06 Om Arkeologisk Metod

SKEENDET
Det som skett ovan är klarläggandet av några viktiga analyser. Från ett kaos
till särskiljandet av olika beståndsdelar som objekt och element. Analysen är
kvalitativ och har en deduktiv prägel. Därefter sorteras objekten / elementen
utifrån likheter / olikheter. I princip är detta synteser som utgår från den induktiva
metoden och som har en viss kvantitativ prägel. Vi får härigenom
kategorier / typer som med viss sannolikhet återspeglar någonting konkret i
det forntida samhället.
Typindelningen som redskap
Varje objekt kan sägas ha uppkommit och / eller använts på ett direkt eller
indirekt medvetet sätt; förhöjda fosfatgrader indirekt och en stridsyxa direkt.
Dessa antaganden kan ses som en konsekvens av utgångsteorin. Det
leder till att det alltid finns en direkt eller indirekt medveten orsak till objektets
existens som primärt objekt. Orsaken är beroende av tid och rum (TR)
och kan också alltid sägas vara betingad av en eller flera praktiska funktioner,
ekonomiska funktioner och / eller sociala funktioner (PESF) om definitionerna
är heltäckande för samtliga mänskliga beteenden. Dessa kan ibland
studeras huvudsakligen kvalitativt eller kvantitativt.
Den kvantitativa analysen har en eller flera kategorier, typer, undertyper etc
som utgångspunkt. Om två eller flera typer etc, vilka kan betraktas som icke
slumpmässiga fenomen, har gemensam TR är sannolikheten lika stor att åtskillnaden
finns inom PESF. Om typerna istället kunde påvisas ha gemensam
PESF (vilket vi inte kan) är sannolikheten lika stor att åtskillnaden finns
inom TR.
Om en kategoris / objekts element varierar på ett sätt som kan betraktas som
slumpmässigt, finns det ändå anledning att ifrågasätta om den verkligen är
slumpmässig. Det finns alltid anledning att dela in en kategori i typer liksom
att dela in de kaosbefinnande objekten i kategorier, inte för sakens egen
skull, utan för att studera om de har olika betingelser. Vilken olikhet som
kan vara betingad av något är ofta svårt att försöka förutsäga, varför alla
tänkbara olikheter bör prövas. Om ett positivt resultat erhålls vid ett mer
eller mindre "slumpmässigt" preliminärt gränsval bör vi aldrig nöja oss med
detta, utan pröva olika alternativa gränser tills största möjliga resultat erhålls.
Först då kan man anse att gränsens existens är berättigad i den arkeologiska
forskningen, eftersom gränsen kan ge oss mer information än vad
den till synes slumpmässiga elementvariationen kan ge oss.
30