Kommunstyrelsens protokoll 2008-03-04 - Skellefteå

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (71) 

Kommunstyrelsen 2008-03-04 

Plats och tid 

Beslutande Närvarande ersättare 

Bert Öhlund, ordförande 

Rickard Carstedt 

Harriet Classon 

Anders Hård närvarande tom kl. 16.40, § 85-110 

Heléna Lindahl 

Håkan Lindh 

Bo Nilsson 

Sonja Persson 

Torvald Stefansson 

Hans-Eric Wallin 

Maria Wiksten 

Jens Wikström närvarande tom kl. 17.30, § 85-118 

Lars Åhman 

Ann Åström 

Rose-Marie Johansson tjg ers för Lena Håkansson 

Agneta Hansson tjg ers för Anders Hård, from 

kl. 16.40, § 111-123 

Bengt Markstedt tjg ers för Jens Wikström from 

kl. 17.30, § 119-123 

Utses att justera Heléna Lindahl med Rickard Carstedt som ersättare Paragrafer 85-123 

Underskrifter 

…………………………………………….. ………………………………………………… 

/Bert Öhlund, ordförande/ /Yngve Lindmark, sekreterare/ 

…………………………………………….. 

/Heléna Lindahl, protokollsjusterare/ 

Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl. 13.00-17.45 

BEVIS OM ANSLAG 

Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla 

Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 

2008-03-04 2008-03-12 2008-04-03 

Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet 

Underskrift ……………………………………. 

Asmir Hajdarpasic 

Andreas Löwenhöök närvarande tom kl. 17.30 

Övriga deltagare 

Leif Löfroth, gruppchef arbetsmarknadsavdelningen, 

kl. 13.00-13.30 

Maria Henfridsson, ekonom, kl. 13.40-15.00 

Karl-Enar Widman, enhetschef socialkontoret, kl. 13.00-13.30 

Stina Forsberg, praktikant, kl. 13.00-16.15 

David Nyberg, kommunchef, kl. 13.00-17.45 

Yngve Lindmark, sekreterare, kl. 13.00-17.45 

Utdragsbestyrkande

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 


KS § 85 

AU § 72 Dnr 2006.678 090.753 

Ansökan om medel för fortsatt drift av integrations- och 

arbetsmarknadsinsatsen Nexus II, år 2008, Medborgarskolan 

Medborgarskolan i Skellefteå ansöker om kommunal finansiering för fortsatt 

verksamhet av projektet med 830 000 kronor för år 2008. 

Kommunledningskontoret anför följande: 

”Bakgrund 

Projekt Nexus II är förlängningen av integrationsprojektet Nexus som initierades 

2000 av Medborgarskolan i Skellefteå. Både ursprungsprojektet och förlängningen 

har finansierats via ESF strukturfond, Medborgarskolan, arbetsförmedlingen 

och socialkontoret genom aktivitetsstöd for deltagarna samt 

Skellefteå kommuns medfinansiering i form av kontanter. 

Fr o m 2007 är kommunen huvudfinansiär genom bidrag med 558 000 kronor, 

dessutom tillkommer aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen och socialkontoret. 

I första delen av projektet var målgruppen personer med icke svensk bakgrund 

med högskoleutbildning, medan andra delen av projektet också omfattat 

personer med lägre utbildning än högskola. 

Projektet har arbetat efter en egenhändigt utarbetad modell som innefattar praktisk 

språkundervisning i svenska, samhällskunskap, arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap 

samt en längre praktikperiod. 

Projekt Nexus har varit ett värdefullt tillskott för integrationen av invandrare 

och har visat på goda resultat. Bl a framgår av ansökan att ca 80 % av de som 

avslutat projektet i dag har egen försörjning via arbete eller kompletterande 

studier. 

Arbetsmodellen med en kombination av praktisk språkundervisning i svenska, 

samhällskunskap, arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap samt en längre 

praktikperiod är verksam särskilt med projektets långa placeringstider och höga 

personaltäthet. 

Nuvarande projekt avslutades vid nyårsskiftet. Medborgarskolan deltar i sfiundervisning 

genom samverkan med Migrationsverket för asylsökande. 

Justering (sign) Utdragsbestyrkande



Ansökan 

Den ansökan som nu föreligger innebär en finansiering från Skellefteå kommun 

i form av bidrag till arbetskraftskostnader beräknat till 605 000 kronor och för 

lokalkostnader beräknat till 225 000, totalt 830 000 kronor. 

Deltagarersättningar förutsätts även fortsättningsvis finansieras i form av 

aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen eller socialkontoret via försörjningsstöd. 

Medborgarskolan redovisar inte i sin bidragsansökan egna bedömningar eller 

ansatser till finansiering än från Skellefteå kommun. 

Arbetsmarknads- och integrationspolitiken 

Den nationella arbetsmarknadspolitiken genomgår stora förändringar. Statens 

ansvar för politikområdet har stärkts och kommunen kommer att vara en aktör 

tillsammans med andra kompletterande medaktörer. Arbetsförmedlingen har i 

uppdrag att själv se till att kompletterande aktörer är en del av myndighetens 

tjänsteutbud. 

Fortfarande i skrivande stund så finns många oklarheter i hur och inom vilka 

verksamheter Arbetsförmedlingen avser att teckna avtal med kommunen som 

utförare och även finansieringen. 

Även integrationspolitiken genomgår en översyn. Regeringens avsikt är att 

stärka det tidiga arbetsmarknadsinträdet, snabba på introduktionsperioden för att 

sen låta generella insatser via Arbetsförmedlingen klara övergången in i arbetsmarknaden 

för de som inte redan tagit sig dit. 

Arbetsförmedlingen får nu i uppgift att engagera sig tidigare i introduktionsprocessen. 

Förut har servicen varit inriktad på de som minst har uppnått nivå C 

i sfi-undervisningen, men nu är uppdraget att Arbetsförmedlingen och andra 

myndigheter ska ta en aktivare del tidigt i introduktionen som annars är 

kommunens ansvar. 

Pågående arbete 

Lokalt i Skellefteå är hela introduktionsprocessen redan under förändring via 

ISA-verksamheten. Genom ISA pågår införandet av en introduktionsmodell i 

Skellefteå som arbetar på det sätt som regeringen ser som önskvärt. 

Arbetsförmedlingen arbetar aktivt tillsammans med kommunala verksamheterna 

med flyktingarna redan när den individuella introduktionsplanen upprättas. 

Myndighetssamverkan sker reellt i Skellefteå genom ISA-verksamheten. 

Samverkansparter är de kommunala verksamheterna genom kommunledningskontorets 

arbetsmarknadsverksamhet, socialkontorets enhet för försörjningsstöd, 

vuxenutbildningen inklusive CV samt Arbetsförmedlingen och även Migra- 




tionsverket. Lokal överenskommelse finns om introduktionen för flyktingar och 

andra invandrare i Skellefteå. 

Kommunledningskontoret bedriver också sedan 2004 det s k kommunala 

aktivitetsprogrammet i samarbete med socialkontoret. Målgruppen är unga 

försörjningsstödtagare men även flyktingar som erbjuds ett individuellt stöd till 

praktik, studier eller arbete. Aktivitetsprojektet är numera en integrerad del i 

arbetsmarknadsverksamheten. De insatser som krävs för målgruppen är av 

individuell karaktär och innebär att det används av olika utförare. 

Samordningsförbundet i Skellefteå har utvecklats till ett viktigt forum för 

myndighetssamverkan och för insatser inom rehabiliteringsområdet mellan 

försäkringskassan, länsarbetsnämnden, landstinget och kommunen i syfte att 

underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna 

ska användas för insatser i syfte att enskilda ska uppnå eller förbättra sin 

förmåga att utföra förvärvsarbete. 

Med stöd från samordningsförbundet bedrivs bl a verksamheten SIN-projektet 

av Arbetsförmedlingen tillsammans med socialkontoret. Målgrupp är flyktingar 

och invandrare som har fått permanent uppehållstillstånd. Insatsen riktas till 

personer som kan och vill arbeta men som har svårt att få ett arbete på grund av 

sitt invandrarskap. Yngre människor i åldern 18–30 år ska prioriteras. Genomförandet 

bygger på en systematisk introduktionsmetod med individuellt stöd till 

den enskilde och arbetsplatsen. Instruktion och social färdighetsträning sker 

med stöd, fysiskt på plats, av en särskild resursperson och är ett viktigt inslag i 

metodiken. Metoden kan utvecklas och anpassas till olika målgrupper. 

Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunen tillsammans med 

Medborgarskolan är i planeringsfasen för starten av ytterligare projekt med 

flyktingars inträde på arbetsmarknaden i fokus, eventuell medfinansiering via 

flyktingfonden. Målgruppen är flyktingar i asylverksamheten. 

Motivering 

Kommunledningskontoret är tveksam till att ytterligare finansiera verksamheter 

utanför de som redan pågår. Att kommunen ensamt ska finansiera fortsättningen 

av Nexus bedöms inte vara i linje med ansvarsfördelningen avseende arbetsmarknads- 

eller integrationspolitiken.” 

Arbetsutskottet föreslår 

att kommunstyrelsen avslår ansökan. 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-02-05, § 78, att bordlägga ärendet. 

Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh att ansökan 

bifalls. 




Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för 

sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets 

förslag. 

Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: 

”Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Håkan 

Lindhs yrkande röstar nej”. 

Vid uppropet avges 8 ja-röster (Rickard Carstedt, Harriet Classon, Rose-Marie 

Johansson, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Jens Wikström, Ann Åström och 

Bert Öhlund) och 7 nej-röster (Anders Hård, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, Bo 

Nilsson, Hans-Eric Wallin, Maria Wiksten och Lars Åhman). 

Kommunstyrelsen beslutar 

att avslå ansökan. 

_____ 




KS § 86 

AU § 81 Dnr 2008.89 003.313 

Upprättande av detaljplan för nytt äldreboende i kvarteret 

Konsumenten, stadsdelen Morö Backe 

Kommunledningskontoret anför att socialnämndens boendeplan för perioden 

2008–2012 visar på en kommande bristsituation på boenden för äldre. Av 

planen framgår att behoven är störst för de allra äldsta med demens och multisjukdomar. 

Socialnämnden beskriver att det som krävs är platser i gemensamhetsboende 

där stora vårdbehov kan klaras. 

Planen visar att trots att nya boenden skapats vid Regnbågen på Anderstorp och 

Linagården på Morö Backe saknas platser. Inte heller ett nytt gemensamhetsboende 

i kvarteret Ömheten på Morö Backe med 60 platser, där uppförandet 

inleds i höst, kommer att förslå. När kommunfullmäktige fattade beslut kring 

boendeplanen fick socialnämnden i uppdrag att planera för ytterligare 90 platser 

på Morö Backe. För att skapa fler platser i gemensamhetsboende föreslås att en 

ny anläggning uppförs i kvarteret Konsumenten på Morö Backe. Den aktuella 

fastigheten är bebyggd med vad som tidigare var Konsumbutik och ägs numera 

av kommunen. Studier av fastigheten visar att tomten är lämplig med central 

lokalisering, i nära anslutning till vårdcentralen och Linagården. Det nya 

gemensamhetsboendet bör inrymma minst 90 platser. 

Anläggningen ska även ha utrymmen för hemtjänst och andra viktiga lokaler 

med verksamhetsanknytning. Den tänkta byggnadens storlek ryms inom 

byggrätten för gällande detaljplan. Däremot kommer den tänkta byggnaden inte 

att överensstämma med detaljplanens krav på utformning och utsträckning på 

marken. 


att kommunstyrelsen uppdrar åt byggnadsnämnden att ändra detaljplanen för 

kvarteret Konsumenten i stadsdelen Morö Backe med syfte att skapa 

bostäder för äldre. 

Kommunstyrelsens beslut 

Bifall till arbetsutskottets förslag. 

_____ 




KS § 87 

AU § 82 Dnr 2008.57 031.211 

Förvärv av Vitberget 1:21 och 1:22 

Kommunledningskontoret redovisar att ägarna till Vitberget 1:21 och 1:22 begär 

att kommunen köper deras fastigheter. Vitberget 1:21 är bebyggd med en äldre 

villa och Vitberget 1:22 en närliggande tomt skapad för bostadsändamål. Båda 

fastigheter är belägna i Solbacken intill E4. Detaljplanen för området som fastställdes 

1964 anger att markanvändningen ska vara allmän plats, parkmark. 

Detaljplanen medför att byggrätt för bostadsändamål numera saknas och att 

kommunen som huvudman för allmän plats har ett ansvar att förvärva fastigheten. 

Som underlag för ett förvärv har två värderingar av fastigheterna tagits 

fram. 

Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

att förvärva fastigheterna Vitberget 1:21 och 1:22 för en köpeskilling om 

450 000 kronor. 






KS § 88 

AU § 103 Dnr 2007.758 016.630 

Motion om skriv- och läslärande på dator (41/07) 

Kommunfullmäktigeledamoten Jörgen Lundqvist anför i motion 2007-10-22 

följande: 

”Att forskning och vetenskap ska ligga till grund för den verksamhet som 

bedrivs i våra skolor, håller väl de flesta med om. Dels ska de fakta som 

presenteras vara korrekta, dels ska de metoder som används vara de mest verkningsfulla. 

Den norske pedagogen, lärarutbildaren och forskaren Arne Trageton har sedan 

1998 forskat kring metoden att skriva sig till läsning på dator och ett flertal 

studier har gjorts på skolor i hela Norden. Resultatet har varit överväldigande 

positivt och både personal och föräldrar har sett en framgång genom metoden. 

Metoden bygger i korthet på att vänta med att skriva bokstäver med penna och 

papper till dess finmotoriken hos eleverna har utvecklats, och istället skriva 

bokstäver på dator för att sedan läsa bokstäver och bilda ord. Genom detta 

flyttas fokus till textinnehållet och berättandet vilket ger ett rikare språk, och 

bort från ristandet av bokstävernas krökningar. 

Skellefteå har ett gott rykte i skol-Sverige, och ligger i framkant av utvecklingen. 

Tyvärr har skrivlärande i skolan sett i stort likadan ut sedan griffeltavlans 

tid, trots den nya teknikens möjligheter. Det är nu dags att uppgradera 

till skola 2.0. 

Med anledning av ovanstående yrkar jag 

- att kommunfullmäktige ger barn- och grundskolenämnden i uppdrag att 

redovisa de försök som pågår och har gjorts i svenska kommuner med 

skriv-och läslärande på dator 

- att kommunfullmäktige ger barn- och grundskolenämnden i uppdrag att 

verka för att elever på minst en skola erbjuds skriv- och läslärande på 

dator.” 




Barn- och grundskolenämnden har 2008-01-23, § 36, lämnat följande yttrande: 

”Runt om i landet, på olika skolor, pågår försök med läs- och skrivinlärning 

enligt Tragetons modell. Dessa olika försök, de som pågår och de som tidigare 

genomförts, finns inte sammanställda och redovisade. 

På lärarutbildningen i Umeå ingår Tragetons bok ’Att skriva sig till läsning’ 

som kurslitteratur och kommer troligtvis att inspirera lärare att använda datorn 

som skrivverktyg i undervisningen. 

I Skellefteå kommun finns i dagsläget sju ’läs- och skrivmentorer’ som i sin 

tjänst har en dag per vecka till förfogande för handledning i frågor som rör 

läs- och skrivinlärning. De känner till metoden och kan i sina möten med lärare 

sprida tankarna om datorn som skrivverktyg. 

På Sunnanåskolan pågår sedan skolstarten hösten 2007 försök i två nybörjarklasser, 

årskurs 1, med läs- och skrivinlärning enligt Tragetons modell. Lärarna 

planerar att fortsätta försöket även under nästa år. Därefter kommer en utvärdering 

att ske. I dagsläget önskar man ytterligare en dator i varje klass för att 

arbetet ska flyta bra. Man har två datorer/klass men behöver ytterligare en 

dator/klass för att skrivtiden vid datorn ska öka för eleverna. 

Skol- och kulturkontoret har kontaktat Teknous och framfört önskemål om 

ytterligare datorer i de två klasser där det pågår försök enligt Tragetons modell. 

Barn- och grundskolenämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen med 

hänvisning till föreslagna förändringar inte ska föranleda någon åtgärd.” 


att motionen – med hänvisning till barn- och grundskolenämndens yttrande – 

inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 






KS § 89 

AU § 105 Dnr 2008.76 090.700 

Socialnämndens rapport till länsstyrelsen av ej verkställda 

beslut per 2007-12-31 

Bakgrund 

Kommunerna har från den 1 juli 2006, genom en ändring i socialtjänstlagen, en 

skyldighet att till länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts 

inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen görs kvartalsvis. 

Socialnämnden har 2008-01-22, § 6, lämnat följande rapport: 

”Individrapportering 

Handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen har inte några beslut att 

rapportera som ej är verkställda inom tre månader. 

Äldreomsorgen 

Följande personer inom äldreomsorgen har beslut som ej verkställts inom tre 

månader: 

Korttidsvistelseplats 

En person som väntat på korttidsvistelseplats vistas på avd 26 och har fått ett 

nytt beslut i november 2007 om särskilt boende. Korttidsvistelsebeslutet är 

avslutat. 

Särskilt boende 

Tio personer har väntat mer än tre månader. Åtta av dessa har tackat ja till 

erbjudande om boende och har flyttat in eller flyttar inom kort. En person har 

tackat nej till erbjudandet och vill endast till Burträsk. En person som tackat nej 

till två erbjudanden, har fungerande växelvård. Hustrun vill att maken flyttar till 

Brogården. 

Dagverksamhet 

Fem personer har väntat mer än tre månader. Två av dessa har tackat ja och har 

börjat eller börjar där inom kort. En person har fått erbjudande och motivationsarbete 

pågår. En person har återtagit sin ansökan. Hos en person finns tveksamheter 

om insatsen är rätt utifrån att hälsotillståndet förändrats från utredning/ 

beslut i maj månad, men personal på dagverksamheten kommer att göra 

hembesök.” 





att godkänna rapporten. 






KS § 90 


Förslag på namnändring av tillväxtkontoret 

Kommunstyrelsen beslutade 2007-04-03, § 143, att bilda en gemensam avdelning 

av Skeria utveckling och tillväxtkontoret med omgående verkan. 

Tillväxtkontoret anför att den sammanslagna avdelningen skulle fortsättningsvis 

heta tillväxtkontoret och bestå av tre enheter: näringslivsutveckling, campusutveckling 

och ett EU-kontor. 

Organisationen har sedan arbetat utifrån detta och har under hösten även förstärkts 

med en marknadschef i kommunen för varumärkesutveckling. 

Tre enhetsområden blev därför förstärkt med ytterligare ett område. Följaktligen 

uppkom en diskussion om att bilda ytterligare en enhet inom avdelningen. 

Med en utgångspunkt i diskussionen kring varumärket Skellefteå har benämningen 

för avdelningens olika enheter setts över. Alla enheternas namn analyserades 

för att få till en samverkande kraft för att stärka varumärket Skellefteå 

samtidigt som det fortfarande fanns en tydlig koppling till respektive verksamhetsområde. 

Resultatet av det interna arbetet blev att enheterna näringslivsutveckling och 

campusutveckling behöll sina namn. EU-kontoret föreslogs ändra sitt namn till 

European Office och den nya fjärde enheten föreslogs heta varumärkesutveckling. 

Hela avdelningen föreslogs också ändra namn till Tillväxt Skellefteå med 

utgångspunkt från diskussionen ovan. 


att kommunstyrelsen beslutar att förändra avdelningens namn till 

Tillväxt Skellefteå. 



_____ 




KS § 91 


Motion om öppen redovisning av förtroendevaldas åtaganden 

och engagemang utöver det politiska uppdraget (3/08) 

Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Hård, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, 

Bo Nilsson, Hans-Eric Wallin och Maria Wiksten anför i motion 2008-01-25 

följande: 

”Som politiskt förtroendevald i Skellefteå kommun har vi som uppdrag att tillvarata 

kommunen och dess invånares intressen. Ett absolut krav är då att vi i 

våra ställningstaganden och beslut inte tar hänsyn till andra intressen, eller låter 

oss påverkas av andra lojaliteter, än de gentemot våra uppdragsgivare, kommunmedborgarna. 

Samtidigt är politiker precis som andra människor aktiva samhällsmedborgare i 

vid mening. De är ofta engagerade i olika föreningar, intresseorganisationer, 

ortens näringsliv osv. Dessutom är de flesta del- eller fritidspolitiker med ett 

ordinarie arbete som huvudsyssla. 

Det är naturligtvis positivt att de förtroendevalda har ett brett kontaktnät och 

engagerar sig i samhället, då det tillför kunnande och kompetens in i den kommunala 

beslutsprocessen. 

Man får dock inte blunda för att det ibland kan - beroende på det politiska uppdragets 

omfattning och art - uppstå mål och intressekonflikter. I dessa situationer 

måste medborgarna alltid kunna lita på att dubbla lojaliteter eller ekonomiska 

intressen inte påverkar besluten. Enbart misstanken om motsatsen riskerar 

att rubba förtroendet för de förtroendevalda och ytterst vår lokala demokrati. 

Vårt förslag 

Vår uppfattning är att det bästa sättet att hantera detta är fullständig öppenhet. 

Att en lättillgänglig, offentlig redovisning görs av förtroendevaldas åtaganden 

och engagemang utöver det politiska uppdraget. Då kan medborgarna bedöma 

vårt agerande och våra ställningstaganden, och själva bilda sig en uppfattning 

om hur vi fullgör våra uppdrag. 

Vårt förslag är därför att Skellefteå kommun upprättar ett offentligt register där 

samtliga förtroendevalda erbjuds att anmäla sina åtaganden och engagemang. 

Praktiskt skulle det kunna fungera så att kommunen utformar en blankett - elektroniskt 

och/eller i pappersformat - där de uppgifter som efterfrågas kan fyllas i. 




På den förtroendevaldes ansvar ligger sedan att tillse att de egna uppgifterna är 

riktiga och uppdateras då förändringar sker. Kommunen å sin sida svarar för att 

sammanställa uppgifterna i en offentlig handling, som sedan med fördel även 

kan finnas klickbar på kommunens hemsida. 

Vi är fullt medvetna om att det av formella, juridiska skäl måste vara fullt frivilligt 

att delta denna typ av offentlig redovisning som vi här föreslår, men vi är 

övertygade om att en absolut majoritet av de förtroendevalda i Skellefteå inte 

har något emot att medverka till denna öppenhet gentemot medborgarna. 

Vilka uppgifter bör ingå i registret och vem bör omfattas? 

Uppgifter som bör ingå är sådant som skulle kunna påverka - eller av andra 

misstänkas påverka - den förtroendevaldes ställningstaganden i sitt uppdrag. Vi 

har här nedan angett några exempel på vad vi tycker bör ingå, men vi är naturligtvis 

öppna att diskutera alla förslag till förändringar och tillägg som kan 

komma under beredningen av denna motion, fram till dess behandling i kommunfullmäktige. 

Vidare bör beredningen fundera över om en avgränsning bör göras av den krets 

av förtroendevalda som skall omfattas. Det är givetvis så att en offentlig redovisning 

fyller ett viktigt syfte när det t ex gäller kommunstyrelseledamöter och 

nämndsordföranden, medan den förmodligen helt saknar allmänintresse när det 

gäller ett ersättaruppdrag i någon begränsad verksamhet eller stiftelse där kommunen 

utser representanter. 

Uppdrag utöver de politiska uppdragen i Skellefteå kommun 

- Styrelseuppdrag eller annan ställföreträdarställning, inklusive revisorsuppdrag, 

i privat eller offentligt bolag. 

- Styrelseuppdrag eller annan ställföreträdarställning i intresseorganisation, 

ideell förening e dyl. 

- Andra uppdrag i landsting, regional eller statlig organisation. 

Förvärvsarbete/näringsverksamhet 

- Ordinarie arbete, konsultuppdrag eller annan uppdragsverksamhet. 

- Arbete i enskild firma. 

Ägande 

- Innehav av aktier i aktiebolag, optioner e dyl. 

- Andel i handelsbolag, kommanditbolag eller motsvarande. 

- Andelar i ekonomisk förening. 

- Innehav av näringsfastighet. 

Stöd från utomstående 

- Ekonomiskt stöd, materiella förmåner och/eller sekreterar- och utredningshjälp 

från annan än den egna kommunen eller politiskt parti.” 




Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2008-01-29, § 75, att uppdra åt 

kommunledningskontoret att upprätta förslag till utformning av ett frivilligt 

register över förtroendevaldas åtaganden och engagemang och som omfattar 

närmast anhöriga. 


att motionen – med hänvisning till att uppdrag redan lämnats i ärendet – inte 

ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 






KS § 92 


Lösen av pensionsskuld, Skellefteå Kraft AB 

Kommunledningskontoret anför att i den tidigare kommunala förvaltningen 

Skellefteå kraftverk finns intjänade ålderspensionslivräntor fram till 

bolagiseringen 1996. Beloppet finns i Skellefteå kommuns årsredovisning och 

uppgår till 38,7 miljoner kronor per 2007-12-31. 

Skellefteå Kraft AB avser nu att lösa in den del av pensionsskulden som hänför 

sig till födda 1943 eller senare och som fortfarande är anställda i koncernen eller 

av annan arbetsgivare alternativt är självverksamma. Totalt berörs 164 personer 

med en pensionsskuld om 14,6 miljoner kronor. 

Omvandlingen av pensionsåtagandet innebär att avsättningen omvandlas till en 

försäkringspremie som bolaget tar ansvar för. Förändringen görs för att likställa 

pensionsmöjligheterna för alla anställda inom Skellefteå Kraft AB. 


att kommunstyrelsen godkänner Skellefteå kraftaktiebolags beslut. 






KS § 93 

AU § 117 Dnr 2007.825 003.313 

Detaljplan för kvarteret Ekorren 11, stadsdelen Centrum 

Bygg- och miljökontoret har i september 2007 upprättat förslag till detaljplan 

för kvarteret Ekorren i stadsdelen Centrum. 

Bygg- och miljökontoret har lämnat följande utlåtande: 

”Utställning 

Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och berörda sakägare har 

beretts möjligheten att yttra sig vid ett samrådsmöte som genomfördes 

2007-10-10 samt också yttra sig i ett skriftligt samråd mellan 2007-10-01 och 

2007-10-17. Efter genomfört samråd godkändes detaljplanen för utställning och 

utställningen ägde rum mellan 2007-12-01 till 2007-12-22. Under utställningstiden 

har tre skriftliga yttranden inkommit. 

Inkomna yttranden 

Yttranden med synpunkter har inkommit enligt nedanstående förteckning. Dessa 

sammanfattas och kommenteras. Länsstyrelsens yttrande återges i sin helhet. 

Yttranden från Datum Kommentar 

Länsstyrelsen 2007-12-17 

Roland Högdahl, Ekorren 4 2007-12-21 och 

2008-01-17 

Erik 2007-12-11 

Länsstyrelsen 

Länsstyrelsen har lämnat synpunkter i ärendet 2007-10-19 avseende bl a buller, 

miljökvalitetsnorm och kulturmiljö. 

Buller påverkar människors hälsa och kan därmed utgöra överprövningsgrund 

enligt 12 kap 1 § PBL. Enligt planbeskrivningen krävs att balkonger mot 

S Lasarettsvägen glasas in på sådant sätt att inomhusvärdena underskrids vid en 

trafikmängd om 10 000 fordon per dygn. Illustrationer antyder inte inglasade 

balkonger och någon skyddsbestämmelse med denna innebörd har inte införts. 

Även om inglasningar skulle krävas med skyddsbestämmelser torde gällande 

riktvärden för inomhusmiljö vara svåra att innehålla. Att klara bullersituationen 

med s k tyst sida är enligt länsstyrelsens mening ingen självklar lösning på problemet. 

Med rådande förutsättningar finner dock länsstyrelsen inte skäl att pröva 

frågan om påtalig skada på människors hälsa till följd av påverkan av buller. Det 




finns dock anledning att aktualisera bullerfrågan i kvarteret Ekorren i samband 

med planering av framtida förändringar av trafiken av S Lasarettsvägen. 

Miljökvalitetsnorm berör överprövningsgrundande aspekter enligt 12 kap 

1 § PBL. Länsstyrelsen finner ingen anledning att ha någon annan mening än 

kommunen som bedömer att normerna inte kommer att överskridas. 

Beträffande anpassningen till kulturmiljövärden på platsen delar länsstyrelsen 

kommunens uppfattning att en lägre bebyggelse än tidigare föreslagna sex 

våningar är att föredra. Formuleringen under samrådsredogörelsens rubrik 

Ytterligare ställningstagande är dock oklara, bl a med hänvisningar till omgivande 

bebyggelses utformning av den översta fjärde våningen som vinds- eller 

kungsvåning. Oklarheterna förstärks av bilagda illustrationer som redovisar sex 

våningar på den öst-västliga byggnaden. Planbeskrivningen bör reda ut begreppen 

kring den femte våningen och dess utformning inför antagandet av detaljplanen. 

Kommentar 

Länsstyrelsens synpunkter på bullerfrågan innebär att följande ändring i planen 

föreslås: 

- Planbeskrivningen ändras så att det framgår att inomhusvärden inte krävs 

för balkonger men att dessa kan inglasas för att nå en bättre utomhusmiljö. 

Synpunkterna om våningsantalet och utformningen av det översta våningsplanet 

beror delvis på att utställningshandlingen till länsstyrelsen kompletterades med 

illustrationsmaterial från samrådet där våningsantalet var sex våningar. 

Planhandlingarna anger tydligt antal våningar på de tre byggnaderna. Därutöver 

kan vissa detaljplaner tillåta inredning av vinds- eller kungsvåningar. Så är dock 

inte fallet i denna detaljplan. 

Roland Högdahl 

Kvarvarande synpunkter efter ett särskilt samrådsmöte 2008-01-15 är att 

Högdahl inte anser att Ekorren 4 ska ingå i någon gemensamhetsanläggning och 

att någon förändring av fastigheten inte ska ske. Högdahl är medveten om att 

detta inte är något krav i planen. 

Kommentar 

I planbeskrivningen tas idén om en gemensam gård upp på ett par ställen i form 

av något som de båda fastigheterna bör verka för eller sträva mot. Detta kan ske 

på många olika sätt även utan gemensamhetsanläggning. Det är också något helt 

frivilligt och inte ett villkor i planen. 

Fastighetsplanen (tomtindelningen) måste upphävas för hela Ekorren 4 eftersom 

den kommer att strida mot den nya detaljplanen. 




- Skälet till detta förtydligas i planbeskrivningen. 

Erik 

Signaturen ser positivt på den föreslagna bebyggelsen men föreslår en förändring 

av lägenhetsförrådens placering. 

Kommentar 

Synpunkterna får anses vara en fråga som får behandlas först i bygglovskedet. 

Ej tillgodosedda synpunkter i skrivelser från sakägare under samrådsskedet 

Dan Sigurdsson 

Åtgärder i Tjärhovsgatan för att få ner olycksrisken i korsningen med Storgatan. 

Nivåförändringar i Nygatan kring korsningen med Tjärhovsgatan. 

Kommentarer se samrådsredogörelsen. 

Sammanfattning och ställningstaganden 

Planhandlingarna har justerats enligt kommentarerna ovan. 

Utöver ovan nämnda justeringar har endast redaktionella förändringar genomförts.” 

Byggnadsnämnden beslutade 2008-02-04, § 5, att föreslår kommunfullmäktige 

att anta detaljplanen. 



Arbetsutskottet beslutar 

att uppdra åt bygg- och miljökontoret att överlägga med byggherren om att 

tydliggöra kvarterets historia. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 



att uppdra åt bygg- och miljökontoret att i överläggning med byggherren 

initiera gestaltning av kvarterets historia, i eller i anslutning till de nya 

byggnaderna. 




KS § 94 


Ansökan om medfinansiering av Interreg-projektet Res och 

ät – ett spetsprojekt för regional turismutveckling i Kvarken, 

Regionförbundet Västerbottens län 

Regionförbundet Västerbottens län ansöker om bidrag från kommunstyrelsen till 

Interreg-projektet (Bothnia-Atlantica) Res och ät. 

Sökanden anför i huvudsak följande: 

För att stärka den regionala turismnäringen vill projektet Res och ät utveckla 

måltiden till att bli en viktig del - eller spetsprodukt i regionens turistutbud med 

målsättningen att gästen ska få en maximal måltidsupplevelse i samband med 

besöket i Kvarkenregionen. 

Måltiden är för turisten (gästen) inte längre bara ett sätt att stilla sin hunger. 

Gästen förväntar sig förutom god mat en upplevelse som bygger på en mängd 

olika delar som restaurangmiljö, råvaror, servering, värdskap, storytelling etc. 

Kvarkenregionens turistaktörer inklusive restauranger tar utgångspunkt i detta 

och vill utveckla måltiden till att bli ett viktigt konkurrensmedel i det regionala 

turistiska utbudet. Projektet fokuserar på måltiden (restaurangerna) för att öka 

effekterna i turistnäringen. Projektet ska bygga vidare på att gentemot gästen 

förstärka innehållet i varumärket Gastro Botnia. Genom att fortsättningsvis 

använda varumärket och samtidigt vidareutveckla förutsättningarna för det 

kommer dess betydelse som konkurrensmedel för regionen att öka. 

Västerbottens län har en lång historia som matlän. Måltidens betydelse uppmärksammas 

också i länets Strategiplan för rese- och turistnäringen som en del 

av profilbeskrivningen. 

På regional nivå har i Skellefteå grunden lagts till en arena för måltidsutveckling 

med regionala produkter och företag - Matfesten. Den har fått ett bra mottagande 

av både producenter och konsumenter. 

Projektets syfte är att förstärka och vidareutveckla måltiden som konkurrensmedel 

för att öka effekterna av turismen i regionen. Målet är att stärka regionens 

turistnäring genom att erbjuda gästen en maximal måltidsupplevelse med regionala 

livsmedel som bas. 




Projektet är indelat i fyra aktivitetsområden: 

- Service - värdskap 

- Omvärld - miljö 

- Mat 

- Marknad genom projektorienterade insatser och förstärkning av insatser 

som sker av marknadens aktörer. 

Totalkostnaden för projektet är 1 230 000 Euro. 

Finansieringsplanen är följande (Euro): 

2008 2009 2010 

Skellefteå kommun 15 000 15 000 15 000 

Västerbottens turism 10 000 0 0 

Länsstyrelsen i Västerbotten 33 000 0 0 

Kommunförbundet i Västerbotten 20 000 0 0 

Regionförbundet i Västerbotten 0 63 000 63 000 

Hushållningssällskapet 7 000 7 000 7 000 

Kvarkenrådet / NMR 30 000 30 000 30 000 

Finsk medfinansiering 90 000 90 000 90 000 

Botnia-Atlantica 205 000 205 000 205 000 

Summa 410 000 410 000 410 000 

Tillväxt Skellefteå anser att projektet har möjlighet att stärka maten som turistnäring. 

Genom samarbetet med Matfesten som blir projektets arena i Skellefteå 

kan flera fördelar nås. Dels vid marknadsföring och dels genom att Matfesten 

kan ges ett breddat utbud av produkter. På så sätt stärker projektet turistnäringen 

i Skellefteåregionen. 

Eftersom projektet är transnationellt är budgeten uttryckt i Euro. Tillväxt 

Skellefteå föreslår att medfinansieringen beslutas om i svenska kronor med en 

beräknad kurs på 10 kronor per Euro för att gardera mot valutaförändringar. 

Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 

att lämna medfinansiering med totalt 450 000 kronor för åren 2008–2010 

att finansiering sker med 150 000 kronor per år under tiden 2008 till och med 

2010 ur medel till EU-projekt i respektive års budget. 



_____ 




KS § 95 

AU § 119 Dnr 2007.899 037.470 

Ansökan om medfinansiering till projekt Informationsplats 

Lövånger, Lövånger utveckling 

Föreningen Lövånger utveckling ansöker om projektstöd till länsstyrelsen för att 

få till stånd en turistinformationsplats vid infarten till Lövånger. På platsen ska 

enligt planeringen finnas parkeringar, byggnad och planteringar. 

Platsen ska enligt föreningens ambition fungera som en informationsportal och 

sydlig port för turister inkommande söderifrån till Skellefteåregionens turistupplevelser. 

Syftet är att få turister att stanna till, tidigare än i dag upptäcka besöksmål, 

boendemöjligheter och attraktioner i Skellefteås södra del, i Lövånger– 

Bjuröklubbområdet, in mot Burträsk, Ostriket m m och tillbringa mer tid i 

området innan de åker vidare. 

Projektet har som övergripande mål att senast 15 juni 2008 ska en turistinformation 

finnas vid infarten till Lövånger som leder till att turistverksamhet i 

närområdet och regionen presenteras och tas tillvara på ett bra och effektivt sätt. 

Projektets finansiering bygger på föreningens bidrag, kommunal medfinansiering 

och statligt projektbidrag. 

För att möjliggöra att informationsplatsen kan byggas så krävs också att mark 

upplåts av kommunen. 

En möjlig lösning för byggnad är att flytta informationsladan som i dag står på 

rastplatsen i Tjärn till Lövånger. Denna har stått tom i flera år och inget nytt 

nyttjande av den är planerad. 

Tillväxt Skellefteå ser positivt på föreningens ambition att vilja bidra till att 

förbättra den turistiska infrastrukturen i södra delen av kommunen med en informationsplats. 


att bevilja Lövånger utveckling en medfinansiering på 50 000 kronor att 

betalas ur medel till kommunstyrelsens förfogande i 2008 års budget 




att beslutet gäller under förutsättning att avtal upprättas med Skellefteå 

kommun om att nyttja tomten 

att beslutet gäller också under förutsättning att Lövånger utveckling överenskommer 

med Destination Skellefteå AB och Tillväxt Skellefteå om turistinformationens 

innehåll, omfattning och utförande 

att beslutet gäller oavsett om överlåtelse av aktuell informationslada genomförs 

eller ej 

att beslutet gäller under förutsättning att övrig medfinansiering säkerställs. 



_____ 




KS § 96 

AU § 122 Dnr 2007.216 016.352 

Motion om säkra skolvägar (8/07) 

Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman anför i motion 2007-03-07 

följande: 

”På Kaplanskolan jobbar dagligen omkring 900 personer. Flera av dem, inte 

minst elever, tar sig till skolan gående från busstationen i centrum via Kanalgatan 

och Prästvägen. När eleven, eller någon ur personalen, kommer fram till 

Klockarbergsvägen uppstår problem. 

På Klockarbergsvägen gasar bilarna på rätt bra. Samtidigt är sikten dålig p g a 

att vägen svänger och att Skebohusen på vänster sida har en hög häck som 

ytterligare försvårar sikten. Den gående är därför mycket utsatt vid denna punkt 

på väg till skolan. Lägg till detta att trafiken särskilt på morgnarna vid 08-tiden 

är stor till Prästbordets förskola som ligger på Prästvägen. 

Räcker det månne med varningsskyltar eller trafikspeglar i korsningen för att 

öka säkerheten? Får verkligen husägare ha häckar som så markant försvårar 

trafiksäkerheten som den vid Skebohusen gör? Kan ett övergångsställe ritas in 

på platsen? Jag vet inte vilken åtgärd som just här är lämpligast, men något 

måste ske och det snarast möjligt! 

Detta var ett konkret exempel som jag dagligen möter på väg till arbetet. Det 

finns åtskilliga skolenheter till runt om i kommunen. För att minimera riskerna 

och säkra skolelevernas väg till arbetet är det därför hög tid med en rejäl inventering 

om faror som finns också på andra håll, liksom möjliga lösningar på de 

faror som hittas. 

Med anledning av detta yrkar jag att kommunfullmäktige beslutar 

att säkra korsningen Klockarbergsvägen/Prästvägen som skolväg på lämpligast 

sätt 

att uppdra åt kommunstyrelsen att inventera trafikfaror kring samtliga skolenheter 

som finns i kommunen.” 

Tekniska nämnden har 2008-01-28, § 23, lämnat följande yttrande: 

”Att se över risker med barns skolvägar finns med som en ständigt pågående 

process i tekniska kontorets arbete. I projektet ’Framtidsvägen’ så jobbar man 




bl a med för-, låg- och mellanstadieskolor där eleverna själva är delaktiga och 

kartlägger sina skolvägar med fjärilar (bra-) och dödskallar (dåliga trafiklösningar). 

Detta material kommer sedan tekniska kontoret tillhanda och 

analyseras för eventuella åtgärder. 

I första hand arbetas det med för-, låg- och mellanstadieskolor. Högstadie- och 

gymnasieelever är så pass mogna att de ska klara normal trafik. Kaplanskolan är 

en gymnasieskola med elever från 16 år och uppåt. Vid den åldern ska man 

klara den trafiksituation som råder i närområdet och tekniska kontoret anser inte 

att extra trafiksäkerhetsanordningar ska prioriteras för dessa elever. 

I motionen nämns en häck som på ett ställe försvårar sikten. Häckar ur trafiksäkerhetssynpunkt 

är ett, på många ställen, stort bekymmer. Det finns en upplevd 

tröghet i procedurerna kring förelägganden om ansning av häckar och träd. 

Ofta går det bra att komma överens med fastighetsägare, men det är inte alltid 

som trafiksäkerhetsaspekterna går ’hand i hand’ med fastighetsägarens avsikt 

med en häck som kan vara t ex insynsskydd eller bullerdämpning. 

Juridiken kring buskar och träd är tydlig. Det finns reglerat i både 13 kap 2 § 

jordabalken samt 3 kap 17 § plan- och bygglagen men tekniska kontorets 

tjänstemän som konfronteras med frågorna eftersträvar en smidigare hantering i 

dessa ärenden.” 


att motionen – med hänvisning till tekniska nämndens yttrande – inte ska 

föranleda någon ytterligare åtgärd. 


att remittera motionen till kommunledningskontoret för yttrande. 

_____ 




KS § 97 

AU § 123 Dnr 2007.906 090.351 

Skrivelse om underhåll av vägar och belysningar inom 

kommunen 

Styrelsen för Skellefteå byautvecklingsråd har i skrivelse 2007-11-25 framfört 

synpunkter på underhåll av vägar och belysningar inom kommunen. 

Skrivelsen har också lämnats till tekniska nämnden. 

Tekniska nämnden beslutade 2008-01-28, § 22, att följa kommunfullmäktiges 

beslut och tekniska nämndens reglemente och därmed ej tillmötesgå begäran om 

bibehållet och utökad underhåll av vägar och belysning inom kommunen. 


att kommunstyrelsen noterar tekniska nämndens beslut. 



_____ 




KS § 98 Dnr 2008.194 090.355 

Förslag om ändrade regler för vägbelysningar 

Heléna Lindahl yrkar att kommunstyrelsen uppdrar till tekniska nämnden att se 

över belysningsreglementet vad gäller följande: Att behålla drift av belysningar 

på sådana vägavsnitt som uppfyller av fullmäktige antagna regler, oberoende av 

vem som är väghållare. 

Ordföranden ställer proposition på bifall eller avslag till Heléna Lindahls 

yrkande och finner att kommunstyrelsen avslagit yrkandet. 


”Den som vill avslå yrkandet röstar ja, den som vill bifalla yrkandet röstar nej”. 


Johansson, Anders Hård, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, 

Jens Wikström, Ann Åström och Bert Öhlund) och 5 nej-röster (Heléna Lindahl, 

Håkan Lindh, Bo Nilsson, Maria Wiksten och Lars Åhman). 


att avslå yrkandet. 

_____ 




KS § 99 


Taxa för räddningstjänsten 2008 

Tekniska kontoret anför att taxan tillämpas för räddningstjänstens arbeten som 

inte är att hänföra till räddningstjänst, för uthyrning av lokaler och utlåning av 

materiel. Taxan har räknats upp med 2,7 % jämfört med 2007 års taxa, vilket 

motsvarar konsumentprisindexhöjning per oktober 2007. 

Punkt 2.2, tank- och brandbil, har ändrats till ett fast pris per timme som inkluderar 

förare, bil och pump. Förtydligande har skett att särskilt pris gäller för 

transport av dricksvatten. 

Tekniska nämnden beslutade 2008-01-28, § 1, att föreslå kommunfullmäktige 

att fastställa förslag till taxa för räddningstjänstens externa arbeten 2008, 

daterad 7 januari 2008, med ändringen att punkt 2 fordon 2.1 flagglineuppsättning 

(med tillkommande körvägsersättningar) samt nedtagning av katt inom 

kommunen om det ej räknas som räddningstjänst (med tillkommande körvägsersättningar) 

tas bort. 


att fastställa föreslagen taxa för räddningstjänstens arbeten för utomstående 

att gälla fr o m 2008-04-01. 






KS § 100 

Anmälan av delegationsbeslut 

Det föreligger följande anmälningar av delegationsbeslut: 

Justering (sign) Utdragsbestyrkande 

Dnr 2007.14 015.287 

Dnr 2008.97 015.287 

Handläggare Petra Lindberg, bygg- och miljökontoret 

Beslut tiden 2007-11-01—2008-01-31 om bostadsanpassningsbidrag. 


att lägga besluten till handlingarna. 

_____



KS § 101 


Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2007 

Kommunledningskontoret har upprättat kommunstyrelsens årsbokslut. Årets 

resultat visar ett överskott på 76,8 miljoner kronor jämfört med tilldelade 

anslag, inklusive resultatöverföring och tillägganslag. Den skattefinansierade 

verksamhetens överskott uppgår till 77,3 miljoner kronor varav planeringsavdelningen 

svarar för 7,1 miljoner kronor, it-projekten för 18,5 miljoner 

kronor, Tillväxt Skellefteå för 12,7 miljoner kronor och arbetsmarknadsåtgärder 

för 16,3 miljoner kronor. 

Avvikelserna förklaras med att it-projekten inte kunnat genomföras som planerats 

och att projekten kommer att förskjutas till 2008. På planeringsavdelningen 

står en stor del av resultatet av Scharinsprojektet som inte hunnit med alla 

planerade aktiviteter under 2007. Vad gäller arbetsmarknadsavdelningen så 

beror det stora överskottet på stor osäkerhet kring arbetsmarknadsfrågor efter 

regeringsskiftet och att många planerade aktiviteter inte har kommit igång fullt 

ut. 

Affärsverksamheten Skogen redovisar ett resultat i nivå med sitt resultatkrav på 

3,5 miljoner kronor och Elförsörjningen redovisar ett underskott på 

-0,5 miljoner kronor jämfört med sitt resultatkrav. 

Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader uppgår till 213 miljoner 

kronor, vilket är en ökning med 32 miljoner kronor jämfört med föregående år. 

Ökningen kan förklaras med löneökningar, kostnadsökningar och stora kostnader 

inom Scharinsprojektet och stora och dyra rivningar inom verksamheten 

saneringsfastigheter. 

Investeringsverksamheten visar ett överskott på 14,0 miljoner kronor i förhållande 

till budget på 36,4 miljoner kronor. Överskottet beror på att Elförsörjningen 

endast nyttjat 8,7 miljoner kronor av sin budget på 23,3 miljoner kronor. 


att godkänna verksamhetsberättelsen 

att notera föreslagen resultatöverföring. 



_____ 




KS § 102 


Finansrapport per 2007-12-31 

Kommunledningskontoret har upprättat finansrapport för kommunkoncernen 

per 2007-12-31. 


att kommunstyrelsen godkänner rapporten. 



_____ 




KS § 103 


Överföring av anslag från barn- och grundskolenämnden till 

fastighetsnämnden för kontorsvaktmästartjänst 40/40 

Inom skol- och kulturkontoret finns en kontorsvaktmästare som bistår 

skolor/förskolor med internpost/post m m. Inom fastighetskontoret finns en 

enhet med samma typ av verksamhet för förvaltningar och verksamheter inom 

och utanför Stadshuset med internpost/post m m. 

För att lättare kunna samordna personalresurser och få en enklare planering av 

verksamheten föreslås att barn- och grundskolenämndens kontorsvaktmästare 

övergår till fastighetskontoret fr o m 2008-01-01. 

Barn- och grundskolenämnden beslutade 2007-11-28, § 171, 

att godkänna förslaget till övergång av kontorsvaktmästarverksamheten till 

fastighetskontoret fr o m 2008-01-01 

att föreslå kommunfullmäktige att anslag överförs med 379 000 kronor till 

fastighetsnämnden från barn- och grundskolenämnden fr o m 2008-01-01. 


att överföra 379 000 kronor i 2008 års budget från barn- och grundskolenämnden 

till fastighetsnämnden. 






KS § 104 


Expansionsutrymme för Skellefteå Hamn 

Kommunledningskontoret anför att handelshamnen i Skelleftehamn behöver 

utökade ytor för sin nuvarande verksamhet. Ett arbete pågår för att ta fram ny 

fördjupad översiktsplan för Skelleftehamn. Huvudsyftet med planen är att möjliggöra 

en expansion av hamnområdet. I första hand ska uppställnings- och 

lagerytor skapas i den västra delen av hamnen. En expansion åt väster kan bara 

ske i begränsad omfattning. För att klara en större utökning måste områden öster 

om den nuvarande hamnen tas i anspråk. 

Om godsterminalen för järnvägstrafik får en permanent lokalisering till hamnområdet 

behövs ytterligare ytor. Behoven av nya ytor blir särskilt påtagliga om 

Norrbotniabanan byggs ut. 

Området öster om handelshamnen ingår i industriområdet för Rönnskärsverken. 

Boliden Mineral AB bedömer att man inte kommer att behöva denna mark för 

sin verksamhet. Samtidigt har Boliden Mineral ett stort behov av att stärka sin 

energiförsörjning. 

Företaget är delägare i basindustrins vindkraftsbolag VindIN AB. De 

representerar ett stort intresse för grön el och särskilt vindkraft. Företagen 

önskar få till stånd en etablering av vindkraftverk på den närbelägna Näsudden. 

Förslaget är därför att en avsiktsförklaring upprättas som innebär att kommunen 

ges möjlighet att undersöka och planera för en utökning av hamnområdet inom 

Boliden Minerals fastighet. 

Samtidigt ska VindIN ges möjlighet att undersöka och med kommunens stöd 

planera för etablering av vindkraft på kommunens mark på Näsudden. Genomförandet 

förutsätter att en ny fördjupad översiktsplan beslutas. Vidare att nya 

detaljplaner upprättas och att nödvändiga överenskommelser och tillstånd 

beviljas. Uppförandet av vindkraft på Näsudden kommer troligen att medföra 

miljöstörningar för fritidsbebyggelsen på kommunens fastighet, Skelleftehamn 

2:7. För att begränsa störningarna bör fritidshusen helt eller delvis lösas in 

av kommunen. Störningar för fritidsbebyggelsen kan också aktualiseras av fortsatta 

industrietableringar på Näsudden. 





att träffa avtal om avsiktsförklaring med Boliden Mineral och VindIN AB 

rörande undersökningar och fortsatt planering för utvidgning av handelshamnen 

och etablering av vindkraft på Näsudden 

att inleda diskussioner med arrendatorerna på Näsudden, Skelleftehamn 2:7, 

om förvärv av deras fritidshus. 

Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh att 

kommunstyrelsen ska besluta: 

att fortsätta planeringen för utvidgning av handelshamnen 

att återremittera ärendet i den del som rör etablering av vindkraft på 

Näsudden med uppdrag att: 

1. Undersöka alternativ placering av föreslagen vindkraftspark 

2. Undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för 

fritidshusbebyggelsen och småbåtshamnen på Näsudden, med syfte att 

erbjuda fritidshusägarna att friköpa sina tomter. 

Sedan överläggningen avslutats ställer ordföranden proposition på 

arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande och finner att 

kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. 


”Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja, den som stöder Håkan Lindhs 

yrkande röstar nej”. 


Johansson, Anders Hård, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, 

Jens Wikström, Ann Åström och Bert Öhlund) och 5 nej-röster (Heléna Lindahl, 

Håkan Lindh, Bo Nilsson, Maria Wiksten och Lars Åhman). 



_____ 




KS § 105 


Anslag för arbete med gemensam värdegrund 

I kommunkoncernens styrkort för 2008 finns Gemensam värdegrund som en 

nyckelfaktor under medarbetarperspektivet. Under samma perspektiv finns 

också målet Gemensam värdegrund implementerad. Utifrån detta har ett utvecklingsarbete 

för en gemensam värdegrund för kommunen pågått under hösten 

2007 och början av 2008. Förvaltningschefsgruppen är ledningsgrupp för 

arbetet. Ett förslag till värdegrund har utarbetats. 

För att göra värdegrunden känd och förankrad i hela organisationen planeras en 

omfattande process under 2008 som främst inriktas på kommunens 360 chefer 

och arbetsledare. För processen anlitas stöd av konsulter. 

Processen kan kort beskrivas i följande steg: 

- Förberedelse på förvaltningarna. 

- Det nätverk av processledare som finns på förvaltningarna för mål- och 

resultatstyrningen engageras även i arbetet med den gemensamma värdegrunden. 

För detta får processledarna utbildning. 

- Förvaltningarnas ledningsgrupper engageras också i arbetet. 

- En inspirationsdag anordnas i början av hösten 2008 med den gemensamma 

värdegrunden som huvudtema. På denna dag ska så långt möjligt 

alla kommunens chefer och ledare medverka. 

- Arbetet bedrivs sedan som ledarträning i mindre grupper om cirka 

15 personer. Arbetet sker i internatform. 

- Fortsatt förankringsarbete på förvaltningsnivå. 

Kommunledningskontoret beräknar att kostnader för förankring av värdegrunden 

under 2008 – inspirationsdag, internatkostnader, utbildningsmaterial, 

konsultkostnader m m – kommer att uppgå till 2 000 000 kronor. 

Utifrån det arbete som bedrivs under 2008 kommer det fortsatta arbetet att göra 

värdegrunden känd och förankrad därefter att fortsätta under 2009 och omfatta 

samtliga kommunens anställda. 





att godkänna föreslagen process för att göra den gemensamma värdegrunden 

känd och förankrad under 2008 

att kostnaden för processen, 2 000 000 kronor, betalas ur kommunstyrelsens 

anslag för övergripande projekt i 2008 års budget 

att processen för gemensam värdegrund samordnas med införandet av kundtjänst. 


att fastställa föreslagen värdegrund. 


att godkänna föreslagen process för arbetet med den gemensamma 

värdegrunden 

att kostnaden för processen, 2 000 000 kronor, betalas ur kommunstyrelsens 

anslag för övergripande utredningar i 2008 års budget 

att processen för gemensam värdegrund samordnas med införandet av 

kundtjänst. 




KS § 106 


Förändrad organisation för kommunledningskontorets 

planeringsavdelning 

Bakgrund 

En översyn av kommunledningskontorets planeringsavdelning har genomförts. 

Konsulten Solving Bohlin & Strömberg har genomfört uppföljning och analys 

av avdelningen, bl a genom att genomföra intervjuer med såväl företrädare för 

avdelningen som företrädare för andra delar av kommunens organisation. 

Utifrån detta presenteras här förslag till förändrad organisation. I anslutning till 

förändringar inom planeringsavdelningen finns också behov av utveckling av 

kommunens planeringsprocess. 

Planeringsfrågorna har ökat i betydelse genom att frågor om utveckling av 

infrastruktur, bostäder, stadscentrum m m aktualiserats. Planeringsavdelningens 

roll och relation till kommunledningen är viktiga faktorer för att hålla samman 

planeringsfrågorna i kommunen. En viktig del av översynen har därför varit att 

skapa en förstärkt planeringsfunktion i kommunen. 

I utredningsuppdraget har också ingått att se över sekretariatets roll och samband 

med andra funktioner och även framtida hantering av myndighetsfrågor. 

Skogsfunktionen, som tillhört planeringsavdelningen, övergår i början av 2008 

till Skellefteå Kraft AB. Under 2007 övergick kommunens informationsenhet 

från planeringsavdelningen till kommunledningskontorets avdelning för medborgarservice. 

Ett mål med översynen har också varit att skapa en effektiv och tydlig ledningsfunktion 

inom planeringsavdelningen. 

Analys 

Sammanfattningsvis kan dagens planeringsavdelning ses som en ganska splittrad 

organisation med enheter som inte har så mycket direkt beröring med varandra. 

Det finns också behov att renodla och utveckla kommunens planeringsprocesser 

och rutiner. 

För att förstärka planeringsprocessen föreslås att planeringsavdelningens 

ansvarsområde renodlas till att omfatta just planeringsfrågor. Eftersom 

nuvarande bemanning för dessa frågor upplevs vara alltför låg föreslås också att 

avdelningen förstärks med en tjänst för detta område. Den tillkommande 

tjänstens innehåll m m blir en fråga för planeringsavdelningen. 




Kommunstyrelsens sekretariat utgör en egen del av avdelningen och arbetar 

enligt väl inarbetade rutiner. Införandet av ett nytt dokumenthanteringssystem 

kommer att påverka framtida arbetssätt. Med tanke på utveckling av medborgardialog 

- uppbyggnad av kundtjänst, utveckling av webb och andra kommunikationsformer 

- kan konstateras att sekretariatet har kopplingar till avdelningen för 

medborgarservice. Det blir därför naturligt att föreslå att sekretariatet fortsättningsvis 

organisatoriskt hör till medborgarservice. 

Den del av sekretariatet som utgör service till den politiska kommunledningen 

(två tjänster) bör dock finnas kvar inom planeringsavdelningen och få bredare 

arbetsuppgifter. Om dessa funktioner får en närmare koppling till planeringsfrågorna 

finns förutsättningar att de också genom detta kan bredda sin service 

gentemot medborgarna och den politiska ledningen. 

Myndighetsfunktionen bör bli kvar inom planeringsavdelningen. Valnämndens 

frågor - framförallt valledning - har ett personmässigt samband med myndighetsfrågorna. 

Med anledning av förestående pensionering finns ett behov att 

skapa en framtida lösning. En möjlig lösning är att kundtjänsten, inom 

medborgarservice, får ett ansvar för dessa frågor. 

Fortsatt arbete 

Uppföljningen visar också att det i dag finns många pågående planeringsuppdrag 

i kommunen. Bland dessa finns också stora projekt som t ex planeringen 

för Norrbotniabanan och utvecklingen av stadskärnan. Även andra faktorer i 

omvärlden - t ex regionfrågan - kan förväntas ha påverkan på kommunens 

planeringsprocess. Att ärenden drar ut på tiden kan till stor del förklaras med 

brist på personella resurser hos både bygg- och miljökontoret och planeringsavdelningen. 

Det finns också i dag rekryteringssvårigheter när det gäller den typ 

av kompetens som behövs. Utöver detta finns det dock också anledning att följa 

upp och utveckla kommunens planeringsprocess. 

Denna fråga - utveckling av planeringsprocessen, även frågor om kompetensförsörjning 

m m - kommer att bli föremål för fortsatt utvecklingsarbete och i 

detta kommer såväl planeringsavdelningen som bygg- och miljökontoret och 

andra aktörer att engageras. 


att planeringsavdelningens ansvarsområde renodlas till i första hand 

planeringsfrågor, markfrågor, myndighetsfrågor och service till den 

politiska kommunledningen 

att planeringsavdelningen förstärks med en tjänst samt 




att sekretariatet, med undantag för service till den politiska kommunledningen, 

fortsättningsvis organisatoriskt tillhör avdelningen för medborgarservice. 



_____ 




KS § 107 


Motion om att kommunen blir medlem i Sveriges 

ekokommuner (1/08) 

Kommunfullmäktigeledamoten Christina Björck anför i motion 2008-01-10 

följande: 

”Sveriges ekokommuner är en ideell organisation för kommuner som vill främja 

utvecklingen för ett mer hållbart samhälle. För närvarande är 70 kommuner i 

Sverige medlemmar häribland Robertsfors och Sorsele. 

Eftersom ett hållbart samhälle är avgörande för både oss men främst för våra 

barn och barnbarns framtid föreslår jag att Skellefteå kommun ska ansöka om 

medlemskap i Sveriges ekokommuner.” 

Kommunledningskontoret anför följande: 

”Sveriges ekokommuner är en ideell och frivillig förening som bildades 1995. 

Föreningens målsättning är att alla landets kommuner ska bli medlemmar. Målsättningen 

ska nås genom utbyte av erfarenheter mellan kommunerna men även 

genom ett intranät, gemensamma möten och utbildningar. Sedan Ludvika blev 

medlem i slutet av 2007 är nu antalet medlemmar 71. Många av medlemmarna 

finns i södra Sverige. 

Föreningens styrelse består av nio politiker från olika partier och väljs vid årsmötet. 

Styrelsen har stöd av en kanslifunktion och är lokaliserad till ordförandens 

hemkommun (för närvarande Helsingborg). Varje ekokommun har en 

politiker och tjänsteman som kontaktpersoner. 

I föreningens stadgar framgår att det övergripande målet är att kommuner ska 

nå en hållbar utveckling och att det är viktigt att alla kommuner har gemensamma 

strategiska frågor och mål för att nå denna vision. Verktyg för att nå 

detta uthålliga samhälle är systemvillkor, gröna nyckeltal samt miljökommunikation. 

Systemvillkoren är framtagna i ett samarbete mellan Chalmers 

Tekniska högskola och forskare och definierar kretsloppsprincipen som nödvändig 

i ett uthålligt samhälle. 

Systemvillkoren innebär i korthet att i ett hållbart samhälle ska naturen inte 

utsättas för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden eller 

samhällets produktion. Inte heller ska systematisk undanträngning genom över- 




uttag eller manipulation förekomma. I ett hållbart samhälle tillgodoses mänskliga 

behov överallt. 

Gröna nyckeltal, 12 st, har använts inom föreningen sedan 2002. Nyckeltalen 

ska följa arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling och är uppdelade inom dels 

kommunen som geografiskt område och dels som organisation. Kommunerna 

ska varje år rapportera till föreningen om hur arbetet med de gröna nyckeltalen 

ligger till. 

Sveriges ekokommuner bedriver även tillsammans med nätverket Klimatkommunerna 

ett miljökommunikationsprojekt, delvis finansierat av Miljömålsrådet. 

Syftet med projektet är att höja kompetensen hos ansvariga tjänstemän att 

kommunicera miljöfrågor till den lokala nivån och på så sätt höja intresset för 

miljömålsarbetet i kommunerna. 

Avgiften för medlemskapet fastläggs varje år på årsmötet och för närvarande 

ligger den fasta avgiften på 3 000 kronor och den rörliga avgiften på 20 öre per 

kommuninvånare. Avgiften kan maximalt bli 150 000 kronor. Skellefteå kommun 

med cirka 72 000 invånare skulle vid ett medlemskap få en avgift på cirka 

17 000 kronor. Varje medlemskommun står också för arvode och ersättning till 

sina förtroendevalda och tjänstemän. 

För medlemskap i Sveriges ekokommuner erfordras att kommunfullmäktige 

eller kommunstyrelsen beslutar att ansöka om medlemskap. Kommunen ska 

även ha antagit ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande 

mål för sina verksamheter i enlighet med Agenda 21. De fyra systemvillkoren 

ska också beaktas i alla kommunala beslut. 

Som nämns ovan återfinns många av de 71 kommunerna i Syd- och Mellansverige 

och många av medlemmarna är mindre kommuner. I Västerbottens län 

är – som motionären nämner – Robertsfors och Sorsele kommuner medlemmar. 

Andra medlemmar är t ex Luleå, Örnsköldsvik och Sundsvall. 

Kommunledningskontoret bedömer att det kan finnas fördelar med ett medlemskap 

i Sveriges ekokommuner. Samverkan och erfarenhetsutbyte med andra 

kommuner bör kunna vara ett stöd för arbetet för ett hållbart samhälle. En fördel 

är också att jämförelser med andra kommuner blir möjliga. Samtidigt finns 

också andra möjligheter till jämförelser, t ex genom Sveriges kommuner och 

landsting. 

Kommunfullmäktige i Skellefteå kommun har 2006-01-24, § 12, antagit ett 

miljömålsprogram för kommunen och nu pågår ett arbete med att ta fram förslag 

till hur miljömålen ska följas upp. 




Inför ett beslut om ansökan om medlemskap i Sveriges ekokommuner bör en 

utredning genomföras. Utredningen bör omfatta konsekvenserna av de 

systemvillkor som följer av ett medlemskap.” 


att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda konsekvenser av ett medlemskap i 

Sveriges ekokommuner 

att motionen för närvarande inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 


att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningar för ett medlemskap i 

Sveriges ekokommuner 

att motionen för närvarande inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. 




KS § 108 


Avtal för intraprenaden Älvy 

Kommunstyrelsen beslutade 2004-06-23, § 241, att Restaurang Älvy och de två 

caféer som finns på Campusområdet skulle drivas som intraprenad med skol- 

och kulturkontorets måltidsenhet som huvudman. Avtalsperioden bestämdes till 

2005-03-01––2008-03-01. 

Intraprenaden har under år 2007 vänt det negativa resultatet från tidigare år och 

ser ut att för år 2007 ge ett litet överskott. Utvärdering av verksamheten visar att 

Älvy har ett gott rykte och många kunder. 

Personalen på intraprenaden önskar fortsätta under ytterligare en treårsperiod. 

Skol- och kulturkontoret föreslår att barn- och grundskolenämnden tecknar ett 

nytt avtal med intraprenaden. 

I bilaga 1-3 redovisas intraprenadavtalet, avtalet med Tillväxt Skellefteå/ 

Campus-utveckling samt avtalet med gymnasiekontoret. 

Barn- och grundskolenämnden beslutade 2007-12-19, § 185, 

att teckna avtal med intraprenaden för en ny treårsperiod 

att hos kommunstyrelsen begära godkännande av det nya avtalet för perioden 

2008-03-02—2011-03-01. 


att kommunstyrelsen godkänner intraprenadavtalet. 



_____ 




KS § 109 


Deltagande i skogsgödslingsprojekt, tekniska nämnden 

Bakgrund 

Vid tekniska kontorets anläggningar vid Tuvan bildas olika typer av slam. Från 

avloppsreningsverket ett avloppsslam och från biogasanläggningen ett avfallsslam. 

Dessa olika slam rötas och avvattnas i separata linjer, och beroende på slutanvändning 

kan man välja att torka det avvattnade slammet eller ej. Även torkningen 

kan ske kampanjvis utan blandning av de olika slamsorterna. 

I dagsläget används producerat slam enligt ovan i första hand till sluttäckning av 

gruvområden; ett avtal finns med Boliden Mineral. En viss del av det rötade och 

avvattnade avloppsslammet har använts till sluttäckningsförsök på Degermyrans 

avfallsanläggning. I detta fall har avloppsslammet blandats med bioaska från 

Hedensbyns kraftvärmeverk. Försöken har haft ett bra utfall och ökat kunskapen 

både ur teknisk och ekonomisk synvinkel. 

I tekniska kontorets strävan att arbeta på ett miljöriktigt sätt är skogsgödsling 

med hjälp av avloppsslam och avfallsslam ett viktigt steg. 

Kommunen, genom Skellefteå Kraft AB, är en stor skogsägare vilket möjliggör 

bra möjligheter att finna lämpliga skogsområden för gödsling. Genom Skellefteå 

Kraft AB kan även bioaska i kombination med slam användas vid gödslingsförsöken. 

Planerat skogsgödslingsförsök 

Planerat skogsgödslingsförsök leds av professor Kenneth Sahlén vid Statens 

lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Sahlén har i projektbeskrivning ”Skogsgödsling 

med torkat organiskt slam i praktisk skala” närmare presenterat 

upplägg och förväntade resultat. 

Skogsgödslingsprojektet avser fler deltagare än bara Skellefteå kommun, 

tekniska kontoret och Skellefteå Kraft AB. Kommunala bolag som Umeva, 

MittSverige Vatten samt SYVAB, Stockholm, är intresserade att deltaga i 

projektet. På motsvarande sätt finns även intresse från Finland att deltaga. 

I Sverige avses gödslingen utföras med pellets av rötat avloppsslam från 

UMEVA och Skellefteå kommun samt slamgranuler från SYVAB. Dessutom 




kommer pellets av rötat matavfall m m från biogasanläggningen i Skellefteå att 

användas. 

Kortfattat kan sägas att projektet avses bedrivas under perioden 2008–2010. För 

Skellefteås del gödslas preliminärt cirka 60 ha årligen under 2009–2010 i kommunens 

skogar, i bestånd med olika ålder och trädslag. Uppföljningar i fält görs 

kontinuerligt under projektperioden. 

Projektet är avsett att medfinansieras av EU via Bothnia Atlantica medel. Medfinansieringen 

uppgår till 50 % av verifierade kostnader. Sahlén avser lämna in 

ansökan om EU-medel under första veckan i mars med beslut i april. 

Kostnader och finansiering 

För tekniska kontorets del uppgår projektkostnaderna till: 

2008–2010 

Projektledning samt fältarbete m m 300 000 kronor 

Kenneth Sahlén m fl SLU Umeå 

Torkkostnader 900 000 kronor 

Transport- och hanteringskostnader, 

säckemballage m m 400 000 kronor 

1 600 000 kronor 

I dag transporteras rötat avvattnat slam till olika mottagningsplatser bestämda av 

Boliden Mineral. För tekniska kontoret bedöms kostnaderna via ett skogsgödslingsprojekt 

enligt ovan inte överstiga dagens alternativa hantering. 

Skogsgödslingsprojektet är således kostnadsneutralt, med täckning i driftbudget. 

På motsvarande sätt står Skellefteå Kraft AB för motsvarande del i projektledning 

m m samt kostnader tillhörande den praktiska spridningen i skogen. 

Tekniska kontorets deltagande i projektet regleras via särskilt avtal. 

Tekniska nämnden beslutade 2008-02-25, § 43, 

att godkänna tekniska kontorets medverkan i skogsgödslingsprojekt i principutformning 

enligt ovan beskrivning, och med kostnader som inryms i ordinarie 

driftbudget, under åren 2008–2010 

att eventuella kostnadsavvikelser får hanteras inom ramen för gällande 

delegationsgränser 

att informera kommunstyrelsen om ansökan. 


att kommunstyrelsen godkänner att tekniska nämnden deltar i projektet. 




Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Lars Åhman att 

kommunstyrelsen inte ska godkänna att tekniska nämnden deltar i projektet. 


arbetsutskottets förslag och Lars Åhmans yrkande och finner att 



att godkänna att tekniska nämnden deltar i projektet. 

Lars Åhman och Håkan Lindh reserverar sig mot beslutet med följande 

motivering: 

”Vi reserverar oss mot majoritetens beslut att godkänna att tekniska nämnden 

deltar i projektet av följande skäl: 

Alltför mycket kemikalier och andra föroreningar som finns i avloppsslam och 

avfallsslam återfinns i odlad gröda och andra livsmedel. Naturvårdsverket anger 

i en rapport (3260) bl a att EPA (det amerikanska naturvårdsverket) efter 

åtskilliga studier säger att `många organiska ämnen verkligen tas upp av växter 

från jord- och skogsmark.´ 

Några av transportvägarna för kemikalier och andra föroreningar är: 

• Allt slam i Sverige har mycket höga halter av kadmium, jämfört med t ex 

den vanligaste konstgödseln NPK. 

• Intag av slamgifter hos betande djur som t ex älg, rådjur och hare. 

Naturvårdsverket skriver i nämnda rapport: `Ett stort antal 

undersökningar pekar på att den slammängd som medföljer vid bete på 

slamgödslad mark (slammet ej nedplöjt) är en mycket viktig väg för 

spridning av organiska ämnen till djur och människor (WHO 1985).´ 

• Upptag genom rötter av ämnen som t ex bensapyren, 

pentaklornitrobensen och hexaklorbensen. 

• Nedfall på bladytor. Vissa utpräglade miljögifter som PCB, bromerade 

flamskydds-medel m fl kan avdunsta från slambehandlad mark och sätta 

sig på växternas vaxartade ytskikt. 

Av dessa skäl kan vi inte godta att slam sprids på odlingar av skog, där det 

växer svamp och bär som plockas och lever vilt som jagas. I Tekniska 

nämndens redovisning hänvisas bara till tungmetaller, och inte alla de 

kemikalier som människor använder och som genom slammet riskerar att nå ut i 

kretsloppet. 




Vi finner vidare att försöket strider mot arbetet att Skellefteå blir medlem i 

Sveriges ekokommuner, där det bl a sägs att i ett hållbart samhälle ska naturen 

inte utsättas för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 

eller samhällets produktion. 

Vi står därför fast vid vårt yrkande om att inte godkänna att tekniska nämnden 

deltar i projektet.” 

_____ 




KS § 110 


Om- och tillbyggnad av Ursviksskolan, kostnadsfördyring, 

fastighetsnämnden 

Projektering av om- och tillbyggnad av Inre Ursvikens skola är i sitt slutskede. 

En kalkyl har gjorts på de handlingar som nu projekteras. Kalkylen visar en 

beräknad totalkostnad på 46 miljoner kronor. Investeringsramen för projektet 

uppgår till 33 miljoner kronor. 

Fastighetsnämnden beslutade 2008-02-13, § 32, att överlämna ärendet om 

fortsatt hantering av om- och tillbyggnad av Inre Ursvikens skola till 

kommunstyrelsen. 


att godkänna en ny kostnadsram om 46 000 000 kronor 

att anvisa 13 000 000 kronor att täckas i 2009 års budget 

att uppdra åt fastighetsnämnden att vidta åtgärder för att minska byggnadskostnaden. 






KS § 111 


Ansvar för teknisk utrustning för Nordanå kulturcentrum 

och Anderstorpssalen samt anpassning av lås och larm vid 

Nordanå kulturcentrum, fastighetsnämnden 

Kommunfullmäktige uppdrog 2005-02-22, § 49, åt fastighetsnämnden att 

tillsammans med kulturnämnden och gymnasienämnden utreda hur ansvaret för 

teknisk utrustning vid Nordanå kulturcentrum och Anderstorpssalen ska fördelas 

samt se över lås- och larmsystem vid Nordanå kulturcentrum så att det anpassas 

för uthyrning. 

Fastighetskontoret anför följande: 

”Ansvar för teknisk utrustning 

Eftersom kulturkontoret har teknikorganisationen för att sköta den tekniska 

utrustningen vid Nordanå kulturcentrum och Anderstorpssalen har de tre 

berörda förvaltningarna funnit att det är enklast att kulturkontoret ansvarar för 

skötseln av utrustningen. Fastighetsnämnden bör därför överlåta den tekniska 

utrustningen enligt upprättade inventarielistor till kulturnämnden. 

Anpassning av lås- och larmsystem vid Nordanå kulturcentrum 

Fastighetskontoret har inte prioriterat att Nordanå kulturcentrum anpassas för 

uthyrning när det har handlagt uppgradering av lås- och larmsystem. Orsaken 

till det är att hela området bör beaktas för att skapa en effektiv och rationell 

helhetslösning vad gäller lås och larm. Detta kommer att innebära en så stor 

kostnad att de pengarna bör äskas i 2009 års investeringsbudget.” 

Fastighetsnämnden beslutade 2008-02-13, § 28, 

att överlåta den tekniska utrustningen för ljud och ljus vid Nordanå kulturcentrum 

och Anderstorpssalen till kulturnämnden 

att delge kommunfullmäktige redovisningen 

att medel äskas i 2009 års investeringsbudget för översyn och installation av 

lås och larm vid Nordanå kulturcentrum. 


att godkänna att fastighetsnämnden övertar ansvaret för teknisk utrustning för 

Nordanå kulturcentrum och Anderstorpssalen. 





att godkänna att fastighetsnämnden överför ansvaret för teknisk utrustning för 

Nordanå kulturcentrum och Anderstorpssalen till kulturnämnden. 




KS § 112 

AU § 156 Dnr 2007.251 036.271 

Anpassning av lokaler i kvarteret Hjorten för Apoteket, 

kostnadsfördyring, fastighetsnämnden 

Fastighetskontoret anför att hyresavtal har tecknats med Apoteket AB om att 

Apoteket flyttar från lokalerna i Stadshuset till Hjorten. Tillväxtkontorets 

lokaler i Hjorten byggs om och anpassas för Apoteket. I budget för projektet 

finns 5 miljoner kronor. På grund av utökningar och förändringar behövs 

ytterligare 2,5 miljoner kronor för att finansiera projektet. 

Fastighetsnämnden beslutade 2008-02-13, § 25, att hos kommunstyrelsen 

begära finansiering av ytterligare 2,5 miljoner kronor till anpassning av lokaler i 

kvarteret Hjorten för Apoteket. 


att godkänna att arbetena fullföljs 

att eventuellt överskridande regleras i bokslutet. 



_____ 




KS § 113 


Ombyggnad av restaurangköket i Stadshuset, kostnadsfördyring, 


Fastighetskontoret anför att restaurangens kök i Stadshuset är planerad för 

ombyggnad, en smärre utbyggnad samt en modernisering för att få bra 

funktioner. I budget 2007 erhölls för projektet 5,2 miljoner kronor. På grund av 

utökningar och förändringar behövs ytterligare 3,5 miljoner kronor för att 

finansiera projektet. Bland annat måste ett nytt aggregatrum byggas på taket och 

kanalisation dras genom hela Stadshuset. 

Fastighetsnämnden beslutade 2008-02-13, § 24, att hos kommunstyrelsen 

begära finansiering av ytterligare 3,5 miljoner kronor till ombyggnad av 

restaurangkök i Stadshuset. 


att godkänna att arbetena fullföljs 

att eventuellt överskridande regleras i bokslutet. 



_____ 




KS § 114 


Reaförlust vid försäljning av Centrumhuset i Jörn, 


Kommunstyrelsen beslutade 2004-11-09, § 331, om försäljning av Centrumhuset 

i Jörn. 

Försäljningen inbringar 750 000 kronor. En kostnad på cirka 250 000 kronor 

uppstår i samband med försäljning på grund av fördelning av fjärrvärme till 

busstationen och demografiska databasen. 

Återstående restvärde på planerad avskrivning är 2 382 000 kronor och nettointäkten 

är 500 000 kronor. Reaförlusten vid försäljningen blir då 1 882 000 

kronor. 


att föreslå att kommunstyrelsen finansierar reaförlusten på 1 882 000 kronor 

gällande Centrumhuset i Jörn. 


att kostnaden, 1 882 000 kronor, täcks i bokslutet 2008. 






KS § 115 


Försäljning alternativt rivning av skolan i Uttersjöbäcken, 


Fastighetskontoret äger skolan i Uttersjöbäcken (Uttersjön 11:1). 

Skol- och kulturkontoret kommer att avsluta sin verksamhet inför hösten 2008. 

Fastighetskontoret gör bedömningen att fastigheten inte är strategisk i en långsiktig 

planering och föreslår att fastigheten säljs. Om det inte är möjligt bör 

skolan rivas. 

Restvärde i planerad avskrivning är 190 000 kronor. 

Driftkostnaden är cirka 425 000 kronor. 

Rivningskostnaden är cirka 700 000 kronor. 


att föreslå kommunstyrelsen att ge fastighetskontoret i uppdrag att sälja ovannämnda 

fastighet 

att föreslå kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens ordförande i uppdrag 

att underteckna försäljningen 

att föreslå kommunstyrelsen att om det inte är möjligt att försälja fastigheten 

ge fastighetskontoret i uppdrag att riva skolan. 


att uppdra åt fastighetsnämnden att i första hand sälja fastigheten 

att i andra hand får nämnden låta riva byggnaden 

att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande underteckna eventuell försäljning. 



_____ 




KS § 116 

AU § 169 Dnr 2007.681 002.650 

Budget för Museum Anna Nordlander 2008 

Museum Anna Nordlander har som uppdrag med sin verksamhet att vara en 

mötesplats där samtidskonst och genusfrågor står i centrum och via kulturmöten 

förmedla kunskap. Museum Anna Nordlander verkar för att sprida kunskap om 

och i samtidskonst och genus samt att aktivt arbeta för att stärka konstnärers 

villkor. 

Kulturnämnden beslutade 2007-09-11, § 105, 

att föreslå kommunfullmäktige att bilda Museum Anna Nordlander AB som 

dotterbolag till Skellefteå Museum 

att godkänna förslaget till bolagsordning. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2007-10-09, § 698, att remittera 

ärendet till Skellefteå museum AB. 

Styrelsen för Skellefteå museum beslutade 2007-11-26 att uttala 

att den föreslagna lösningen med dotterbolag där administration och arbetsgivaransvar 

ligger kvar på kulturförvaltningen inte är någon fördel för 

någon part 

att Museum Anna Nordlander med fördel skulle kunna vara en självständig 

avdelning i Skellefteå museum. 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-01-08, § 35, 

att förlänga projektet Museum Anna Nordlander till 2008-08-01 

att kommunledningskontoret får i uppdrag att i samråd med Västerbottens 

läns landsting upprätta förslag till förändrade ägardirektiv och förändrad 

bolagsordning för Skellefteå Museum AB 

att kommunledningskontoret får i uppdrag att i samråd med Västerbottens 

läns landsting presentera förslag till organisation och budget för Museum 

Anna Nordlander 




att uppdra åt kulturnämnden lämna förslag till budget för projektet fram till 

2008-08-01. 

Kulturnämnden har 2008-02-12, § 16, godkänt en budget för Museum Anna 

Nordlander för tiden till 2008-07-31 där kommunens kostnadsandel uppgår till 

624 167 kronor. 


att godkänna budgeten 

att notera att i kulturnämndens anslag finns utrymme för verksamheten. 



_____ 




KS § 117 


Planeringsförutsättningar inför budget 2009 och plan 

2010-2011 

Budgetberedningen har upprättat förslag till planeringsförutsättningar bestående 

av planeringsramar, finansiella mål samt koncernens styrkort för 2009 som 

underlag för budget 2009 och plan 2010–2011. 


att fastställa budgetberedningens förslag till planeringsförutsättningar 

bestående av planeringsramar, finansiella mål samt koncernens styrkort för 

2009 som underlag för budget 2009 och plan 2010–2011. 

Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen görs vissa redaktionella ändringar. I 

övrigt behandlas yrkanden och förslag enligt följande. 

Styrkort 

Hans-Eric Wallin yrkar att målet ”Minst topp 80 i näringslivsklimat” under 

styrkortets medborgare/kund-perspektiv stryks. 

Ordföranden ställer proposition på bifall till eller avslag på yrkandet och finner 

att kommunstyrelsen beslutat avslå yrkandet. 




Johansson, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, Bo Nilsson, Sonja Persson, Torvald 

Stefansson, Maria Wiksten, Jens Wikström, Lars Åhman, Ann Åström och Bert 

Öhlund) och 2 nej-röster (Agneta Hansson och Hans-Eric Wallin). 

Hans-Eric Wallin yrkar att målet ”Attraktiv barn- och ungdomsmiljö” under 

styrkortets medborgare/kund-perspektiv ersätts av målet ”FN:s barnkonvention 

efterlevs”. 









Johansson, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Jens Wikström, Ann Åström och 

Bert Öhlund) och 7 nej-röster (Agneta Hansson, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, 

Bo Nilsson, Hans-Eric Wallin, Maria Wiksten och Lars Åhman). 

Bo Nilsson yrkar att det under styrkortets utveckling/tillväxtperspektiv tillförs 

en ny nyckelfaktor, ”Mångfald i den kommunala verksamheten”, med ett 

tillhörande mål om att andelen kommunal verksamhet i alternativ drift ska öka 

med 5 % per år. 






Johansson, Agneta Hansson, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Hans-Eric 

Wallin, Jens Wikström, Ann Åström och Bert Öhlund) och 5 nej-röster (Heléna 

Lindahl, Håkan Lindh, Bo Nilsson, Maria Wiksten och Lars Åhman). 

Bo Nilsson yrkar att målet ”Minst 300 nystartade företag” tillförs under 

styrkortets utvecklings/tillväxt-perspektiv. 








Lindahl, Håkan Lindh, Bo Nilsson, Maria Wiksten och Lars Åhman). 

Heléna Lindahl yrkar att styrkortets vision formuleras ”Skellefteå – en 

dynamisk tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i”. 

Harriet Classon yrkar att visionen formuleras ”Skellefteå – en framsynt 

tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i”. 




Ordföranden ställer proposition på Heléna Lindahls och Harriet Classon 

yrkanden och finner att kommunstyrelsen bifallit Harriet Classons yrkande. 

Heléna Lindahl och Maria Wiksten reserverar sig till förmån för Heléna 

Lindahls yrkande beträffande vision. 

Heléna Lindahl yrkar att det under styrkortets utvecklings/tillväxt-perspektiv 

tillförs ett mål: ”Minska den totala arbetslösheten hos utlandsfödda med minst 

1 %-enhet”. 


att kommunstyrelsen beslutat bifalla yrkandet. 

Finansiella mål 

Hans-Eric Wallin yrkar att skattesatsen höjs med 0,50 kronor. 







Stefansson, Maria Wiksten, Jens Wikström, Lars Åhman, Ann Åström och Bert 

Öhlund) och 2 nej-röster (Agneta Hansson och Hans-Eric Wallin). 

Planeringsramar 

Håkan Lindh yrkar att planeringsramarna för 2009 justeras enligt följande: 

Grundskolan +15 miljoner kronor 

Gymnasieskolan +5 miljoner kronor 

Kommunstyrelsens ram -5 miljoner kronor 

Anslag till kommunstyrelsens förfogande -10 miljoner kronor 











Lindahl, Håkan Lindh, Maria Wiksten och Lars Åhman). Bo Nilsson avstår från 

att rösta. 


att fastställa budgetberedningens förslag till planeringsförutsättningar 

bestående av planeringsramar, finansiella mål samt koncernens styrkort för 

2009 som underlag för budet 2009 och plan 2010 – 2011 

att visionen i koncernens styrkort formuleras ”Skellefteå – en framsynt 

tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i” 

att målet ”Minska den totala arbetslösheten bland utlandsfödda med minst 

1 %-enhet” tillförs under styrkortets utvecklings-/tillväxtperspektiv. 




KS § 118 


Taxa för uthyrning av caféet på Nordanå, kulturnämnden 

Kulturnämnden beslutade 2007-06-12, § 78, om årsbudget 2008 och plan för 

2009–2012. I den ingick taxor och avgifter för året 2008. 

Från och med mars kommer caféet att finnas tillgängligt. Förfrågningar har 

börjat komma om kostnad för hyra av caféet och förslaget som arbetats fram är 

att taxan ska vara 100 kronor/timme. Caféet ska vid uthyrning inte stängas helt 

utan möten i caféet bör vara öppna och där övriga gäster kan ta del av vad som 

förmedlas. Vid förtäring i samband med bokning av caféet ska caféverksamheten 

stå för utbudet. Bokning av caféet föreslås skötas av receptionen på 

Nordanå. Detta ur både personal- och inköpsperspektiv. 

Kulturnämnden beslutade 2008-02-12, § 26, 

att bokning av caféet sker i samarbete med receptionen 

att taxan som ska utgå är 100 kronor per timme 

att föreslå kommunfullmäktige att få komplettera taxor och avgifter för 2008 

med cafélokalen. 


att fastställa taxan att gälla fr o m 2008-04-01. 






KS § 119 


Anslag för flyttning av fritidsgården Mingos, Lövånger, 


Fastighetsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige 2004-11-16, § 183, 

att utreda Lövångersskolans lokaler, kommundelsbibliotek och fritidsgård. 

Fastighetskontoret redovisar följande: 

”Lövångersskolan 

Lövångersskolan är i dag en skola från förskoleklass till år 9. Den har i dagsläget 

169 elever. Det har funnits förslag på hur man ska öka lokalutnyttjandet på 

Lövångersskolan genom att bland annat flytta in fritidsgården Mingos eller att 

flytta in kommundelsbiblioteket. Alla förslag har ej varit genomförbara på 

grund av platsbrist. Nu genomförs och planeras en ombyggnad i skolan för att 

kunna rymma eleverna från Uttersjöbäckens skola som avvecklas hösten 2008. 

Det innebär att det tillkommer 25 elever. Förskolan kommer att inrymmas i 

gamla sjukhemmet. Eleverna från år 1 till år 6 kommer att inrymmas i skolan. 

Lövångersskolans befintliga förskoleklass och upp till år 3 kommer att vara kvar 

i nuvarande lågstadiebyggnad. År 4 till år 6 flyttar från nuvarande lågstadiebyggnad 

till högstadiebyggnaden. Kostnaden för dessa ombyggnader är beräknat 

till 5 miljoner kronor och inryms i anslaget för blandade skolinvesteringar. 

Kommundelsbibliotek och fritidsgård 

I byggnaden som inrymmer badhus, gymnastiksal och Folkets hus återfinns 

även kommundelsbiblioteket och biblioteket kommer fortsättningsvis att vara 

beläget i samma lokal. 

Fritidsgården Mingos har i dag lokaler i en äldre fastighet. Denna lokal är i 

behov av underhåll, arbetsmiljöanpassningar och åtgärder för tillgänglighet. 

Kostnaden uppskattas till cirka 3,5 miljoner kronor. Fastighetskontoret gör 

bedömning att om man kan flytta fritidsgården så är fastigheten inte strategisk i 

en långsiktig planering och kan avyttras. Fastighetskontoret har tillsammans 

med fritidskontoret sett över en lösning som skulle innebära flytt till byggnaden 

som inrymmer badhus, gymnastiksal, bibliotek och Folkets hus. Utifrån projekterad 

ombyggnad inkom anbud som uppgick till cirka 4,5 miljoner kronor. Tillsammans 

har sedan fastighetskontoret och fritidskontoret försökt finna en lösning 

för att rymmas inom tilldelad ram. 

Nu ligger kalkylen på 3,2 miljoner kronor och kvarstående budget är 

1,8 miljoner kronor. Det innebär att finansiering på 1,4 miljoner kronor fattas. 




I ombyggnadskostnaden på 3,2 miljoner kronor ingår det en anpassning för att 

kunna inrymma fritidsgården.” 


att från kommunstyrelsen begära 1 400 000 kronor för att finansiera anpassningar 

för flytt av fritidsgården Mingos. 

Fastighetskontoret anför att huvudinriktningen har varit att samutnyttja så 

många ytor som möjligt mellan fritidsgård och Folkets hus, bibliotek, gymnastik 

och bad. Då även köket och serveringsdelen är önskemål från fritidsgården är en 

separering av kostnader genererade från Folkets hus respektive fritidsgård svår 

att precisera. 

Beskrivning av åtgärder: 

Köket 

Serveringsdisken är tillkommande och ett önskemål från fritidsgården. Köket 

som är anpassat för uppvärmning av redan tillagad mat har ny separat varumottagning, 

toalett samt tvättställ, vilket är krav från miljökontoret. Ytskikt, 

luckor och utrustning i befintligt kök är från 1970-talet och i behov av utbyte. 

Att lämna köket utan åtgärd tillgodoser varken fritidsgårdens behov eller krav 

från miljönämnden. 

Folkets hus hade önskemål på ett tillagningskök vilket inte har tillmötesgåtts. 

Det skulle innebära utbyggnad. 

Toaletter 

Nuvarande toaletter har bara skärmväggar. I förslaget skapas moderna toaletter 

samt en handikapptoalett. Det görs för fritidsgården. Detta kombineras i förslaget 

med kapprum som minskas och möjliggör utrymme för biljard och caféverksamhet 

för fritidsgården. 

Övriga utrymmen 

Det skapas ett nytt kontor för fritidsgården och flytt av Folkets hus nuvarande 

kontor möjliggör kombinerad kopiering för alla verksamheter. Detta kan lösas 

utan att flytta kontoret, men då ytan ändå berörs av ny handikapptoalett är 

besparingen obetydlig. 

Befintliga fritidsgården 

Årshyran på befintliga fritidsgården ligger i dagsläget på 163 600 kronor. 

Befintlig yta är 190 m 2 i två plan. 


att anvisa fastighetsnämnden tilläggsanslag om 1 400 000 kronor till flyttning 

av fritidsgården att betalas ur rörelsekapitalet. 









KS § 120 


Yttrande över statsrådsberedningens departementspromemoria 

Lissabonfördraget Del 1–2, Ds 2007:48 

Statsrådsberedningen har översänt departementspromemorian Lissabonfördraget, 

Ds 2007:48, på remiss. Remissvar ska vara inne hos statsrådsberedningen 

senast 2008-03-25. 

Kommunledningskontoret föreslår att kommunen lämnar följande yttrande: 

”Skellefteå kommun anser att Lissabonfördragets avsnitt om beslutsprocessen 

och EU:s institutioner ej berör kommunen direkt. Kommunen vill i stället 

understryka vikten av att subsidiaritetsprincipen tillämpas och förstärks i 

unionen. Sveriges modell med ett utvecklat kommunalt självstyre är här ett gott 

exempel på hur beslut kan fattas så nära medborgarna som möjligt. Den svenska 

regeringen bör i det fortsatta arbetet kraftfullt agera för att stärka kommunernas 

roll i samhällsarbetet.” 


att kommunstyrelsen godkänner yttrandet. 

Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Hans-Eric Wallin att 

Skellefteå kommun ska förorda att Lissabonfördraget avstyrks. 


arbetsutskottets förslag och Hans-Eric Wallins yrkande och finner att 



”Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Hans-Eric 

Wallins yrkande röstar nej”. 



Stefansson, Maria Wiksten, Bengt Markstedt, Lars Åhman, Ann Åström och 

Bert Öhlund) och 2 nej-röster (Agneta Hansson och Hans-Eric Wallin). 





att godkänna yttrandet. 

Agneta Hansson och Hans-Eric Wallin reserverar sig mot beslutet med följande 

motivering: 

”Lissabonfördraget innebär en mycket stor överföring av makt från Sverige till 

EU. Enligt riksdagens utredningstjänst så ökar EU:s makt på cirka 100 områden. 

På 16 nya områden införs beslut med kvalificerad majoritet, exempelvis frågor 

som samordning av socialförsäkringssystem, straffrätt, polissamarbete asyl- och 

invandringspolitik. 

På 27 nya områden införs s k medbeslutandeförfarande mellan ministerråd och 

EU-parlamentet, exempelvis medlemsländernas ekonomiska politik, 

jordbrukspolitik samt liberalisering av tjänster. 

Inom 56 nya områden kommer EU att få makt att fatta beslut, dit hör bland 

annat det militära området. I Lissabonfördraget finns skrivningar som kan tolkas 

som krav på nationell militär upprustning, en ömsesidig försvarsförpliktelse 

mellan EU-länderna (vilket kännetecknar en militär pakt) samt aktivt deltagande 

i offensiva militära operationer utan krav på FN-mandat. 

I samtliga fall är det den svenska riksdagen som tappar makt och inflytande. Det 

innebär en försämrad demokrati ur flera aspekter. Dels flyttar makten över dessa 

politikområden längre bort rent geografiskt. Men den viktigaste 

demokratiförlusten är att makten flyttas från en folkvald församling (riksdagen) 

till EU:s maktapparat som domineras av en tjänstemannabyråkrati. 

Inom EU är det tjänstemännen i kommissionen som har förslagsrätt till nya 

lagar, de folkvalda saknar den rättigheten. Vägen mellan förslag och beslut är 

sluten från insyn. Den svenska modellen med offentliga utredningar och 

remissförfarande saknas. Istället är inflytandet starkt från byråkrater och 

kapitalstarka lobbygrupper och storföretag. Denna apparat stärks och får makt 

över nya politikområden i och med Lissabonfördraget och detta är en 

demokratiförlust. 

De nationella parlamenten får visserligen möjlighet att under 8 veckor invända 

mot kommissionens förslag men det krävs dels en majoritet av de 27 nationella 

parlamenten, dels så kan de nationella parlamenten inte lägga några motförslag, 

det är kommissionen som har monopol på att utarbeta lagförslag. Att 

ministerrådets möten blir öppna är ett framsteg men ett litet sådant jämfört med 

fördragets övriga nackdelar. 

Skellefteå kommun har tolkat subsidiaritetsprincipen på så sätt att beslut ska 

fattas så nära medborgarna som möjligt. I själva verket handlar subsidiariteten 

om att beslut ska fattas på den ’lämpligaste’ nivån. Hittills finns inga exempel 




inom EU på att beslutsmakt inom unionen flyttats till en lägre nivå. Vid varje 

fördragsändring har ny beslutsmakt istället flyttats till EU:s centrala nivå. 

EU:s regionalpolitiska mål är att minska ekonomiska och sociala skillnader i 

unionen. Detta mål står i stark kontrast mot EU:s överordnade marknadsliberala 

mål om fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Den oreglerade 

marknadsekonomi som utgör EU:s fundament tenderar alltid att förstärka 

ekonomiska klyftor och obalanser. EU:s regionala fonder har inte förmått i 

någon stor grad att motverka detta. 

Ett uttalat mål för EU är att stärka regionernas inflytande. Starka federalistiska 

strömningar, inte minst inom EU-parlamentet arbetar för att regionerna ska 

stärkas på bekostnad av nationalstaterna, detta som en väg att bygga en framtida 

federal EU-stat. Vänsterpartiet vill inte ha en utveckling mot en EU-stat och vi 

anser att det är av stor vikt att den svenska staten tar ett starkt ansvar för en 

jämn och balanserad regional utveckling inom vårt land. Den viktigaste faktorn 

för en regional utjämning i Sverige har historiskt varit att vi, förutom 

traditionella regionalpolitiska stödinsatser, haft möjlighet att bygga upp en stark 

offentlig sektor och en generell välfärdspolitik. 

Med anledning av ovanstående anser vi att Skellefteå kommun ska förorda att 

Lissabonfördraget avstyrks.” 

_____ 




KS § 121 


Ansökan om medel till Brukarstödcentrum Västerbotten 

2008 

Brukarstödcentrum Västerbotten har anfört att de genom stöd från regeringen 

under 2004 och 2005 bedrivit försöksverksamhet med stöd till personer med 

funktionshinder. 

Kommunstyrelsen beslutade 2007-01-03, § 23, att bevilja Brukarstödcentrum 

Västerbotten ett verksamhetsbidrag för år 2007 om 200 000 kronor. 

Brukarstödcentrum ansöker nu om stöd från länets kommuner med totalt 

740 000 kronor för år 2008. 

Från Skellefteå kommun ansöks om 487 000 kronor. 


att bevilja Brukarstödcentrum Västerbotten ett verksamhetsstöd för tiden till 

2008-08-31 om 133 000 kronor att betalas ur medel till kommunstyrelsens 

förfogande i 2008 års budget 

att avvakta regeringens förslag om tillsyn av socialtjänsten innan eventuellt 

fortsatt bidrag prövas. 



_____ 




KS § 122 


Tillsyn över försäljning av nikotinläkemedel 

Kommunledningskontoret meddelar att från 1 mars 2008 gäller lag (2007:1455) 

om detaljhandel med nikotinläkemedel. Lagen möjliggör för andra än Apoteket 

att sälja receptfria nikotinläkemedel. 

Syftet med lagen är att öka tillgängligheten till läkemedlen och därigenom få 

fler rökare att använda dessa produkter i samband med rökavvänjning. 

För att en näringsidkare ska få bedriva detaljhandel med nikotinläkemedel krävs 

att anmälan görs till den kommun där handeln ska bedrivas. Kommunen ska 

snarast underrätta Läkemedelsverket när en anmälan inkommit. Kommunen har 

sedan tidigare tillsynsansvaret för tobaksförsäljning. 

Kommunen ska kontrollera att nikotinläkemedlen inte säljs eller lämnas ut till 

den som är under 18 år samt att föreskrifterna om egentillsynskontroll och försäljningsanmälan 

följs. 

Kommunen har inte rätt att meddela förelägganden eller förbud men däremot en 

rapportskyldighet till Läkemedelsverket om brister i efterlevanden av lagen. 

Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar 

att tillsynen över nikotinläkemedel ska ingå i den tillsyn som kommunledningskontoret 

sedan tidigare bedriver rörande försäljning av tobak 

att någon särskild tillsynsavgift för nikotinläkemedel ska inte tas ut. 


att kommunstyrelsen beslutar att tillsyn över försäljning av nikotinläkemedel 

ska samordnas med tillsynen av försäljningen av tobak. 


att uppdra åt kommunstyrelsen att svara för kommunens tillsyn enligt lag om 

detaljhandel med nikotinläkemedel 

att för närvarande inte ta ut någon tillsynsavgift för denna tillsyn 

att komplettera kommunstyrelsens reglemente § 7 med denna uppgift. 









KS § 123 

Arbetsutskottets protokoll 

Det noteras att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare erhållit kopia av 

arbetsutskottets protokoll 2008-02-05, 2008-02-12, 2008-02-19 och 2008-02-26. 

_____

Kommunstyrelsens protokoll 2008-03-04 - Skellefteå

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?