />
ogynnsamma uppväxtvillkor så <strong>som</strong> förekomst av<br />
våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen<br />
svårighet <strong>med</strong> ”social anpassning”, dvs utanförskap<br />
låg självkänsla, dålig impulskontroll<br />
instabila relationer <strong>med</strong> otydlig gräns till själv/andra<br />
bristande tillit till sig själv och andra<br />
frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda<br />
psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning<br />
22<br />
© Claudia Fahlke
Dysfunktionell familjebakgrund<br />
Ofta en frånvarande fr nvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar)<br />
Ofta en icke trovärdig trov rdig modersfigur (speciellt hos flickor)<br />
Ringa föräldrakontroll f ldrakontroll (ingen vet vad jag sysslar <strong>med</strong> och <strong>med</strong> vem jag är) r)<br />
Långt ngt pedagogiskt stöd st d (inge förberedelser f rberedelser för f r skolan)<br />
Lågt gt socialt stöd st d (tex mot mobbning)’ mobbning)<br />
Lågt gt stöd st d i etablering och vidmakthållande vidmakth llande av relationer<br />
Lågt gt psykologisk stöd st d (möts (m ts av likgiltighet, ej älskad) lskad)<br />
Får r inget stöd st d vid negativ självbild sj lvbild (lågt (l gt självv sj lvvärde) rde)<br />
Ringa stöd st d i att utveckla affektstyrning och känslom k nslomässigbearbetning<br />
ssigbearbetning<br />
Diffus självbild, sj lvbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla<br />
tomhetsk nsla<br />
Missbruket uppklevs <strong>som</strong> en självvald sj lvvald aktivitet (ofta är r det tal om ett<br />
maskerat depressivt tillstånd) tillst nd)<br />
Man söker s ker sig till andra marginaliserade <strong>unga</strong> <strong>med</strong> samma erfarenheter<br />
Den nyfunna gruppen kompenserar för f r det bristande familjestödet<br />
familjest det
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:<br />
• insikt<br />
• <strong>med</strong>vetenhet<br />
• sexuella känslor k nslor<br />
• självf sj lvförtroende rtroende<br />
• känsla nsla av att vara vuxen<br />
• kraftfull<br />
• kreativ<br />
• en känsla k nsla av att kunna tänka t nka<br />
• fina känslor k nslor<br />
• en hjälp hj lp att fly undan en obehaglig situation<br />
• en hjälp hj lp att lösa l sa personliga problem<br />
• en hjälp hj lp att <strong>som</strong>na
Cannabis förhindrar f rhindrar<br />
• depression<br />
• skakningar<br />
• spänningar sp nningar<br />
• fysiska smärtor sm rtor<br />
• tristess<br />
• stress
Insatser i förhållande till<br />
missbruksgrad
Familjearbete <strong>med</strong><br />
cannabisproblematik<br />
Cannabisbehandling och FFT<br />
Cannabisbehandling och<br />
Förståndshandikap osv…<br />
Internetbaserad behandling<br />
Internetbaserad självhjälpstest<br />
Cannabiskunskap<br />
Vägen ut ur haschmissbruket.<br />
Ett partitur <strong>med</strong><br />
Struktur och regler<br />
Lundqvist & Ericsson 1988<br />
Guide på olika språk<br />
Gatuguiden<br />
Orginalmetoden<br />
HAP-manual 18 sessioner<br />
Kortprogram 6-8 sessioner<br />
Cannabissamtal 3 sessioner<br />
Cannabiskurs i häktet
THC<br />
100 %<br />
Introduktion<br />
50 %<br />
Ångest<br />
känslor<br />
Motivational<br />
sessions x times<br />
Motivationssamtal<br />
Behandling av cannabismissbruk<br />
Fas Fas 1<br />
Medicinskt Medicinskt fokus fokus<br />
Fas Fas 2<br />
Psykologiskt<br />
Psykologiskt<br />
fokus fokus<br />
Introduction 1 + 2<br />
Phase 1 Phase 2 Phase 3<br />
Sessions 1-6<br />
• Original modellen > 24 år<br />
• Manualbaserad modell, 17-24 år,<br />
> sex månader regelbundet missbruk<br />
• Kort version < 17 år eller < 6 mån<br />
• Haschsamtal<br />
• Guiden<br />
Alla fem varianterna bygger Additional på de tre Sessions faserna for<br />
Sessions 7-10 Sessions 11-18<br />
Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor<br />
sessions<br />
Fas Fas 3<br />
Socialt Socialt fokus fokus<br />
Förlängning<br />
family members<br />
Veckor<br />
1 2 3 4 5 6
Behandlingsprogram bör vara baserade på<br />
• Kognitiv-beteendeorienterad teknik,<br />
• Kognitiv-edukativ teknik<br />
• Motivational Interviewing teknik,<br />
• eller en kombination av några av dessa.
Session 1; Kunskap om cannabis <strong>som</strong> preparat<br />
och hur det påverkar tankefunktionen.<br />
Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverka känslor<br />
Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis<br />
den sociala situationen
Infosamtal
Träff 1<br />
1:1 THC-kurvan<br />
1:2 Akut- och kroniskt rus<br />
1:3 Kognitiva funktionerna<br />
Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna<br />
Träff 2<br />
2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor<br />
2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna<br />
2:3 Genomgång av uppgifterna:<br />
- varför jag röker<br />
- varför jag ska sluta<br />
- vad behövs för att kunna sluta<br />
2:4 Genomgång av guiden<br />
Hemuppgift: Plus och minuslista
Träff 3<br />
3:1 Genomgång plus- och minuslista<br />
3:2 Droglinje<br />
Träff 4<br />
4:1 Familjenätverkskarta<br />
4:2 Kompisnätverkskarta<br />
Träff 5<br />
5:1 Känslor<br />
Träff 6<br />
Avslutning tillsammans <strong>med</strong> föräldrar<br />
Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?
http://www.hasselahelpline.se/<br />
Självhjälpstest 10 frågor
Behandlarprofil<br />
Uppdaterade och aktuella kunskaper om cannabis<br />
Veta vad cannabis gör <strong>med</strong> den unges<br />
identitetsutveckling.<br />
Kunna hålla struktur i samtal och arbeta <strong>med</strong> fokus på<br />
det samtalet handlar om. Den unge själv har problem<br />
<strong>med</strong> det <strong>som</strong> cannabisrökare.<br />
Veta skillnaden mellan privat, personlig och<br />
professionell sfär.<br />
Arbeta motiverande, lyssnande, ställa öppna frågor.
För<strong>med</strong>la sin egen kunskap om cannabis och relatera<br />
detta till den unges eget cannabisbruk.<br />
Tillsammans <strong>med</strong> den unge undersöka dennes eget<br />
cannabisbruk.<br />
Varför den unge tar droger, när den unge tar droger,<br />
varför den unge vill sluta,<br />
etc.<br />
Ha plats för den unge, härbärgerande egenskaper.
Frågor om beroende<br />
•Har du svårt att släppa tanken på hasch när du inte har något?<br />
•Vill du hellre bli stenad än att äta?<br />
•Röker du så mycket du har lust till utan att tänka på vad<br />
du ska göra nästa dag?<br />
•Röker du hasch trots att du emellanåt tänker att haschet<br />
skapar problem för dig?<br />
•Upplever du att du inte kan sluta efter fösta pipan utan<br />
bara fortsätter?<br />
•Känner du att du fungerar bättre när du har <strong>rökt</strong>?<br />
•Känner du, att ditt minne blir bättre under tiden <strong>som</strong> du är<br />
påverkad men sämre dagen efter?<br />
•Vaknar du upp <strong>med</strong> en känsla av en dimmig hjärna,<br />
<strong>som</strong> försvinner när du har <strong>rökt</strong>?
Psykiska följder av haschrökningen<br />
•Har du negativa eller obehagliga tankar när du är påverkad?<br />
•Hjälper haschet dig att låta bli att tänka på vad <strong>som</strong> har hänt<br />
och hur din framtid ska bli?<br />
•Upplever du att haschrökningen gett dig ökad insikt?<br />
•Upplever du att haschrökningen gett dig ökad <strong>med</strong>vetenhet?<br />
•Har du bättre kontakt <strong>med</strong>/kontroll över dina sexuella känslor<br />
när du är stenad?<br />
•Har du fått ett bättre självförtroende sedan du började<br />
röka hasch?<br />
•Känner du dig mer kraftfull när du har <strong>rökt</strong>?<br />
•Känner du dig mer kreativ när du <strong>rökt</strong>?<br />
•Får du en känsla av att du tänker bättre när du <strong>rökt</strong>?<br />
•Upplever du att haschet ger dig fina känslor?<br />
•Känner du dig mindre nedstämd om du röker?<br />
•Känner du dig mindre stressad när du röker?
Fysiska följder av haschrökningen<br />
•Ligger du vaken på natten om du inte har <strong>rökt</strong> en kvällsholk?<br />
•Röker du för att <strong>som</strong>na på kvällen?<br />
•Känner du att skakningar i kroppen minskar när du röker?<br />
•Känns det <strong>som</strong> om spänningar släpper när du röker?<br />
•Har du fysiska smärtor <strong>som</strong> försvinner/blir bättre när du röker?<br />
•Besväras du av huvudvärk, när du inte har <strong>rökt</strong> på ett par dagar?<br />
•Besväras du av nattliga svettningar, när du inte har <strong>rökt</strong> på ett<br />
par dagar?<br />
•Har du ibland oförklarlig träningsvärk?
Problematiserings frågor till en experimenterande tonåring<br />
Några av frågorna kommenteras så att tanken bakom dem belyses.<br />
Hur många gånger behövde du röka för att du skulle få effekt<br />
(subjektivt upplevt rus)?<br />
Kommentar: Denna fråga fäster uppmärksamheten på cannabis’<br />
komplexitet, och hur inkörningsperioden varierar från individ till<br />
individ. Däremot vet vi idag inte något om orsaken till detta<br />
fenomen.
Hur många gånger har du <strong>rökt</strong> cannabis?<br />
Kommentar: Svaret ger en bild av hur ärlig den unge tänker vara.<br />
Om han ger ett svepande svar, <strong>som</strong> t.ex ett par gånger, så ber<br />
man honom precisera.<br />
Hur lång tid gick innan du <strong>rökt</strong>e nästa gång efter du fick<br />
effekt?<br />
Kommentar: Denna fråga ställs för att visa för<br />
tonåringen att han har fattat ett beslut att fortsätta<br />
använda cannabis.
Varför <strong>rökt</strong>e du igen?<br />
Vilken effekt fick du då?<br />
Hur lång tid har det varit mellan de tillfällen <strong>som</strong> du har<br />
<strong>rökt</strong>?<br />
Kommentar: Detta för att se om avståndet mellan<br />
<strong>rökt</strong>illfällen har blivit kortare.<br />
Vad i ruset tycker du bäst om?<br />
Vilken effekt fick du?<br />
Efter<strong>som</strong> missbrukaren normalt inte reflekterar och sätter ord<br />
på sina upplevelser blir detta en anledning till att göra det,<br />
vilket <strong>med</strong>för att han funderar även när han får ett återfall.<br />
Reflektion och cannabisrökning går inte ihop.
Hur lång tid tog det innan du började röka varje vecka?<br />
När upplevde att du började fungera sämre tankemässigt?<br />
Kommentar: Efter ett antal månaders regelbundet (4- 6 ggr/m)<br />
cannabisrökande så funderar man inte längre i tidsperspektiv. Därför är<br />
det nödvändigt att intervjuaren för in ett tidsperspektiv.<br />
Vilka var de tecken <strong>som</strong> du upptäckte?<br />
När märkte du att minnet började bli sämre?<br />
Kommentar: Det är på ett sämre fungerande när eller arbetsminne<br />
<strong>som</strong> cannabisrökare först märker att de har börjat fungera sämre.
Vem vet om att du använder Cannabis?<br />
Bryr du dig om att dessa vet om det?<br />
Har du märkt att du får svårare att hitta ord när du<br />
ska berätta för andra vad du har tänkt på?<br />
Har du börjat stamma?<br />
Kommentar: Cannabis påverkar psykomotoriken, vilket<br />
innebär att om man har intentionen att göra en rörelse så<br />
behöver det inte betyda att den blir gjord. Så om man vill<br />
uttala ett ord så är det inte nödvändigtvis så att musklerna<br />
får de signalerna <strong>som</strong> de behöver för agera.
Tack för uppmärksamheten
Change language