God Jul & Gott Nytt År! - Bohusläns hembygdsförbund

Bohusarvet
Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2012:4
1
God Jul
&
Gott Nytt År!

Bohusarvet
Ansvarig utgivare
Mats Ekberg
Redaktör
Marika Russberg, 0522–65 65 14
marika.russberg@vgregion.se
Grafisk form och layout
Ove Drejenstam
Redaktionsråd
Ove Drejenstam Marika Russberg
Lars Rydbom Ulrica Wallin
Prenumeration
Bohusarvet utkommer med 4 nr/år.
Prenumerationspris: 100 kr/år.
Bohusarvet ingår i medlemsskap i Bohusläns
Hembygdsförbund inkl. Årsboken
Bohuslän för 300 kr/år.
Vill du prenumerera? Kontakta
Hembygdsförbundets kansli:
bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
0522–65 65 61 (mån–tis, tor–fre kl 09–14).
Tryck:
Risbergs, Uddevalla, 2012
ISSN 1654-2274
Bohusläns
Hembygdsförbund
Kansli:
Unni Andersson, 0522–65 65 61
Adress
Box 403, 451 19 Uddevalla
E-post:
bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
Hemsida:
www.hembygdbohus.se
Plusgiro: 52 31 88-1
Bankgiro: 303-8486
Redaktionen förbehåller sig rätten att
redigera och förkorta inkommet material.
Ur innehållet
Midvinterfest på Bohusläns museum 4
Festligt, folkligt, färgstarkt – 20 årsjubileum
Årets Arbetslivsmuseum 2012 5
Häftig gruva och genomtänkt verksamhet
Kontaktnät Skagerack 6
Resedagbok från Risör
Bröllopsupptåg 9
Vill du dela med dig av dina minnen?
Hus med historia 10
Projektet slut, men inte pengarna
Kungälvs Musei Vänner har skapat en bildskatt 11
Så här bodde vi i början av 2000-talet
Jonsereds skattkammare 12
Förflyttas tillbaka i tiden
Kulturarvet och det civila samhället 13
Tema på Riksantikvarieämbetets höstmöte
Arkivens Dag 14
Historien – nyckeln till framtiden
En unik upplevelse 15
Marathonvisning av SVT:s Anno 1790
Allmogeskåp 15
Examensarbete vid Konstfack
Kruthuset i Backegärdet har åter tak 17
Nu väntar visningar och vandringar
Hembygdslitteratur i Bohuslän 18
BHF lanserar ny internetbokhandel
Mer pengar till kultur i regionen 18
Ny kulturplan antagen
Ideell kraft för framtiden 19
BHF medarrangör till konferens om den ideella kraften
Boktips 20
Programtips från Bohusläns museum 22
Omslag: Spjösvik, Norra Grundsund,
Foto: Marika Russberg
Ny kulturminneslag på
gång
Den statliga kulturmiljöutredningen har
varit ute på remiss och Sveriges Hembygdsförbund
(SHF) har lämnat synpunkter på
utredningens förslag. Utredningens uppdrag
var att göra en översyn av gällande
lag och de nationella målen på området.
Man har särskilt intresserat sig för kapitlet
om fornminnen, och föreslår bland annat
år 1750 som en fast tidsgräns för skydd
av fornlämningar. När det gäller byggnadsminnen
föreslår utredningen att begreppet
”synnerligen märkligt” ersätts med ”av synnerligen
högt kulturhistoriskt värde” som
kriterium för miljöer som särskilt bör skyddas.
Som väntat har många remissinstanser,
däribland SHF och Riksantikvarieämbetet,
invändningar mot den fasta tidsgränsen
för fornlämningar. SHF välkomnar
dock att lagen får en mer moderna utformning.
SHF:s remissvar på utredningen finns
att läsa på hemsidan, www.hembygd.se
Julen står för dörren och du
håller årets sista nummer av
Bohusarvet i din hand.
Hoppas att du haft nöje och
förhoppningsvis nytta av 2012 års
Bohusarvet!
Om du önskar mer att läsa så
titta in på Bohusläns Hembygdsförbunds
nya internetbokhandel:
Hembygdslitteratur i Bohuslän.
Här hittar du en mängd böcker,
skrifter, dvd och tidskrifter producerade
av hembygdsförbundets
medlemsföreningar.
I detta nummer får du en blandning
julkarameller från olika håll
i Bohuslän med utblickar och lite
ext ra skimmer skänker artiklarna
om en bildskatt i Kungälv och om
en skattkammare i Jonsered…
Hoppas att du hittar något som
lockar, intresserar och inspirerar
dig!
Julen varar väl till påska sjungs i
juletid och det gäller även för Bo-
Ge bort en gåva som räcker länge!
Bohusarvet i ett helt år
Fyra nummer inkl. porto: 100 kr.
Skicka blanketten till:
Bohusläns Hembygdsförbund, Box 403, 451 19 Uddevalla
eller skicka e-post till bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se
eller ring till kansliet på telefon 0522 – 65 65 61.
Jag vill ge en årsprenumeration på Bohusarvet till:
Namn: ……………………………………….......................................................
Adress: ………………………………………......................................................
………………………………………………........................................................
Jag som ger prenumerationen heter:
Namn: ……………………………………….......................................................
Adress: ………………………………………......................................................
2 3
Marika Russberg
Redaktör
husarvet. Nummer 1 av Bohusarvet
2013 kommer strax före påsk och
numret därefter när sommaren står i
full blom.
Men nu är det vinter och snart jul så
med förhoppning om en riktigt GOD
JUL och en bra början på det nya året!

Midvinterfest på Bohusläns museum
Tema Festligt, folkligt, färgstarkt
Årets Midvinterfest går i festens och
firandets tecken. För 150 år sedan
visade Uddevalla museum sin första
utställning. För 100 år sedan bildades
Sveriges Hemslöjdsföreningars
Riksförbund. Vi firar även att det är
20:e gången som vi nu öppnar portarna
till den populära utställningen
Midvinterfest där slöjdare från Bohuslän,
Dalsland och Västergötland
deltar.
En utställning där allt är till salu. I år
är det 62 slöjdare som visar slöjd med
olika kopplingar till fest; kläder, huvudbonader,
ljuskronor, festligt husgeråd
och mycket mer.
Hållbara och naturliga material
i en utställning som hela tiden
förändras…
Det ovanliga med Midvinterfest är att
det samtidigt som det är en formgiven
utställning går att köpa de alster man
vill ha och ta hem dem direkt. Det
medför att utställningen förnyas efter
hand och att nya varor exponeras hela
tiden. I slöjden tänker vi hållbart och
arbetar i huvudsak med naturmaterial.
Vi vill att föremålen ska åldras vackert
och leva länge. Detta berättar länshemslöjdskonsulent
Susanne Harrysson
som varit med och arrangerat alla
20 Midvinterfestutställningar.
Midvinterfest har olika tema varje
år. Det stimulerar slöjdarna att tänka i
nya banor och utveckla nya produkter.
Ibland blir nya utställare intresserade
just för att temat passar deras uttryckssätt.
Lokalen ändrar också skepnad
med hjälp av museets formgivare och
tekniker.
Slöjdarna själva bemannar Midvinterfest
varje dag vilket uppskattas av
både slöjdare och besökare. Det går
alltid att få veta lite mera om de föremål
som är tillverkade av den slöjdare
som är värd för dagen.
En fröjd för ögat och lisa för
själen
Sofie Rudvall Henryson är utställningsansvarig
på Bohusläns museum
och hon tror att Midvinterfest är så
populär för att det är en oerhört fin
utställning både när det gäller färg,
form och fantasi. Människor mår bra
av att gå i Midvinterfest. Det är välgörande
för själen. Dessutom tror jag
besökarna tycker att de gör något bra
som handlar i Midvinterfest, fortsätter
Sofie. Genom att köpa hantverk så bidrar
de till att slöjden lever vidare, de
köper något som är ekologiskt och till
rimligt pris. Det går alltid att hitta något
vackert att köpa i Midvinterfest,
oavsett om man har mycket eller lite
pengar, avslutar Sofie.
I år bjuds besökarna in till fest!
I år gäller more is more istället för less
is more, säger Pia Hansson, utställningsformgivare
Bohusläns museum.
Det är mycket av allt, galet färgstarkt i
rosa och turkos poprokoko som står mot
möbler och festkläder ur museets samlingar.
Besökaren bjuds in i en festsal,
kan hänga av sig i hallen, fortsätta till baren,
plocka lite från buffébordet och njuta
av kaffebordets sötsaker. Inne i danssalen
minglar festklädda dockor runt en
gran i tyll med slöjd från topp till tå.
Utställningen med försäljning, pågår
till 6 januari 2013.
Craftivism – skapa själv istället
för att konsumera
Det handlar om hantverksaktivism,
från engelskans ord för slöjd och aktivism,
och är en rörelse som har spridit
sig över jorden de senaste tio åren. Det
handlar om att skapa själv och resultatet
kan bli stickade antikrigsbudskap
eller feministiska broderier eller gerillaodling
(läs om gerillaodling i Bohusarvet
nr. 3 2012). Rörelsen vill förändra
världen med sina händer.
Årets Arbetslivsmuseum 2012
Qvarnstensgruvan Minnesfjället i
Lugnås, söder om Mariestad i Västergötland,
har utsetts till Årets Arbetslivsmuseum
2012. Här har man
tillverkat kvarnsten under 800 år.
Gruvan är Europas enda kvarnstensgruva
som är öppen för publik.
Tanken med priset Årets Arbetslivsmuseum
är att uppmärksamma och
uppmuntra alla fantastiska kulturarvsbevarare
som finns på våra 1 437 arbetslivsmuseer
runt om i Sverige. Bakom
priset Årets Arbetslivsmuseum står
Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd,
Arbetets museum, Statens försvarshistoriska
museer, Statens maritima museer
och Trafikverkets Museer.
Qvarnstensgruvan Minnesfjället i
Lugnås. Foto: Torsten Nilsson
Mera slöjd…
Utställning
Tjolahopptjolahej!
Svenska trasmattor genom
tiderna
Till 17 februari på Rydals
museum
Trasmattor är en del av vår
svenska kulturhistoria. Kreativitet,
hantverk och återvinning, när det
är som bäst. Trasmattor berättar
även om vad människolivet
handlar om: minnen, drömmar
och att få det överblivna och levda
att överleva i generationer.
Utställning
Stickade barnfiltar
10 – 31 januari, Biblioteket
Stenungsund
7 – 28 februari, Slöjdens Hus i
Skövde
April Lödöse Hus
Stickcafé
Sista lördagen varje månad är det
stickcafé i att sticka Bohus stickning
på Bohusläns museum.
Besökare nominerade
Qvarnstensgruvan till Årets
arbetslivsmuseum
Runt berget i Lugnås finns cirka 600
dagbrott och 55 gruvor. Området är
ett av Nordens bästa när det gäller fossilspår
och på berget finns en geologisk
vandring. En av gruvans besökare
blev så imponerad av besöket att han
ett halvår senare skickade in en nominering:
”I höstas besökte jag och min sambo
ett väldigt trevligt ställe i Skaraborg
som jag vill nominera till tävlingen
Årets Arbetslivsmuseum. Platsen
heter Qvarnstensgruvan Minnesfjället
i Lugnås och där visar man hur man
högg kvarnstenar inne i berget under
1800-talet. En väldigt speciell plats
och ett spännande resmål som vi verkligen
gillade! Det var inget vi riktigt
hade väntat oss när vi gick från parkeringen,
men vilken plats det var! Då
vi var där fanns det två mycket trevliga
guider, en kille och en tjej i 17-årsåldern,
som visade oss runt och berättade.”
4 5
Häftig gruva och bred och
genomtänkt verksamhet
Qvarnstensgruvan får priset Årets Arbetslivsmuseum
2012 för att det är
en otroligt häftig gruva, men också
för sin breda och genomtänkta verksamhet
som i huvudsak drivs av en
ideell förening med 150 medlemmar.
Gruvan skapar också arbetstillfällen.
Varje år anställs ett 10‐tal ungdomar
som guider vid gruvan och ett antal
äldre som vill arbeta som guider och/
eller värdar i caféet. Många av byns
invånare är engagerade i föreningen,
men man arbetar även i breda nätverk
och samarbeten när det gäller geologi,
turism och museifrågor. Föreningen
lägger stort fokus på folkbildning,
särskilda visningar genomförs om
stenhuggningsteknik, geologi, Cisterciensorden
och fladdermöss. Föreningen
satsar också på barnverksamhet,
tillverkning av kvarnhjul i lera
och pedagogiska program.
Källa: ArbetSam

Bohusläns Hembygdsförbund är tillsammans
med representanter för Bohusläns
museum med i näteverket
Kontaktnät Skagerack som har sina årliga
träffar växelvis i södra Norge, norra
Jylland och i Bohuslän. Gruppen
består av representanter från museer,
historielag/hembygdförbund samt
personer knutna till högskolor i området
kring Skagerack. Gruppen har
funnits i cirka 20 år och är en fortsättning
på det samskandinaviska Skagerack-Kattegattprojektet
som pågick
under 1980–90-talen. Deltagarna vid
de årliga mötena har skiftat under åren
men det finns personer som medverkat
från starten.
Kontaktnät Skagerack
Resedagbok från årets träff i Risör med omnejd
Risörs stadsvakt, John Thomas Axelsen,
klädd i traditionell dräkt. T.v.:
Peter Gravers Nielsen från Hjørring
museum, en av deltagarna i Kontaktnät
Skagerrack. Peter har fått låna
stadsvaktens mössa för att agera ägare
till bakomliggande hus för att illustrera
en händelse kring platsen.
På en vandring med stadsväktaren
genom staden färdas deltagarna i både
Bokbyen Tvedestrand. I byn finns en
mängd antikvariat som erbjuder fler än
en halv miljon böcker.
Träff i den vite byen
Årets möte hölls med bas i ”den vite
byen” Risör, en gång en betydande
hamnstad och alltjämt präglad av trähusbebyggelse
från omkring 1800-talets
mitt. I Sverige är det nog svårt att
finna stadens motsvarighet och det är
onekligen så att man upplever att man
i Norge är stolta över att ha en så välbevarad
trästad. Men hoten finns: ett
nytt projekt med storskaligt husbyggande
håller på att planeras på en ö
mittemot stadens hamn, något som
grämde våra norska värdar.
En entreprenör med
bevarandeambitioner
Redan första dagen fick vi en god introduktion
till staden genom hotellets
ägare Odvar Halvordssen. Odvar
är från Risör men utbildade sig till
tandläkare i Göteborg. När han tillsammans
med sin svenska fru återvände
till Norge så köpte de in ett mindre
hotell och började varsamt att rusta
upp det. Nya hus på flera ställen i
staden har köpts in allteftersom och i
samtliga fall har ambitionen varit att
bevara viktiga delar i stadsmiljön samt
knyta dem samman som lägenheter
och hotellrum. Idag är själva driften av
hotellet och restaurangen överförd till
en annan entreprenör.
Mera Risör
Följande dag ledde stadsväktaren John
Thomas Axelsen en stadsvandring genom
Risör. Berättelsen handlade såväl
om de stora skeendena i stadens historia
såväl som självupplevda anekdoter
och personligheter från John Thomas
egen uppväxt i staden. Efter denna tre
timmar långa vandring kände man sig
rätt väl hemmastadd i Risör och stadens
historia. En stadsvandring blir en
spännande upplevelse när den leds av
en initierad guide.
Så följde ett besök på Risörs seilskuteklubb
vars syfte ar att bevara traditionen
av stadens långa sjöfartstradition.
I föreningens lokaler är väggarna fyllda
med fartygsmålningar och föremål
knutna till stadens storhetstid som sjöhandelsstad.
Den sista anhalten för dagen
var ett besök på Moens båtbyggeri
och Boy Leslie. Träbåtsbyggartraditionen
i Moen längs in i fjordsystemet
innanför Risör har sitt ursprung under
1800-talets mitt då det första varvet
etablerades. Ganska snart kom det att
byggas båtar på flera ställen i grannskapet.
Den karaktäristiska båttypen som
byggdes här var Risör sköjter och dessa
brukades i hög utsträckning som lotsbåtar.
Vi fick en mycket fin presentation
av bygden, varvsnäringen och en
6 7
Naes jernverksmuseum norr om Tvedestrand
är ett unikt järnbruk med en
återuppbyggd masugn från 1800-talet.
visning av de äldsta varvsbyggnader
av Tharald Moen, en ättling till en av
varvsidkarna. I det gamla varvet, där
tiden ser ut att ha stått stilla sedan det
stängdes under 1960-talet, hålls idag
kurser i båtbyggeri, bland annat en
veckokurs där man som deltagare bygger
sin egen båt i plywood.
Ett sjöslag och en bokby
Dag två inleddes med resa utmed kustvägen
väster ut till Tvedestrand. På vägen
stannade vi i den lila orten Geving
varifrån man såg ut över arkipelagen
mot Lyngör. Vi fick berättat att det
här året 1812 stod ett av de sista sjöslagen
under napoleonkrigen då engelsmännen
stängde in och sänkte delar
>>>

av den danska flottan. I dagarna har en
ny bok kommit som handlar om detta
sjöslag.
Kustsamhället Tvedestrand är en
”Bokby”. Fenomenet var för oss utifrån
helt nytt, men bokbyar finns i
Korea, Japan och på flera andra platser
i världen. Rörelsen kring bokbyar
startade redan 1960-talet med början
i Wales. Även i Sverige finns en bokby:
Borrby på Österlen har fått status
som bokby. I en bokby blir alla nedlagda
affärer med automatik antikvariat.
Tvedestrand är den största bokbyn
i norden. Först verkar idén med bokbyar
rätt befängd, att många konkurrerar
inom samma bransch inom ett
litet område, men vi blev rätt övertygade
om att detta kanske ändå var en
framgångssaga och något som satte orten
Tvedestrand på kartan. Boken blir
en symbol för orten och folk söker sig
hit för att botanisera bland olika butiker
samt får sig till livs ett intressant
föredrag av någon känd författare och
detta i ett pittoreskt och ”koseligt” tätbebyggt
kustsamhälle.
De för Risör karaktäristiska båtarna,
Risörsköjter. Båtarna har ofta använts som
Järnbruk med återuppbyggd
masugn
Nästa anhalt på resan var Naes jernverksmuseum
några kilometer norr
om Tvedestrand. Järnbruk har funnits
på flera ställen i Agder. Tillgången
på malm, kol och vattenkraft har varit
avgörande och Naes var ett av de riktigt
stora bruken som också var ett av
de sista att läggas ner under 1900-talets
mitt. Här finns herrgården som
familjen Aall residerade i liksom den
tillhörande parken och här finns hela
produktionskedjan från masugn till
degelstålverket. Järnbruket är unikt
och under 1990-talet har masugnen
återuppbyggts så som den såg ut under
1800-talet.
Från kust till inland
Det sista besöket under dagen var ett
besök i Åmli, en mindre ort och kommuncentrum
i det inre av Aust-Agder,
cirka sex mil norr om Risör. Samhället
ligger vackert omgivet av branta berg
och genomkorsat av Nidelva. Vi be-
sökte Elvarheim museum
skapat kring
de samlingar av djur
som fångats av jägaren
Aslak Harstveit,
men som idag
i första hand knyter
an till temat skogen
som näring förr och
idag. Vi fick en fin
presentation av Jens
Magne Føreland och
Bjørg Krog Kleivane
liksom av vår kollega
i gruppen Anne
Tone Aanby, verksam
i den organisation
som museet tillhör
och bosatt i Åmli.
Utställningarna är
inrymda i en byggnad
från 1922 som
väl kan liknas vid en stor och påkostad
bygdegård och uppfördes av flera lokalt
knutna föreningar. Byggnaden har
under årens lopp haft olika funktion
som föreningslokal, bio, skola med
mera. Åmli är präglat av skogen och
det norska inlandet, och är helt väsenskilt
från kustområdena och dess näringar.
Det kändes onekligen som en
lång resa mentalt från kusten till Åmli,
även om resan sedd till det faktiska avståndet
på knappa sex mil var kort.
Årets tema för Kontaktnät Skagerackträffen
var kustland kontra inland
där norrmännen visade på de stora
kulturella skillnaderna på bara några
mils avstånd, men att ändå problemen
till stora delar var de samma med avfolkning
och problem att skapa sysselsättning
på småorterna.
Kontaktnät Skagerrack 2013
Vid nästa års kontaktnät Skagerakträff
är vi i Sverige värdar för och temat
kommer att vara bevarandet av
våra fyrar.
Text och foto: Lars Rydbom
Bohusläns museum och
Bohusläns Hembygdsförbund
Har du erfarenheter av svensexor eller
möhippor? Har du varit med om
att ropa ut brudparet, skriva påhittade
bröllopstelegram eller att lägga
brödsmulor i bröllopssängen? Eller
känner du till helt andra bröllopsupptåg?
För många hör olika former av upptåg
ihop med firandet av bröllop. Upptågen
är ett sätt för vänner att visa sin
uppskattning, de kan också ses som en
markering av att en ny fas av livet snart
börjar. I regel är skämten uppskattade
och inte sällan beskrivs de efteråt som
en av bröllopets höjdpunkter. Samtidigt
är gränsen hårfin – upptågen rör
sig ofta på gränsen mellan det tillåtna
och otillåtna, mellan skämt och ofog.
Dokumentation av traditioner
Alltsedan 1900-talets början har vi
dokumenterat och forskat om folklig
kultur, bland annat om traditioner
i samband med årets fester och li-
Bröllopsupptåg
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg dokumenterar
vets högtider. I våra arkivsamlingar
finns hundratals skildringar av skämt
och ofog i samband med bröllop under
1800-talet.
Brudskådare
Från Bohuslän finns till exempel
många berättelser om brudskådare,
ofta kallade apare eller bara skådare.
Det var oinbjudna ungdomar som
kom för att se på brudparet och också
få något att dricka. Brudparen ropades
ut. Besöken var ibland uppskattade,
ibland inte. Ofta berättas
skådarna ha fört väsen eller hittat på
hyss. ”De sköto, så att fönstren rök,
annars var det inget bröllop”, berättas
till exempel från Hjärtum. Från Ödsmål
berättar en man, född på 1860-talet:
”När prästen var klar (och avrest),
kom åskådarna och började leva bus.
De höll på att alldeles ödelägga bröllopsstället.”
Samtidigt var brudskådar-
8 9
na oftast välkomna, besöken sågs som
hedersamma.
Vill du dela med dig av dina
erfarenheter?
Nu vill vi dokumentera 1900- och
2000-talens bröllopsupptåg, dels som
ett komplement till våra äldre samlingar,
dels inför ett framtida forskningsprojekt
om ämnet. Vill du dela
med dig av dina erfarenheter och tankar
om bröllopsupptåg? Information
om oss och själva uppropet hittar du
på www.sofi.se/bröllop
Har du frågor om arkivet eller undersökningen
når du mig via e-post;
fredrik.skott@sofi.se eller telefon;
031–10 75 36. Hör också gärna av dig
om du hellre vill ha uppropet i pappersform.
Fredrik Skott
Fil. dr., forskningsarkivarie
Dialekt-, ortnamns- och
Utspökat hus.
Foto: Fredrik Scott

Regeringens särskilda satsning på hembygdsrörelsens
byggnader tar slut i och med årsskiftet.
Under tre år har 40 miljoner kronor avsatts
och fler än 400 föreningar över hela landet har
fått ekonomisk hjälp till att rusta upp sina
byggnader som samtidigt är vårt gemensamma
kulturarv. Projektet har också inneburit att
nya kontakter skapats, att hembygdsrörelsen
hus fått mer uppmärksamhet både bland besökare
och i pressen och kunskapen om hembygdsrörelsens
hus har ökat hos myndigheter
och museer.
I Västra Götalandsregionen bildades en samverkansgrupp
när projektet startade. I gruppen finns
representanter från hembygdsförbunden i regionen,
Bohusläns museum, Västarvet, länsstyrelsen,
Västergötlands museum med flera. Gruppen har
arrangerat informationsträffar om projektet, inventerat
alla hembygdsförbundens medlemsföreningars
byggnader exteriört och lagt in dem på
googlekartan samt skapat en databas över byggnaderna.
Detta arbete fortsätter även efter det att
projektet avslutas och gruppen fortsätter att träffas
och planera gemensamma samarbeten. Ett annat
resultat av projektet är att en inspirationsskrift
kommer att ges ut där ett antal föreningar berättar
om sitt arbete med sina byggnader som de fått
Hus med historiabidrag för. Skriften planeras gå i
tryck i början av det nya året.
Projektet slut, men inte pengarna
Hembygdsföreningar kan även i fortsättningen
söka bidrag till kulturmiljövårdsinsatser. Det är
visserligen ett stort tryck på pengarna, men förhoppningsvis
har Hus med historiaprojeket satt
nytt ljus på hembygdsrörelsen hus som viktiga,
med högt kulturhistoriska värde och med pedagogsikt
värde. På Sveriges Hembygdsförbunds
hemsida finns mer information om bidrag till
byggnader, rapporter från projektet och en handledning
i hur man söker bidrag till sina byggnader.
Sveriges Hembygdsförbund har administrerat
projektet och kommer att fortsätta arbeta för ett
statligt stöd till hembygdsgårdarna, säger förbundets
generalsekreterare Jan Nordwall.
Marika Russberg
Hus med historia
Föreningen Kungälvs Musei Vänner
har skapat en bildskatt
Att samla in fotografier från förr och
nu är något som många hembygdsföreningar
sysslar med. Så gör även
Kungälvs Musei Vänner. Vårt fotoarkiv
omfattar cirka 45 000 fotografier
som ligger i databasen Sofie, ytterligare
cirka 20 000 bilder väntar på
att komma in i systemet.
De äldsta fotografierna är från
1870-talet och föreningen har bilder
från alla tider efter det fram till nutid.
Min kollega Bo Ericsson och jag tar ett
antal tusen fotografier varje år för att
dokumentera vår kära stad. Vi har haft
brandkåren till hjälp för att komma
upp i luften (32 meter) vid ett flertal
tillfällen för att få lite vackra och ovanliga
vyer över staden på bild. Likaså är
det när vi ser att något hus repareras
Så här såg våra hem ut i början av 2000-talet
och har byggnadsställningar så brukar
vi fråga om vi kan få nyttja ställningarna
för att fotografera ur ett annat perspektiv
än ståendes på marken. När vi
talar om vad vi gör så får vi alltid ett
ja till svar.
Bilder för framtida forskning om
2000-talets hem
För ett tag sedan frågade vi en av stadens
mäklare om vi kunde få tillgång
till hans fotografier. När vi presenterade
vår idé om att mäklarens fotografier
är ett tidstypiskt kulturminne hur folk
bodde på 2000-talet svarade mäklaren
ja direkt. Vi gav honom en extern
hårddisk och efter en månad ringde
han och sa att det var klart. Det visade
sig vara cirka 10 000 digitala foto-
10 11
grafier över olika boenden i vår stad. Både
exteriör- och interiörbilder av hus och lägenheter
samt ett antal tusen miljöbilder
har vi nu fått till vår samling. Vi har sagt
att interiörbilder ska främst användas för
framtida forskning, exteriörbilder kan vi
använda mer fritt.
Så det är bara att vara tacksam för att
folk är förstående och givmilda och vill
bidra med fotografier till vår samling som
bara växer och växer. För även nya fotografier
blir ju gamla en dag.
Conny Andersson
Föreningen Kungälvs Musei Vänner
där undertecknad är ansvarig för
bild, ljud- och filmarkiv.
Foto: Föreningen Kungälvs Musei Vänners bildarkiv

Jonsereds skattkammare
Mitt bland de gamla fabrikerna i
det gamla brukssamhället Jonsered
drivs Jonsereds skattkammare av
två grundskolelärare. Verksamheten
riktar sig både till skolelever, pedagoger
och allmänhet.
Förflyttas tillbaka i tiden
Man kan boka besök/lektioner inom
områdena historia, teknik och bildanalys
och man förflyttas då tillbaka i
tiden ända till 1860-talet. Genom att
ta del av ett spännande drama och klä
sig i tidstypiska kläder får man uppleva
hur det var att leva på den här tiden,
samtidigt som man får göra jämförelser
med livet idag.
− en pedagogisk besöksverksamhet
Arbetslivsmuseet Ett hem i
Jonsered
Alla tredjeklassare i Partille kommun
besöker i år Jonsereds skattkammare
och får vara med om ett sådant här
drama, vilket är väldigt uppskattat av
såväl barn som pedagoger!
Lektionerna utspelar sig dels i Jonsereds
vackra omgivningar, och främst
i det lilla arbetslivsmuseet Ett hem i
Jonsered som är en liten arbetarlägenhet
på ett rum och kök. I besökspaketet
ingår förberedelsematerial i form av
en liten film där besökaren får en kort
beskrivning av Jonsereds historia, och
det ingår även material att arbeta vidare
med efter besöket, som till exempel
modellteaterdockor.
Foton: Lars Andersson
Hemsida, facebook och appar
På hemsidan www.jonseredsskattkammare.blogspot.com
finns all information
om utbudet och även kontaktuppgifter
för den som vill komma på
besök! Det finns också en Facebooksida;
Jonsereds skattkammare, där besöken
dokumenteras. Till sin telefon och
Ipad kan man gratis ladda ner appen
Jonsereds skattkammare där man hittar
mer fakta och bilder, samt ett memory
för de mindre barnen.
Skattkammaren är ett Leaderprojekt
och drivs i samarbete med Studieförbundet
Vuxenskolan, Partille kommun
och Göteborgs insjörike.
Välkomna att höra av er!
Kontaktpersoner: Mia Andersson
telefon 0723−10 20 42
Titti Alleborg
telefon 0723−10 20 41
Kulturarvet och det civila samhället
Sedan slutet av 1970-talet har
Riks antikvarieämbetet bjudit
in till Höstmöte en gång om
året.
Här möts representanter från museer,
kommuner, organisationer och
institutioner som arbetar med kulturarv
och kulturmiljövård.
Kulturministern invigde
Höstmötet invigdes av kulturminister
Lena Adelsohn Liljeroth som i sitt invigningstal
pratade om den imponerande
mängd människor som är ideellt
engagerade i Sverige. Det ideella arbetet
har förändrats något genom att formerna
förändras och organisationerna
blir lösare sammansatta, men det ideella
engagemanget minskar inte. Kulturministern
menade att respekten för
den ideella sektorn är starkare idag
och pekade på projekt som Hus med
Historia, Riksantikvarieämbetets bidrag
till den ideella sektorn som stöd
till museijärnvägar, till organisationen
Kulturarv utan gränser och regeringens
satsning på Kulturarvslyftet.
Sveriges och Skånes
Hembygdsförbund medverkade
Hembygdskonsulent Pia Sander från
Skånes Hembygdsförbund gav en bild
av hur hembygdsrörelsen ser på samverkan
med till exempel sin hemkommun.
Allt för ofta bjuds föreningarna
in till diskussion när det mesta redan
är beslutat. Pia efterlyste istället
att kommunerna ska se föreningarnas
kunskaper och potential, att föreningarna
kan ge nya och andra perspektiv
på saker, att föreningarna är en viktig
och värdefull resurs.
Jan Nordvall, generalsekreterare för
Sveriges Hembygdsförbund, presenterade
en modell för hur samverkan mel-
Tema på Riksantikvarieämbetets höstmöte
Riksantikvarie Lars Amréus
Foto: Jonas Widhe
lan ideella och professionella bör ser ut
för att samverkan ska fungera. Det är
till exempel avgörande att båda parter
möts på lika villkor och att formerna
för samverkan bestäms gemensamt.
Att båda parter är överrens om när till
exempel ett möte handlar om att lyssna
av den andre parten eller när en reell
samverkan sker. Samverkan sker i
flera steg där första steget är en dialog
och sista steget är beslut om samverkan
och att parterna då blir samverkansparter.
Viljan att arbeta ideellt är
konstant
Tobias Harding från Linköpings universitet
pekade på den nya tidens ideella
engagemang som är mer av att skapa
nätverk och engagemang kring till
exempel ett evenemang. Att som tidigare
engagera sig genom att gå med
som medlem i en ideell förening är
inte längre enda sättet att arbeta ideellt.
Inspel från USA
Michel Edson från Smithsonian Insti-
12 13
tute i USA medverkade i form av ett
bandat inslag där han vände på begreppet
kring vem som är expert när
det gäller kulturarvet. Institutionernas
tidigare roll som experter håller på att
luckras upp, Michel menade att han
skulle kunna välja vilket föremål som
helst i museernas samlingar och den
person som vet mest om detta föremål
arbetar inte på museet. Michel menade
att idag skapas kunskap av människor
tillsammans och finns sedan tillgänglig
på Internet, till exempel på
Wikipedia.
Spännande utmaningar
Riksantikvarie Lars Amréus ser stora
möjligheter med en utökad dialog
med civilsamhället. Det finns de som
menar att det finns risk att institutioner
dräneras på personal och att ideella
istället får utföra arbetsuppgifterna.
Men Lars ser spännande utmaningar
och stora möjligheter med utökad
samverkan mellan den ideella och den
professionella sektorn.
Ytterligare personer medverkade
som Sven Tapper från Malmö FF, personal
från Statistiska centralbyrån, Region
Skåne, Malmö högskola, konstnärer
med flera. Alla föredrag från
höstmötet finns på Riksantikvarieämbetets
hemsida: www.raa.se
Riksantikvarieämbetet är en nationell
myndighet med ansvar för
frågor om kulturarvet. Myndighetens
mål är att öka kunskapen om
kulturarvets betydelse för människors
livsmiljö genom att bland annat
överblicka tillståndet i kulturmiljön
och kulturarvsarbetet samt
samla in och tillgängliggöra kulturarvsinformation.

Arkivens Dag
Historien – nyckeln till framtiden
Varje år firas Arkivens Dag andra
lördagen i november. I år var det
dessutom 15-årsjubileum för Arkivens
Dag.
Bohusläns Föreningsarkiv arrangerade
i år aktiviteter tillsammans
med Bohusläns museums arkiv- och
bibliotek.
Arkiven hade öppet hus med filmvisning,
bokförsäljning och tipspromenad.
Utifrån tema framtiden fokuserades
på hur historien kan ses som en nyckel
till framtiden. För att förstå sin samtid
och framtid krävs kunskap om sitt förflutna.
Därför blev släktforskning ett
naturligt tema för dagen.
Som ett led i detta medverkade DIS-
Väst (DIS står för datorhjälp i släkt-
forskningen) och Uddevalla släktforskare
under dagen för att ge tips och
råd rörande släktforskning. På Bohusläns
museums arkiv- och bibliotek
fanns möjlighet att söka i museets
bildarkiv och Bohusläns Föreningsarkiv
visade ett bildspel med exempel på
hur man kan släktforska i ett föreningsarkiv.
Under dagen gästades arkiven av ett
90-tal besökare i alla åldrar. En del av
dessa var nya bekantskaper och nya
kontakter skapades. Besökarna var
nöjda med dagen och vände hemåt
med en uttalad avsikt att åter besöka
arkiven.
Linda Ohlsson
Bohusläns Föreningsarkiv
Foto: Bohusläns Föreningsarkiv
Marathonvisning av SVT:s
Anno 1790
Den 26 januari 2013 på Folke-
Hus i Lysekil.
Följ med på en tidsresa till
1790-talets Sverige och möt
Johan Gustav Dåådh, hans vänner
och ovänner. Det handlar om
mord, passion och dubbelspel.
I alla pauser händer det något på
tema 1700-tal; dans, musik, mat,
dukat bord, miniföredrag med
mera.
Arrangörer: Bohusläns Hembygdsförbund,
Studieförbundet
Vuxenskolan, Folkets Hus Lysekil,
Grand Hotel Lysekil och
Upplevelsecenter Lysekil.
För mer info:
www.hembygdbohus.se
En unik upplevelse
14 15
Foton: Marika Russberg
Allmogeskåp
från Bohuslän
Examensarbete
vid Konstfack
Matilda Dahlquist läser sin master
i industridesign vid Konstfack i
Stockholm och hennes examensarbete
kommer bland annat att handla om
allmogeskåp från Bohuslän. Matilda
kommer ursprungligen från Uddevalla
och efterlyser nu information om
bohusskåp som hon skriver en bok
om. Har du eller din förening ett sådant
skåp? Vill ni dela med er av er
kunskap? Kontakta Matilda Dahlquist
på matilda.dahlquist@gmail.com eller
tele f on 0767−68 44 22.
Du kan läsa mer om Matilda och
hennes arbeten inom industridesign
på www.matildadahlquist.se
Skåp från Kungälv, daterat
1874, senbarock, foto från 1932.
Foto: Nordiska museet

Streetart – konst mitt i och överallt i stan
Under hösten har Lysekilsborna
överraskats av färgglada textila uttryck
här och var i stan. Cykelställ
har fått färgglada stickade fodral
och en skulptur uppenbarade sig
plötsligt i klänning och handväska.
− Det är Street art Lysekil som piggat
upp stan i höstmörkret, berättar
Annette Pettersson som bland annat
arrangerade en prova på verkstad i
street art för barn och vuxna under Lysekils
kulturvecka. Annette har också
hållit studiecirklar i street art i Lysekil.
Gatukonst
”Gatukonst är en form av obeställd,
ofta illegal konst i stadsmiljö. Gatukonsten
kan ses som en postmodern
konstnärlig rörelse. Dess huvudsakliga
idé är att invånarna i staden själva
tar ansvar för den offentliga utsmyckningen.”
Så beskrivs begreppet gatukonst
på Wikipedia.
Gatukonstens kan ha olika syften,
det kan handla om att ett rent konstnärligt
uttryck eller om att göra ett avtryck
i staden, att göra staden till ett
mer personligt rum. Gatukonsten kan
också ha propagandasyften. De murar
som egyptiska militären byggde
runt Tharirtorget i Kairo under revolutionen
förvandlades till något annat
när konstnärer målade murarna med
vackra bilder av landskap.
Gatukonst förknippas ofta med
graffiti och olaglig gatukonst. Numer
finns det i många städer lagliga väggar
att skapa på. Ett exempel är området
runt Röda Stens konsthall i Göteborg
där det finns lagliga väggar för graffiti.
Gatukonstens historia
Gatukonsten har utvecklats ur graffitikonsten
och uppstod under 1980-talet.
Unga konstnärer på School of Visual
Arts i New York började ta intryck
av graffiti och skapade konst som ofta
laddades med budskap och tog steget
från ateljén till gaturummet. En ny
konstform var född. Till Sverige kom
gatukonsten på 1990-talet och har blivit
ett sätt att etablera konst i det offentliga
rummet. Ett känt och uppmärksammat
exempel på gatukonst är
rondellhundarna.
Kan gatukonst bidra till mer demokrati?
Det menar forskaren Peter Bengtsen
som studerar kulturvetenskap vid
Lunds universitet. Gatukonst kan vara
intressant och vacker, men kan också
störa gatubilden och reta upp människor,
både av praktiska och estetiska
skäl. Peter menar att gatukonst kan
bidra till medborgarnas reflektion och
till mer demokrati.
Marika Russberg
Foto: Annette Pettersson
Street art Lysekil
Kruthuset i Backegärdet har åter tak
Sex månader efter att vi fick besked
om att länsstyrelsen anslagit pengar
för en renovering är kruthuset restaurerat,
berättar Lars Ericsson i föreningen
Hamburgsunds bildarkiv.
Genast sattes det igång med röjning av
marken runt det förfallna Kruthuset
som byggdes för 100 år sedan.
Snickare anlitades för renoveringen
av taket och inredning och en schaktfirma
justerade skyddsmuren. Egon
Widén, Gerhard Borgljung, Uno Hedin
och Lennart Hellkvist från föreningen
har ansvarat för arbetet och bebyggelseantikvarie
Lars Rydbom från
Bohusläns museum har följt arbetet.
Kruthuset ligger i Backegärdet nära
bryggorna som var utlastningsplats för
stenen som bröts i brotten i närheten.
Kruthuset byggdes troligen runt 1910
med en meter bred dubbel skyddsmur
av huggen granit och med mellanrummet
fyllt av natursten. Muren skulle
skydda vid en explosion av husets förråd
av svartkrut, dynamit och stubintråd.
Förutom taket har också skyddsmuren
renoverats. Nedfallna block har
satts tillbaka och en raserad sträcka av
muren har återuppbyggts.
Föreningen planerar visningar av
kruthuset och informationstavlor
kommer att finnas vid kruthuset under
sommaren.
Hamburgsunds bildarkiv
Rättelse
Namnen på bildtexterna på s. 14 i Bohusarvet
nr 3 2012 har blivit förväxlade.
På bilden högst upp till höger står Lars
Eliasson vid tröskverket, det är också
Lars som fått utmärkelsen Guldärtan
för sitt arbete med gråärter och bondbönor.
På bilden längst ned till vänster
sitter Lennart Eliasson på trappan.
16 17
Kruthuset efter renoveringen, som i sin glans dagar.
Foto: Lars Ericsson
Kruthuset våren 2012 innan renoveringen påbörjas.
Foto: Lars Ericsson

Hembygdslitteratur i Bohuslän
www.hembygdslitt.se
Söker du hembygdslitteratur
från Bohuslän?
Då är detta rätt plats att söka
och hitta litteratur att köpa!
Du kan söka litteratur efter
ämne eller efter kommun.
Alla böcker, skrifter och dvd
är producerade av kulturarvsföreningar
anslutna till Bohusläns
Hembygdsförbund.
Till höger ett par exempel
från hemsidan. Se övriga sidor
på www.hembygdslitt.se
Mer pengar till kulturen i
Västra Götalandsregionen har antagit
en ny 3-årig kulturplan och
höjt anslaget till kultur med mer
än 40 miljoner kronor. Den totala
kulturbudgeten för 2013 är på
nära 1,3 miljarder kronor, av dessa
regionen
kommer 979 miljoner från regionala
resurser och resten från statliga
kultursamverkansmodellen. De
extra pengarna går bland annat
till Göteborgsoperan och Göteborgs
symfoniker, dessa kommer
18
att börja med digitala sändningar
från sina föreställningar. Fem miljoner
kronor kommer att gå till
fem nyckelområden för att bland
annat stärka möjligheterna till
kultur för barn och unga.
Ideell kraft för framtiden
En lördag i november möttes nära
70 personer från den ideella och
från den professionella kultursektorn
på Hotell Ranten i Falköping.
Målet var att inspireras, fundera, diskutera
och debattera vilken roll kulturarvsrörelsen
har som resurs i samhället,
hur samverkan mellan de båda
sektorerna ska ske för att nå resultat,
vilka förväntningar som finns på och
vilka erbjudanden den offentliga kultursektorn
har till den ideella sektorn
och hur detta uppfattas och kan leda
till nya samverkansformer.
Dagen inleddes med en presentation
av Falköping och hur kommunen
samverkar med ideella föreningar. Re-
Några av de som medverkade på
konferensen. Fr.v.: Birgitta Johanssen,
Riksantikvarieämbetet, Jan Nordwall,
Sveriges Hembygdsförbund och Ola
Göransson, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri.
Foto: Christer Andersson
gionens kulturföreträdare gav sin syn
på civilsamhället och den ideella kulturarvsrörelsens
roll i regionens kulturliv.
Hembygdsrörelsen och arbetslivsmuseerna
kommenterade detta och
poängterade att förutsättningen för att
samverkan ska lyckas är att den sker på
lika villkor och att de båda parterna är
medvetna om de olika strukturer som
råder inom de båda sektorerna.
Eftermiddagen innehöll ett antal
goda exempel på olika samverkansprojekt
presenterades, ett inspel från
idrottsrörelsen i form av Västergötlands
Idrottsförbund som delade med
sig av tankar kring idealitet och en avslutande
diskussion av en panel.
Dagens moderator: Niklas
Cserhalmi, museidirektör Arbetets
museum.
Foto: Christer Andersson
19
Deltagarna var överrens om att denna
mötesform behövs och att ytterligare
en Ideell kraftkonferens bör hållas
nästa år. En rapport från konferensen
kommer att finnas på BHF:s hemsida
i slutet av januari, www.hembygdbohus.se
Arrangörer för Ideell kraftkonferensen
var hembygdsförbunden i regionen,
NAV (Industrihistoria och arbetslivsmuseer
i Väst), Innovatum,
Älvsborgs föreningsarkiv, Kultursekretariatet
tillsammans med ArbetSam,
Sveriges Hembygdsförbund, Riksantikvarieämbetet
och Falköpings kommun.
Marika Russberg
Birgitta Adler, regionutvecklare
kultursek retariatet.
Foto: Christer Andersson

Vi bodde i Backa
– berättelser från förr
Backa hembygdsförening
Redaktör: Göran Ingemarson
Backa hembygdsförening har under
årens lopp fått många berättelser från
medlemmar och andra personer. Detta
kulturarv vill nu hembygdsföreningen
göra mer tillgängligt och därför
har denna bok kommit till. Även illustrationerna
kommer från föreningens
samlingar, det är foton, kvitton och visor.
I boken ger ett 25-tal personer liv åt
Backa i gången tid. Här finns minnesbilder
över personer och platser, över
stora och små händelser. Här berättas
om skolminnen och minnen från
ofredstider, om rackaren, båtsmän
och lärarinnor, om melon-, pepparrots-
och dahliaodlingar, om bin, hästar
och fiskeäventyr, om torp, skolor
och fabriker, om bröllop, påskbrasor
och kalas. Allt det som kännetecknar
ett samhälle och för Backas del, som
för så många andra platser, är berättelserna
det som finns kvar av det gamla
bondesamhället. På 1960-talet införlivades
Backa med Göteborg och det
började byggas moderna bostäder på
löpande band. Gårdar revs och brändes,
av Lärje bys cirka 25 gårdar finns
nästan inget kvar, men Lärje Albogård
har Backa hembygdsförening räddat
för eftervärlden och byggnaden är nu
hembygdsgård. Men detta är en helt
annan historia.
102 s.
Boktips
Börja släktforska
Genvägar till din släkts historia
Per Clemensson och Kjell
Andersson
Kanske är det år 2013 som du ska
börja släktforska? Då är denna bok en
bra början.
Idag sker mycket släktforskning
hemma framför datorn istället för i arkiv
någon annanstans, i alla fall när det
gäller 1800- och 1900-talen och det är
detta som boken fokuserar på. Nya
databaser och register ger många användbara
genvägar till släktforskning.
Författarna menar att det är enkelt att
komma igång och släktforska och boken
ger goda råd och förslag i vilken
ände man bör börja. Här presenteras
också olika databaser och källor för intressant
information.
Boken tar också upp lagstiftning,
olika hjälpmedel för släktforskning
och tips när man kör fast i sin forskning,
för det menar författarna att
man ska räkna med. Släktforskning
handlar både om det man hittar och
det man inte hittar. Att hitta vidare när
man kört fast är för många släktforskare
det som gör forskningen spännande
och utmanande enligt författarna.
128 s.
Mollösund − Om livet i ett gammalt
fiskeläge
Föreningen Mollösunds Museisektion
Redaktionskommitté: Gunnar Hagberg
(huvudredaktör), Gunnar Wallin
och Martin Hultgren
Boken inleds med dikten Samhället
skriven av Ebba Lindqvist:
Här ligger samhället: hus invid hus,
smala gränder och gator.
Trogen gråsparv i gatans grus
Delar sin föda med skator.
Måsar och tärnor kivas som bäst,
Alltid är lika, dag efter dag,
Handelsmän, fiskare och präst.
Lagen är Mose lag.
Redaktionskommitténs intention är
att med Mollösund som exempel ge en
bild av hur det kunde se ut i ett fiskeläge
i Bohuslän för 50 till 150 år sedan.
Föreningen Mollösunds museisektion
har under många år samlat foton och
skildringar av livet i Mollösund. Dessa
ger en bild av livet i ett fiskeläge innan
de stora ekonomiska och tekniska
förändringarna inträffade, som i grunden
förändrade villkoren för människorna
vid kusten. Även medlemmarna
i föreningen har tillfört sina kunskaper
och erfarenheter och boken bygger
också på intervjuer och samtal med
gamla mollösundsbor.
I boken ges en heltäckande bild av
Mollösund ur många olika perspektiv
och med många olika teman. Det
handlar naturligtvis om sill- och långafiske,
trankokerier, fraktfart och kutterepoken,
men också om folktro i samband
med fiske och fraktfart. Det finns
kapitel som beskriver transporter,
kommunikationer, skolan och kyrkan
och detta kompletteras med berättelser
om det som ligger människan än närmare
än samhällets gemensamma angelägenheter,
nämligen hur man fick
vatten och värme, beskrivningar av vad
man åt, hur avfall och toalett var ordnat
och så vidare, människors vardag
speglas på ett nära och personligt sätt.
Boken berättar om affärer och badgäster,
om Mollösund i krigstid, om djurhållning
och jordbruk och också om
dansbanor, midsommarvakar, fotboll,
skytte, jakt och handarbete och boken
avslutas med ett kapitel om Mollösundsdialekten;
môllbu och exempel
på denna. Visste du till exempel
att mörschinga betyder i skymningen,
rengiliblôm betyder ringblomma och
teveddeli betyder insmickrande?
Boken illustreras av en mängd foton,
kartor, biljetter och tidningsklipp, förteckningar
över till exempel lärare, segelfartyg,
vad olika varor kostade vid
ett visst årtal och många personliga berättelser.
156 s.
Årsboken Bohuslän
Resa i Bohuslän
Kommunikation är en stor och viktig
del av världen av idag. Vi reser över
hela klotet, har kontakt med snart sagt
varje vrå och en bra bit ut i rymden.
Man kan också resa i tanken och på så
vis färdas över tid och rum. Årsbokens
författare belyser detta ur olika vinklar.
Stor erfarenhet av kommunikation
har förre partiledaren, kommunikationsministern,
landshövdingen och
SJ:s styrelseordförande Ulf Adelsohn.
Här skriver han om hur det var att resa
från Stockholm till sommarvistet i Bohuslän
för 60 år sedan. Resan tog sin
rundliga tid med nattåg, buss och båt
och var ett riktigt äventyr för en liten
pojke.
Det allmänna vägnätet har stor betydelse
för resandet nu när bilen regerar.
Annat var det förr då det bara fanns
ridstigar i Bohuslän och vattenvägar
och frusna vintervägar var det som
gällde för transporter av gods och varor.
Sedan 1955 har byggandet av motorväg
genom Bohuslän pågått. Som
en vägens förtrupp har arkeologerna
gått för att undersöka och dokumentera
de förhistoriska lämningarna som,
så att säga, legat i vägen för vägen. Arkeolog
Marianne Lönn har varit med
på färden och berättar om denna spännande
resa.
Förr i tiden var det endast ett fåtal
som reste. En typ av resor som förekom
tidigt var pilgrimsfärderna till
heliga platser. Den helgonförklarade
Olav Haraldssons grav i Trondheim
var ett sådant vallfartsmål. Antikvarie
Helene Carlsson utreder hur Olavskulten
och pilgrimsfärderna har lämnat
spår i Bohuslän. Andra spår är de sjöfararristningar
som finns i flera hamnar
längs Bohuskusten. Arkeologerna
Linnea Nordell och Ingela Lundin har
forskat kring denna gamla graffiti bestående
av årtal, namn, bomärken och
kompassrosor.
Konst är kommunikation. Konstpedagog
Birgitta Åhlund utvecklar detta
i sin artikel Bilden är budskapet. Folklivsmålaren
Carl Gustaf Bernhardson
skildrade den förindustriella bohuslänska
vardagen och antikvarie Ann-
Marie Brockman presenterar ett urval
bilder som beskriver gamla tiders färd-
20 21
sätt och kommunikation. Mary Wollstonecraft,
författare, debattör och feminist
innan ordet var uppfunnet,
gjorde en skandinavisk resa år 1795.
Om henne och hennes iakttagelser
skriver Agneta von Zeipel, curator vid
Bohusläns museums konsthall.
Conny Andersson, Kungälvs Musei
Vänner, skriver om ångbåtstrafiken
på Göta älv och om ångaren Kungälf,
en stor kommunal inventering när båten
sjösattes 1906. Om en annan sorts
linjetrafik berättar Eva Kihlberg, Kulturföreningen
Gamla Grebbestad. Det
handlar då om Grebbestads automobilbuss
som var först i Sverige. Och
nu när vi är inne på bilen, i ett kvarts
sekel har man tillverkat bilar i Uddevalla.
Antikvarie Christine Fredriksen
och fotograf Cecilia Ahlsén har besökt
Pinifarinas fabrik ett år före den planerade
nedläggningen.
Den finns ett folk som benämns resande,
som alltså bär själva resandet i
sitt namn. Antikvarie Kristina Lindholm
berättar om möten med resandefolket
och om hur Bohusläns museum
tillsammans med resande berättat
deras historia. Via årsboken kan man
alltså färdas från de första människorna
i Bohuslän till dagens människor
som samlar, vårdar och berättar, jag avser
då museifolket och hembygdsfolket,
vars redogörelser avslutar boken.
Trevlig resa!
Viveka Overland, redaktör
247 s
Resa i Bohuslän
– smakprov ur Årsboken Bohuslän
24 januari kl. 18
på Bohusläns museum
Mingel med dryck och tilltugg från kl. 17.30
Möt författare till Årsboken Bohuslän
Specialpris på Årsboken Bohuslän – Resa i Bohuslän
Kvällens presentatör:
Viveka Overland, redaktör Årsboken Bohuslän
Arr: Bohusläns Hembygdsförbund och Bohusläns museum
Varmt välkommen!

Programtips från Bohusläns museum
17 november - 3 februari 2013
Alfons gräddkannor
Att samla har för många människor varit och är ett stort
intresse. Ett bra exempel på detta är Alfons Karlsson från
Hunnebostrand. Alfons hade testamenterat sin stora samling
gräddkannor till Bohusläns museum. Det var kannor
från olika länder, i olika material och av olika tillverkare.
Alfons Karlsson föddes 1934 och växte upp med sex syskon
i en stenhuggarfamilj. Som vuxen arbetade han som
traversförare på Uddevallavarvet. Alfons tyckte om att
samla. Det var kannorna som blev hans stora livsverk.
Han köpte kannor på auktioner och loppisar och fick
från folk i samhället.
Hans samling bestod av omkring tvåtusen kannor. Bohusläns
museum har tagit emot drygt femhundra av
dessa.
2 januari kl 11.00 och 14.00
Jullovsprogram: Solrosfrön, talgbollar och havregryn
i olja.
Att mata småfåglar runt husknuten är något av en svensk
folkrörelse. 100 000-tals människor lägger ut miljontals
kilo fågelmat varje vinter. En del matar hela året andra
om det kommer snö. Många undrar, vilken är den bästa
fågelmaten, vilka fåglar är det som ”surrar” runt i trädgården
- när, var och hur bör man mata? Svaren ges den
2 januari kl 11.00 och 14.00.
3 januari
Jullovsprogram: kl 11.00 - 12.30 för barn 3-7 år, 13.30
- 15.00 för barn 8-15 år
Rovdjur och vilda djur.
Vi bekantar oss med detaljer från de fem stora rovdjuren
samt de vanligaste övriga djuren i vår närmiljö. Jonas
Malmeling berättar om djuren och barnen får bekanta sig
med olika skinn, kranier, tassar och horn.
Föranmälan på tel 0522-65 65 01.
7 januari kl 12.30
Lunchkonsert: Ur ”Sound of Music” och Rachmaninov.
Kurt Wiklander - piano.
13 januari kl 12.00
Julgransplundring.
Vi dansar ut julen tillsammans med
Ranrike Spelmän.
Fiskdamm 20:-. Intäkterna går till barnavdelningen
på NÄL.
19 januari kl 12.30
Alice Liljeqvist och Philip Crawford,
piano, dragspel, gitarr och sång.
Det blir en repertoar bestående av allt
från dragspelsklassiker till 50-tals rock.
Ni kommer få höra gamla svenska klassiker
och en hel del nytt!
20 januari kl 16.00
Filmis - Uddevalla Filmstudio visar:
Flickorna i Dagenham.
Riktigt rolig arbetarklasskomedi om när
verklighetens bilsätessömmerskor på
Fords bilfabrik i Dagenham 1968 strejkade
för lika löner som manliga bilbyggare.
Träffsäker kvalitetsfilm om kvinnokamp
som gav resultat.
Storbritannien 2010, regi Nigel Cole, 1 tim 52 min.
Medlemskort och entréer löses vid dörren.
21 januari kl 12.30
Lunchkonsert: Mer Taube och Beethoven. Kurt Wiklander
- piano.
26 januari kl 10.00 - 16.00
Låtkurs med Riksspelmannen Lars-Olof Stilgård och
Malin Klittvall.
Låtar efter spelmannen Ludvig Johansson och om dansen
och livet i Norra Grundsund kring förra sekelskiftet.
Anmälan senast den 20/1 till Lotta Johansson telefon
0739-23 35 00 eller lottastrand@live.se. Deltagaravgift:
100 kr. Förbundet bjuder på fika under dagen.
26 januari kl 13.00
Fun´n drum with Rory.
Musik och konst - skillnader och likheter.
Konstnären Rory Botha skapar verk till musik.
Entré 40:-, biljetter i museets reception, tel 0522-65 65 01.
26 januari kl 14.00
Vernissage: Anneè Olofsson - The Face of all your Fears
Agneta von Zeipel, ansvarig curator, presenterar
utställningen. Konstnären medverkar
vid vernissagen.
27 januari kl 14.30
Förintelsens minnesdag 2013 ”Aldrig
mer”.
Vi uppmärksammar dagen med miniföreläsning,
panel bestående av aktivister/lobbyister,
pastorer och politiker samt musikinslag,
livsberättelse och ljusmanifestation.
27 januari kl 16.00
Filmis - Uddevalla Filmstudio visar:
Hoppets hamn.
Välgjord dokumentärfilm om de mer än 25
000 överlevande från fasornas koncentrationsläger
i andra världskrigets Nazityskland som kom med
fartyg till Malmö våren 1945. Filmen följer upp gripande
människoöden till deras liv idag.
Sverige 2011, regi Magnus Gertten, 1 tim 16 min.
Medlemskort och entréer löses vid dörren.
I anslutning till filmvisningen berättas om de överlevande
från Hoppets hamn som senare kom till Uddevalla
och Margretegärdeskolan.
29 januari kl 13.00
Anneè Olofsson - The Face of all your Fears.
Visning av utställningen.
30 januari kl 18.30
Berättarafton.
Vi tittar på gamla Uddevallabilder och minns.
Samarrangemang med Uddevalla hembygdsförening.
22 23
5 februari kl 17.00
Broderiträff: Den röda tråden.
Vi samlar in och monterar höstens temabroderier och
bokstavsbroderiet. Tag med syskrin, måttband, sax, vliselin
och pappskiva.
10 februari kl 16.00
Filmis - Uddevalla Filmstudio visar: Medan åren går.
En som mästerverk beskriven sorgesång över att åldras.
Vi följer det medelålders gifta praret Tom och Gerrie under
ett års tillvaro i en förort i London. Runt dem finns
familjemedlemmar, grannar, arbetskamrater och vänner.
Storbritannien 2010, regi: Mike Leigh, 2 tim 9 min.
Medlemskort och entréer löses vid dörren.
24 februari kl 16.00
Filmis - Uddevalla Filmstudio visar:
Searching for Sugar Man.
Kritikerhyllad dokumentär om begåvad sångstjärna i
USA, spådd att bli en ny Bob Dylan, som efter debuten
kring 1970 hamnade i total anonymitet då hans skivor
floppat. Men Sixto Diaz Rodriguez musik blev omåttligt
populär i Sydafrika och symbol för kampen mot apartheid
samtidigt som Sixto hankade sig fram som grovarbetare
hemma i USA.
Sverige 2012, regi: Malik Bendjelloul, 1 tim 23 min.
Medlemskort och entréer löses vid dörren.
5 mars tisdag 17.00
Broderiträff: Från skiss till broderi.
Workshop med Pian bates och Kristina Blixt.
Tag med syskrin, papper, penna, färgkritor och sax.