06 Om Arkeologisk Metod

Prolog
Det arkeologiska källmaterialet är stumt. Vi vill få det att berätta om gångna
tiders händelser som rör mänsklig verksamhet. För att få materialet att göra
det, måste vi använda oss av regler som kan bedömas vara logiskt korrekta.
En av de viktigaste reglerna är jämförandet av likheter och olikheter. Den
teoretiska bakgrunden för att kunna få information ur dylika jämförelser är
att likheter / olikheter i källmaterialet kan innebära likheter / olikheter i det
mänskliga agerandet, medvetna eller inte medvetna. Som sagt, det kan innebära
detta, men det måste inte.
Denna regel är kopplad till nästa viktiga regel; sannolikhetsberäkningar / -
bedömningar. För att likheter / olikheter ska kunna få något värde som "sanningsförmedlare"
måste en beräkning / bedömning kunna visa att sannolikheten
är mycket stor för att en viss slutsats som rör en mänsklig verksamhet
återspeglar den verklighet vi söker. Det innebär inte att slutsatsen är sann,
bara att den är mer eller mindre sannolik.
Denna regel är i sin tur kopplad till nästa regel; den om källkritik. Källkritiken
är nödvändig för att klarlägga dels hur stor kontroll vi egentligen har på
de faktorer som är väsentliga för sammanhanget, och dels vilka faktorer som
kan bedömas vara väsentliga. Kort och gott, samtliga väsentliga brister och
vilken inverkan de kan ha på en erhållen slutsats.
Allt detta bygger som sagt på ett jämförande. Det som jämförs är specifika
element / objekt. Vad som kan jämföras, vilka element / objekt, har en sak
gemensamt: på något sätt berör de eller har de berört den mänskliga verksamheten.
Därmed är undersökningsområdet enormt, liksom studiemöjligheterna.
Sammanfattningsvis innebär det att:
1. Specifika element / objekt väljs ut i enlighet med punkt 2-4.
2. Likheter / olikheter påvisar väsentliga karaktärsdrag av punkt 1.
3. Sannolikhetsberäkningar / -bedömningar ger punkt 2 en innebörd.
4. Källkritik klarlägger brister hos punkt 3.
Sammantaget ger detta en praktiskt användbar teoribildning av hur man får
ett stumt material att berätta om mänsklig verksamhet. Steg för steg lär vi
oss hur materialet är beskaffat och vad som är kronologiskt, praktiskt funktionellt,
ekonomiskt och socialt betingat. Ett arkeologiskt arbete kan som
helhet innesluta alltifrån en liten del av ovansagda till en studie omfattande
samtliga punkter på flera olika nivåer.
Kort och gott innebär det att den arkeologiska metodiken består av jämförelser
där erhållna åtskillnader genom en sannolikhetsgrad får en innebörd
som berör en mänsklig verksamhet. Någon genväg finns inte.
5