Utveckling av tal och skriftspråk hos ... - Didaktisk tidskrift

ÅSA WEDIN
har varit mycket få, liksom tillfällena till utflöde av längre prat. Några av eleverna
har ibland hållit förberedda ”föredrag” eller fått tillfälle att berätta något.
Detta har endast skett vid få tillfällen och i de flesta fall endast gällt de
elever som hunnit med de förelagda arbetsuppgifterna snabbt, vilket är desamma
som de som har god läs- och skrivförmåga. Dit hör Maria men inte
Arin och AbdulAziz. Det betyder att den textuella kompetensen, förmågan
att föra ordet en längre stund, sällan övats – förutom av de elever som har
tillräckligt god läs- och skrivförmåga för att själva kunna läsa och skriva
längre texter.
Även om Arin och AbdulAziz också möter svenska utanför klassrummet
är det inte sannolikt att de möter just det utvecklade kunskapsinriktade språk
som de behöver för den fortsatta skolgången. Man kan alltså också anta att
deras brister i undervisningsspråket, har inverkat menligt på deras skriftspråksutveckling.
Vanligtvis ligger fokus vad gäller språkutveckling i förskoleklass
och skolans tidiga år på skriftspråket. Barnen ska lära sig läsa och
skriva. En slutsats jag drar är att detta inte är tillräckligt. För elever med
svenska som andraspråk som ännu inte uppnått en hög utveckling i svenska
är det nödvändigt med en medveten satsning på språkutveckling.
Användande av språkutvecklande arbetssätt i klassrummet är av avgörande
betydelse under den tid det tar för eleverna att utveckla en tillräckligt
god läs- och skrivförmåga för att kunna utnyttja skriften för sin kunskapsutveckling.
Detta gäller många elever som av en eller annan anledning inte
snabbt utvecklar effektivt läsande och skrivande, men speciellt de flesta andraspråkselever
som inte vid skolstarten har uppnått en nivå i svenska som är
jämförbar med sina enspråkigt svenska kamrater samt andra elever som inte
möter det kunskapsrelaterade språket utanför skolan. För andraspråkselever
som ännu inte uppnått grundläggande textuell kompetens innan skolstarten
är riskerna stora både att skriftspråksutvecklingen blir försenad och att de
inte fortsätter att utveckla det kunskapsrelaterade skolspråket i den takt som
krävs för den fortsatta skolgången.
Tacknot
Till de barn och lärare som släppte in mig i sin skolvardag vill jag rikta ett
varmt tack. Jag vill också tacka Tua Abrahamsson för värdefulla kommentarer,
speciellt när det gäller performansanalyserna.
Referenser
Abrahamsson, T. & Bergman, P. (2005) Tankarna springer före. Stockholm:
HLS förlag.
Bachman, L. F. & Palmer, A. F. (1996) Language Testing in Practice. Designing
and Developing Useful Language Tests. Oxford: Oxford University Press.
116
116