Utveckling av tal och skriftspråk hos ... - Didaktisk tidskrift
Utveckling av tal och skriftspråk hos ... - Didaktisk tidskrift
Utveckling av tal och skriftspråk hos ... - Didaktisk tidskrift
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅSA WEDIN<br />
dast en lite ovanligare <strong>och</strong> något utbyggd: en sån där dinosaurierobot. Vid några<br />
tillfällen använder han grejor i stället för mer specifika nomen:<br />
vi … brukar måla <strong>och</strong> m vi brukar ee bygga … grejor brukar bygga<br />
I detta fall uttrycker han tvekan på olika sätt, genom paus, olika tvekljud,<br />
upprepning <strong>och</strong> just genom att använda den vaga termen grejor. De flesta<br />
bisatser han använder är direkt svar på en fråga <strong>och</strong> ingår inte i en fullständig<br />
mening förutom i ett fall där han använder sig <strong>av</strong> en villkorsbisats:<br />
om man leker så får man göra vad man vill<br />
Nödvändiga ord, så som finit verb <strong>och</strong> konjunktioner, saknas ibland i hans<br />
yttranden.<br />
Å: brukar dom ofta komma till dig eller du gå över till dem?<br />
A: Nej dom brukar ofta Ø ii till mig<br />
Å: Vad leker ni då?<br />
A: Vi leker kurragömma hopptatten Ø sen fotboll<br />
I den sista meningen skulle man snarare förvänta sig ”eller fotboll” eller<br />
”<strong>och</strong> fotboll”. Han visar fortfarande osäkerhet även vad gäller enkla prepositioner<br />
Vi kan gömma oss på träd <strong>och</strong> på buskar <strong>och</strong> brukar ligga oss också ner<br />
I detta exempel ser vi att han visserligen använder ett partikelverb, lägga oss<br />
ner, men att han då väljer det intransitiva ligga i stället för det transitiva ”lägga”.<br />
Dessutom blir adverbialet också felaktigt placerat efter det infinita verbet<br />
i stället för före, ”brukar också lägga oss ner”. Partikelverb utvecklas ju<br />
normalt senare än andra verb <strong>och</strong> man kan tänka sig att kombinationen <strong>av</strong><br />
att använda hjälpverb med ett partikelverb, att välja mellan intransitiv <strong>och</strong><br />
transitiv form samt att placera satsadverbialet rätt i en verbfras blev för<br />
mycket i detta fall. I andra fall, i verbfraser med bara ett finit verb placerar<br />
han satsadverbialet rätt, går bara i tvåan, <strong>och</strong> även rumsadverbial vid sammansatta<br />
verb, brukar kolla på TV men däremot såg vi tidigare att det infinita<br />
verbet föll bort i brukar ofta Ø till mig. Skillnaden mellan ingen/inte någon är en<br />
svårighet för andraspråksinlärare. I satsen Nej, det var på inga klasser (Nej, det<br />
var inte i några klasser) kan vi se att Arin ännu inte behärskar skillnaden.<br />
Till skillnad från i intervjun från förskolan, där han inte använde spetsställning,<br />
använder han vid några tillfällen spetsställning <strong>av</strong> adverbial korrekt<br />
följt <strong>av</strong> omvänd ordföljd i intervjun från år ett: sen får man.<br />
Arin använder inga ovanliga eller specifika ord under denna intervju förutom<br />
dinosaurierobot, ett ord som man kan säga ligger nära hans egen intressesfär.<br />
Några fraser som han använder som är mer <strong>av</strong>ancerade men som<br />
100<br />
100
Change language