årsredovisning - Haparanda stad

årsredovisning

6 

producerad av job reklambyrå 

i samarbete med haparanda stad 

Haparanda stads årsredovisning 2009 | typografi: Helvetica neue och itC Caslon 224. | Foto: per 

pettersson, per nilsson, andreas norin, Lennert Jönsson mfl. | tryck: Luleå grafiska 2010. | papper, omslag: 

invercote Creato, 240 gram. | papper, inlaga: novatech, 135 gram. | efterbehandling: partiell lackering och 

seglaminering av omslag och avsnittsavgränsande sidor.

Avsnitt Avsnitt i: 

Avsnitt Avsnitt ii: 

Avsnitt Avsnitt iii: 

Avsnitt Avsnitt iv: 

Avsnitt Avsnitt v: 

Avsnitt Avsnitt vi: 

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g 

FAKTA OM HAPARANDA STAD /// 8 

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET /// 12 

KOMMUNCHEFEN HAR ORDET /// 16 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE /// 19 

Vision och mål 20 

Omvärldsanalys 26 

Ekonomisk översikt 30 

Koncernöversikt 

Affärsdrivande verksamhet 33 

Driftredovisning 34 

Investeringsredovisning 36 

Personalöversikt 38 

Finansiell analys /// 

Fyra perspektiv 42 

Finansiella nyckeltal 48 

10 år i sammandrag 49 

haparanda stad/ sammanställd redovisning /// 

Resultatredovisning 50 

Balansräkning 51 

Finansieringsanalys 52 

Noter 54 

va-bokslut /// 

Verksamhetsberättelse 62 

Resultaträkning/Balansräkning 63 

Noter 64 

VERKSAMHETSBERÄTTELSER /// 67 

Kommunstyrelsen 68 

Samhällsbyggnadsnämnden 72 

Barn- och ungdomsnämnden 74 

Socialnämnden 78 

Kommunens bolag och stiftelser 82 

REDOVISNINGSPRINCIPER /// 86 

FÖRSLAG TILL BESLUT /// 88 

REVISIONSBERÄTTELSE /// 89 

7

8 

ANTAL INVÅNARE 

2008 10 173 

2009 10 112 

SKATTESATS 

2008 22:28 

2009 22:28 

fakta om haparanda stad 

ANTAL ANSTÄLLDA 

2008 849 

2009 838 

MANDATFÖRDELNING 2006-2010 

Socialdemokraterna (S) 22 

Centerpartiet (C) 5 

Moderaterna (M) 4 

Vänsterpartiet (V) 2 

FH 1 

Kristdemokraterna (Kd) 1

KOMMUNALA BOLAG OCH STIFTELSER 

kommunfullmäktige 

35 ledamöter 

valberedning revisorer 

Nämnder som måste 

finnas enligt lag 

politisk organisation 

kommunstyrelsen 

valnämnd samhällsbyggnadsnämnd 

Haparanda Teknik & Fastighets AB 100% 

Haparanda Värmeverk AB 50% 

Stiftelsen Haparandabostäder 100% 

Bottenvikens Reningsverk AB 25% 

Nämnder som beslutats 

av kommunfullmäktige 

barn- & ungdomsnämnd 

socialnämnd 

9

10 haparanda stad årsredovisning 2009

kommunalrådet & 

kommunchefen har ordet 

11

12 

s v e n - e r i k b u c h t | k o m m u n a l r å d

det är viktigt att på både nationell och lokal nivå arbeta 

mot samma mål, speciellt då man befinner sig i en besvärlig 

situation. då behövs satsningar men även omprövningar 

både från statligt och kommunalt håll som inom 

näringslivet. 

Bland annat har vi sett över vår organisation. tyvärr har 

några fått gå men en positiv del har varit en satsning på 

bra pensionslösningar för dem som är 61 år och äldre. det 

betyder att många unga har kunnat vara kvar i den kommunala 

verksamheten. 

genom att skapa nytt, 

förädla och fortsätta ta 

vara på de möjligheter som 

Haparanda har tillsammans 

med tornio kunde vi också 

befästa vår ställning som 

handelsplats. det är nog så 

viktigt med tanke på de arbetstillfällen 

som handeln ger. 

trots den ekonomiska krisen 

i världen gick handeln bra i 

Haparanda. Mycket beror på att vi har kunder från flera 

olika länder och att kronan var förhållandevis svag jämfört 

med många andra valutor. 

Även 2009 fick handelsplatsen Haparanda-tornio 

många besökare men det gäller också att vi är redo att 

ta emot alla dessa besökare, se till att de trivs och att de 

gärna stannar lite extra hos oss. destinationsprojektet 

som Haparanda-tornio tillsammans med besöksnäringen 

har startat är en viktigt del i detta och kan bli hur bra som 

k o m m u n a l r å d e t h a r o r d e t 

det har varit både och 

Vi gick in i 2009 med viss oro. Vi gick också in i det nya året med en 

förhoppning om en snar vändning i konjunkturläget. Med facit i hand blev 

det också ett år med både och. Naturligtvis satte den djupa ekonomiska 

krisen i världen även spår i vår verksamhet. Inledning blev tuff men i 

slutet av 2009 kände vi att det började vända. 

Cape East hör till dem som trots 

lågkonjunkturen vågat satsa 60 

miljoner kronor i ett helt nytt 

projekt. Detta kommer givetvis 

att skapa attraktiva arbetstillfällen 

och öka attraktiviteten för 

Haparanda som besöksmål. 

helst. där samverkar många goda krafter. det har även 

gjorts en del kraftfulla investeringar inom besöksnäringen, 

till exempel Cape east hör till dem som trots lågkonjunkturen 

vågat satsa 60 miljoner kronor i ett helt nytt projekt. 

detta kommer givetvis att skapa attraktiva arbetstillfällen 

och öka attraktiviteten för Haparanda som besöksmål. 

Men det gäller även att se till att våra medborgare har 

det bra. i Haparanda har vi gjort satsningar för att bli en 

bra boendekommun. Bland annat har vi avgiftsfri förskola, 

lekparker har rustats upp och 

satsningar har skett inom 

skolan. trots detta har inflyttningen 

inte fått den fart som 

vi hade önskat. Många väljer 

ännu att pendla till sina arbeten 

inom handel och service. 

Men det är viktigt att fortsätta 

och satsa på barnfamiljerna 

och alla andra medborgare så 

att de trivs hos oss. 

Under 2009 inleddes arbetet 

med att se över våra skolor och det är viktigt att arbeta 

brett med den frågan, få in synpunkter från de unga, men 

också från andra i vårt samhälle. att skapa en skola som 

svarar upp mot de krav som framtiden har, framförallt inom 

den gymnasiala utbildningen, är viktigt. Ungdomarna ska 

känna att vi har ett spännande utbud och att Haparandas 

gymnasieskola därför blir ett spännande alternativ att 

räkna med. ett exempel på en sådan satsning är att alla 

elever som går första året i gymnasieskolan får bärbara 

13 13

14 

datorer. satsningen på bärbara datorer kommer att fortsätta. 

Målsättningen är att alla på grundskolans högstadium 

och på gymnasiet ska ha en egen bärbar dator. 

Under 2009 firade Högskoleförbundet Östra norrbotten 

10-års jubileum, ett förbund som verkligen har betytt 

mycket för den högre utbild- 

ningen i vårt samhälle. 

Fritiden och kulturen har 

under året som gått präglats 

en hel del av märkesåret och 

Haparanda-tornio Bandys 

framgångar. den för oss alla 

välkände allan Lehto inledde 

märkesåret med en storslagen 

näringslivsgala som invigning 

på det nya året. näringslivet, 

på båda sidor om gränsen 

från hela tornedalen, möttes 

och det blev både spännande, 

givande och trevligt. 

Krigsoperan blev en succé 

och sågs av människor från 

när och fjärran. den tillsammans 

med peräpohjola marknad 

förde oss tillbaka till en tid 

då våra förfäder drabbades av oerhört lidande. en viktig 

del av vår historia. delar ur krigsoperan fick också Kungen, 

drottningen och kronprinsessan victoria se då de reste i 

spåren av kriget som skapade gränsen för 200 år sedan. 

Jag inviterade kronprinsessan att inviga Haparanda- 


tornios gemensamma torg 2011 och kunde konstatera att 

det nog blir verklighet med ”victorias torg”. 

Ungdomens hus, station firade 10-årsjubileum och 

visade att man tagit plats i vårt samhälle. 

Haparanda fortsatte med satsningen på offentlig konst 

som har blivit mycket 

En av de viktigaste frågorna som 

kommunfullmäktige har prioriterat 

är nya arbetstillfällen inom 

den privata sektorn. Lågkonjunkturen 

har tyvärr satt sin prägel 

även inom detta område och det är 

främst bland de unga som arbetslösheten 

varit och är hög. Under 

2009 startade vi tillsammans med 

Arbetsförmedlingen, Ungdomsrådet 

och näringslivet ett samverkansprojekt 

som syftar till att hitta nya 

vägar för de unga in i arbetslivet. 

uppmärksammad och uppskattad. 

det är viktigt att 

jobba med mjuka värden 

i samhället. i Haparanda 

vill vi att det ska finnas 

en arena, en scen för alla 

människor. det är även en 

del i vårt varumärkesbygge 

som Haparanda-tornio utmärkt 

sig för i både sverige 

och Finland. 

Kvalitetsarbetet inom 

den sociala sektorn fortsatte 

under 2009.tidigare 

satsningar på utbyggd 

äldreomsorg märks fortfarande 

då ingen platsbrist 

råder. 

Under året hölls en 

tillgänglighetsvecka tillsammans med tornio och den var 

inledningen till ett samarbete mellan handikapporganisationerna 

i våra städer. Jag tror, och hoppas, att dessa 

frågor får en allt viktigare betydelse i de framtida samhällsbygget. 

det måste finnas plats för alla.

Även om samhällsbyggnadsavdelningen inte hade ett 

lika hektiskt år som åren innan, hade man relativt många 

ärenden ändå att hantera. där kan man konstatera att 

lågkonjunkturen inte påverkat i alltför hög grad. 

en av de viktigaste frågorna som kommunfullmäktige 

har prioriterat är nya arbetstillfällen inom den privata 

sektorn. Lågkonjunkturen har tyvärr satt sin prägel även 

inom detta område och det är främst bland de unga som 

arbetslösheten varit och är hög. Under 2009 startade vi 

tillsammans med arbetsförmedlingen, Ungdomsrådet och 

näringslivet ett samverkansprojekt som syftar till att hitta 

nya vägar för de unga in i arbetslivet. 

på gränsen fortsätter att utvecklas – gränskanal och 

torg byggs och sex nya ”aittor” för handel och hantverk 

ska byggas, de blir ett bra komplement till handeln i 

området. där skedde även det första giftermålet mitt över 

gränsen, i ett provisoriskt tält. Förhoppningen är att inom 

kort också ha ett andligt rum som blir mer permanent för 

den typen av aktiviteter men även ett rum att mötas i stillhet 

och fred – mitt på världens fredligaste gräns. 

vi hade en förhoppning om att byggandet av en ny 

kriminalvårdsanstalt skulle komma igång under året som 

gick, men tyvärr blev det uppskjutet vilket givetvis inte är 

bra. ett projekt som detta är viktigt ur sysselsättningssynpunkt 

på både kort och lång sikt. glädjande var dock 

att Kronofogdemyndigheten utökade sin verksamhet i 

Haparanda. 

tyvärr tog inte Landstinget sitt ansvar för sjukvården 

i vår stad, man plockade, i strid med folkopinionen, bort 

oBs-platserna. Jag hoppas att landstinget tar sitt ansvar, 


Sven-Erik Bucht /// 

Kommunalråd 

omprövar sitt beslut och deltar med sin bit i en utveckling 

som ska gå hand-i-hand med andra aktörers handlingar 

för att samhällen ska utvecklas. 

Haparanda har fortfarande en stark ekonomi och visar 

ett plusresultat på 7,4 miljoner kronor. vi har genomfört 

stora investeringar med bäring på framtiden och skulle vi 

lyckas med att avveckla en del av vårt fastighetsbestånd 

klarar vi också amorteringarna de närmaste åren. 

tillväxt är en utmaning för oss alla. Fortfarande minskar 

vår befolkning och den trenden måste vi vända. vi ska 

göra Haparanda tillsammans med tornio till något annorlunda 

och exklusivt, en plats som man inte kan låta bli att 

besöka då och då men framförallt en plats dit man alltid 

längtar och där man vill bo. 

Jag vill rikta ett tack till personalen, de förtroendevalda 

och alla våra samarbetspartners för de insatser som ni alla 

har bidragit med under det gångna året. det var på sätt 

och vis ett något annorlunda år, med tre kommunchefer 

– Christina Lugnet, Jan tornberg och nu till sist patrik oja 

som redan hunnit starta en del intressanta projekt som ska 

förädla vår kommunala organisation. det kommer jag med 

spänning att följa, fast på lite avstånd. 

det här är mina sista bokslutskommentarer och jag kan 

konstatera att tiden som kommunalråd i Haparanda har 

innehållit både hopp och förtvivlan. det har varit både och. 

Många sömnlösa nätter med oro för framtiden har blandats 

med lycka att vi har lyckats förändra framtiden för vår 

stad till det bättre. det har varit en mycket händelserik och 

spännande period och innehållit många roliga utmaningar 

genom åren. ett stort tack till er alla! 

15 15

16 

p a t r i k o j a | k o m m u n c h e f

Haparanda har varit i en expansiv fas under flera år och 

2009 var ett år då kommunen kände av den ekonomiska 

krisen. verksamheterna fick under året i uppdrag att vidta 

åtgärder för att de ekonomiska ramarna skulle kunna hållas 

vilket de har gjort på ett föredömligt sätt. när året sammanfattats 

så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt 

resultat och verksamheterna har gjort ett mycket bra jobb 

som under löpande budgetår kunnat hantera minskade 

ekonomiska ramar. som ny kommunchef är jag stolt över 

hur professionell personalen är i sin verksamhetsutövning 

vilket syns tydligt i bemötande och kvalitén på den service 

till kommuninvånarna som utförs i Haparanda. 

Haparanda har ett tydligt prioriterat område att få medarbetarna 

att trivas på jobbet. den positiva trenden med 

en ökad frisknärvaro och en minskad sjukfrånvaro samt 

arbetet med att utveckla Haparanda till en organisation 

som man vill jobba i fortsätter. Målet är att årligen sänka 

sjukfrånvaron, vilket vi gjorde med råge under 2009. Från 

att ha legat över 5% sänktes sjukfrånvaron till drygt 4%, 

vilket gör oss till en av de kommunerna med lägst sjukfrånvaro 

i norrbotten. det goda resultatet beror sannolikt 

på att arbetet med tidig rehabilitering och andra hälsofrämjande 

åtgärder har fortsatt att genomföras och blivit till 

en naturlig del av vår verksamhet. 

Under hösten påbörjades ett nytt förhållningssätt då 

flera av verksamheterna fått insikt i hur Lean-processer 

går till. det är ett arbetssätt som kommer att införas i hela 

organisationen under 2010 för att öka kvaliteten på de 

tjänster som utförs av kommunen. 

k o m u n c h e f e n s k o m m e n ta r e r 

kommunchefens kommentarer 

2009 var ett spännande år för Haparanda på många olika sätt. 

Jag tillträdde som ny kommunchef den 1 november och efterträdde 

Jan Thornberg som hade uppdraget under stora delar av 2009 då 

Christina Lugnet slutade. 

Haparanda avbröt samarbetet med grannkommunerna 

kring den gemensamma räddningstjänsten i Östra norrbottens 

kommunalförbund. Under hösten har en ny räddningstjänstorganisation 

byggts upp där samarbetet med 

tornio utvecklas. 

de problem som har förekommit med att belysningen 

i vissa kommundelar inte fungerat tillfredställande jobbar 

kommunen intensivt med att lösa. Under året har arbetet 

med att bygga upp ett nytt gatubelysningsnät i norra kommunen 

pågått. Kommunens mål är att under de närmaste 

åren bygga upp ett nytt gatubelysningsnät som skapar 

ökad trygghet för kommuninvånarna. Kommunen satsar 

på att säkerställa en god kvalité på infrastrukturen i Haparanda 

genom att både reinvestera och bygga nytt. investeringar 

i infrastrukturen kring vägar och vatten- och avlopp 

har gjorts på bland annat Björnholmsgatan, Björkaområdet 

och gränsenområdet. 

Haparanda har ett tydligt prioriterat 

område att få medarbetarna att trivas 

på jobbet. Den positiva trenden 

med en ökad frisknärvaro och en 

minskad sjukfrånvaro samt arbetet 

med att utveckla Haparanda till en 

organisation som man vill jobba i 

fortsätter. 

17

18 

Under året har ca 60 företagsbesök gjorts inom Haparanda 

stad vilket skapar en bättre kontakt och samarbete 

mellan kommunen och näringsidkarna i Haparanda. ett 

antal nya företagsetableringar har gjorts som skapade 

ytterligare arbetstillfällen till staden. Under året har det 

startats ett antal olika projekt som ska stärka Haparanda 

på många olika sätt. ett av dessa är nystartskontoret som 

ska hjälpa nya företag att komma igång. vi har också 

startat nyföretagarcentrum som ska hjälpa företag som 

är max tre år gamla genom att genomföra seminarier och 

olika aktiviteter. 

För att stärka regionen har projektet Utveckling av upplevelseindustrinäringen 

i Haparandatornio kommit igång 

med bland annat genomförande av aktiviteter för att få en 

ännu mer attraktiv region. Målet är att besökarna till regionen 

ska stanna längre tid än idag och för att det ska bli 

realitet skapas ett antal aktiviteter som utökar utbudet av 

upplevelser i regionen. Under hösten genomfördes bland 

annat en lyckad aktivitet kring start av julhandeln. 

Jag känner en stolthet över att få vara den som ska 

fortsätta det fantastiska arbete som mina företrädare har 

gjort och jag vill tacka alla anställda för att med gemensamma 

krafter ha bedrivit en bra och kostnadseffektiv 

verksamhet. Jag ser fram emot att 2010 blir ett år med 

fortsatt förädling av verksamheterna! 

k o m m u n c h e f e n s k o m m e n ta r e r 

Patrik oja /// 

Kommunchef

förvaltningsberättelse

20 

Haparanda-Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, 

till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio 

som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd 

med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. 

Haparandas och tornios gemensamma vision genomförs i 

faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 

1. grÄnsLÖs KUnsKap 

2. LogistisK nod 

3. dynaMisK FÖretagsaMHet 

4. HåLLBar LivsMiLJÖ 

5. UppLeveLseriK HandeLs- oCH BesÖKspLats 

de fem utvecklingsområdena bildar ramen för att kunna utforma 

och illustrera visionen. illustrationen sker med hjälp 

av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem 

som om allting redan hade hänt, det vill säga att vi ser slutresultatet 

i förväg. samtidigt får vi en referensram för våra 

målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga 

vår vision. 

haparanda stads värdeord 

visionen ska tillsammans med våra värdeord genomsyra all 

vår verksamhet 

• deMoKrati 

• tryggt saMHÄLLe 

• FraMtidsinriKtad 

v i s i o n & m å l 

vision och mål 

Övergripande verksamhetsmål kopplade till 

god ekonomisk hushållning 

Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs 

och utvärderas av kommunfullmäktige. de övergripande 

målen är både mål för verksamheten samt för god 

ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord 

samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs 

av kommunfullmäktige i direktiven för budget- och 

strategiplan. 

Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk 

hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt 

och ändamålsenligt. det ska finnas ett klart samband 

mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. 

detta betyder att målen för verksamheten och målen för 

god ekonomisk hushållning ska vara integrerade mål. 

Målen har en förklaring samt en beskrivning av utfallet 

de senaste åren. detta för att underlätta bedömningen av 

målens rimlighet.

Upplevelserik 

handels- och 

besöksplats 

> Befolkningstillväxt i kommunen. 

Gränslös 

kunskap 

en stor del av skatte- och statsbidragssystemet bygger på 

kommunens befolkningstal per den 1 november, året före 

budget. Målet är att befolkningen per den 1/11 2009-2011 

ökat till: 

År befolkningstal 

2009 10 260 

2010 10 310 

2011 10 360 

om befolkningstillväxten uteblir blir det en årlig intäktssänkning 

med ca 1,5 Mkr. 

2007 

befolkning per den 1/11 de tre senaste åren 

10 219 

2008 10 191 

2009 10 107 

måluppfyllelse 

Under detta år uppvisar alla utom en av länets kommuner 

en negativ befolkningsökning. Befolkningen i Haparanda 

har minskat per den första november med 84 personer och 

målet med att öka till 10 260 personer uppnås inte. Befolkningen 

tenderar att variera vilket kan ses till årsskiftet, då 

skillnaden i befolkningsmängden var 61 personer (10 112). 

vision 2020 

haparanda-Tornio 

ett internationellt centrum 

mitt i Barents. 

hållbar 

livsmiljö 

logistisk 

nod 

dynamisk 

företagsamhet 

> arBetslÖsheten i kommunen ska minska 

Minskad arbetslöshet i kommunen medför många positiva 

effekter och lägre kostnader. Målet är att arbetslösheten ska 

minska och att inom en treårsperiod, 2009-2011, vara lägre 

än länssnittet. 

arbetslösheten i kommunen arbetslösheten i länet 

2007 december 6,1% 3,7% 

2008 december 6,8% 4,4% 

2009 december 7,5% 5,1% 

måluppfyllelse: 

den öppna arbetslösheten är hög i hela sverige och riket 

uppvisar en ökning på 1,2 procentenheter för året. Haparanda 

följer länets genomsnittliga ökning och ökar från föregående 

år med 0,7 procentenheter till 7,5%. Haparanda har 

den näst högsta öppna arbetslösheten i länet och varken 

målet med att minska arbetslösheten eller att ha lägre arbetslöshet 

än länet är uppnått. 

21 21

22 

> sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska 

Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier 

och sjuklön. 

sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren 

2007 5,96% 

2008 5,34% 

2009 4,15% 


Kommunen har under året fortsatt med ett hälsobefrämjande 

och förebyggande synsätt samt aktiviteter för att uppnå 

bra arbetsmiljö i form av bland annat ”tidig rehab”, erbjudande 

om friskvårdsprofiler för vissa årgångar, funktionsprofiler 

för vissa arbetsgrupper och olika hälsosatsningar 

i samverkan med hälsoinspiratörerna. resultatet av dessa 

åtgärder är att sjukfrånvaron hos kommunens anställda har 

minskat med 1,19 procentenheter och därmed är målet 

uppnått. 

> stÖrre andel elever ska lämna grundskolan med 

godkända Betyg i kärnämnena och från gymnasiet med 

BehÖrighet fÖr hÖgskolan. 

Betygens utveckling de tre senaste åren: 

andelen elever med andel elever med 

godkända betyg högskolebehörighet 

Grundskolan Gymnasieskolan 

2007 89,7% 2007 76,4% 

2008 94,8% 2008 76,7% 

2009 82,5% 2009 78,8% 


Målen för betygsutvecklingen i Haparanda kommun är 

uppdelat i två mål där andelen elever med godkända betyg 

i kärnämnena minskat kraftigt med 12,3 procentenheter 

medan målet för gymnasieelever med högskolebehörighet 

har ökat med 2,1 procentenheter, vilket gör att det totala 

målet bedöms vara delvis uppnått. 

> kostnaden inom fÖr-, grund- och gymnasieskolan ska årligen inte vara hÖgre än av skl Beräknad standardkostnad 

fÖr haparanda kommun. 

Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: 


förskola grundskola gymnasieskola 

År redovisad standard redovisad standard redovisad standard 

2006 4 841 3 257 8 928 8 700 3 506 3 616 

2007 5 125 3 717 9 543 8 892 3 990 3 991 

2008 5 832 3 852 9 191 8 589 4 310 3 925 


Haparanda har för samtliga skolor en högre redovisad kostnad i jämförelse mot beräknad standardkostnad. största 

skillnaden har förskolan med 1 980 kr. det kan delvis förklaras av att Haparanda har avgiftsfri barnomsorg, förskolan 

har längre öppethållande vardagar 06.00-19.00 samt kvällar och helger anpassade till barn och föräldrars behov. vidare 

erbjuder man i den allmänna förskolan och förskoleklass 5 timmar/dag inklusive lunch mot lagstadgade 3 timmar/dag. 

Målet med att inte ha högre kostnader än standardkostnaden uppnås inte.

kostnaden fÖr äldre-, handikapp- och individ-/familjeomsorgen ska årligen inte vara hÖgre än av skl 

Beräknad standardkostnad fÖr haparanda kommun. 

Kostnadernas utveckling de tre senaste åren: 

äldreomsorg handikaPPomsorg individ-/familjeomsorg 

År redovisad standard redovisad riket redovisad standard 

2006 9 519 8 381 5 477 3 967 1 933 2 403 

2007 9 926 8 511 6 102 4 007 1 524 2 419 

2008 10 125 9 017 6 128 4 604 1 861 2 456 


Haparanda har högre redovisad kostnad än standardkostnaden för äldreomsorgen (Äo) och handikappomsorgen (Ho) 

medan individ- och familjeomsorgen (ioF) når målet och uppvisar en lägre redovisad kostnad än standardkostnaden. 

Målet med att ha lägre kostnader än standardkostnaderna är därför endast delvis uppnått. 

varför Äo och Ho uppvisar en högre kostnad kan delvis förklaras av Haparandas befolkningsstruktur med många 

äldre, hög folkhälsoproblematik i kommunen med många unga pensionärer och sjukpensionärer samt att Lss ligger över 

riksgenomsnittet. 

arbete pågår med att effektivisera och sänka kostnaderna för Äo och Ho och därmed satsa mer på ioF, vilket kan 

utläsas ovan då ioF ökat mer mellan åren 2007-2008 i förhållande mot standardkostnaden med 300 kr, medan Äo och 

Ho inte ökat i samma omfattning som standardkostnaden mellan åren. 

• årligt resultat på minst 10 mkr. 

Målet för kommunen är ett årligt resultat på minst 10 Mkr. 

Målet bedöms även som uppnått om resultatet som lägst 

uppgår till det budgeterade resultatet. 

resultatets utveckling de tre senaste åren: 

2007 + 10,3 Mkr 

2008 + 2,4 Mkr 

2009 + 7,4 Mkr 


Målet på ett resultat på 10 Mkr eller som lägst det budgeterade, 

2009 1,7 Mkr, uppnås då kommunen gör överskott 

mot budgeten med 5,7 Mkr. 


finansiella mål 

Haparanda stads finansiella mål är beslutade av kommunfullmäktige och ska också utvärderas av fullmäktige i samband 

med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. 

i likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett 

ut de senaste åren. 

• amorteringar 

en hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget 

kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. 

För att minska känsligheten bör skuldsättningen 

minska de närmaste åren. 

målet är att amorteringarna ska uppgå till: 

2009 10 Mkr 

2010 10 Mkr 

2011 20 Mkr 

måluppfyllelse: 

Kommunen har inte uppfyllt målet med amortering på 10 

Mkr för år 2009 då likviditeten ej tillåtit detta. det ska dock 

nämnas att kommunen inte heller har ökat sin skuldsättning 

trots att Östra norrbottens räddningstjänstförbund upphör 

från årsskiftet och kommunen har där löst sin beräknade 

skuldandel med kontanta medel på 4,3 Mkr, vilket kan ses 

som en amortering. 

23 23

24 

> målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive 

finansnetto i fÖrhållande till skatteintäkter och stats- 

Bidrag inom tre år, 2009-2011, inte ska Överstiga 97%. 

Målet bedöms även som uppnått om nettokostnadernas 

andelar som högst uppgå till det budgeterade. 

nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag. 

År 

2007 90,1% 

2008 99,1% 

2009 98,5% 


nettokostnadernas andelar i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag uppgår till 98,5%. Målet att inom tre år 

inte överstiga 97% har kommit närmare då andelen är 0,6 

procentenheter lägre än förra året. det budgeterade målet 

för 2009 var att nettokostnadernas andelar får uppstiga till 

99,6% och vid den jämförelsen bedöms målet som uppnått 

då det är en positiv skillnad på 1,1 procentenhet. 

• soliditeten ska Öka 

soliditet är ett mått på långsiktig finansiell styrka som skapar 

förutsättningar för ekonomiskt handlingsutrymme. 

utvecklingen de tre senaste åren: 

soliditet soliditet inklusive total pensionsförpliktelse 

2007 34,8% 2007 24,3% 

2008 35,0% 2008 24,7% 

2009 34,5% 2009 24,5% 


Målet med att öka soliditeten uppnås inte för året. soliditeten 

exklusive pensionsförpliktelser har minskat med 0,5 

procentenheter och soliditeten inklusive pensionsförpliktelser 

har minskat med 0,2 procentenheter. 


• kommunen BetalningsBeredskap ska vara minst 60 

dagar. 

att ha god men rimlig kortsiktig finansiell styrka gör att 

pengarna kan används effektivt. 

betalningsberedskap genomsnittet av betalningsde 

tre senaste åren beredskap under året. 

År antal dagar År antal dagar 

2008 18,0 2008 20,0 

2009 21,0 2009 9,0 


Likviditeten har varit ansträngd under året med ett snitt på 

9 dagars betalningsberedskap vilket delvis kan förklaras av 

att kommunen finansierat investeringarna utan upplåning. 

Betalningsberedskap på minst 60 dagar beräknas inte att 

kunna uppnås. 

Utifrån ett verksamhetsperspektiv 

innebär god ekonomisk hushållning 

att verksamheten bedrivs 

kostnadseffektivt och ändamålsenligt. 

Det ska finnas ett klart samband 

mellan resursåtgång, prestationer, 

resultat och effekter. Detta 

betyder att målen för verksamheten 

och målen för god ekonomisk hushållning 

ska vara integrerade mål.

26 

Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar 

eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; 

statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden 

samt infrastrukturen. Analysen kan ligga som grund för strategiska 

beslut och ställningstaganden. Till sist redovisas en känslighetsanalys av 

några viktiga faktorer som påverkar kommunens utveckling. 

statens ekonomi 

en viss återhämtning i ekonomin har börjat skönjas efter 

förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna då den 

svenska exporten föll som en sten parallellt med industrins 

uteblivna investeringar. Under 2009 har återhämtningen 

varit förhållandevis svag men under loppet har optimismen 

inför framtiden gradvis skruvats upp. eftersom det i modern 

tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så stort 

fall i produktionen är det naturligtvis svårt att med säkerhet 

och precision förutsätta den fortsatta utvecklingen men 

förutsättningarna för framtiden är goda för en relativ snabb 

ekonomisk återhämtning. industrin flaggar för ökad orderingång 

och produktionsplanerna pekar uppåt. Beroende på 

produktionsfallets omfattning kommer det dock att ta tid 

innan nedgången på arbetsmarknaden kan vändas uppåt 

men det ser ut som att fallet i sysselsättningen stannat av 

och inte blev så omfattande som det tidigare förutspåddes. 

pris- och löneökningarna väntas i denna process bli lägre 

än normalt. 

Jämfört mellan åren 2008 och 2009 försvagades statens 

finansiella sparande med 100 miljarder kronor, vilket motsvarar 

3,2 procent av Bnp. den offentliga statens finanser 

väntas enligt sKL att försvagas ytterligare 2010 till följd av 

det svaga arbetsmarknadsläget samt de stimulanser som 

regeringen föreslagit i årets budgetproposition. det statliga 

underskottet består under 2010-2013, men mildras efterhand 

i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. 

o m v ä r l d s a n a ly s 

omvärldsanalys 

kommunernas ekonomi 

Under de kommande åren finns inget eller mycket begränsat 

utrymme för kommunerna att höja ambitionsnivån. 

2009-2010 sjunker tillväxttakten i skatteunderlaget påtagligt 

och sKL prognostiserar ett underskott för 2009 på 1 

miljard kronor för kommunsektorn. Underskottet vänds till 

ett överskott på 3 miljarder kronor 2010 då kommunerna får 

kraftigt höjda statsbidrag i form av ett tillfälligt konjunkturstöd, 

som har till syfte att kommunerna ska upprätthålla en 

rimlig konsumtionsnivå och undvika planerade besparingar. 

För år 2011 finns ett negativt gap mellan intäkterna och resursbehovet 

och ett prognostiserat underskott på 7 miljarder 

kronor. Kommunerna kommer att ha svårt att ens klara 

att finansiera pris- och löneökningar trots att skatteunderlaget 

förväntas stiga något. Först 2013 tros kommunerna 

kunna uppnå nollresultat. 

nedgången av resultatet hos kommunerna kan motverkas 

genom att sysselsättningen ökar, statsbidragen höjs 

eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera 

verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen för att 

möta utvecklingen. 

Hur stort resultat en kommun ska ha varierar från kommun 

till kommun. det är kommunens ekonomiska läge och 

framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har 

i år ett resultat på 7,4 Mkr vilket motsvarar 1,5% av våra 

skatter och stadsbidrag vilket inte räcker till tumregeln för 

god ekonomisk hushållning på 2%, trots att det i resultatet

finns poster av engångskaraktär. För Haparandas del bör 

resultatet ligga på ca 10 Mkr utan engångsposter, vilket 

även är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Befolkning 

Befolkningen i sverige har ökat under 2009 medan länet 

har minskat i befolkning med totalt 658 personer. av fjorton 

kommuner i länet är det endast en som haft en positiv 

befolkningsutvecklig. Haparanda har för tredje året i rad 

minskat sin befolkning. Minskningen med 61 personer per 

31 december beror på både negativt födelseöverskott och 

flyttningsnetto. Kommunen tror att folkmängden de närmaste 

åren inte ska minska mer – bibehållen befolkningsmängd 

eller helst ökning är målet. 

näringsliv och arBetsmarknad 

handeln 

trots den ansträngda omvärldsekonomin uppger lokala företagare 

och företagsrepresentanter att det fortfarande går 

bra. däremot har några av fåmansföretagen inom handeln 

haft det svårare. några har till och med avslutat sin verksamhet. 

detta kan bland annat bero på den tuffare konkurrensen 

från större rikstäckande företag som har etablerat 

sig på orten. det finns ett fortsatt intresse från rikstäckande 

företag att etablera sig i Hapaparanda-tornio-området och det 

uppfattas fortfarande som ett attraktivt område för etablering. 


Nedgången av resultatet hos kommunerna 

kan motverkas genom att sysselsättningen 

ökar, statsbidragen höjs 

eller att kommunerna vidtar åtgärder 

för att effektivisera verksamheterna 

och begränsa kostnadsutvecklingen 

för att möta utvecklingen. 

tillverkning samt livsmedel 

inom dessa branscher uppges orderingången fortfarande 

vara god. Kortare avtalstider har blivit aktuellt men fortfarande 

är produktionen normal. det finns vissa 

behov och tecken hos något av företagen 

för viss kapacitetsökning men detta kommer 

knappast att medföra nyanställningar. 

en nyetablering kan bli aktuell för odling 

och förädling av fisk. tillståndsprocessen pågår 

och beräknas vara klar under våren 2010. 

Blir etableringen verklig kan det ge 10-20 nya 

arbetstillfällen på seskarö inom en treårsperiod 

från etableringen. 

övrigt 

nya företag etableras i lite lägre omfattning tidigare inom 

hantverk, tillverkning, service samt handel. 

närområdet 

• tornio. outokumpu har i stor omfattning återanställt medarbetare 

som permitterades tidigare under 2009. 

• Företaget Lapin Kulta läggs ner under 2010. detta medför 

att ca 100 personer blir uppsagda varav ett antal är bosatta 

i Haparanda. 

• Övertorneå-pajala. gruvetableringen via northland resources 

går stadigt framåt. den nya gruvnäringen ger förhoppningsvis 

effekter för lokala entreprenörer i Haparandatornio. 

• Länet i stort. gruvbrytningen expanderar i Malmfälten genom 

att tidigare stängda gruvor åter igen öppnas. Haparandaföretag 

är sedan tidigare engagerade i underhåll samt 

med serviceuppgifter i Malmfälten. LKaB har varit tydliga i 

att det kommer att ske en reducering av underleverantörer 

och partners från dagens ca 2 000 till ”ett betydligt lägre 

antal”. detta kan medföra att lokala företag i Haparandatornio 

tappar uppdrag om de inte lyckas skapa samverkansformer 

med andra företag som i sin tur kan leverera 

tjänster åt LKaB. 

antalet företag i haparanda 2009 

i Haparanda stad fanns 957 registrerade företag (941) varav 

286 aktiebolag (283), 58 handelsbolag (56), 9 kommanditbolag 

(9) och enskilda firmor (593). år 2009 registrerades 38 

nya företag (57). 

27

28 

arBetssÖkande i haparanda stad enligt 

arBetsfÖrmedlingen i haparanda 

Från och med 2009 har arbetsförmedlingen i sverige övergått 

till eU-standard vid redovisning av anmälda arbetssökande. 

detta betyder att idag omfattas alla personer som 

är mellan 16-64 år, samt även studerande. tidigare omfattades 

inte studerande och enbart personer mellan 18-64 år. 

arbetslösheten var 7,5% vid utgången av år 2009 av gruppen 

anmälda samt arbetssökande vid arbetsförmedlingen i 

Haparanda. till detta tillkommer 8,3% som i någon form var 

i arbetsförmedlingens program. 

arbetslösheten i Haparanda har från 2008 till 2009 ökat 

med 0,7%. 

infrastruktur 

Haparanda stad arbetar tillsammans 

med övriga aktörer 

vidare med en direkt flygförbindelse 

från Kemi/tornio/Haparanda 

flygplats till 

stockholm. 

Hamnarna i Haparandatornios 

närhet finns i Kemi, 

röyttä och Karlsborg. gruvnäringen 

i pajala/Kolari kommer 

att påbörja transporter 

av provbruten malm via Kemi 

hamn. investeringar i närlig- 


I framtiden kommer antalet äldre 

att öka, vilket bland annat beror 

på en ökad genomsnittlig livslängd. 

För de närmaste åren medför 

inte detta något stort problem, 

då de årliga pensionsavgångarna 

är relativt små. De förändrade förutsättningarna 

i Haparanda kan 

innebära att det uppstår problem 

att rekrytera arbetskraft även inom 

andra yrkesgrupper. 

gande hamn och järnvägar ger positiva effekter på Haparandas 

arbetsmarknad. 

Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade 

Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för 

gods till 2012. För att hanteringen över gränsen med skillnader 

i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar ska bli så 

rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till Haparanda-tornio 

som också nyttjar det mycket strategiska läget 

på nordkalotten. 

Haparanda stad arbetar också för att järnvägen ska erbjuda 

persontrafik även på den svenska sidan till Haparanda-tornio. 

i dagsläget finns finsk persontrafik till Haparanda-tornio. 

Bussförbindelserna över 

riskgränsen har förbättrats 

under året genom att den 

svenska aktören Länstrafiken 

även kör till tornio 

busstation och flera privata 

finska aktörer kör till busstationen 

i Haparanda. 

problematiken kring de 

nationella regelverken för 

taxiresor mellan sverige och 

Finland återstår att lösa. 

på de nationella vägarna 

e4 och väg 99 pågår insatser 

med mitträcke och delar 

till en säker parallell gC-väg

för e4:an. insatser på väg 99 har ej gjorts under året trots 

stadens påtryckningar om detta i den regionala åtgärdsplaneringen 

och direkt till vägverket. det är mycket viktigt ur 

miljö-, klimat-, trafiksäkerhets- och folkhälsosynpunkt att 

det byggs säkra och separerade gC-vägar längs hela det 

nationella vägnätet genom kommunen. 

på de lokala gatorna som är under kommunens ansvar 

har nya gC-vägar påbörjats invid storgatan och längs 

Björnholmsgatan. Under e4:an i Björnholmsgatans förlängning 

har en gC-port under e4:an färdigställts. 

Haparanda stad har under året deltagit i ett projekt för 

Bottenvikens skärgård från skellefteå till Haparanda som 

bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården. 

exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade 

farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i 

skärgården. 

Övrigt 

en osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera 

arbetskraft. det är främst inom vård och omsorg 

som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. 

på grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. 

i framtiden kommer antalet äldre att öka, vilket bland annat 

beror på en ökad genomsnittlig livslängd. För de närmaste 

åren medför inte detta något stort problem, då de 

årliga pensionsavgångarna är relativt små. de förändrade 

förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår 

problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. 

en annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter 


kommer förändringarna i statsbidragssystemet att innebära 

för Haparanda kommun? räntornas utveckling är ytterligare 

en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld 

fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under 

de senaste åren. 

känslighetsanalys 

en kommun påverkas många gånger av händelser utanför 

dess egen kontroll. ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta 

en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar 

påverkar kommunens finansiella situation. i tabellen nedan 

redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads 

finansiella resultat. 

ränTeförändrinG Med 1% 2,5 MKr 

löneförändrinG Med 1% 2,5 MKr 

BrUTToKosTnadsförändrinG Med 1% 5,9 MKr 

Generella sTaTsBidraG Med 1% 1,5 MKr 

förändrad UTdeBiTerinG Med 1 Kr 15,0 MKr 

i tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning 

innebär en kostnad på ca 2,5 Mkr. vidare framgår 

det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en 

kostnadsökning på ca 5,8 Mkr. tabellen visar med tydlighet 

att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för 

kommunens ekonomi. därför är det viktigt att upprätthålla 

en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. 

29

30 

årets resultat +5,7 mkr 

årets resultat uppgår till +5,7 Mkr, vilket är 3,9 Mkr bättre 

än budgeterat. i resultatet finns jämförelsestörande poster 

på 1,6 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 5,4 Mkr 

i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts vid ett flertal 

tillfällen under året. driftverksamheten har 2009, i förhållande 

till budget, ett överskott på 9,3 Mkr. Kommunstyrelsens 

verksamheter redovisar ett överskott på 1,6 Mkr, 

Barn- och ungdomsnämnden 3,6 Mkr, socialnämnden 2,3 

Mkr och pensionsutbetalningar 1,5 Mkr. skatter och statsbidrag 

uppvisar ett underskott på -5,0 Mkr i förhållande till 

budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett 

underskott på -1,1 Mkr vilket i huvudsak beror på minskade 

ränteintäkter, förlust vid avyttring av värdepapper och ökad 

ränta på pensionsskulden. 

e k o n o m i s k ö v e r s i k t 

ekonomisk översikt 

I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året 2009. I den mer 

djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. 

justerat resultat/Balanskravsutredning 

årets justerade resultat uppgår till +7,4 Mkr, vilket är 5,6 

Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet 

har kostnader av engångskaraktär justerats såsom reavinster 

i samband med markförsäljning på -1,6 Mkr, sKL 

engångsutdelning -570 tkr, förändring i beräkningen av ädel 

från spp -322 tkr, från skatteverket återvunnen löneskatt 

-138 tkr och betalning till räddningstjänstförbundet 4,3 

Mkr. det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster 

av engångskaraktär. 

det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet 

uppnåtts. 

årets resultat 2009 

tkr 

5 673 

Balanskravsresultat 2007 0 

Jämförelsestörande poster 1 679 

Balanskravsresultat 2009 7 352

nämndernas Budgetavvikelse +9,3 mkr 

Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. 

Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska 

resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. 

skatteintäkter och statsBidrag 

Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens 

huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2009 för 50% 

(48%) av kommunens intäkter. 

Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2008 

ökat med 15,3 Mkr (1,2 Mkr) eller 4,9% (0,4%). Förutom 

kommunalskattemedel är statsbidragen en väsentlig inkomstkälla. 

Under år 2009 erhöll kommunen netto 164,3 

Mkr (175,0 Mkr) i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket 

är 10,7 Mkr eller 6,1% (+10,0%) mindre än 2008. Kommunalskatten 

och statsbidragen svarade år 2009 för 76% 

(76%) av kommunens samlade intäkter. 


pensionsfÖrpliktelser 

Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder 

och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. 

de placeringar som finns i strukturerade 

produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2009 

har nya placeringar gjorts med 14,2 Mkr. Under året har värdepapper 

för 14,2 Mkr sålts. placeringarnas anskaffningsvärde 

uppgick vid årsskiftet till 45,6 Mkr (45,0 Mkr år 2007). 

placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy 

och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. 

Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 29,9 

Mkr (29,2 Mkr). detta är pensioner avseende åren 1998 och 

1999. Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt 

ut i enlighet med rekommendation från rådet för kommunal 

redovisning. pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt 

den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 

1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. 

pensionsutbetalningarna under året uppgick till 9,7 Mkr. Löneskatten 

på utbetalade pensioner uppgick till 2,3 Mkr. de 

totala pensionskostnaderna uppgick under året till 30,6 Mkr. 

(mkr) 2008 2009 

avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 29,2 30,0 

ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt. 254,8 260,8 

finansiella placeringar (bokfört värde) 45,0 45,7 

Marknadsvärde 40,1 44,2 

depå medel 0,0 0,0 

återlån 243,9 246,6 

förändring av marknadsvärde -3,4 4,1 

realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar -0,5 0,0 

nedskivning/uppskrivning finansiella placeringar -1,2 0,8 

Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 284,0 290,8 

värdeökning och nyanskaffning under året -2,7 0,6 

specifikation värdeökning och nyanskaffning 

Utdelning 0,7 0,4 

vinst vid avyttring av värdepapper 0,1 0,1 

återföring av nedskrivning 0,0 0,8 

delsumma 0,8 1,3 

förlust vid avyttring av värdepapper -0,3 -0,6 

nedskrivning -1,2 0,0 

Bankkostnader 0,0 0,0 

courtage -0,1 -0,1 

överfört från depå -1,9 0,0 

delsumma -3,5 -0,7 

summa -2,7 0,6 

31

32 


nyckeltal 

kommunen 2005 2006 2007 2008 2009 

antal invånare 10 184 10 214 10 192 10 173 10 112 

nettoinvesteringr/invånare, kr 2 900 3 654 5 857 2 383 2 598 

Tilgångar/invånare, kr 53 146 55 657 58 898 60 063 62 975 

skulder/invånare,kr 39 324 39 778 38 412 39 035 41 259 

varav pensionsskuld, kr 2 460 2 535 2 552 2 867 2 966 

eget kapital/invånare 13 822 15 878 20 486 21 028 21 716 

årets resultat/invånare 417 1 300 1 009 238 727 

ansvarsförbindelse pensioner/invånare, kr 18 984 21 682 25 236 25 042 25 794 

övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 18 597 18 328 16 189 18 893 19 007 

koncernen 2005 2006 2007 2008 2009 

nettoinvesteringr/invånare, kr 4 779 4 405 6 435 3 451 3 371 

Tilgångar/invånare, kr 75 591 78 940 81 425 82 935 85 256 

skulder/invånare,kr 60 726 61 791 59 420 59 282 60 513 

varav pensionsskuld, kr 2 609 2 535 2 552 2 867 2 996 

eget kapital/invånare 14 865 17 149 22 004 23 654 24 743 

årets resultat/invånare 417 1 506 1 266 493 874 

ansvarsförbindese pensioner/invånare, kr 18 984 21 682 25 236 25 043 25 794 

övriga ansvarsförbindelser/invånare, kr 737 639 575 467 469

Haparanda teknik & Fastighets aB som ägs till 100% av 

Haparanda stad svarar för förvaltning av kommunens fastigheter, 

gator, vägar och va-verksamhet, Bottenvikens reningsverk 

aB som ägs till 25 % svarar för avloppsrening, 

Haparanda värmeverk aB ägs till 50% och producerar fjärrvärme. 

stiftelsen Haparandabostäder är en ren kommunal 

bostadsstiftelse. 

Bottenvikens reningsverk aB 25% 

resultaträkning, mkr 2008 2009 

intäkter 3,4 3,5 

Kostnader -2,4 -2,3 

avskrivningar -1,0 -1,0 

verksamhetens netto 0,0 0,2 

finansnetto -0,7 0,0 

Bokslutsdisposition 0,2 0,0 

årets resultat -0,5 0,2 

haparanda teknik & fastighets aB 100% 






finansnetto 0,0 -0,7 

Bokslutsdisposition 0 0 

årets resultat 0,0 0,0 

a f f ä r s d r i v a n d e v e r k s a m h e t 

affärsdrivandeverksamhet 

Den affärsdrivande verksamheten i kommunen omfattar avloppsrening, 

värmeproduktion och bostäder. Med affärsdrivande avses att verksamheterna 

inte ska vara skattefinansierade utan finansieras med avgifter. 

I följande uppställning redovisas 

de affärsdrivande verksamheternas 

resultat i relation till kommunens 

ägarandel. 

haparanda värmeverk aB 50% 






finansnetto -0,7 -0,7 

Bokslutsdisposition -0,5 -0,4 


stiftelsen haparandaBostäder 100% 





Jämförelsestörande post 0 0 


finansnetto -6,5 -6,9 


33

34 

36 

driftredovisning 2009 

d r i f t r e d o v i s n i n g h a pa r a n d a s ta d 

(tkr) Budget utfall avvikelse 

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto 

kommunfullmäktige 0 1 899 1 899 359 1 876 1 517 359 23 382 

fullmäktige 0 410 410 14 315 301 14 95 109 

revision 0 850 850 0 664 664 0 186 186 

valnämnd 0 25 25 139 155 16 139 -130 9 

överförmyndarverksamhet 0 614 614 206 742 536 206 -128 78 

kommunstyrelsen 66 945 127 863 60 918 73 709 133 030 59 321 6 764 -5 167 1 597 

Kommunledningsförvaltning 7 594 50 040 42 446 13 296 50 289 36 993 5 702 -249 5 453 

räddningstjänsten 0 4 558 4 558 0 -4 558 -4 558 

fastighetsförvaltning 59 351 77 823 18 472 60 413 78 183 17 770 1 062 -360 702 

Pensionsutbetalningar 0 14 694 14 694 1 481 14 703 13 222 1 481 -9 1 472 

samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 334 334 31 31 

barn- och ungdomsnämnden 72 574 312 256 239 682 88 531 324 650 236 119 15 957 -12 394 3 563 

socialnämnden 59 985 243 581 183 596 69 046 250 343 181 297 9 061 -6 762 2 299 

summa driftbudget 199 504 700 658 501 154 233 126 724 936 491 810 33 622 -24 278 9 344 

ansvarsåtaganden/borgen 500 500 450 450 0 50 50 

förändringar semester-/ferielöneskuld 1 133 1 133 -1 133 -1 133 

intern ränta -21 035 -21 035 -21 248 -21 248 0 213 213 

interna poster -82 761 -82 761 0 -82 761 -82 761 0 0 0 0 

delsumma -82 761 -103 296 -20 535 150 365 622 510 472 145 0 -870 -870 

reavinst/förlust 1 586 -1 586 1 586 0 1 586 

extraordinära intäkter 0 0 

extraordinära kostnader 0 0 

delsumma 151 951 622 510 470 559 

finansiella intäkter 1 000 -1 000 7 259 -7 259 6 259 0 6 259 

finansiella kostnader 12 643 12 643 20 036 20 036 0 -7 393 -7 393 

skatter/statsbidrag 494 026 -494 026 489 008 -489 008 -5 018 0 -5 018 

Årets resultat 611 769 610 005 -1 764 648 218 642 546 -5 672 36 449 -32 541 3 908 

jämnförelsestörande poster -2 615 -4 294 -1 679 -2 615 4 294 1 679 

justerat resultat 611 769 610 005 -1 764 645 603 638 252 -7 351 33 834 -28 247 5 587

d r i f t r e d o v i s n i n g h a pa r a n d a s ta d 

(tkr) Budget utfall avvikelse 

intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto 

kommunfullmäktige 0 1 789 1 789 216 2 045 1 829 216 -256 -40 

fullmäktige 0 410 410 18 395 377 18 15 33 

revision 0 790 790 0 767 767 0 23 23 

valnämnd 0 25 25 0 3 3 0 22 22 

överförmyndarverksamhet 0 564 564 198 880 682 198 -316 -118 

kommunstyrelsen 68 201 136 400 68 199 78 789 135 102 56 313 10 588 1 298 11 886 

Kommunledningsförvaltning 7 956 59 008 51 052 18 330 57 703 39 373 10 374 1 305 11 679 

fastighetsförvaltning 60 245 77 392 17 147 60 459 77 399 16 940 214 -7 207 

Pensionsutbetalningar 0 25 881 25 881 1 015 30 226 29 211 1 015 -4 345 -3 330 

samhällsbyggnadsnämnden 0 365 365 0 365 365 0 0 

barn- och ungdomsnämnden 85 027 316 072 231 045 93 472 324 276 230 804 8 445 -8 204 241 

socialnämnden 56 240 227 868 171 628 61 588 235 491 173 903 5 348 -7 623 -2 275 

summa driftbudget 209 468 708 375 498 907 235 080 727 505 492 425 24 597 -19 130 5 467 

ansvarsåtaganden/borgen 500 500 -100 294 394 -100 206 106 

förändring semester-/ferielöneskuld -957 -957 957 957 

intern ränta -22 226 -22 226 -21 382 -21 382 0 -844 -844 

interna poster -95 235 -95 235 0 -95 235 -95 235 0 0 0 0 

delsumma 139 745 610 225 

reavinst/förlust 2 857 150 -2 707 2 857 -150 2 707 

extraordinära intäkter 509 -509 509 509 

delsumma 143 111 610 375 467 264 

driftredovisning 2008 

finansiella intäkter 1 000 -1 000 11 731 -11 731 10 731 0 10 731 

finansiella kostnader 12 250 12 250 23 729 23 729 0 -11 479 -11 479 

skatter/statsbidrag 488 943 -488 943 484 391 -484 391 -4 552 0 -4 552 

delsumma 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -11 479 23 578 

Årets resultat 604 176 603 664 -512 639 233 634 104 -5 129 35 057 -30 440 4 617 

jämförelsestörande poster -2 857 -150 2 707 -2 857 150 -2 707 

justerat resultat 604 176 603 664 -512 636 376 633 954 -2 422 32 200 -30 290 1 910 

37 35

36 

38 

investeringsredovisning (tkr) Budget utgifter inkomster avvikelse mot Budget investeringsnetto 


samhällsbyggnadskontoret 

detaljplanering 200 379 86 -93 293 

digitalisering primärkartor 200 128 98 170 30 

it-kontoret 

Bredband/iT-utrustning 500 497 3 497 

kommunledningsförvaltning 

Gränskanal//torg/strukturfond 5 000 4 166 1 035 1 869 3 131 

Gränsbåge/interreg 500 748 -248 748 

Konstinköp 1 000 779 221 779 

Kv åran/nätet 1 000 14 986 14 

stranden 1 000 741 259 741 

lekparker 500 498 2 498 

investeringar i fastigheter 3 000 3 269 3 -266 3 266 

Belysning norra delen 4 000 2 646 1 1 355 2 645 

stads- och centrumutveckling 3 000 4 011 -1 011 4 011 

Björka 5 500 10 373 5 415 542 4 958 

avfallsplan/miljöprojekt 300 74 226 74 

på gränsen 0 32 -32 32 

nytt ekonomisystem 0 603 -603 603 

ombyggnad diverse vattenverk 250 228 22 228 

summa 

i n v e s t e r i n g s r e d o v i s n i n g 

investeringsredovisning 

nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för 

försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. årets nettoinvesteringar uppgick till 26,2 Mkr 

och bruttoinvesteringana uppgick till 26,3 Mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna 

med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte behövt låna till dessa. nedanstående 

tabell visar kommunens totala investeringar under året. 

kommunstyrelsen 25 950 29 186 6 638 3 402 22 548

investeringsredovisning (tkr) Budget utgifter inkomster avvikelse mot Budget investeringsnetto 

Barn- och ungdomsnämnden 

inventarier 

förskola, inre/yttre miljö 1 500 1 066 434 1 066 

nya gymnasieskolan 0 58 -58 58 

Kök och lokalvård 300 152 148 152 

stationen, ungdomens hus 0 52 -52 52 

riekkola elljusspår 0 14 -14 14 

Kultursatsningar Kukkolaforsen 300 343 107 64 236 

Kultur, folkets hus utrustning 300 198 102 198 

frilutfs-/idrottsanläggningar 500 992 -492 992 

summa barn- och ungdomsnämnd 2 900 2 875 107 132 2 768 

socialnämnden 

reinvesteringar socialnämnd 1 500 929 571 929 

summa socialnämnd 1 500 929 571 929 

bruttoinvestering 30 350 32 990 6 745 4 105 26 245 

Markförsäljning -10 000 24 -10 024 24 

nettoinvestering 20 350 33 014 6 745 -5 919 26 269 

nedanstående taBell visar stÖrre projekt; de som är pågående och de som är avslutade under året: 

Budget utfall 

investeringsprojekt Budget 2009 utfall 2009 ackumulerad 2008 ackumulerad 2008 avvikelse 

slutförda projekt 

på Gränsen 0 32 10 000 8 509 1 459 

summa slutförda projekt 0 32 10 000 8 509 1 459 

Pågående projekt 

Gränskanal/torg/eU 5 000 1 869 0 1 164 1 967 

Gränsbåge/interreg 500 748 0 1 451 -1 699 

stranden 1 000 741 3 000 435 2 824 

Belysning norra delen 4 000 2 645 0 0 1 355 

Björka 5 500 4 958 17 000 13 452 4 090 

summa pågående projekt 16 000 10 961 20 000 16 502 8 537 

summa 16 000 10 993 30 000 25 011 9 996 

39 37

38 

40 

personalpolitikens mål 

För att leva upp till budget- och strategiplanens ambition 

att vara en attraktiv arbetsgivare med god personalpolitik 

ska arbetsgivaren bland annat 

• arBeta FÖr god arBetsMiLJÖ 

• arBeta FÖr god HÄLsa i arBetsLivet 

• arBeta FÖr HÄLsoinriKtat LedarsKap 

• arBeta FÖr JÄMstÄLLdHet oCH MångFaLd oCH 

MotverKa disKriMinering i organisationen 

• arBeta FÖr anstÄLLdas deLaKtigHet, ansvar oCH engageMang 

• MinsKa sJUKFrånvaron 

årets händelser 

ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt är grunden 

för att uppnå en bra arbetsmiljö. 

arbetet har under året i stor utsträckning fokuserats på 

hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter/åtgärder. ”tidig 

rehab”, erbjudande om friskprofil för de anställda som 

under året fyllt 40 respektive 50 år, funktionsprofiler för 

kost- och lokalvårdspersonalen är exempel på aktiviteter 

som har genomförts i samarbete med previa. 

Hälsosatsning, stegtävlig, friskvårdsdagar i samverkan 

med hälsoinspiratörerna har anordnats även i år. 

en ny pensionslösning, FFU - Förmånligt förtida uttag 

antogs under året och började gälla från 2009-06-01. pensionslösningen 

innebär en rörlig pensionsålder från 61 år. 

För varje tidigare uttagsår fram till 65 år betalar kommunen 

en premie på en tjänstepensionsförsäkring motsvarande 

p e r s o n a l ö v e r s i k t 

personalöversikt 

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. personalkontoret bereder och samordnar 

på kommunstyrelsens uppdrag kommunövergripande personalfrågor. Kontoret bistår med rådgivning, 

utbildning och experthjälp inom områdena avtalstolkning, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet, 

mångfald, diskriminering, rehabilitering/anpassning, pension och försäkringar samt övrigt personal- och 

lönearbete. i arbetet ingår också att bevaka, utveckla och utarbeta rutiner/riktlinjer utifrån gällande lagstiftning 

och samhällsutveckling. 

20% av aktuell årslön, upp till 7,5 basbelopp. Förutsättningen 

för att få erbjudande om FFU är att tjänsten inte 

behöver återbesättas helt eller delvis eller att vid eventuell 

övertalighet behålla yngre medarbetare som riskerar uppsägning. 

detta är en överenskommelse mellan arbetsgivare 

och arbetstagare. Femton anställda har avgått med FFU, 

hel- eller deltid, under året. 

Upphandling av företagshälsovård och pensionsadministration 

har genomförts och avtal har tecknats med aB 

previa om företagshälsovårdstjänster och med spp om 

pensionsadministration. 

Chefsutbildning, andra omgången, har påbörjats och 

den fortsätter in på 2010. 

Under året har utbildning i Fas: förnyelse–arbetsmiljö– 

samverkan samt utbildning i mångfald och diskriminering 

anordnats för chefer och ledamöter i centrala arbetsmiljökommittén. 

nyckeltal 

Från och med 2009 redovisas frisknärvaro som ett nytt 

nyckeltal. Frisknärvaro visar andelen i procent av de tillsvidareanställda 

som har 0 till 4 sjukfrånvarodagar per år. 

Fördelar med att komplettera sjukfrånvarostatistik med 

frisknärvarostatistik är att framhäva det friska istället för att 

endast fokusera på det sjuka. Frisknärvaron i Haparanda 

stad är 74%. det innebär att 74% av de tillsvidareanställda 

har färre än 5 sjukfrånvarodagar 2009. Kvinnorna har lägre 

frisknärvaro än männen.


frisknärvaro 2009-12-31 

1. Total frisknärvaro (

40 

42 

personal nyckeltal 

tillsvidareanställda 


2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 

män 161 169 167 172 167 

kvinnor 691 708 660 677 671 

totalt 852 877 827 849 838 

andelar heltider 

män 85,09% 85,88% 82,04% 81,40% 80,84% 

kvinnor 61,51% 68,44% 66,36% 64,99% 64,53% 

totalt 68,69% 71,78% 69,53% 68,32%* 67,78% 

sysselsättningsgrad 

män 96,20% 94,35% 94,08% 92,11% 93,99% 

kvinnor 90,65% 90,49% 92,71% 92,42% 92,69% 

totalt 91,70% 91,32% 92,99% 92,36% 92,95% 

medellöner 

män 22 137 kr 22 495 kr 22 815 kr 24 011 kr 24 415 kr 

kvinnor 19 856 kr 20 334 kr 20 775 kr 22 022 kr 22 687 kr 

totalt 20 286 kr 20 749 kr 21 184 kr 22 414 kr 23 030 kr 

medelålder 

framtiden 

arbetet för att var attraktiv arbetsgivare med god personalpolitik 

där anställda upplever sig ha ett meningsfullt arbete 

där delaktighet, ansvar och engagemang är en del i verksamheten 

fortsätter. ett led i detta är att arbeta för mer flexibel 

arbetstidsförläggning. 

män 48,6 år 

kvinnor 49,0 år 

totalt 48,9 år 

* rättning av 2008 års andel heltider

42 

46 

f i n a n s i e l l a n a ly s - F y r a p e r s p e k t i v 

finansiell analys – fyra perspektiv 

Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell 

analys, vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för 

att identifiera finansiella problem i Haparanda stad och därigenom klargöra 

huruvida en god ekonomisk hushållning föreligger eller ej. 

den finansiella analysen som redovisas på kommande sidor 

bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, 

riskförhållanden samt kontrollen över den 

finansiella utvecklingen. dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar 

i denna modell av finansiell analys. 

det finansiella resultatet 

i ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. en 

eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger 

intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är 

en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också 

investeringar och deras utveckling. 

kapacitet 

det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig 

betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft 

kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto 

mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande 

lågkonjunkturerna. 

riskfÖrhållanden 

Med tredje perspektivet, risk, avses hur kommunen är exponerad 

finansiellt. en god ekonomisk hushållning innefattar 

att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver 

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. 

Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens 

samlade pensionsskuld. 

kontroll 

Med det fjärde perspektivet, kontroll, avses avslutningsvis 

hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. en 

god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk 

hushållning. risk och kontroll hänger samman på så 

vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska 

situationer. 

resultat och kapacitet >>

Bild1 : olika kostnaders andel av skatteintäkter och Bidrag 

% 2005 2006 2007 2008 2009 

verksamhetens nettokostnader 90,8 89,8 84,0 91,6 91,5 

avskrivningar 5,1 4,7 4,8 5,0 4,7 

nettokostnadsandel 95,9 94,5 88,8 96,6 96,2 

finansnetto 2,1 1,1 1,3 2,5 2,6 

nettokostnader inklusive finansnetto 98,0 95,6 90,1 99,1 98,8 

en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. ett sätt 

att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor del andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter 

och statsbidrag. av bild 1 framgår att för år 2009 har verksamheten, exklusive avskrivningar och finansnetto, tagit 96,2% av 

skatte- och statsbidragsintäkterna i anspråk. tillsammans tar de löpande kostnaderna 98,8% i anspråk. detta innebär att det återstår 

1,2% av skatte- och statsbidragsintäkterna till att göra investeringar och att amortera på lån. Haparanda stads balans mellan intäkter och 

kostnader bör förbättras något och landa på ett årligt överskott i nivå av tumregeln på 2% av skatter och statsbidrag, för att vi ska kunna 

upprätthålla en rimlig investeringsnivå och amorteringsnivån utan att urholka likviditeten. variationerna i finansnettots andel mellan åren 

beror i huvudsak på redovisningen av orealiserade vinster respektive förluster på värdepappersinnehavet. 

Bild 2: investeringsvolym och självfinansieringsgrad 

% 2005 2006 2007 2008 2009 

investeringsvolym/nettokostnader 7,2 7,0 8,9 5.5 5,9 

avskrivningar/nettoinvesteringar 77,7 56,3 37,6 99.7 88,0 

Haparanda stad investerade under år 2009 för 26,2 Mkr. av bild 2 kan utläsas att den årliga investeringsvolymen varit betydligt högre 

under de senaste åren. den nu lägre investeringsvolymen har i första hand varit en medveten strategi i syfte att stärka det långsiktiga 

finansiella handlingsutrymmet men har också styrts av den alltmer ansträngda likviditeten. 

Bild 3: finansieringsBilden av investeringar och självfinansieringsgraden 

mkr 2005 2006 2007 2008 2009 

verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 42,8 43,3 70,5 29,3 28,5 

finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 0 

finansiering via ökad skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0 

årets nettoinvesteringar (materiella) 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2 

självfinansieringsgrad (%) 152,0 116,0 118,0 121,1 108,8 

av 2009 års verksamhetsnetto på 28,5 Mkr, exklusive avskrivningar då dessa ej är likvidpåverkande, användes 26,2 Mkr till materiella 

investeringar. relateras dessa variabler till varandra erhålles en självfinansieringsgrad av investeringarna på 108,8%. detta innebär att 

samtliga materiella investeringar år 2009 kunde skattefinansieras. resterande del av skatteintäkterna, 2,3 Mkr, användes till finansiella 

kostnader som uppgick till 12,7 Mkr. skatteintäkterna räckte således inte till räntekostnaderna. en hög självfinansieringsgrad är viktig för 

att inte rörelsekapital och likviditet urholkas. 

Bild 4: årets resultat 

2005 2006 2007 2008 2009 

årets resultat (Mkr) 4,2 11,8 10,2 2,4 7,4 

årets resultat/skatter och stadsbidrag (%) 1,0 2,6 2,2 0,5 1,5 

årets resultat/eget kapital (%) 3,0 7,4 4,9 1,1 3,3 

årets resultat som används för respektive år är det justerade resultatet, det vill säga det resultat som jämförs mot balanskravet. det långsiktiga 

målet är att årets resultat ska uppgå till 10 Mkr eller minst det budgeterade belopp, vilket fastslagits av fullmäktige. 

47 43

44 

48 

Bild 5: soliditet 

% 2005 2006 2007 2008 2009 

soliditet 26 28,3 34,8 35,0 34.5 

Tillgångsförändring 3,9 5,0 5,9 1.8 4,2 

förändring av eget kapital 6,4 14,4 29,9 2,5 2,7 

soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel. 

soliditeten för 2009 minskade något och uppgår till 34,5%. viktigt att notera är att pensionsskulden till och med 1997 (261 Mkr) ej redo- 

visas som skuld i balansräkning och räknar man ut en soliditet inkluderat denna pensionsskuld hamnar soliditeten på 24,5%. 

Bild 6: skuldsättningsgrad 

% 2005 2006 2007 2008 2009 

Total skuldsättningsgrad 74,0 71,7 65,2 65.0 65,5 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6 4,6 4,3 4,8 4,7 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,3 17,9 17,8 17,8 20,1 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 52,1 49,2 43,1 42,4 40,7 

den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Haparanda stads totala 

skuldsättningsgrad har minskat under perioden 2005-2008 från 74,0% till 65,0% men i år har den ökat något, med 0,5 procentenheter. 

den långfristiga skuldsättningsgradens minskning ger ett förbättrat finansiellt utrymme på längre sikt. det är mycket angeläget att skuldsättningsgraden 

minskar för att förbättra det finansiella utrymmet. 

risk - kontroll 

Bild 7: likviditet ur ett riksperspektiv 

2005 2006 2007 2008 2009 

Kassalikviditet (%) 68 49 43 56 63 

rörelsekapital (Mkr) -29,9 -51,1 -59,8 -48,3 -46,4 

ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet, vilken i år har ökat med 7%. den finansiella beredskapen 

är inte riktigt tillfredsställande trots att cirka en femtedel av de kortfristiga skulderna utgörs av en semesterlöneskuld som inte 

kommer att omsättas under de närmaste åren. Kassalikviditeten måste fortsätta att öka. om kasslikviditeten inte förbättras kommer vi 

inte att ha råd att investera och amortera utan annan finansiering. 

Bild 8: finansiella nettotillgångar 

mkr 2005 2006 2007 2008 2009 

omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 106,9 118,6 116,0 126,9 149,0 

Kort- och långfristiga skulder 374,7 380,4 365,5 368,0 387,2 

netto -267,8 -261,8 -249,5 -241,1 -238,2 

Haparanda stad har under året förbättrat sina finansiella nettotillgångar med 2,9 Mkr till -238,2 Mkr. en positiv utveckling av finansiella 

nettotillgångarna är glädjande. Önskvärt är att utvecklingen fortsätter detta stärker det finansiella handlingsutrymmet på kort och lång 

sikt.

Bild 9: pensionsåtagande 

mkr 2005 2006 2007 2008 2009 

pensioner som kortfristig skuld 10,4 9,9 10,3 10,7 10,9 

avsättning till pensioner 25,0 25,9 26,0 29,2 29,9 

pensioner äldre än 1998 193,0 221,5 257,2 254,8 260,8 

total pensionsskuld 228,4 257,3 293,5 294,7 301,6 

placering pensionsmedel 36,3 46,6 47,6 45,0 45,7 

den totala pensionsskulden för 2009 uppgår till 301,6 Mkr varav 260,8 Mkr ligger utanför balansräkningen. det innebär att 86,5% av 

skulden ligger utanför balansräkningen. Ökningen av totala pensionsskulden uppgick till 6,9 Mkr. vid årsskiftet uppgick placerade medel 

inklusive depåmedel för framtida pensionsutbetalningar till 45,7 Mkr. 

49

46 

50 

ekonomichefens avslutande kommentarer 

Året som gått kommer nog att gå till historien som ett förlorat år. Året har 

präglats av finanskrisen där många företag drog i nödbromsen, arbetslösheten 

nådde nya höjder och kommunernas prognostiserade intäkter minskade dramatiskt 

samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöden ökade. 

i slutet av året har man börjat röna försiktig optimism om 

en vändning i konjunkturen och med det en försiktig tro 

om bättre tider. Haparanda kommun har trots minskade 

skatter och statsbidrag klarat sig bra då kommunen samtliga 

förvaltningar hörsammat politikernas beslut om återhållsamhet 

och visar nu vid årets slut stora överskott mot 

budget. 

av kommunfullmäktiges övergripande fastställda elva 

mål för god ekonomisk hushållning, har fem av målen uppfyllts 

helt eller delvis och sex stycken bedöms som inte 

uppfyllda. Här har vi en del att arbeta med under nästa år. 

Haparanda stad har 2009 fortsatt med de senaste 

årens positiva finansiella utveckling inom främst betydligt 

bättre kasslikviditet. Fortfarande finns dock en hel del 

att arbeta med innan vi kan säga att kommunen har god 

ekonomisk hushållning, vilket är en nödvändighet för att 

inte efterlämna alltför stor skuldbörda till nästa generations 

kommuninvånare. Följande information är viktig att lyfta 

fram. 

• enligt lag ska kommunerna göra en treårsplan som inte får vara 

en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. att sedan staten 

inte ger oss förutsättningarna med lika lång framförhållning, kommer 

att kräva av oss inom kommunen att vi blir snabbare på att 

ställa om oss, både att kanske dra ner på kostnaderna men även 

att veta vilka prioriterade områden vi vill satsa på om vi får mer i 

tilldelning av staten. 

• inom driftsverksamheten måste alla förvaltningar även fortsättningsvis 

eftersträva att hålla sina budgetramar för att vi ska kunna 

uppnå de övergripande finansiella målen och få en god ekonomisk 

utveckling. det är därför av största vikt att göra uppföljningar och 

vid budgetavvikelse i ett tidigt stadium kunna analysera och sätta 

in åtgärder. detta är extra viktigt om det budgeterade resultatet är 

lågt, vilket betyder att vi då har små marginaler för att inte hamna 

under ett balanskravsresultat. 

• Haparanda stads långsiktiga finansiella handlingsutrymme är 

som många gånger tidigare nämnts för svagt både på lång och 

kort sikt. skuldsättningsgraden är för hög, vilket gör oss oerhört 

exponerade vid ränteförändringar och den löpande driften, inklusive 

finansnettot, tar för stor del av våra skatter och bidrag. 

carina juntti /// 

ekonomichef

48 

52 

resultat - kaPacitet 

2006 2007 2008 2009 

verksamhetens nettokost/skatteintäkter och stadsbidrag 89,8% 84,0% 91,6% 91,5% 

avskrivningar/skatteintäkter och stadsbidrag 4,7% 4,8% 5,0% 4,7% 

finansnetto/skatteintäkter och stadsbidrag 1,1% 1,3% 2,5% 2,6% 

kostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag 95,6% 90,1% 99,1% 98,8% 

Årets resultat/skatteintäkter och stadsbidrag 2,6% 2,2% 0,5% 1,5% 

Årets resultat/eget kapital 13,4% 1,4% 1,1% 3,3% 

självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 116,0% 118,0% 121,1% 108,8% 

investeringsvolym/nettokostnader 7,0% 8,9% 5,5% 5,9% 

avskrivningar/nettoinvesteringar 56,3% 37,6% 99,7% 88,0% 

soliditet 28,3% 34,8% 35,0% 34,5% 

Tillgångsförändring 5,0% 5,9% 1,8% 4,2% 

förändring av eget kapital 14,4% 29,9% 2,5% 2,7% 

total skuld- och avsättningsgrad 71,6% 65,2% 65,0% 65,5% 

- varav avsättningsgrad (pensioner) 4,6% 4,3% 4,8% 4,7% 

- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17,8% 17,8% 17,8% 20,1% 

- varav långfristig skuldsättningsgrad 49,2% 43,1% 42,4% 40,7% 

risk - kontroll 

f i n a n s i e l l a n y c k e lta l 

finansiella nyckeltal 

kassalikviditet 49,0% 43,0% 56,0% 63,0% 

rörelsekapital, mkr -51,1 -59,8 -48,3 -46,4 

finansiella nettotillgångar, mkr -261,8 -249,5 -241,1 -238,2 

budgetavvikelse, årets resultat, mkr 4,4 8,8 1,9 5,6

(mkr) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

resultaträkning 

tio år i sammandrag 

intäkter 108,5 109,7 132,0 143,9 140,0 134,8 148,5 183,5 142,6 151,9 

Kostnader -466,1 -450,3 -474,5 -495,7 -516,9 -524,5 -555,6 -576,2 -586,2 -599,3 

avskrivningar -41,8 -19,9 -19,4 -24,0 -21,1 -21,9 -21,0 -22,4 -24,2 -23,1 

verksamhetens nettokostnader -399,4 -360,5 -361,9 -375,8 -398,0 -411,6 -428,1 -415,1 -467,8 -470,5 

skatteintäkter och statsbidrag 360,6 374,0 389,8 397,9 410,5 428,9 453,1 467,3 484,4 489,0 

finansnetto -13,1 -14,1 -19,2 -13,4 -8,7 -8,8 -4,8 -5,9 -12,0 -12,8 

extraordinärt -5,3 -4,1 -8,3 1,8 0,5 

Årets resultat -51,9 -6,0 3,8 0,4 3,8 8,5 20,2 48,1 5,1 5,7 


intäkter 177,2 163,8 169,3 172,8 157,3 71,7 78,4 83,6 80,0 75,5 

Kostnader -264,6 -260,5 -268,9 -284,6 -228,6 -123,5 -138,9 -148,2 -167,4 -150,0 

netto -87,4 -96,7 -99,6 -111,8 -71,3 -51,8 -60,5 -64,6 -87,4 -74,5 

barn- och ungdomsnämnden 

intäkter 20,5 22,9 25,8 28,7 52,8 99,5 102,9 97,1 93,5 88,5 

Kostnader -164,6 -167,5 -176,0 -182,1 -246,5 -300,0 -309,3 -316,7 -324,3 -324,7 

netto -144,1 -144,6 -150,2 -153,4 -193,7 -200,5 -206,4 -219,6 -230,8 -236,2 


intäkter 24,1 31,3 38,5 45,4 47,7 53,4 50,2 52,6 61,6 69,0 

Kostnader -151,6 -164,3 -177,8 -190,1 -199,6 -207,8 -211,2 -215,5 -235,5 -250,3 

netto -127,5 -133,0 -139,4 -144,7 -151,9 -154,4 -160,9 -162,9 -173,9 -181,3 

nettoinvesteringar 20,2 14,3 18,0 29,0 17,7 28,2 37,3 59,7 24,2 26,2 

balansräkning 

anläggningstillgångar 440,3 449,2 452,6 460,7 458,2 476,6 516,5 553,4 550,7 555,1 

omsättningstillgångar 83,5 74,1 65,3 57,0 67,5 63,5 50,5 46,9 60,3 81,7 

summa tillgångar 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8 

eget kapital 129,6 118,8 120,9 129,6 132,0 140,5 160,7 208,8 213,9 219,6 

skulder och avsättningar 394,2 404,5 397,0 388,1 393,7 399,7 406,3 391,5 397,1 417,2 

summa skulder och eget kapital 523,8 523,3 517,9 517,7 525,8 540,2 567,0 600,3 611,0 636,8 

53 49

50 

54 

r e s u l t a t r ä k n i n g 

resultaträkning 

2008 2009 

tkr not staden koncernen staden koncernen 

verksamhetens intäkter 1 139 745 178 387 149 336 189 361 

Jänförelsestörande intäkter 2 857 2 857 2 615 2 615 

verksamhetens kostnader 2 -586 050 -608 003 -595 104 -617 562 

Jämförelsestörande kostnader -150 -150 -4 294 -4 294 

avskrivningar -24 175 -29 829 -23 111 -28 931 

verksamhetens nettokostnader -467 773 -456 738 -470 558 -458 811 

skatteintäkter 3 309 372 309 372 324 692 324 692 

statsbidrag 3 175 019 175 019 164 316 164 316 

finansiella intäkter 4 11 731 17 773 7 259 10 178 

finansiella kostnader 5 -23 729 -37 720 -20 036 -31 414 

resultat före extraordinära poster 4 620 7 706 5 673 8 961 

extraordinära intäkter 

extraordinära kostnader 

6 509 509 

skattekostnad -95 -121 

Årets resultat 7 5 129 8 120 5 673 8 840 

Jämförelsestörande poster 8 -2 706 -2 706 1 679 1 679 

justerat resultat 2 423 5 414 7 352 10 519

2008 2009 


tillgångar 

anläggningstillgÅngar 

Mark, byggnader, tekniska anläggningar 9 452 084 630 592 454 290 636 917 

Maskiner och inventarier/leasingavtal 10 32 083 71 070 33 608 70 477 

värdepapper och andelar 11 6 012 1 062 6 012 1 062 

pensionsfond 12 44 959 44 959 45 673 45 673 

långfristiga fordringar 13 15 560 12 287 15 560 8 308 

summa anläggningstillgångar 550 698 759 970 555 143 762 437 

omsättningstillgÅngar 

b a l a n s r ä k n i n g 

balansräkning 

förråd, lager 14 59 755 401 1 122 

exploateringsfastigheter 15 1 339 1 339 499 499 

Kortfristiga fordringar 16 48 451 53 591 51 312 52 995 

likvida medel 17 10 477 28 046 29 659 45 058 

summa omsättningstillgångar 60 326 83 731 81 871 99 674 

summa tillgÅngar 611 024 843 701 637 014 862 111 

eget kapital och skulder 

eget kaPital 18 213 918 241 361 219 591 250 201 

varav årets resultat 5 129 8 120 5 673 8 840 

avsättningar 

avsättning för pensioner inklusive löneskatt 19 29 164 29 164 29 994 29 994 

avsättning skatter 3 297 3 411 

skulder 

långfristiga skulder 20 258 740 437 270 258 665 434 970 

långfristig leasingskuld 21 590 590 459 459 

Kortfristiga skulder 22 108 612 132 019 128 305 143 076 

summa skulder 397 106 602 340 417 423 611 910 

summa eget kaPital och skulder 611 024 843 701 637 014 862 111 

Borgens och övriga ansvarsförbind. 192 203 4 597 192 203 4 597 

pensionsskuld intjänad t.o.m. 971231 inklusive löneskatt 254 757 254 757 260 824 260 824 

naturvårdsverket, ansvarsförbindelse 250 150 250 150 

leasingavgifter, operationella 2 803 2 803 2 809 2 809 

55 51

52 

56 

2008 2009 


den lÖpande verksamheten 

Årets resultat 5 129 8 120 5 673 8 840 

Justering av ej likviditetspåverkande poster: 

Justering för avskrivningar 24 175 29 829 23 111 28 931 

Justering för återföring av nedskrivning 

f i n a n s i e r i n g s a n a ly s 

finansieringsanalys 

Justering utdelning pensionsmedelsfonder 24 -411 -319 -375 -375 

Justering vinst vid försäljning värdepapper 24 92 -149 -149 

Justering ökning/minskning kortfristiga skulder 1 893 3 529 19 693 -3 057 

Justering ökning/minskning kortfristiga fordringar -7 594 -5 863 -2 861 15 182 

Justering ökning/minskning förråd, lager 280 236 -342 -368 

Justering för gjorda avsättningar 24 3 150 3 150 830 830 

nedskrivning/återfört pensionsmedelfond 24 1 164 1 164 -754 -754 

aktier 21 21 

Justering ej likvidpåverkande poster 24 92 267 -92 

förlust vid avyttring värdepapper 566 566 

kassaflöde frÅn den löPande verksamheten 22 770 31 839 39 986 40 714 

investeringsverksamheten 

investering i materiella anläggningstillgångar -46 365 -59 812 -33 014 -40 872 

försäljning av materiella anläggningstillgångar 22 120 24 234 6 745 6 783 

investering i finansiella anläggningstillgångar -10 100 -11 463 -14 248 -14 248 

försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11 935 11 935 14 246 18 225 

aktier, andelar, köp -99 -99 

leasingkostnad pc-lån -906 -906 

inbetalningar pc-lån 906 906 

kassaflöde frÅn investeringsverksamheten -22 509 -35 205 -26 271 -30 112 

finansieringsverksamheten 

nyupptagna lån 

återbetald utlåning 24 20 20 0 0 

amortering leasingskuld 

ökning av långfristig fordran 

-126 -126 -131 -131 

amortering av skuld -10 021 -11 550 -75 -2 299 

ökning av planerad amortering 10 000 10 000 

kassaflöde frÅn finansieringsverksamheten -127 -1 656 -206 -2 430 

likvida medel vid årets början 5 214 24 949 10 477 28 046 

likvida medel vid årets slut 10 477 28 046 29 659 45 058 

Årets kassaflöde 5 263 3 098 19 182 17 012

54 

58 

(tkr) staden koncernen staden koncernen 

not 1 verksamhetens intäkter 2008 2008 2009 2009 

verksamhetsrelaterade intäkter 234 980 348 427 253 345 366 720 

Jämförelsestörande intäkter 2 857 2 615 2 615 

avgår interna intäkter -95 235 -170 040 -104 009 -177 359 

summa 139 745 181 244 151 951 191 976 

specifikation: 

försäljningsmedel 6 967 6 599 

Taxor och avgifter 34 194 35 133 

hyror och arrenden 20 398 21 088 

Bidrag från staten och övriga bidrag 62 731 71 849 

försäljning av verksamheter och entreprenader 15 455 17 282 

summa not 1 139 745 181 244 151 951 191 976 

not 2 verksamhetens kostnader 2008 2008 2009 2 009 

verksamhetsrelaterade kostnader: 705 404 837 701 722 224 852 783 

Jämförelsestörande kostnader 150 4 294 4 294 

avgår interna kostnader -95 235 -170 040 -104 009 -177 359 

avgår avskrivningar -24 175 -29 829 -23 111 -28 931 

summa 585 994 637 982 599 398 650 787 

specifikation: 

n o t e r 

noter 

inköp av anläggningstillgångar 3 534 4 685 

inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 1 482 1 965 

Bidrag och transfereringar 30 342 32 410 

entreprenader och köp av verksamhet 116 672 122 081 

Konsulttjänster 5 961 5 541 

personalkostnader inkl pensionskostn 379 558 376 579 

hyror, leasing, bränsle, energi 11 924 13 223 

förbrukningsmaterial, telefon, porto och övriga kostnader 26 303 27 716 

Transporter, resor, annonser, försäkringar, övrigt 10 218 15 198 

summa not 2 585 994 637 982 599 398 650 787

n o t e r 


not 3 skatteintäkter och statsBidrag 2008 2008 2009 2009 

Kommunalskatt 313 900 313 900 336 681 336 681 

slutavräkning -679 -679 363 363 

prognos -3 873 -3 873 -12 352 -12 352 

Kostnadsutjämning -17 700 -17 700 -23 755 -23 755 

inkomstutjämning 133 900 133 900 123 505 123 505 

Utjämningsbidrag lss 15 000 15 000 18 243 18 243 

regleringsavgift/bidrag -4 600 -4 600 -4 990 -4 990 

införandebidrag 0 0 0 0 

strukturbidrag 35 000 35 000 34 935 34 935 

fastighetsavgift 13 443 13 443 16 378 16 378 

summa not 3 484 391 484 391 489 008 489 008 

not 4 finansiella intäkter 2008 2008 2009 2009 

räntor likvida medel 632 1 105 94 447 

räntor kundfordringar 47 152 94 94 

Utdelning aktier, andelar, värdepapper 411 411 375 581 

försäljningsvinster fonderade medel 352 352 149 149 

Kursvinst 0 0 2 2 

ränteswap 9 369 15 373 5 058 7 785 

ränta utlåning till koncernföretag 941 401 733 366 

Kommuninvest insatsemission -21 -21 0 0 

återföring av nedskrivning finansiella tillgångar 0 0 754 754 

summa not 4 11 731 17 773 7 259 10 178 

not 5 finansiella kostnader 2008 2008 2009 2009 

räntor anläggningslån m.m. 13 452 21 599 4 960 10 029 

ränta pensionsskuld 860 860 1 219 1 219 

courtage 477 890 123 123 

Kursförlust 40 493 118 118 

ränteswap 7 736 12 714 13 050 19 359 

nedskrivning fonderade medel 1 164 1 164 0 0 

förlust avyttring värdepapper 566 566 

summa not 5 23 729 37 720 20 036 31 414 

not 6 extraordinär intäkt/kostnad 2008 2008 2009 2009 

spp 509 509 0 0 

summa not 6 509 509 0 0 

59 55

56 

60 


not 7 årets resultat 2008 2008 2009 2009 

årets resultat enligt resultaträkning 5 129 8 120 5 673 8 840 

Jämförelsestörande poster 

reavinster enligt undantagsmöjligheter -2 706 -2 706 1 679 1 679 

synnerliga skäl Kl 8:5 

summa not 7 2 423 5 414 7 352 10 519 

not 8 jämfÖrelsestÖrande poster 2008 2008 2009 2009 

spp 509 509 322 322 

skatteverket 138 138 

sKl 570 570 

räddningstjänstförbundet östra norrbotten -4 294 -4 294 

reavinst 1 586 1 586 

summa -1 678 -1 678 

specifikation reavinster: 

hanhinkari 1:35 35 35 

Karl Johans krp 1:105 310 310 




Karl Johans krp 147 147 

Kullen 3 196 196 

vuono 24:1 2 2 

Karl Johans krp, kostnader lantmäteriet -114 -114 

summa 1 586 1 586 

summa not 8 -1 678 -1 678 

not 9 fastigheter och anläggningar 2008 2008 2009 2009 

ingående ackumulerat anskaffningsvärde 762 213 1 113 068 779 219 1 141 798 

Justering av iB -79 148 -79 148 

förändring av iB, överfört från inventarier -872 

nyanskaffningar 36 479 48 219 26 907 33 906 

avyttring, övriga inkomster -18 553 -18 569 -6 453 -6 453 

investeringsbidrag -1 260 -1 260 

överförda kostnader från inventarier 1 212 1 212 

Överförda till/från omsättningstillgångar -872 573 573 

delsumma 779 219 1 141 798 721 098 1 090 676 

ingående ackumulerade avskrivningar 308 256 489 541 327 135 511 206 

värmeverket 


årets avskrivning 18 879 21 665 18 139 21 020 

överförda från inventarier 

n o t e r 

delsumma 327 135 511 206 266 808 453 760


not 9 fastigheter och anläggningar (forts) 2008 2008 2009 2009 

planenligt restvärde 452 084 630 592 454 290 636 916 

spec. av anläggningarna: 

Markreserv 5 991 6 028 

verksamhetsfastigheter 260 552 251 480 

fastighigheter/anläggningar för affärsverksamhet 64 369 62 376 

Gator, vägar och parker 98 753 111 924 

fastigheter för annan verksamhet 22 419 22 482 

summa not 9 452 084 630 592 454 290 636 916 

not 10 maskiner och inventarier 2008 2008 2009 2009 

ingående ackumulerat anskaffningsvärde 57 397 124 054 63 764 131 484 


nyanskaffningar 9 886 12 705 6 107 6 856 

överfört från/till anläggningar -1 212 

avyttring, övriga inkomster -2 307 -4 063 -292 -292 

Utrangering -1 471 -1 471 

överfört till anläggningar -1 212 

delsumma 63 764 131 484 62 145 130 638 

ingående ackumulerade avskrivningar 27 101 53 465 32 258 60 992 


årets avskrivning 5 157 7 527 4 834 7 725 

Utrangering -1 471 -1 471 

delsumma 32 258 60 992 28 975 60 600 

Planenligt restvärde 31 506 70 492 33 170 70 038 

lånedatorer 

n o t e r 

leasingavgifter 906 

leasinginbetalningar -906 

Bokfört värde dec 716 716 577 577 

avskrivningar -139 -139 -139 -139 

summa 577 577 438 438 

summa not 10 32 083 71 069 33 608 70 476 

61 57

58 

62 


not 11 värdepapper och andelar 2008 2008 2009 2009 

grundfondskapital 

haparanda värmeverk aB 1 000 1 000 

stiftelsen haparandabostäder 3 400 3 400 

aktier 

n o t e r 

iUc 30 30 30 30 

filmpool nord 146 146 146 146 

länstrafiken 203 203 203 203 

BraB 250 250 0 

iT norrbotten aB 34 34 34 34 

norrbottens energikontor 10 10 10 10 

hTfaB, haparanda Teknik och fastighets aB 300 300 0 

Kommuninvest 540 540 540 540 

lappiahalli oy 99 99 99 99 

summa not 11 6 012 1 062 6 012 1 062 

not 12 fonderade pensionsmedel 2008 2008 2009 2009 

pensionsmedel, iB 47 631 47 631 44 959 44 959 

nyanskaffning 10 100 10 100 14 248 14 248 

Utdelning 411 411 524 524 

återköp/försäljning -11 935 -11 935 -14 246 -14 246 

återföring av nedskrivning 0 0 754 754 

avgifter -118 -118 

nedskrivning -1 164 -1 164 0 0 

vinst vid avyttring 352 352 

förlust vid avyttring -318 -318 -566 -566 

summa not 12 44 959 44 959 45 673 45 673 

not 13 långfristig fordran 2008 2008 2009 2009 

haparanda värmeverk m.fl. 15 500 7 750 15 500 7 750 

Kärrbäcks hembygdsförening 60 60 60 60 

övriga långfristiga fordringar 4 477 498 

summa not 13 15 560 12 287 15 560 8 308 

not 14 fÖrråd/lager 2008 2008 2009 2009 

förråd/lager 59 755 401 1 122 

summa not 14 59 755 401 1 122


not 15 exploateringsfastigheter 2008 2008 2009 2009 

exploateringsfastigheter 1 339 1 339 499 499 

summa not 15 1 339 1 339 499 499 

not 16 kortfristiga fordringar 2008 2008 2009 2009 

fakturafordringar 18 873 20 696 16 766 17 471 

Momsfordran 4 876 4 876 3 749 3 535 

förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 15 231 17 402 25 623 26 672 

övriga fordringar 91 91 1 528 1 671 

fordringar hos staten 7 180 8 281 3 646 3 646 

avtal vägverket 2 200 2 245 0 0 

summa not 16 48 451 53 591 51 312 52 995 

not 17 likvida medel 2008 2008 2009 2009 

Kassa, bank och plusgiro 10 477 28 046 29 659 45 058 

summa not 17 10 477 28 046 29 659 45 058 

not 18 eget kapital 2008 2008 2009 2009 

anläggningskapital 

anläggningstillgångar 550 698 759 970 555 143 762 437 

anläggningslån -258 740 -437 269 -258 665 -434 970 

finansiell leasing -590 -590 -459 -459 

pensionsavsättningar/övriga avsättningar -29 164 -29 164 -29 994 -29 994 

avsättningar skatter -3 297 -3 411 

summa 262 204 289 650 266 025 293 603 

rörelsekapital 

n o t e r 

omsättningstillgångar 60 326 83 731 81 871 99 674 

Kortfristiga skulder -108 612 -132 019 -128 305 -143 076 

summa -48 286 -48 288 -46 434 -43 402 

summa not 18 213 918 241 362 219 591 250 201 

63 59

60 

64 


not 19 pensionsavsättning 2008 2008 2009 2009 

iB 26 014 26 014 29 164 29 164 

förändring pensionsavsättning 2 535 2 535 668 668 

löneskatt 615 615 162 162 

summa not 19 29 164 29 164 29 994 29 994 

varav aktualiserade 44% 95% 

not 20 långfristiga skulder 2008 2008 2009 2009 

iB 258 762 438 820 258 740 437 269 

nya lån 

n o t e r 

amorteringar -10 022 -11 551 -75 -2 299 

förändring av kortfristig del 10 000 10 000 

summa not 20 258 740 437 269 258 665 434 970 

not 21 långfristig leasingskuld 2008 2008 2009 2009 

ingående värde 716 716 590 590 

amorteringar -126 -126 -131 -131 

summa not 21 590 590 459 459 

not 22 kortfristiga skulder 2008 2008 2009 2009 

amortering nästkommande år 10 000 10 000 10 000 10 000 

leverantörsskulder 17 419 31 594 16 579 23 403 

Momsskuld 1 163 1 163 1 946 1 732 

anställdas skatter 5 026 5 026 5 094 5 094 

arbetsgivaravgifter 6 532 6 532 6 468 6 468 

Gåvomedel 1 295 1 295 1 294 1 294 

avräkningar 4 532 4 532 4 402 4 402 

semesterlöneskuld 20 834 20 834 21 966 21 966 

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 31 042 39 522 48 186 49 585 

pensionsavgift, individuell del 10 748 10 748 10 989 10 989 

övriga kortfristiga skulder 21 773 1 381 8 143 

summa not 22 108 612 132 019 128 305 143 076


not 23 Borgensåtaganden 2008 2008 2009 2009 

kommunägda företag 

stiftelsen haparandabostäder, lån 162 938 161 784 

Bottenvikens reningsverk, lån 11 718 7 441 

räddningstjänstförbundet, lån 2 950 0 

haparanda Teknik och fastighets aB, checkräkning 10 000 10 000 

egnahem, småhus och föreningar 

Bostadsfinansiering småhus 4 422 4 422 3 922 3 922 

förening 175 175 115 115 

summa not 23 192 203 4 597 183 262 4 037 

* haparanda kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i sverige aB:s samtliga förpliktelser. samtliga 248 kom- 

muner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om 

hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell 

grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägareandel i Kommuninvest. haparanda kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest 

som uppgick till 0,22 procent. 

not 24 finansieringsanalys 2008 2008 2009 2009 

utdelning: 

swedbank, Mix indexfond/specialfond 331 331 274 274 

aktieansvar 0 0 13 13 

nordea, stratega/nordenfonden 80 80 88 88 

summa 411 411 375 375 

förlust vid avyttring värdepapper 318 318 566 566 

vinst vid avyttring värdepapper -352 -352 -149 -149 

ej likvidpåverkande ränteintäkter 9 9 

summa -25 -25 417 417 

nedskrivning/återföring av nedskrivning: 

swedbank, Mix indexfond/specialfond 824 824 -456 -456 

nordea, stratega/nordenfonden 340 340 -298 -298 

summa 1 164 1 164 -754 -754 

Pensionsavsättning: 

förändring av avsättning pensioner -1 675 -1 675 551 551 

finansiell kostnad -860 -860 -1 219 -1219 

förändring av löneskatt -615 -615 -162 -162 

summa -3 150 -3 150 -830 -830 

exploateringsfastigheter: 

vitklövern 4, såld 091201 -315 -315 

vitklövern 4, kostnader vid försäljning 48 48 

Uppskjuten skatt 92 136 

summa 92 -267 -131 

Återbetald utlåning: 

Kärrbäcks hembygdsförening 15 15 0 0 

summa 15 15 0 0 

65 61

62 

66 

Från och med år 2007 är kommunerna skyldiga att upprätta ett separat 

bokslut för VA-verksamheten. VA-verksamhet betecknas som affärsverksamhet 

som ska bedrivas utifrån principen om självkostnad. Att bedriva 

affärsverksamhet utifrån en självkostnad är motsägelsefullt. Detta har lett 

till många tolkningar och många utslag i statens VA-nämnd om överuttag. 

i den nya va-lagen som bland annat ställer krav på en separat 

redovisning regleras också en hel bokförings- och redovisningsmässiga 

detaljer, bland annat framgår att såväl 

vinster som förluster enskilda år kan jämnas ut över tiden. 

verksamhetsBerättelse 

va-verksamheten, som består i leverans av dricksvatten till 

och omhändertagande av avloppsvatten från de fastigheter 

som är anslutna till kommunens allmänna va-anläggning, 

har fungerat som planerat. inga störningar av betydelse har 

förekommit och verksamheten har uppfyllt myndigheternas 

krav. Kommunens vattenverk förvaltas av Haparanda teknik 

& Fastighets aB medan avloppsreningen handhas av 

Bottenvikens reningsverk aB. 

Bottenvikens reningsverk aB har förvarnat om risk för 

prishöjningar för rening av avloppsvatten från och med 

halvårsskiftet 2010. anledningen är den planerade nedläggningen 

av aB Hartwalls bryggeri som är en av reningsverkets 

större kunder. nedläggningen leder till ett relativt 

stort produktionsbortfall som till viss del måste kompenseras 

genom höjning av priset för mottagning och rening av 

avloppsvatten. 

investeringar har i va-nätet gjorts med 0,2 Mkr under 

året. anslutningsavgifter från nya abonnenter har influtit 

med 0,2 Mkr. nyinvesteringar i va-nätet har en avskrivningstid 

på 25-50 år. 

För 2009 uppvisar va-bokslutet ett underskottsuttag på 

-1,0 Mkr. verksamhetens intäkter uppgick till 19,1 Mkr medan 

kostnader var -16,9 Mkr samt avskrivningar för -2,2 Mkr. 

va - b o k s l u t 

va-bokslut 

vatten- och avloppsverk 

vattenverket i Mattila ombesörjer leverans av vatten till centralorten 

samt nikkala och Karungi. Övriga vattenverk finns 

i säivis, seskarö, sangijärvi, Kattilasaari, oja, Kärrbäck, 

tossa och Korpikylä. 

avloppsreningsverk finns förutom Bottenvikens reningsverk 

aB i säivis, seskarö, Karungi och Kukkola. 

Bottenvikens Reningsverk AB har 

förvarnat om risk för prishöjningar 

för rening av avloppsvatten 

från och med halvårsskiftet 2010. 

Anledningen är den planerade 

nedläggningen av AB Hartwalls 

bryggeri som är en av reningsverkets 

större kunder. Nedläggningen 

leder till ett relativt stort produktionsbortfall 

som till viss del måste 

kompenseras genom höjning av 

priset för mottagning och rening av 

avloppsvatten.


resultaträkning (tkr) 2008 2009 

verksamhetens intäkter not 1 19 643 19 139 

verksamhetens kostnader not 2 -17 357 -16 918 

avskrivningar not 3 -2 294 -2 221 

verksamhetens nettokostnader -8 0 

finansiella intäkter 13 0 

finansiella kostnader -5 0 

extraordinära intäkter 

extraordinära kostnader 

Årets resultat 0 0 

Balansräkning (tkr) 2008 2009 

tillgångar 

anläggningstillgångar not 4 

vattenverk 8 711 8 180 

vattenledningar 31 642 30 777 

avloppsledningar 22 962 22 405 

Markbäddar 251 211 

summa 63 566 61 573 

omsättningstillgångar 

Kundfordringar 6 551 6 091 

Upplupen intäkt, underuttag not 5 964 

summa tillgÅngar 70 117 68 628 

eget kapital och skulder 

långfristiga skulder 63 566 61 573 

Kortfristiga skulder, överuttag not 5 546 

Upplupna kostnader 6 005 7055 

summa eget kaPital och skulder 70 117 68 628 

67 63

64 

68 

not 1 verksamhetens intäkter (tkr) 2008 2009 

Brukningsavgifter 17 958 18 713 

anslutningsavgifter 1 577 159 

övriga intäkter 654 267 

överuttag -546 

summa 19 643 19 139 

*antal abonnenter 3 477 st 3 491 st 

not 2 verksamhetens kostnader (tkr) 2008 2009 

Material, underhåll 7 860 7 325 

personalkostnader 3 908 4 276 

administrativa kostnader m.m. 614 610 

försäkringar, porto m.m. 393 424 

intern ränta, 4,5% enligt rekommendation 2 696 2 813 

övriga verksamhetskostnader 1 886 2 434 

Underuttag -964 

summa 17 357 16 918 

not 3 avskrivningar enligt nominell metod 2008 2009 

anläggningstillgångar avskrivningstid 

vattenverk, pumpstationer 25-30 år 908 759 

vattenledningar 45-50 år 772 865 

avloppsledningar 45-50 år 561 558 

Markbäddar 27-30 år 53 39 

summa 2 294 2 221 

*Avskrivningen påbörjas månaden efter investerad utgift 

va - b o k s l u t

not 4 anläggningstillgångar (tkr) 2008 2009 

ackumulerade anskaffningsvärden 

ingående anskaffningsvärden 





summa 74 366 77 931 

Periodens nyinvesteringar 

vattenverk 88 228 

vattenledningar Björka 3 477 

summa 3 565 228 

utgående anskaffningsvärden 77 931 78 159 

ackumulerade avskrivningar 

ingående avskrivningar 





Periodens avskrivningar 

12 071 14 365 

vattenverk 908 759 

vattenledningar 772 865 

avloppsledningar 561 558 


Utgående ackumulerade avskrivningar 14 365 16 586 

utgÅende Planenligt restvärde 63 566 61 573 

not 5 resultat (tkr) 2008 2009 

avstämning av resultat: 


ingående fordran/skuld 298 -248 

över/underuttag -546 -964 

utgÅende ackumulerad skuld avseende över/underuttag -248 -1 212 

69 65

verksamhetsberättelse 

71

68 

72 

kommunledningsfÖrvaltningen 

kommunledningskontoret 

svarar för: 

- sammanträdesadministration 

- Upphandling 

- Handlingsplan för extra ordinära händelser 

- Kopiering och posthantering 

- växel och reception 

- tillstånd enligt alkohollagen 

- Överförmyndarexpedition 

- valnämndens kansli 

- arbetsmarknadsfrågor 

- Landsbygdsutveckling 

- informationshantering 

Personalkontoret 

Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i 

kommunen. personalkontoret ger den politiska ledningen 

hjälp och service inom personal- och organisationsområdet. 

Kontoret biträder även förvaltningarna som rådgivare, 

utbildare och med specialister. 

ekonomikontoret 

Kontorets huvuduppgift är att på kommunstyrelsens uppdrag 

bereda och samordna kommunövergripande frågor 

rörande ekonomi och finansiering. i detta ingår att kontinuerligt 

utveckla system och rutiner utifrån ny lagstiftning, 

den politiska organisationens beslut, förändrade verksamhetskrav 

och kraven på en effektivt fungerande administration. 

ekonomikontoret utgör med sin specialistkompetens 

en gemensam resurs för kommunens förvaltningar. 

k o m m u n s t y r e l s e n 


Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation 

med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska 

ställning. Kommunstyrelsen ska ta initiativ och driva kommunens strategiarbete, 

erbjuda medborgarna en god service, driva en effektiv och 

ekonomisk förvaltning med en god personalpolitik, följa upp resultat och 

sammantaget stimulera till en offensiv utveckling. 

it-kontoret 

it-kontoret ansvarar för kommunens it-drift och it-service. 

Utöver drift erbjuds förvaltningarna support och konsultationer 

på kommunens olika it-stöd. en viktig del i verksamheten 

är att vara delaktig vid upphandling och införande av 

nya it-stöd för att säkerställa en god kvalitet. Under året har 

kontoret arbetat med att strukturera kommunens it-miljö. 

avsikten har varit att så långt som möjligt standardisera och 

konsolidera. 

samhällsbyggnadskontoret 

Kontoret ingår i organisatoriskt i kommunledningsförvaltningen 

men arbetar till största delen gentemot samhällsbyggnadsnämnden. 

Kontoret handlägger bland annat följande frågor: 

- Översikts- och detaljplaner 

- Bygglov 

- Markfrågor 

- geografisk information, kartor 

- infrastruktur – järnvägar 

- energirådgivning 

- skyddsrumsbesiktningar 

- tillsyn 

- Miljöfarlig verksamhet 

- Hälsoskydd 

- Livsmedelshantering 

- djurhållning 

- adressregister (BaLK) 

- obligatorisk ventilationskontroll

ekonomiskt utfall 

Kommunstyrelsens totala utfall inklusive pensionsutbetalningarna 

för 2009 visar ett överskott på 3 069 tkr. 

intäkter utöver budgetplan (tkr) 

externa projektbidrag 2 042 

statsbidrag 527 

extern och intern ersättning 3 098 

summa 5 677 

kommunledningskontoret + 1 934 tkr 

det största överskotten visar verksamheterna gränsprojekt 

631 tkr, kommunledningskontoret 303 tkr, märkesår 92 tkr, 

alkoholhandläggare med serveringstillstånd 247 tkr, ringlinjen 

129 tkr samt Kommunförbundets avgift 570 tkr som 

återförts från förbundet. 

näringsliv + 1 167 tkr 

de verksamheter som visar största överskotten är eU- och 

Ks-projekt 637 tkr, landsbygdsutveckling 262 tkr, turism 60 

tkr, ungdomsprojekt 63 tkr och näringsliv 145 tkr. 

Personalkontoret + 252tkr 

verksamheterna för hälso- och trygghetsråd och personalvård 

gör överskott på 230 tkr samt personalkontoret visar 

också på ett litet överskott på 19 tkr. 


ekonomikontor + 1 720 tkr 

Kontorets egen verksamhet innebar ett mindre underskott 

på -39 tkr mot budget, det beror på ökade kostnader i form 

av ej budgeterad kostnad för bearbetning och tryck av årsredovisningen. 

det stora överskottet kommer från de centrala 

medel för löneöversynsrevisioner som budgetmässigt 

finns hos ekonomikontoret 1 686 tkr samt ett överskott mot 

budget för ansvarsförsäkringar 73 tkr. 

it-kontoret + 72 tkr 

Överskottet beror på ökade intäkter i förhållande till budget. 

samhällsbyggnadskontoret + 328 tkr 

Kontoret har intäkter från sin tillsyn inom områdena miljöskydd 

och livsmedel i nivå med budget samt avgifterna för 

byggloven. Kontoret har under året sparat in 70 tkr på konsultkostnader 

och 30 tkr på resekostnader. 

Kommunen erhåller ett tidsbegränsat driftsbidrag för 

energirådgivning om 279 tkr vilket delvis används till personalkostnader 

för energirådgivare och delvis till riktade 

insatser inom området. 

fastighetsförvaltning + 702 tkr 

Under fastighetsförvaltningen finns förutom kommunens fastigheter verksamheterna skogsfastigheter, jordbruksfastigheter 

va och avlopp och avfall. va och avlopp visade på ett underskott för året på -964 tkr medan kommunens fastigheter 

visade ett överskott på +702 tkr, skogsfastigheter +98 tkr och avfall + 896 tkr. Underskottet för va och avlopp beror på 

minskade intäkter, närmare redovisning finns under separat bokslut. 

Överskottet för avfallshantering är ökade intäkter och lägre avskrivningskostnader. nedan följer en avstämning av 

resultatet för behandling av avfall. 

avstämning av resultat fÖr Behandling av avfall (tkr) 2007 2008 2009 

ingående fordran/skuld -255 -273 -817 

över-/underuttag -273 -544 896 

utgÅende ackumulerad skuld avseende över-/underuttag -528 -817 79 

73 69

70 

74 

Pensioner +1 472 tkr 

Utbetalning av pensioner till aktiva pensionärer visar på ett 

överskott mot budget. i överskottet finns två engångsposter 

vilka är en utbetalning från spp avseende en omräkning 

av avtalet för ädel, 322 tkr, samt återsökt felaktigt uttag av 

löneskatt från skatteverket för vissa årgångar, 138 tkr. de 

närmaste åren förväntas utbetalningarna till aktiva pensionärer 

öka. 

vägbidrag och trafiksäkerhet - 20 tkr 

vägbidragen visar på underskott på 43 tkr medan trafiksäkerhet 

ett överskott på 23 tkr. 

räddningstjänst - 4 558 tkr 

Östra norrbottens räddningstjänstförbund kommer att 

avslutas och Haparanda kommun startar 2010 i egen regi 

räddningstjänst. Underskottet är lösen av kommunens del 

av lån i förbundet samt uppstartskostnader för egen räddningstjänst. 


nyckeltal 2005 2006 2007 2008 2009 

antal beviljade bygglov 175 266 157 153 144 

antal registrerade bolag 849 895 934 941 957 

antal ärenden 

Kommunstyrelsen är kommunens 

ledande politiska förvaltningsorganisation 

med ansvar för hela kommunens 

utveckling och ekonomiska 

ställning. Kommunstyrelsen ska 

ta initiativ och driva kommunens 

strategiarbete, erbjuda medborgarna 

en god service, driva en effektiv 

och ekonomisk förvaltning med en 

god personalpolitik, följa upp resultat 

och sammantaget stimulera 

till en offensiv utveckling. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 283 268 267 270 233 

Kommunstyrelsens personalutskott 35 18 -- -- -- 

Kommunstyrelsen 148 137 169 92 102 

Kommunfullmäktige 109 141 109 77 76 

kommunens kravverksamhet 

antal ärenden 482 403 590 618 605

72 

76 

året som gått 

nya fritidshusområden har planerats i Haparanda hamn 

och nya bostadsområden i salmis, Marielund och stadsviksstrand. 

nya handelsbodar till på gränsen har möjliggjorts 

i detaljplanen. 

arbetet för ett bättre gC-nät har fortsatt och en ny gCport 

under väg e4 vid Björka har färdigställts. anslutande 

gC-väg kommer att utföras på Björnholmsgatan. storgatan 

har förlängts och fått en ny rondell inom ramen för på 

gränsen-projektet. Finansiering har skett genom bidrag 

med 50% från eU:s strukturfond. 

staden har arbetat och fortsätter arbetet med att få till 

stånd en utveckling av järnvägsnätet och för att bli ett logistiskt 

centrum på nordkalotten tillsammans med tornio. Under 

hela året har arbetena pågått på Haparandabanan och 

kommunen medverkar aktivt för byggstart även på norrbotniabanan. 

Haparanda kommer då att ha direkt tillgång 

till ett modernt järnvägsnät på både svensk och finsk sida 

för gods och svensk-finsk persontrafik. 

inom ramen för stadsutveckling för stranden har arbetet 

med stadsviken fortsatt med framtagandet av en konstnärlig 

plan för dess gestaltning. 

Kommunen har under året infört och driftsatt en ny karttjänst, 

infovisaren, vilken kan användas av hela koncernen. 

livsmedel 

enligt den nya livsmedelslagstiftningen ska samtliga livsmedelsobjekt 

omprövas och antingen godkännas eller registreras. 

samhällsbyggnadskontoret har under 2009 slutfört 

omprövningen av livsmedelsobjekten (85 st.). Under 

året har Livsmedelsverket tillsammans med Länsstyrelsen 

utfört revision av den kommunala livsmedels- och dricksvattenkontrollen. 

s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n 

samhällsbyggnadsnämnden 

hälsoskydd 

Under år 2009 deltog samhällsbyggnadskontoret i ett nationellt 

tillsynsprojekt ”Hygien i förskola” som initierats av 

socialstyrelsen. samhällsbyggnadskontoret utförde inspektioner 

på sammanlagt nio förskolor i kommunen. socialstyrelsen 

gör en sammanställning för hela landet och resultatet 

presenteras i en rapport som kommer ut under 2010. 

miljöskydd 

Kontoret har arbetat med tillsyn av utsläpp av avloppsvatten 

till vatten/mark i ett projekt under året. vidare har tillsyn 

gjorts på objekten inom kommunens ansvarsområde i enlighet 

med tillsynsplanen. 

ekonomiskt utfall 2009 

samhällsbyggnadsnämnden visar på ett litet överskott gentemot 

budget på 31 tkr. samhällsbyggnadskontorets ekonomiska 

resultat redovisas under kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. 

framtiden 

Besiktningar och tillsyn inom samhällsbyggnadsnämndens 

område fortsätter enligt verksamhetsplaner som fastställs 

årligen. 

investeringsBudgeten 

kontoret har två investeringskonton: 

- detaljplaner (200 tkr) vilket överskridits med 90 tkr på 

grund av att många detaljplaner är under framtagande. 

- Hantering och upprätthållande av kommunens digitala 

kartmaterial för eget bruk och försäljning, vilket gett ett 

överskott med 70 kkr.

s a m h ä l l s b y g g n a d s n ä m n d e n 

77

74 

78 

årets händelser 

sommarens största enskilda händelse i vår region var 

Krigsoperan med sång och skådespel i centrum. att genomföra 

så stora satsningar varje år är inte möjligt men till 

2010 startas en ny festival med dans och performance i 

centrum. Festivalen ska genomföras i samband med den 

stora Barents reunion-träffen i samarbete med många olika 

parter, framför allt med de många dansföreningarna i Haparanda-tornio. 

Under verksamhetsåret anställdes en ny bibliotekschef. 

Bibliotekarietjänsten vid tornedalsskolan upphörde vid 

halvårsskiftet och den 50-procentiga tjänsten som bibliotekarie 

vid stadsbiblioteket upphörde även den vid samma 

tid. 

en modernisering av Bibliotekets it har skett. Under 

året infördes trådlös internetuppkoppling vilket uppskattas 

av besökande turister, studerande och allmänhet. till exempel 

gymnasieelever använder sig av biblioteksrummet i 

större utsträckning nu än tidigare då de numera har bärbara 

datorer. Bildkanoner köptes in under året och används vid 

visningar, arbetsmöten och lektioner. 

Ungdomens Hus ”stationen” firade 10-årsjubileum under 

2009, en av ungdomar utformad verksamhet som följts 

med intresse av kommuner inom och utom sverige. området 

arbetar även med att förädla vår drogförebyggande 

och hälsofrämjande ungdomsverksamhet samt utvecklar 

samarbetet med Östra norrbotten med utbyten för både 

personal och ungdomar. där ingår bland annat det egna 

b a r n & u n g d o m s n ä m n d e n 

barn & ungdomsnämnden 

ungdomspolitiska handlingsprogrammet och det gemensamma 

med tornio. 

projektet "en gränslös förskola-skola, som är attraktiv 

och öppen" handlar om förhållningssätt och synen på utveckling 

av skolan och kvalitet i lärandet. därför har arbetet 

med förankring, delaktighet och engagemang med verksamheten 

varit prioriterad under året. Målet med förankringsarbetet 

är att planera, genomföra och följa upp arbetet 

i skolan med en helhetssyn – från inre värderingar, via tänkande 

och görande – till aktiviteter med elever, föräldrar och 

kollegor för ökat lärande. parallellt med förankringsarbetet 

har också olika metoder och verktyg som digital läroplattform 

samt införande av ny teknik och datorer tagits fram till 

elever och lärare för att ge förutsättningar för utvecklingsarbetet. 

i läroplattformen ges möjligheter att lagra, samla, 

dela och redigera information och uppgifter för elever, föräldrar 

och pedagoger. Med datorer får eleven och läraren 

ett tidsenligt verktyg med nya möjligheter och tillgänglighet. 

Kost- och lokalvården har genomfört utbildning i sry 

(yrkesutbildning för lokalvårdare). andra gruppen är därmed 

certifierade lokalvårdare och 2010 kommer den sista gruppen 

att certifieras. alla anställda har genomfört funktionsprofiler 

på previa. 

vi använder e-post som kommunikationskanal fullt ut, 

det vill säga att alla anställda har en egen e-postadress och 

tillgång till dator.

2% 

19% 

v e r K s a M h e T s B e r ä T T e l s e - B a r n - o c h U n G d o M s n ä M n d e n 

9% 

4% 

39% 

27% 

s å h a r r e s u r s e r n a a n v ä n t s 

Barnomsorg 27% 

Grundskola 39% 

Gymnasieskola 19% 

vuxenstudier 2% 

fritid 9% 

Kultur 4% 

79

76 

80 

ekonomiskt utfall 

driftbudget 3 563 tkr 

Återbetalning av arbetsgivaravgifter 2 736 tkr 

eget resultat 827 tkr 

nämnden antog kommunstyrelsens anmaning om stark 

återhållsamhet på grund av kommunens ekonomiska läge. 

Med denna anmaning som ledstjärna har förvaltningen 

från golvet styrt utvecklingen i enlighet med antagna mål 

och riktlinjer. Förvaltningen har stött en kommunal budget 

i balans, utan att göra avkall på antagna visioner, mål och 

riktlinjer. detta visar på ett gott ansvarstagande ute i samtliga 

verksamheter. en bidragande orsak som underlättat 

nerdragningarna är erbjudandet av FFU (Förmånligt Förtida 

Uttag) som antogs av fullmäktige. 

intäkter utöver budgetplan (tkr) 

externa projektbidrag 9 177 

statsbidrag och bidrag aMs 1 970 

extern och intern ersättning 4 743 

summa 15 890 

kostnader utöver budgetplan (tkr) 

projektkostnader 11 776 

personal m.m. driftbudget 551 

summa 12 327 

framtiden 

För riekkola-välivara friluftsområde har under året en utvecklingsplan 

antagits av nämnden. 

Kommunfullmäktige har för 2010 avsatt 500 tkr för investeringar 

i riekkola-välivaara. planens ambition är att 

skapa ett friluftsområde som lockar och tilltalar alla grupper 

i samhället. 

den gamla tennisplanen på strandplanen kommer under 

2010 att förvandlas till en näridrottsplats. sedan tidigare 

finns där en modern lekpark samt badplats. Utöver 

detta kommer beachvolleybollplanen att rustas upp samt 

att anläggas en beach-fotbollsplan och boulebana. sammantaget 

kommer området att bli en aktivitetspark för alla 

åldrar. 

Lärandemiljön ska vara utmanande och spännande 

och arbetet ska bedrivas i en attraktiv, kreativ och öppen 

miljö. vi ska utveckla varierande arbetsformer och arbetssätt 

samt förändra pedagogrollen så att vi börjar se skolan 

som en samlingspunkt där eleverna tycker om att vara och 

där de tar ansvar för sitt eget lärande. skolutvecklingen 

förutsätter att den senaste tekniken används i framtidens 

gymnasieskola. Med dagens miljöer är det svårt att fullt ut 

genomföra förändringar och utveckling. därför kommer under 

våren 2010 ett förankringsarbete att genomföras som 


en medborgardialog där Haparandas medborgare får ge sin 

syn på hur Haparandas framtida skola ska utvecklas vad 

gäller innehåll och funktion samt vilka åtgärder som krävs. 

inom skolan ska en plan tas fram för kompetensutveckling 

av skolledare och pedagoger fram till hösten 2012 som 

baseras på tÄnK oM-konceptet, ledarskap i förändringsarbete. 

Utrullning av datorer enligt 1:1 konceptet kommer att 

fortsätta och följer planen med datorer till elever från årskurs 

7 till och med årskurs 1 i gymnasiet år 2010 och 2011 

fortsatt utrullning från årskurs 5. 

driftanalys per verksamhetsområde 

gemensam verksamhet -139 tkr 

området har genom återhållsamhet och färre barn/elever i 

annan kommun, kunnat möta merkostnader för bland annat 

specialinsats Karungi och skolskjutsar. 

kosthåll, lokalvård 1 128 tkr 

området har genomfört organisationsförändring med effektivisering 

av 2,25 tjänster. där till exempel all salladsberedning 

numera sker på Centralköket. vidare har området tagit 

över städningen på aspen och idrottshuset, samt uppvisar 

en god återhållsamhet och planering av sina verksamheter. 

resursområden 1 524 tkr 

området har omstrukturerats genom en sammandragning 

av resursverksamheten. därvid har området gjort personalnerdragningar 

enligt plan. området uppvisar en starkt återhållsam 

av tilldelade materiella medel. 

förskola, skola 3 324 tkr 

anpassning av förskola, skola har vidtagits enligt plan. områdena 

uppvisar ett gott kommunalt ansvarstagande och 

återhållsamhet av tilldelade resurser. 

tornedalsskolan -2 349 tkr 

tornedalsskolan står inför en stor omdaningsprocess. 

Mindre årsgrupper och vilka program som ska erbjudas 

kommande elever. Bland annat ser man ett utökat samarbete 

mellan Kalix och Haparanda med samordning av 

programutbud. ser man på dagens situation gör området 

ett betydande underskott. detta på grund av bland annat 

ofinansierad undervisning för intigrationsverksamheten. 

genomsnittskostnad per år för elev som studerar på annan 

ort har stigit från 106 tkr till 117 tkr. detta utgör en kostnadsökning 

för de elever som studerar på annan ort, under 

året, med 11 tkr per elev eller totalt 475 tkr. denna kostnad 

har dock kunnat begränsas då något färre elever än förväntat 

valde att studera på annan ort.

kultur och folkbildning -297 tkr 

Kulturen genomförde under sommaren Krigsoperan som 

blev en lyckad föreställning och satsning för kommunen. 

det är även den som står för den stora avvikelsen. projektet 

Krigsoperan uppvisar ett negativ resultat på ca 392 tkr. 

stadsbiblioteket 86 tkr 

stadsbiblioteket har genomfört vissa smärre förändringar 

inom sin verksamhet, som till exempel anpassning av öppethållandet. 

området har lyssnat till anmaning om stark 

återhållsamhet. 

fritid ungdom 73 tkr 

Fritid ungdom med sin 10-åriga verksamhetserfarenhet har 

levt upp till anmaningen om stark återhållsamhet för kommunen 

som helhet. 

fritiden 213 tkr 

Fritiden har under året genomfört en större omstrukturering 

i enlighet med fattade beslut. vidare har man anammat 

uppmaningen om stark återhållsamhet. 


investeringar (tkr) Årsbudget resultat avvikelse 

investeringsprojekt 

förskola, skola inre och yttre miljö 1 000 636 364 

förskola, skola inventarier 500 430 70 

Ungdomens hus 0 52 -52 

för projektering framtidens skola 0 58 -58 

elljusspåret riekkola 0 14 -14 

folkets hus 300 198 102 

Kost och lokalvård 300 152 148 

idrotts- och friluftsanläggningar 500 991 -491 

Kultursatsning Kukkola 300 236 64 

summa 2 900 2 767 133 

*För kultursatsning Kukkola ska bevakas så att de samlade investeringsmedlen 

under en 10-årsperiod uppgår till 3 000 tkr. 

nyckeltal 

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur 

nämndernas kvalitetsredovisning. 

utvecklingen av Barn, elever vår 2008 hÖst 2008 vår 2009 hÖst 2009 

egna kommuner 

Barn förskola 412 387 420 423 

Barn familjedaghem 4 3 0 0 

Barn förskoleklass 77 78 78 92 

Barn/elever fritids 265 278 248 286 

elever grundskola 1 083 1 039 1 039 962 

elever grundsärskola 9 7 7 7 

elever gymnasiesärskola 4 5 6 7 

elever särvux 12 12 12 9 

elever gymnasieskola 340 356 356 368 

summa 2 206 2 165 2 166 2 154 

köp annan kommun, enskilda 

Barn förskola 44 43 36 33 

Barn förskoleklass 16 17 17 11 

Barn/elever fritids 28 31 37 42 

elever grundskola 68 70 70 70 

elever gymnasiesärskola 4 4 4 3 

elever gymnasieskola 60 71 71 63 

summa 220 236 235 222 

försäljning till annan kommun 

Barn förskola, annan kommun 7 8 

elever grundskola 2 2 

elever gymnasieskola 2 2 

summa 11 12 

81 77

78 

82 

året som gått 

socialnämndens verksamhetsmål och effektmål har utvärderats. 

en del av målen har utvärderats genom brukarenkät, 

andra är mätbara mål. Måluppfyllelse för verksamhetsmålen 

har uppnåtts för ekonomi, metodutveckling och samverkan. 

sjukfrånvaron uppgick till 4,94% och därmed uppnåddes 

målet. 

av socialnämndens effektmål beträffande vårdtagarnas 

syn på nämndens verksamhet uppnåddes 4 av 10 mål. 

Beträffande bemötande, respekt, kompetens och kontakt 

med verksamheten klarade nämnden målet på 80% nöjda 

vårdtagare. 

de mål där nämnden inte uppnådde målet var information, 

passande besökstider och insatsernas effekt för att 

stärka brukarens egna resurser. För de mål där nämnden 

inte uppnådde 80%, låg nöjdheten i genomsnitt på 74%. 

handikappomsorgen/personliga assistenter 

Handikappomsorgen har även detta år arrangerat en tillgänglighetsvecka, 

under v. 48. tillgänglighetesveckan ingår 

i handikapprörelsens nationella program för ett sverige tillgängligt 

för alla. 

personalgrupperna har genomgått HLr - Hjärt- och 

lungräddningsutbildning. 

arbetslagsutveckling inom området personliga assistenter 

har pågått under året, till detta har anlitats externa 

handledare. 

verksamhetsområde Handikappomsorg har beviljats 

ett anslag om 313 200 kronor för att genomföra ett utvecklingsprojekt 

i samarbete med FoU norrbotten. 

s o c i a l n ä m n d e n 


vi vill med goda metoder och ett bra arbetssätt stödja 

och hjälpa personer med lindriga utvecklingsstörningar 

m.m. att klara av övergången till ett självständigt liv i ett 

boende med visst stöd. 

äldreomsorgen/särskilda boenden 

Under året har förvaltningen arbetat med förslag på ett 

trygghetsboende inom Lundens verksamhetsområde samt 

utökning av platser för vård- och omsorgsboende vid solbacken. 

hemtjänsten 

arbetet med förslag om införande av lagen om valfrihet 

inom hemtjänsten har pågått under året och resulterade i 

ett förslag till kommunfullmäktige den 21 december. vi har 

också påbörjat metodikutveckling inom hemtjänsten som 

innebär att vi utbildar så kallade piloter bland undersköterskorna, 

som i inledningsskedet av ett ärende ska stå för 

insatserna och bedöma om beslutet om insatser är relevant 

eller behöver justeras. 

individ- och familjeomsorgen 

Barn- och familjeteamet och vuxenteamet har utifrån modellen 

utredning/verkställighet utvecklat sina arbetsmetoder 

under året. 

implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks- 

och beroendevården har fortsatt under 2009 och 

den lokala arbetsgruppen har träffats regelbundet för att 

utarbeta arbetsmetoder och samarbetsformer.

Ekonomiteamet. Utbetalningen av försörjningsstöd i 

Haparanda har under året haft samma procentuella ökning 

som gäller för hela landet. 

Integrationsenheten. Under 2009 har integrationsenheten 

utökat mottagandet av antalet ensamkommande flyktingbarn 

från 7 till 16. ett mellanboende har också öppnat 

inom verksamheten för att bättre kunna tillgodose barnens 

behov av stöd och skydd efter att de har lämnat HvB-boendet. 

Socialpsykiatrin. Under året har en utökning av boendet 

påbörjats, två nya platser planeras till 2010. 

Resursverkstaden. ombyggnation av träsidan planeras 

för att möjliggöra utökning av produktionen. 

årets resultat 

socialförvaltningens ekonomiska utfall för 2009 slutade på 

181 297 tkr, vilket är ett överskott på +2 299 tkr. detta bör 

ses som en rejäl uppryckning, då föregående års resultat 

blev -2 275tkr och endast 1 000 tkr fördes in i budgeten 

för 2009. 

Försörjningsstödet har under året fortsatt öka i förhållande 

till tidigare år, fastän budgeten höjdes med 1,5 Mkr, 

klarade inte verksamheten uppsatt mål utan resultatet blev 

-970 tkr. 

sjukhemmet Klippan har genom indragningen av korttidsboende 

under året i kombination med FFU-avgångar 

gjort ett väldigt starkt resultat, +1 852 tkr. 

Även Lss/Lass-verksamheten har i och med färre antal 

ärenden klarat sin budget, +1 355 tkr 

institutionsvården har gjort ett minus mot budget och 

gjorde ett resultat på -926 tkr. 

framtiden 

äldreomsorgen 

Kommunfullmäktige beslutade 2009-12-21 att inrätta ett 

trygghetsboende på västergården och norrgården som har 

42 lägenheter. Lägenheterna består både av tvåor och ettor. 

södergården byggs om till vård- och omsorgsboende med 


18 nya platser. året kommer att präglas av ombyggnationen 

och praktiska förberedelser för att i sjösätta fullmäktiges 

beslut. 

införandet av Lov, lagen om valfrihet, inom hemtjänsten 

har redan påbörjats men kommer att pågå under första 

halvåret. Förberedelserna inför den stora förändringen 

är många, annonseringar, informationsinsatser, blanketter 

som utformas, kvalitetssäkringssystem m. m. ska nu planeras 

i detalj och genomföras i praktiken. 

Mobipen ska införas inom hela äldreomsorgen under 

året. Mobipen är ett system som innebär att man med en 

specialtillverkad penna göra manuella anteckningar som 

sedan kan överföras till de digitala journalerna. pennan 

markerar också när insatsen är gjord och när insatsen avslutas; 

detta ger möjlighet till förändringar som innebär ett 

bättre resursnyttjande som kommer vårdtagarna till gagn. 

handikappomsorgen 

Boendestöd för brukare som inte är i behov av Lss-boende, 

utan med stöd kan klara av att bo i egen lägenhet, 

kommer att utvecklas. nya metoder för att hjälpa ungdomar 

till ett självständigt liv kommer att utvecklas med hjälp av 

FoU-projektet ”ett självständigt liv”. 

individ- och familjeomsorgen 

Socialpsykiatrin. två nya platser byggs just nu och kommer 

att vara färdiga för inflyttning i början av februari. platserna har 

kommit till på grund av de ökade kraven på kommunen beträffande 

öppen tvångsvård, som innebär att personer kommer 

att skickas till hemkommunen för behandling under året. 

Resursverkstaden. ombyggnation av nuvarande kallförråd 

för att utöka träproduktionens lokaler. detta kommer att 

ge möjlighet till fler praktikplatser och större inkomstmöjligheter 

för träproduktionen inom resursverkstaden. resultat 

blev -208 tkr. Halvvägs 2009 såg det dock betydligt sämre 

ut, dock har försäljningen ökat efter att ha varit låg i början 

av året. administrationen på iFo gör ett minusresultat på 

43 tkr. detta till följd av direkta och indirekta konstnader för 

andrahandskontrakt på lägenheter. 

83 79

80 

84 

driftanalys per verksamhetsområde 

gemensam verksamhet -186 tkr 

Den gemensamma verksamheten gjorde ett minusresultat 

på -186 tkr under år 2009. det är bland annat deltagande i 

vissa projekt som gått sämre än förväntat som lett till detta. 

Även den fackliga verksamheten har gjort en minus efter en 

budgetsänkning inför ingången av året. 

äldreomsorg 2 310 tkr 

hjälp i hemmet - 217 tkr 

Hemtjänsten visar ett resultat på +345 tkr, mycket tack vare 

låga personalkostnader. anledningen till detta är bland annat 

att man gjort neddragningar i personal, beroende på 

minskat behov i seskarö-nikkala-distriktet. 

Nattpatrullen resultat blev -125 tkr. detta beror dels på 

kostnader för körda övermil med leasingbilar, men även på 

högre personalkostnader än budgeterat. 

Intäkterna från Landstinget vad gäller enklare sjukvårdsinsatser 

har varit lägre än budgeterat, vilket leder till ett resultat 

på -210 tkr. 

Anhörigvården har stigit jämfört med när budgeten lades 

och detta leder till resultatet -69 tkr. 

Fotvården och Träffpunkten gör båda minusresultat, detta 

beroende på högre personalkostnader än beräknat, dock 

har intäkterna varit högre än beräknat. det slutliga resultatet 

blir dock -37 tkr respektive -122 tkr. 

särskilda boendeformer 2 334 tkr 

Medicinskt färdigbehandlade visar ett resultat på -80 tkr 

efter att verksamhet förlorat en överklagan i Länsrätten 

gällande fördröjning av en placering i särskilt boende avseende 

år 2007. 

Lunden/Solbacken gör ett resultat på +511 tkr, beroende 

på låga personalkostnader på båda enheterna samtidigt 

som intäkterna varit högre än budgeterat. 

Sjuksköterskverksamhetens resultat blev -424 tkr. till 

största delen beror det på högre personalkostnader. 

Rehabenheten har lägre personalkostnader och högre 

intäkter än beräknat och resultatet blir därmed +371 tkr. 

Kostnader för tekniska hjälpmedel har hållits lägre än 2008, 

resultatet bli +104 tkr. 

Klippan har dels genom stängningen av korttidsenheten 

och dels genom ett par FFU- avgångar lyckats med ett resultat 

på +1 852 tkr. 

bostadsanpassning 81 tkr 

Bostadsanpassningen har inte kostat så lite sedan år 2000 

och detta innebär ett resultat på +81 tkr. 


administration äo 112 tkr 

Administrationen gör ett resultat på 246 tkr samtidigt som 

färdtjänsten gör ett resultat på -134 tkr 

handikaPPomsorgen 1 423 tkr 

Handikappomsorgens utfall för 2009 slutade med ett stort 

överskott på +1 423 tkr gentemot budget. 

Handikappomsorgens LSS-boenden och dagliga verksamhet 

uppvisade ett mindre överskott på +128 tkr, mycket 

tack vare nya metoder vid schemaläggning. Kostnader för 

övriga inköp och transporter har dock varit högre än 2008 

LASS- och LSS-verksamheterna för personlig assistans 

gjorde tillsammans ett resultat på +1 355 tkr. en minskning 

av antalet ärenden har skett under året främst gällande 

ledsagning och Lss, från totalt 57 till 45. antal ärenden på 

Lass verksamheten har minskat från 41 till 39, dock har 

antalet timmar ökat per vecka. 

intäktssidan för Lass-verksamheten har blivit genomlyst, 

detta för att intäkterna från försäkringskassan ska motsvara 

de kostnader verksamheten haft för utförd assistans. 

detta kommer dock att ge fullt genomslag först år 2010. 

Kontaktpersoner för LSS har gjort ett underskott på -61 

tkr jämfört med budget. 

individ- och familjeomsorgen -1245 tkr 

Individ och familjeomsorgen gör ett kraftigt underskott på 

-1 245 tkr jämfört med budget. 

Försörjningsstödet har varit högre under senare delen av 

året jämfört med år 2008, resultatet blev -970 tkr. oroväckande 

för framtiden att det blev en kraftig ökning i december. 

det är framförallt till arbetssökande utan a-kassa som de 

största beloppen går till. Ungdomarna i åldrarna 18-24 år 

står för ungefär 20% av de totalt beslutade utbetalningarna. 

Institutionsvården gör ett underskott på -926 tkr. detta 

beror på några längre och dyrare placeringar. Kostnaden 

vid placering kan vara uppemot 3 500-4 000 kr per dygn, 

vilket gör att verksamheten är riskkänslig ekonomiskt sett. 

Familjehemsvården uppvisar ett resultat på +418 tkr. 

detta bland annat beroende på billigare gemensamma 

samarbetsprojekt med andra kommuner än under 2008. 

Socialpsykiatrin gör ett resultat på +484 tkr. verksamheten 

har låga personalkostnader i förhållande till budget. 

nyckeltal 

Mer detaljerad uppföljning och nyckeltal erhålls ur 

nämndernas årsredovisning.

v e r K s a M h e T s B e r ä T T e l s e - s o c i a l n ä M n d e n 

stÖrre intäktsavvikelser från Budget (tkr) 

projekt medverkan 5 809 

Kosthållning endast nettobudgeterat 2 210 

lass/lss 722 

summa 8 791 

stÖrre kostnadsavvikelser från Budget (tkr) 

projektverksamhet 6 108 

po sänkning från 40,45% till 38,56% exkl. proj. -2 197 

Kosthållning endast nettobudgeterat 1 963 

institutionsvård 1 079 

försörjningsstöd exkl. återkrav 1 102 

Kostnader familjehem -490 

stängning korttids/ffU avgångar -1 249 

summa 6 316 

Kommunfullmäktige beslutade 

2009-12-21 att inrätta ett trygghetsboende 

på Västergården och 

Norrgården som har 42 lägenheter. 

Lägenheterna består både av tvåor 

och ettor. Södergården byggs om 

till vård- och omsorgsboende med 

18 nya platser. 

85

82 

86 

kommunens bolag och stiftelser 

Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av 

kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser 

och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi oavsett 

om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. 

kommunens ägande i Bolag och stiftelser 

den sammanställda redovisningen omfattar förutom kommunen 

de bolag och stiftelser i vilka kommunen har ett 

bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande 

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20% upp 

till 50% och bestämmande avser röstandelar över 50%. i 

den sammanställda redovisningen undantas företagen, trots 

röstandel som överstiger 20%, där verksamhet definieras 

som obetydlig vilket betyder att kommunens andel av omsättningen 

och omslutningen är mindre än 2% av skatteintäkter 

och statsbidrag samt företag som väntas avyttras 

inom ett år. 

redovisningssätt 

redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med 

proportionell konsolidering, vilket innebär att det av kommunen 

vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterbolaget 

eliminerats. proportionell konsolidering innebär 

att endast den ägda andelen av räkenskapsposterna tagits 

med. interna mellanhavanden har eliminerats. 

haparanda teknik & fastighets aB 

Bolaget som ägs till 100% av Haparanda stad startade sin 

verksamhet 2006 och har till syfte att driva kommunalteknisk 

verksamhet såsom drift och underhåll av kommunens 

gator, vägar, vatten- och avlopps- anläggningar. Bolaget 

skall också förvalta kommunala fastigheter samt stiftelsen 

k o m m u n e n s b o l a g o c h s t i F t e l s e r 

Begreppet sammanställd redovisning har till kommit genom den kommunala redovisningslagen 

som gäller fr.o.m. 1998. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. 

Haparandabostäders fastigheter. Bolaget handhar även 

den administrativa förvaltningen av Bottenvikens reningsverk 

aB. 

Året som gått: nytt ekonomisystem har införts under 

året. Under året har upphandlats el samt spolbilstjänster 

och entreprenadmaskiner. energideklaration av stadens 

fastigheter är nästan färdigställt. 

Kommun har under året gjort en komplettering i ägardirektivet 

angående de ekonomiska målen, dnr 2007.092 Kf 

§ 35. tillägget lyder ”vid eventuella underskott garanterar 

ägaren full täckning av det egna kapitalet”. 

Årets Resultat: Bolaget har inte nyttjat 1 050 tkr av tilldelad 

budget från Haparanda stad. större budgetavvikelser 

är elkostnaden som är 1 000 tkr högre än budget, värmekostnaden 

536 tkr lägre än budget och övriga inbesparingar 

relativt jämnt fördelat över såväl avdelningar som kostnadsslag. 

Jämfört med föregående år har bolagets totala kostnader 

ökat med 70 tkr. största avvikande poster, jämfört 

med föregående år, är minskade externa intäkter i form av 

statliga anställningsstöd och förvaltningsersättningar från 

Bottenvikens reningsverk aB med 570 tkr, högre kostnader 

för el med 208 tkr, högre uppvärmningskostnader 790 

tkr samt lägre personalkostnader med 1 400 tkr. 

Framtiden: Företagets personal har hög genomsnittsålder 

och ett antal medarbetare går i pension inom den 

närmsta framtiden. planering pågår för kommande generationsväxling.

Bottenvikens reningsverk aB 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att rena utsläpp 

av avloppsvatten från Haparanda stad, tornio stad och oy 

Hartwall aB/Lapin Kultas bryggeri i tornio i enlighet med 

gränsälvskommissionens och andra myndigheters krav. 

Bolaget ägs till 65% av torneå stad, 25% av Haparanda 

stad samt 10% av oy Hartwall aB. 

Året som gått: verksamheten fungerar väl och reningsprocessen 

håller sig inom tillåtna utsläppsvärden. en del investeringar 

har gjorts under året för att ytterligare förbättra 

miljön i reningsverket. sedan mars -09 är Lars Johansson 

ny vd för företaget. 

Årets resultat: Merparten av årets redovisade resultat 

består av orealiserade valutakursvinster för låneskulder i 

euro. verksamhetens totala kostnader är 1 060 tkr lägre än 

föregående år. Jämfört med föregående år har kostnader 

för deponi av slam ökat med 250 tkr medan kostnaderna för 

energi och räntor har minskat med 940 tkr. 

Framtiden: Under hösten 2010 kommer oy Hartwall 

lägga ned sitt bryggeri i tornio. nedläggningen får stora 

konsekvenser för reningsverket som i dag har 1/3 av sina 

inkomster från rening av bryggeriets avloppsvatten. det 

pågår utredning av, såväl de tekniska som de ekonomiska 

konsekvenser som blir följden av nedläggningen. det pågår 

även utredning om vilka åtgärder som kan vidtas för reducering 

av energiförbrukningen vid reningsverket. 

Under år 2010 kommer Finsk-svenska gränsälvskommissionen 

besluta om nytt tillstånd och gränsvärden för 

utsläpp som ska tillämpas från och med år 2011 då nuvarande 

tillstånd upphör att gälla. 

haparanda värmeverk aB 

Bolaget bildades 1984 som ett resultat av samarbetet mellan 

vattenfall aB och Haparanda stad. syftet med bolaget 

är att skapa förutsättningar för en biobränslemarknad i regionen 

och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme. 

verksamheten omfattar produktion, distribution och försäljning 

av fjärrvärme inom Haparanda tätort. Bolaget ägs till 

lika delar av vattenfall aB (publ) och Haparanda stad. Bolagets 

verksamhet regleras i ett konsortialavtal som upprättades 

i samband med bolagsbildningen. Bolaget har ett samarbete 

med tornio stad. Fjärrvärmenäten i de två städerna 

har kopplats samman och bolaget köper energi från tornio. 

Året som gått: vi har under året expanderat fjärrvärmenätet 

och anslutit akelius Fastigheter / Cape east vilket är 

den enskilt största anslutningen under 2009. den planerade 

anslutningen av ett nytt fängelse i Haparanda har lagts på 

is beroende på att tidsplanen för uppförandet av det nya 

fängelset har senarelagts. 

k o m m u n e n s b o l a g o c h s t i F t e l s e r 

Årets resultat: 

Till årsstämmans förfogande finns följande vinstmedel: 

Balanserade vinstmedel 523 294 

årets resultat -58 455 

att disponera, kronor 464 839 

Framtiden: Fjärrvärme förväntas fortsätta vara konkurrenskraftig 

i Haparanda under överskådlig framtid. Med 

anledning av den positiva expansion som skett och fortfarande 

sker i området bedöms försäljningen av värme öka 

med ca 15 gWh fram till år 2012. Bolaget befinner sig i en 

fas då olika alternativ för ytterligare ny produktionskapacitet 

utvärderas. Fjärrvärmepriserna är relativt låga i Haparanda 

jämfört med genomsnittspriserna i norrbotten och riket. 

stiftelsen haparandaBostäder 

stiftelsen som är ett allmännyttigt bostadsföretag har till 

mål för sin verksamhet att inom Haparanda stad förvärva, 

äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, 

affärslägenheter och kollektiva anordningar. Fr.o.m. 

2006 har Haparanda teknik & Fastighets aB förvaltat stiftelsens 

fastighetsbestånd. 

Året som gått: enkätundersökning har genomförts 

bland stiftelsens hyresgäster. Betyget är genomgående 

högt på de flesta områden och har dessutom förbättrats 

något sedan föregående mätning. 

Uthyrningsläget har försämrats och antalet tomma lägenheter 

ligger stadigt runt 35 till 40 st. vakanserna är huvudsakligen 

i nikkala och på seskarö. 

Under året har stiftelsen investerat 7 Mkr i ombyggnation 

av fastigheter bland annat Montessoriskolan samt 

ersatt direktverkande el-uppvärmning med fjärrvärme vid 

fastigheterna gläntan: 10. investeringarna har finansierats 

med egna medel. 

ny hemsida har tagits fram för förbättrad kundservice 

och effektivare administration. 

Årets resultat: Med hänsyn taget till den stora vakansgraden 

får årets resultat betraktas som mycket bra. avkastning 

på eget kapital är 13%, föregående år18%. soliditeten 

har ökat från 9,5% till 10,8%. Ägarens avkastningskrav är 

7% och målet är att soliditeten ska komma upp till 20%. 

Kostnader för drift och förvaltning ligger på samma nivå 

som föregående år men på grund av årets investeringar har 

kapitalkostnaderna ökat något. 

Framtiden: efterfrågan på lägenheter beräknas bli fortsatt 

svag under, i vart fall, det kommande året och då speciellt 

utanför centralorten. Under kommande året planeras 

investeringar i ut- och ombyggnad av kök och matsal vid 

Montessoriskolan, gläntan: 10. investeringar som sänker 

energiförbrukningen är planerade vid ett antal fastigheter. 

ett antal större underhållsåtgärder, främst i form av fasadmålningar, 

kommer genomföras under år 2010. 

87 83

avslutandeord 

89

86 

90 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella Anläggningstillgångarna upptas till anskaffningskostnaden 

minus eventuella investeringsbidrag. Avsteg 

görs från den beloppsgräns som Skatteverkets allmänna 

råd gällande stora företag har för vad som är att betrakta 

som en investering. Kommunens definierar en anläggningstillgång 

som en investering när anskaffningsvärdet 

överstigande ett prisbasbelopp exkl. moms. 

FINANSIeLLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Placeringsmedlen redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärde 

och marknadsvärde. Övriga finansiella anläggningstillgångar 

upptas till anskaffningsvärde. 

AVSKRIVNINGAR 

Avskrivningstiden är linjär och beräknas utifrån investeringens 

ekonomiska livslängd (nyttjandeperiod) för materiella 

anläggningstillgångar och påbörjas månaden efter anskaffning 

skett. 

Ändring i redovisningsprincipen har gjorts gällande 

större investeringar med EU-bidrag. Dessa påbörjar sin avskrivning 

när de färdigställs (tas i bruk). Ingen omprövning 

av avskrivningstider har gjorts under året. 

PeRIODISeRINGAR 

Redovisning av intäkter och kostnader har till övervägande 

delen skett enligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär 

att de bokförts i den period de uppstått vilket även omfattar 

löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner. 

r e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 

redovisningsprinciper 

Haparanda kommuns redovisning bygger på god kommunal redovisningssed 

– i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunförbundets, Rådet för 

kommunal redovisning och Komrevs rekommendationer, redovisningslagen 

samt i tillämpliga delar med bokföringslagen. 

PeNSIONeR 

Pensionsåtagandet redovisas enligt blandade modellen. 

Årets förändring av pensionsavsättningen redovisas bland 

verksamhetens kostnader och den del av kostnaden som 

definieras som räntekostnad redovisas bland finansiella 

kostnader. Särskild löneskatt redovisas på samma sätt 

som pensionsförmånerna, det vill säga som avsättning eller 

bland ansvarsförbindelserna beroende på intjänandeperiod. 

Pensionsavsättning Pension intjänad före 1998-01-01 

redovisas bland ansvarsförbindelser. 

Pensionsskuld Nyintjänad pension från och med 1998- 

01-01—1999-12-31 skuldbokförs som en avsättning. Från 

och med år 2000 är den förmånsbestämda ålderspensionen 

bortförsäkrad. 

Pensionsförmåner Allt intjänande från och med 2000- 

01-01 betalas ut till de anställda för egen förvaltning. Upplupna 

premier redovisas därför som en kortfristig skuld fram 

till utbetalningstillfället. 

SKATTeINTÄKTeR 

Kommunen tillämpar rekommendationen från ”Rådet för 

kommunal redovisning” vad gäller redovisning av kommunalskatt 

vilket innebärande att kommunalskatten redovisas 

i den period den beskattningsbara inkomsten intjänas av de 

skattskyldiga. I bokslutet redovisar differensen mellan slutlig 

och redovisad skatteintäkt 2008 som en justeringspost.

SeMeSTeRLÖNe- OCH FeRIeSKULD 

De anställdas fordran på kommunen i form av sparade 

semesterdagar och lärarnas fordran på kommunen i form 

av inarbetad semester skuldbokförs som kortfristig skuld. 

Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens 

kostnader. 

VA-ReDOVISNING 

Över- och underuttag periodiseras och notas under Vabokslutet. 

Förlusttäckning för överuttag ska återställas 

inom tre år. Avskrivningar påbörjas månaden efter det att 

investeringen gjorts och bedöms efter ekonomisk livslängd. 

Ändring av redovisningsprincip för anslutningsavgifter 

sker från och med år 2009. Överstiger intäkterna för anslutningsavgifterna 

kostnaderna för anslutningsavgifter under 

året, så ska den överskjutande delen av intäkterna periodiseras 

efter anskaffningens avskrivningstid. 

SAMMANSTÄLLD ReDOVISNING 

Har upprättats enligt förvärvsmetoden men proportionell 

konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att 

endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar 

tas in i den sammanställda redovisningen. 

Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital elimineras. 

Då den sammanställda redovisningen endast ska visa 

”koncernens” relationer med omvärlden har interna mellanhavanden 

inom ”koncernen” eliminerats. 

Den sammanställda redovisningen omfattar förutom 

kommunen de bolag och stiftelser i vilka kommunen har 

ett bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande 

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 

r e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r 

Den sammanställda redovisningen omfattar förutom 

kommunen de bolag och stiftelser i vilka kommunen har ett 

bestämmande eller betydande inflytande. Med betydande 

avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20% upp 

till 50% och bestämmande avser röstandelar över 50%. 

20% upp till 5% och bestämmande avser röstandelar över 

50%. I den sammanställda redovisningen undantas företagen, 

trots röstandel som överstiger 20%, där verksamhet 

definieras som obetydlig vilket betyder att kommunens andel 

av omsättningen och omslutningen är mindre än 2% 

av skatteintäkter och statsbidrag samt företag som väntas 

avyttras inom ett år. Den uppskjutna skatten (26,3%) i bolagets 

obeskattade reserver har redovisats som en avsättning 

och resterande del har hänförts till eget kapital. Rättning 

har skett av 2008 års sammanställda redovisning där 

förändringen av obeskattade reserver tagits bort från det 

sammanställda resultatet och den uppskjutna skattedelen, 

avsättningen, rättats till 26,3% från 28,0% och resterande 

(73,7%) redovisats mot eget kapital. 

INTeRN ReDOVISNING 

Kostnaden för sociala avgifter fördelas på verksamheten via 

ett procentuellt påslag på lönekostnaden. För 2009 uppgick 

påslaget till 38,56% för anställda mellan 27 år och uppåt 

och för anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år var 

kostnaden 21,08%. 

På anläggningstillgångarnas bokförda värde beräknas en 

intern räntekostnad som belastar verksamheten med 4,5%. 

87 

91

88 

92 

sven-erik bucht /// 

ordförande 

f ö r s l a g t i l l b e s l u t 

förslag tillbeslut 

Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per 

31 december 2009 föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige 

beslutar 

att årsredovisningen för 2009 godkänns 

Haparanda XXX 2009 

Patrik oja /// 

Kommunchef

vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders 

verksamhet och i vår roll som utsedda lekmannarevisorer 

och förtroendevalda revisorer även verksamheten i kommunens 

företag. granskningen har utförts i enlighet med 

kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet 

samt kommunens revisionsreglemente. 

granskningen har inriktats mot kommunstyrelsens och de 

övriga nämndernas styrning, uppföljning och kontroll. vi har 

så långt som möjligt bedömt ändamålsenlighet och effektivitet 

i verksamheten, samt granskat räkenskaperna och 

den interna kontrollen. vi har i våra prioriteringar av granskningsinsatser 

utgått från en bedömning av väsentlighet och 

risk och omsatt prioriteringarna i en revisionsplan för året. 

revisionsinsatserna har dels genom förts i form av övergripande 

granskning av styrelsens respektive nämndernas 

ansvars utövande, och dels av fördjupade granskningsinsatser 

där vi så funnit erforderligt. 

redogÖrelse 

granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 

har inriktats mot följande områden: 

• Lagstadgade planer, uppföljning av 2008 års ansvarsutövande. 

• verkställande av särskilda kommunfullmäktigeuppdrag. 

• Övergripande styrning och kontroll av verksamhet och 

ekonomi. 

sammantaget visar granskningen att ansvarsutövandet i 

styrelsen och nämnderna i stort har varit tillräckligt inom 

de granskade områdena. vår bedömning grundar sig på att 

vi har kunnat verifiera aktiva åtgärder inom styrelsen och 

nämnderna i syfte att styra, följa upp och kontrollera verksamheten. 

r e v i s i o n s b e r ä t t e l s e 

revisionsberättelse 

vidare visar granskningen bland annat att: 

• staden i stort har upprättat lagstadgade planer. Bostadsförsörjningsplan 

enligt lagen om kommuners bostadsförsörjningsplan 

saknas dock. 

• dokumenthanteringsplan saknas inom socialnämnden 

och samhällsbyggnadsnämnden. 

• det finns ett behov av att förbättra styrningen utifrån fullmäktiges 

mål och prioriterade områden. 

- Fjolårets årliga granskning visade att endast en nämnd 

hade fastställt en verksamhetsplan för 2008. årets granskning 

visar att samtliga nämnder utom kommunstyrelsen 

har upprättat verksamhetsplan för 2009. nämnderna bör 

utveckla verksamhetsplanerna genom att tydliggöra och 

konkretisera på vilket sätt kommunfullmäktiges mål ska 

uppnås. Kommunstyrelsen rekommenderas att för 2010 

upprätta verksamhetsplan med koppling till fullmäktiges 

mål och prioriterade områden. 

• verksamhetsberättelserna i delårsrapporterna inte lämnar 

information om hur styrelsen och nämnderna fullgör de av 

fullmäktige prioriterade områdena som angivits i budget 

och i strategisk plan. 

• strategi för förverkligandet av barnkonventionen saknas. 

nämnderna och styrelsen har inte analyserat och konkretiserat 

på vilket sätt fullmäktiges beslut avseende barnkonventionen 

ska verkställas. 

• Barn- och ungdomsnämnden inte har någon utvecklad 

uppföljning av friskoleverksamheten i enlighet med reglemente 

och skollagen. 

89 

93

90 

94 

resultatet av de fördjupade granskningar vi genomfört visar 

bland annat: 

• att barn- och ungdomsnämnden inte i alla avseenden 

bedriver verksamheten avseende tillämpningen av lärarnas 

arbetstidsbestämmelser på ett ändamålsenligt och effektivt 

sätt. Bland annat saknades vid granskningen en policy för 

läraravtalets möjligheter till ökad flexibilitet när det gäller 

arbetstiden och en uppföljning/utvärdering av lärarnas tidsanvändning. 

• att socialnämnden bland annat med stöd av entreprenadavtalen 

har en tillräcklig kontroll över den del av äldreomsorgen 

som bedrivs på entreprenad. när det gäller 

måluppfyllelsen i form av effektivisering och utveckling så 

har den inte följts upp och utvärderats av socialnämnden. 

• att samarbetsorganet provinsens uppdrag, syfte och mål 

bör tydliggöras genom att kopplingen mellan provinsen 

och vision 2020 kommer till uttryck i visionen. samarbetsavtal 

eller motsvarande med tornio som beskriver roller 

och ansvar för provinsens verksamhet och ekonomi bör 

upprättas. vidare bör attestordningen, rapporteringsrutiner 

och diarieföring av handlingar ses över. 

• att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven i den 

kommunala redovisnings lagen, är upprättad enligt god redovisningssed. 

rapporten redovisar mål och utfall för god 

ekonomisk hushållning. Utfallen är delvis förenliga med fullmäktigemålen 

för god ekonomisk hushållning. 

r e v i s i o n s B e r ä T T e l s e f ö r å r 2 0 0 8 

rolf Pelli /// raija karlander /// 

• att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på 

rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt lag om 

kommunal redovisning och god redovisningssed. Följsamheten 

mot rådet för kommunal redovisningsrekommendationer 

bör förbättras bland annat vad avser redovisning av 

avsättningar och tilläggsupplysningar. 

• att staden lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi 

i balans. 

• att de resultat som redovisas i årsredovisningen inte delvis 

är förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning 

som fullmäktige beslutat om. 

till revisionsberättelsen har fogats en förteckning över de 

sakkunnigas revisionsrapporter vilka löpande under året 

delgetts fullmäktige. granskningsrapporter för den lekmanna-/ 

förtroendemannarevision som genomförts i de kommunala 

företagen redovisas i särskild ordning. 

ansvarsfrihet 

vi tillstyrker att styrelser och nämnder samt de enskilda förtroendevalda 

i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. 

vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. 

ulf olofsson /// antero nousiainen /// jan-erik nilsson välimaa /// 

fÖrteckning Över de sakkunnigas rapporter 

• Kommunstyrelsens ansvarsutövande 2009. 

• Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande 2009. 

• socialnämndens ansvarsutövande 2009. 

• samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande 2009. 

• Lärarnas förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. 

• entreprenaden inom äldreomsorgen. 

• provincia Bothniensis. 

• delårsredovisning 2009. 

• årsredovisning 2009.

www.haparanda.se

årsredovisning - Haparanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?