06 Om Arkeologisk Metod

ningstid och brukningstid och det innebär att det är information om elementet
/elementen för denna tid som söks. I detta fall måste vi använda oss av en
subjektiv bedömning för att kunna påstå att de nu gällande objektiva registreringarna
också gällt under t.ex. den studerade tidsperioden.
Begreppet likhet
Sorteringen för att få fram olika kategorier kan endast ske på ett meningsfullt
sätt utifrån en jämförande analys av likheter och olikheter. Likheterna
kan, som Malmer (1963,s.15f) har visat, indelas i tre olika slag av objektivt
konstaterbara likheter mellan objekten; fysisk likhet, fyndassociationens likhet
och korologisk likhet (det vill säga mellan själva objekten, deras fyndsammanhang
och fyndplats). Likheterna förenar olika objekt. Ju fler likheter
och ju större likheter, desto mindre är sannolikheten att det är slumpmässigt.
Det är konsekvensen av vår utgångsteori, och det är också orsaken till
studiet av likheter.
Om det är sannolikt att likheter / olikheter inte är slumpmässiga, är det också
lika sannolikt att det finns ett direkt eller indirekt medvetet skäl till likhetens
/ olikhetens existens, det vill säga sannolikheten är lika stor att det finns
en mening med eller bakom likheten / olikheten. Här är det viktigt att påpeka
att ett element / objekt aldrig har en mening (förutom att den använts av
oss i olika analyser etc), utan det är genom mer eller mindre sannolika slutsatser
som vi ger det en mening. Likheter förenar endast olika objekt och
säger ingenting om föreningens väsen. Likheter / olikheter är de centrala
begreppen vid all sortering, och det är med sorteringen som utgångspunkt
som vi drar slutsatser om likheter.
Valet av element
Valet bör gå till så att alla element som kan avge icke slumpmässiga drag tas
med. Valet sker i åtanke att längre fram i analysen kunna påvisa likheter /
olikheter som med sannolikhetskalkyler eller argumentation möjliggör slutledningar
om den förhistoriska människan. Vårt eget omdöme och vår förhandskunskap
om objekten i den utvalda kategorin (eller objekten i kaoset)
styr vårt val, som således är subjektivt. Den enda regeln som gäller är att ju
fler karakteristiska element som väljs ut för samtliga studerade objekt, vare
sig de finns på alla eller inte, desto större är sannolikheten att analysresultatet
återspeglar en konkret förhistorisk situation.
Vad är då ett karakteristiskt drag? Helt enkelt alla de element som kan ha
styrt tillverkningen eller uppkommit genom användning. Vi vet inte på förhand
om ett element uppkommit på ett slumpmässigt sätt eller inte. Det är
vår subjektiva kvalitativa bedömning som säger oss vilka element som är
eller som kan vara karakteristiska element. Risken finns alltid att vi missbedömer
ett element.
17