Uppsats Seniorer utforskar internet - Pedagogiska Resurser ...

GÖTEBORGS UNIVERSITET 

Institutionen för pedagogik och didaktik 

Fördjupningskurs 1 i pedagogik med allmän inriktning 41-60 p. 

VT. 2003 

Seniorer utforskar Internet med hjälp av 

distansstudier 

Författare: Sig-Britt Råberg 

Handledare: Claes-Göran Wenestam

Sammanfattning 

Arbetets art: Fördjupningsarbete 10 poäng i pedagogik med allmän inriktning (PE) 

Sidantal: 35 s. + bilagor 

Titel: Seniorer utforskar Internet med hjälp av distansstudier 

Författare: Sig-Britt Råberg 

Handledare: Claes-Göran Wenestam 

Examinator: Maj Asplund Carlsson 

Datum: Juni 2003 

Bakgrund: 

Många i seniorgruppen har aldrig använt dator vare sig på fritiden eller i sitt yrkesverksamma 

liv. De inser att de måste lära sig denna teknik för att kunna ta del av det nya informationssamhället. 

Intresset för att kunna hantera en dator är stort i denna åldersgrupp. Jag har haft 

många traditionella studiecirklar för seniorer, och nu ville jag pröva en nätbaserad distanscirkel 

med titeln ”Internet, källa till kommunikation och kunskap”. 

Syfte: 

Syftet var att undersöka om nätbaserade distansstudier kunde vara en lämplig studieform för 

seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna upplevde sina studier och om distansformen 

tillförde något nytt, som den traditionella närundervisningen inte kunde ge. Mina frågeområden 

var: 

Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? 

Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? 

Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? 

Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? 

Metod: 

Jag har valt att göra en kvalitativ fallstudie. Den bygger på information från enkäter och inlägg 

i FirstClass, som var vårt konferenssystem. Jag har även använt information från e-post, 

chat och personlig kommunikation. Informationen har analyserats med hjälp av meningskategorisering. 

Inom varje kategori har uttalande från enkäter och övrig information placerats. 

Min undersökning omfattade sex personer, fyra kvinnor och två män. 

Resultat: 

Seniorerna upptäckte att nätbaserade distansstudier var en bra studieform för dem. Nya kunskaper 

inhämtades från Internet genom studium av webbplatser och genom kommunikation 

med övriga deltagare och ledare. Seniorernas stora livserfarenhet gjorde diskussionerna 

mycket intressanta. De fann att Internet var en stor informationskälla. De uppgav att studierna 

hade gett dem många nya erfarenheter. De uppskattade att kunna studera i hemmet på tid, som 

de själva bestämde. Alla var dock överens om att närundervisning också måste ingå i studierna, 

annars går mycket av den sociala kontakten förlorad.

Förord 

Denna uppsats bygger på resultaten från en studiecirkel, som jag har genomfört under innevarande 

läsår. Cirkeln har riktats till seniorer och studierna har syftat till att utforska Internet 

med hjälp av nätbaserad distansundervisning. 

Jag vill tacka alla mina deltagare, som så helhjärtat studerat i denna cirkel och även gett mig 

tillåtelse att citera sina diskussionsinlägg och svar från enkäter. 

Jag tackar NBV, för att de har låtit denna studiecirkel ingå i sin projektverksamhet. 

Till sist vill jag tacka min handledare Claes-Göran Wenestam, för stöd och vägledning i samband 

med framställningen av detta arbete. 

Göteborg, juni 2003 

Sig-Britt Råberg

Innehåll 

Introduktion 1 

Tidigare arbeten inom området. 1 

Litteratur som belyser distansundervisning 1 

Litteratur angående äldres datorstudier, förutsättningar och möjligheter. 4 

Forskningsproblemet 7 

Syftet 7 

Metod 8 

Deltagare i undersökningen 8 

Cirkelns utformning 8 

Studiematerial med studieanvisningar 8 

Val av forskningsmetod 9 

Insamling av information 10 

Analysmetod 11 

Reliabilitet, validitet och generalisering 11 

Resultat 13 

Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? 13 

Intresse och nyfikenhet på vad en distanscirkel kunde erbjuda 13 

Seniorerna ville öka sina kunskaper 13 

Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? 14 

Kännedom om olika webbadresser och deras innehåll 14 

Kunskaper från kursavsnittet resor 14 

Kunskaper från kursavsnittet bild och konst 16 

Kunskaper från kursavsnittet bilar och växter 18 

Kunskaper från inlägg i distanscafét 20 

Kunskaper om chat 21 

Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? 22 

Synpunkter på tid och rum 22 

Kostnader med distansstudier 23 

Tankar om studierna 23 

Kan en distanskurs, så som vår var utformad ge sociala kontakter? 24 

Seniorernas upplevelser om sina datorkunskaper. 24 

Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier 24 

Hur undervisningen har bedrivits 24 

Att förkunskaperna är tillräckliga 25 

Att dator, uppkoppling och FirstClass fungerar 25 

Betydelsen av deltagarnas engagemang och intresse 26

Diskussion 27 

Mina resultat i jämförelse med tidigare forskning 27 

Vilka var motiven för deltagarna till att välja distansstudier? 27 

Vilka nya kunskaper har deltagarna fått genom sina distansstudier? 28 

Vilka erfarenheter har deltagarna fått genom sina distansstudier? 29 

Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier? 30 

Metoddiskussion 31 

Viktiga upptäckter och konsekvenser 32 

Förslag till fortsatt forskning 32 

Litteraturförteckning. 33 

Bilaga 1. Studiehandledning 

Bilaga 2. Skärmutskrifter från FirstClass. 

Bilaga 3. Frågor i början av distanskursen. 

Bilaga 4. Några frågor om vår distanskurs efter halva tiden. 

Bilaga 5. Några frågor vid distanskursens slut.

Introduktion 

Jag ville med det här arbetet undersöka om distansstudier med hjälp av Internet kunde vara en 

lämplig studieform för seniorer. Jag ville också jämföra dessa studier med den traditionella 

formen med enbart närundervisning, dvs. då all undervisning sker i en studielokal. Seniorer 

definieras oftast som personer över 55 år. I föreliggande undersökning är seniorerna över 65 

år. 

Jag har varit lärare på grundskolans högstadium i många år, men efter pensioneringen är jag 

cirkelledare på ett studieförbund. Jag har haft flera traditionella datacirklar för seniorer. De 

flesta i den här åldersgruppen har inte använt dator vare sig i sitt yrke eller på sin fritid. De 

märker emellertid att samhället av idag mer och mer går över till att ge information på Internet. 

Många tjänster blir billigare, om de utförs på Internet t.ex. biljettbokningar. Bankerna 

uppmanar sina kunder att utföra sina ärenden på nätet. Vi har bara sett början av denna utveckling. 

Många seniorer vill också lära sig att skicka e-post för att kunna hålla kontakten 

med sina nära och kära. All information, som finns på nätet vill seniorerna heller inte vara 

utan. Förutom Internetanvändning kan datorn ge rika möjligheter till att skriva ner sina minnen. 

Seniorerna kan bildbehandla, spela spel och göra mycket annat på datorn. 

Det som jag nu främst ville undersöka var nätbaserad distansundervisning för seniorer. Den 

ger förutom kunskaper i ett givet ämne även möjligheter till diskussioner med andra personer. 

Detta ger datoranvändningen en ny dimension, nämligen virtuella kontakter. Jag tror att det 

kan stimulera våra seniorer till ett rikare kontaktnät. Jag tror också att det är flera i seniorgruppen, 

som kan tycka att det är skönt att inte alltid behöva ge sig iväg till en kurslokal, utan 

kunna sitta hemma och studera. För några kan det vara egna eller anhörigas krämpor, som gör 

att det kan vara svårt att lämna hemmet vid en bestämd tid. Lång resväg kan också vara ett 

hinder för att kunna delta i en traditionell cirkel. 

Jag har redan prövat distansundervisning i ett par s.k. kamratcirklar för seniorer. Det är en 

studieform hos studieförbunden, som bygger på att alla deltagarna skall hjälpas åt och ledaren 

arbetar ideellt. Nu ville jag pröva en vanlig studiecirkel som bedrevs på distans. I kamratcirklarna 

har vi studerat olika ämnen med hjälp av information från Internet. Min nya cirkel hade 

titeln ”Internet, källa till kommunikation och kunskap”. Även här gällde det studium av 

webbplatser. Kommunikationen i båda cirklarna har bestått av diskussioner i ett konferenssystem. 

I kamratcirklarna använde vi StudyEaser som vår plattform. I den nya cirkeln användes 

Folkbildningsnätet, som är ett FirstClass nät. 

Tidigare arbeten inom området. 

Litteratur som belyser distansundervisning 

Distansstudier är en studieform på frammarsch. Den är dock ovanlig i seniorgruppen. Erfarenheter 

från distansstudier finns i handboken folkbildning.net, en antologi om folkbildningen 

och det flexibla lärandet av Axelsson, Bodin, Norberg, Persson och Svensson (2001) 

1

I denna bok finns en stor erfarenhet samlad om hur man kan arbeta på distans för att skapa det 

flexibla lärandet. Här betonas interaktionen som en väg till lärandet. Bland texterna i denna 

antologi kan man läsa om hur man skall skapa det goda mötet Svensson (a.a., ss. 28-33). Han 

skriver: 

Den gode distanspedagogen måste, framför allt, vara närvarande (….) Att få 

snabb respons är en mycket viktig kvalitetsfråga för den som studerar på distans 

(….) Distansstudier kräver mycket förberedelsetid och planering (….) På distans 

måste man först och främst motivera deltagarna till den höga distansaktivitet 

som krävs för att man skall kunna tala om ett lärande möte. Denna aktivitet skall 

initieras och den skall sedan dessutom underhållas och vidmakthållas kursen 

igenom (….) Börjar man sin distanskurs/cirkel med ett möte i det fysiska rummet, 

har man vunnit mycket. 

Strandvall (2000) har i sin avhandling för pedagogie magisterexamen vid Åbo Akademi gjort 

en litteraturstudie om Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Han skriver i sin 

sammanfattning att: 

Forskningen som presenterades i avhandlingen gav vid handen att IKT (informations- 

och kommunikationsteknik) och Internet i sig själva inte förbättrar inlärningen 

nämnvärt. Det viktiga är hur den används och vilken pedagogik som 

står som grund. IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare 

varit möjligt: den kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion 

av kunskap. 

Bååth (1998) ger i sin handledning för utbildare, instruktioner och tips om hur distansutbildningar 

kan organiseras. Här kan man läsa om att det är viktigt att sätta sig in i de distansstuderandes 

situation vid planeringen av en distansutbildning. Ledaren/läraren måste tänka igenom 

hur de studerande troligen tänker inför sina studier. Målsättningen för dem är naturligtvis att 

lyckas så bra som möjligt. Han skriver om sju förutsättningar för framgångsrika distansstudier 

(ss.14-16): 

Distansstuderande lär sig bäst och löper minst risk att bli dropouts 

Om de har möjlighet att verkligen förstå innehållet (….) 

Om de på egen hand får göra åtminstone vissa upptäckter (eller snarare återupptäckter) 

inom kunskapsområdet (….) 

Om innehållet motsvarar deras behov, deras tidigare erfarenheter och deras förkunskaper 

(….) 

Om de får möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiken (….) 

Om de känner sig trygga – i säkra händer – i studiesituationen (….) 

Om de får uppleva tillfredsställelse och framgång i sina studier (….) 

Om de får uppleva mänsklig kontakt och förståelse i studiesituationen. 

Riomar och Rydbo (2001) har skrivit en IPD-rapport med titeln Folkbildning på distans – 

varför? En studie av motiv till att undervisa/studera på distans inom folkbildningen. De intervjuade 

26 lärare på folkhögskolor och studieförbund. I intervjuerna kom det fram att det krävs 

ett speciellt arbetssätt vid distansstudier. Både lärare och elever måste lära sig detta. Det krävs 

att en levande diskussion äger rum på nätet, annars är risken stor att distansstudier enbart blir 

självstudier och därmed ökar isoleringen. Författarna frågade om vilka motiv som distansläraren 

trodde, att deltagarna hade till att studera på distans. Dessa motiv var visserligen andra- 

2

handsutsagor, men ansågs ändå vara tillförlitliga. Kurserna/cirklarna behandlade kärnämnen, 

var färdighetstränande eller bildningsorienterande. Motiven var (ss.48-51): 

Ger flexibilitet i tid och rum (….) Upplever otrygghet i sociala situationer (….) 

Ser tekniken/formen som något nytt och spännande (….) Formen ger effektivare 

inlärning (….) Har ett intresse eller behov av ett specifikt ämne som bara finns 

på distans (….) Uppmuntrad eller uppmanad av arbetsgivare. 

Det är intressant att läsa om hur distansundervingen har utvecklats under ett sekel. Fåhraeus 

och Jonsson (2002) har gjort några nedslag i den svenska distansundervisningens historia. 

1898 startade Hermods korrespondensinstitut. Man kunde då läsa enstaka kurser, först i språk 

och handelsämnen, och sedan hela real- eller gymnasiekurser. Från 1900-talets mitt framträdde 

även andra kursanordnare bl.a. brevskolan med sina fackliga kurser och statens skola för 

vuxna i Norrköping. Utbildningsmaterialet var på den tiden kursbrev med frågor som skulle 

besvaras och rättas via normal postgång. Ofta kompletterades distansstudierna med olika former 

av närundervisning. Författarna skriver följande (ss. 68 - 69): 

Under de två senaste decennierna har tekniken spelat en allt större roll för kommunikationen 

med läraren och för att skapa gemenskap mellan de studerande. 

Kommunikationen går härigenom snabbare och möjliggör också ett bredare register 

i och med att ljud och (rörlig) bild kan överföras. Detta gör att det inte blir 

lika nödvändigt att träffas fysiskt, men man kan undra över vilka kvaliteter som 

då går förlorade. Ska den förbättrade kommunikationstekniken användas för att 

höja kvaliteten i mötet eller för att öka flexibiliteten? 

Borg (Red). (2002) Vetenskaparnas visioner, elva samtal om framtidens studier och undervisning 

i högskolan. Här presenteras en studie, som Distum har genomfört. Borg har tillsammans 

med journalisterna Arpi, Schmidt och Regnell intervjuat tretton kvinnor och män. Dessa 

har alla gedigen förankring i svensk högskola och erfarenheter av den IT-stödda distansutbildningen. 

Både positiva och negativa synpunkter kom fram i intervjuerna. Jag har valt att 

citera några uttalanden. Peter Gärdenfors (a.a., ss. 16-17) säger: 

Att ett nytt medium inte automatiskt förbättrar villkoren för kunskap och utbildning, 

det tar ofta lång tid innan ett nytt medium används på ett effektivt sätt. 

Inom distansutbildning, där mänsklig hjälp normalt inte finns omedelbart tillgänglig, 

testas IT-utvecklingens pedagogiska landvinningar på ett effektivt sätt. 

– Jag är inte imponerad, (….) Det är fortfarande mycket bok på burk och en lite 

uppsnabbad version av Hermodskurserna. Det ingår kanske en del hypertext och 

multiple choice, men generellt har man tittat alltför mycket på teknikutvecklingen 

och inte tillräckligt på pedagogiken. Interaktiviteten är väldigt liten. 

Yvonne Waern (a.a., s. 39) säger: 

Möjligheter att få diskutera med andra 

Diskussionerna är också en del i studiecirkelmodellen. I en grupp med deltagare 

med olika kunskaper, är det inte bara läraren som lär, alla lär med och av varandra 

– Diskussionerna är inte bara ett sätt att bearbeta ett givet material, de är också 

en del av materialet och ett sätt för deltagarna att skapa sin egen kunskap. 

3

I diskussioner med andra kan grupptrycket ge den motivation som kan saknas 

när man sitter ensam på kvällen och barnen har lagt sig. 

– Här är det någon som intresserar sig för vad just jag tycker! Här är det någon 

som är beroende av att just jag svarar! 

Larsson (2002) har i boken Lärkraft samlat information om datorstött lärande. Den lyfter fram 

forskarrön kring hur datorn kan användas i undervisningen. Bl.a. uppmärksammas Internets 

roll för lärandet. Erfarenheterna är främst hämtade från ungdomsskolan. Hon skriver (s. 18): 

Det faktum att nästan all kommunikation är text kan utesluta en grupp individer 

som inte känner sig bekväma med att skriva, exempelvis därför att de tycker att 

de inte kan uttrycka sig bra i skrift eller för att de skriver långsamt på tangentbordet. 

Många som studerat på distans säger att det känns ensamt. På många 

ställen har man uppmärksammat att motivationen ökar om det finns en moderator 

som fungerar som ledsagare och bollplank genom kursen och stimulerar till 

att aktivt delta. 

Nilsson (2003, s. 23) har i sin handledning för cirkelledare tagit upp fördelar med en cirkel på 

distans. Några av hans argument är att funktionshindrade lättare kan delta, när de slipper resor 

och i stället kan studera hemifrån. Deltagare kan arbeta när de har tid och lust. De kan arbeta i 

sin egen takt och på sitt eget sätt. Tekniken erbjuder kontakt med andra studiegrupper och 

hämtning av material på nätet. 

Många distansutbildningar idag är riktade till anställda, som skall vidareutbildas inom sitt 

företag. Det är andra förhållande än de, som jag mötte i min cirkel för seniorer, men det fanns 

också likheter. I många fall är det samma svårigheter, som möter en deltagare på en företagsutbildning 

och en senior, som studerar mest för nöjes skull i en cirkel. Axelsson och Wallentinson 

(2000, s. 26) skriver: 

E-learning kräver vissa tekniska förutsättningar i jämförelse med traditionell utbildning. 

Det största irritationsmomentet är tekniska problem (….) Utgångspunkter 

för e-learningsstudier är att anställda har tillgång till datorer, Internet/intranät 

och uppdaterade program som möjliggör e-learningkurser (….) Vid 

implementering och under kursens gång krävs kontinuerlig teknisk support för 

att underlätta för användaren så att denne kan koncentrera sig på kursens innehåll. 

Litteratur angående äldres datorstudier, förutsättningar och möjligheter. 

Männikkö-Barbutiu (2002) har i sin doktorsavhandling analyserat äldre personers upplevelser 

av datorer. Hon beskriver hur ett antal äldre gör när de tillägnar sig ny teknik i form av persondatorer. 

Hon beskriver också vad de använder datorn till. Det är bl.a. att skicka e-post, 

söka på Internet, ordbehandla, bildbehandla och i någon mån chat. Hon finner dock att chattandet 

inte är särskilt populärt. Från några intervjuer skriver hon (s. 160): ”I am so slow(…) in 

a chat you have to be quick (…) I write with my index finger (…) To me this seems a very 

peculiar way of socialising”. Hon har funnit att de äldre ofta skaffar sig en dator, för att kunna 

förstärka banden till de närmaste med hjälp av e-post. De äldre vill hänga med i det moderna 

samhället, och hoppas att kunna hålla åldrandet borta med hjälp av datorn. Männikkö- 

Barbutiu har bl.a. följt en grupp seniorer inom svenska SeniorNet. Det är en förening för per- 

4

soner över 55 år. Föreningen sysslar bl.a. med att göra datortekniken begriplig för äldre medborgare. 

Männikkö-Barbutiu har funnit att datoranvändande seniorer är med och skapar en 

cyberkultur samtidigt som de är en del av den. 

En geriatrikexpert från Stanford University vid namn David P. Lansdale har studerat hur användning 

av e-post och Internet kan fungera som rena föryngringskuren för gamla personer. 

År 1999 startade han Internetkurser på ett sjukhem för äldre nära San Francisco i USA. Han 

grundade en verksamhet vid namn Linking Ages. Detta står att läsa i en artikel i The New 

York Times, (s. 6) ”E-mail and the Internet” (1999, 23 nov). Här finns också hans ofta citerade 

uttalande ”The Internet is a window to life. It´s an elixir for these people.” Han säger vidare 

att e-mail och Internet kan bota fyra plågor hos äldre på institution, nämligen ensamhet, 

enformighet, hjälplöshet och minskande mental gymnastik. CNN har gjort en inspelning från 

ett samtal med D. Lansdale och några av hans elever i Learning Resources (2000). En 94-årig 

dam säger: "When I send a letter to my grandchildren, and great grandchildren, they hang it 

up in their offices, just like I used to hang their drawings on my refrigerator. Ha, ha." 

Råberg (2000) beskriver ett litet försök med dataundervisning på ett äldreboende i Göteborg. 

Deltagarna bestod av fyra personer, två kvinnor och två män i åldern 73 – 83 år. De fick lära 

sig att utforska några webbplatser och använda e-post. Deltagarna var mycket nöjda och berättade 

att de upptäckt att datorn kunde ge många nya upplevelser 

Råberg (2001) redogör för distanscirkeln ”Webbsidor med naturorienterat innehåll”. Det är 

den kamratcirkel, som omnämndes i introduktionen. Deltagarna var medlemmar i SeniorNet. I 

cirkeln fördes diskussioner om naturorienterande ämnen. Konferenssystemet var StudyEaser 

Deltagare tyckte att det var en bra studieform för seniorer. De lärde sig mycket genom att diskutera 

med varandra. Några tyckte att det kändes lättare att fråga i en distanscirkel än bland 

många andra deltagare under en vanlig cirkel. De uppskattade också att kunna ta vara på lediga 

stunder hemma i stället för att åka till en kurslokal. 

Råberg (2002) har i en B-uppsats med titeln ”Vilka effekter har datakurser på våra seniorer” 

fått fram att deltagarna fått ut mer av sina datastudier, än enbart lite datakunskaper. Deltagarna 

har märkt att de inte är för gamla för att lära sig att hantera en dator. Det har givit dem ett 

större självförtroende. De har känt att de kan hänga med i utvecklingen. De behöver i framtiden 

inte känna sig isolerade från det stora informationsflöde, som Internet ger. De har fått 

större kontakt med släkt och vänner med hjälp av e-post. 

Många av de äldre seniorerna säger ofta. ”Jag är nog för gammal för lära mig att använda en 

dator”. De har fått höra så många gånger att ”det går inte att lära gamla hundar att sitta”. Detta 

påstående har säkert hindrat dem att lära sig nya saker på äldre dar. Det finns personer, som 

har försökt att slå hål på den myten bl.a. Mårtensson (1973, s. 24): 

När det gäller inlärning vid ”mogen ålder” är detta med överinlärning speciellt 

viktigt. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker. Det tar däremot 

längre tid. Den äldre får arbeta litet hårdare än i yngre dagar. Han får lov att läsa 

på litet extra, träna litet mer än ungdomarna, men i gengäld kan han ofta räkna 

med att det inlärda sitter fast ordentligt. 

Den norske psykologen Sol Seim har i sin forskning funnit att ”intelligensen håller om hälsan 

håller”. Hon har undersökt utvecklingen av intelligensen på en grupp människor, när de var 

13, 30, 60 och 70 år. Slutsatsen blev att intelligensen stiger från 13 år till 30 år, men är lika för 

5

60-åringar och 30-åringar. För 70-åringar dalar den lite, men bara för dem som får hälsan försvagad. 

Flera av 70-åringarna lyckades bättre på intelligenstesten än tidigare. Sol Seim var ett 

levande bevis på sin egen forskning. Vid 85 års ålder var hon fortfarande vid full vigör. Mina 

uppgifter är hämtade från några tidskrifter, som är utlagda på nätet. Hansen (1999) och Höjersten 

(2000). 

Bergqvist (1992) redogör för minnesträning, som bedrivits i flera forskningsprojekt. Hon refererar 

också till H70-undersökningen i Göteborg, där Johansson och Berg varit ansvariga för 

de psykologiska studierna i. Författaren skriver (s. 39): 

Ett stort forskarlag har studerat hur människor åldras biologiskt, mentalt och socialt 

från 70-årsåldern och uppåt. Slutsatsen är att äldres minne är betydligt bättre 

än sitt rykte. Ända upp i 85-årsåldern är förändringarna små förutsatt att de 

äldre får vara friska. Det som trots allt försämras är tankens snabbhet. Det tar 

längre tid att minnas på gamla dar. 

Johansson (1999, s.56) har i tidskriften ”Vård” ytterligare redogjort för studier, som gjorts 

över åldrandet: 

Förutsättningarna för ett gott åldrande (…) beror bl.a. på om man kan undgå allvarlig 

sjukdom, behålla fysisk och kognitiv (minne och tankeförmåga) förmåga 

samt ett socialt engagemang. Att åldras med minnet och andra kognitiva förmågor 

i behåll är alltså en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för det goda 

åldrandet. 

Sydow, (1991) tar upp hur viktigt det är att utvecklas även på äldre dar. Beträffande studier 

finns det ett citat i boken skrivit av Henry Wadsworth Longfellow. (s. 58): 

Det är för sent 

Det är för sent! Nej ingenting är för sent 

förrän det trötta hjärtat slutat slå. 

Cato lärde sig grekiska vid åttio, 

Sofokles skrev sitt stora drama Oidipus 

och Simonides vann ett diktarpris 

när var och en av dem var mer 

än fyra gånger tjugo år. 

Jag har studerat IT-kommissionens rapport (2/2002). Titeln är IT och äldre. Utgångspunkten 

för kommissionen är en målsättning från regeringen att Sverige skall erbjuda ett informationssamhälle 

för alla. Målet för äldrepolitiken är bl.a. att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha 

inflytande i samhället och över sin vardag. Rapporten analyserar olika gruppers tillgång till IT 

i hemmet. I gruppen 65-84 år har 12 procent denna tillgång. En slutsats som kommissionen 

gör är att om staten önskar främja användningen av IT bland äldre skall insatserna: 

- i första hand inriktas mot att ge en introduktion till så många som möjligt 

- i andra hand ge bidrag till utbildning och främja utveckling av användarvänliga 

gränssnitt 

- i tredje hand ge bidrag till anskaffning och support.(s. 10). 

6

Reimegård (2003) har skrivit en artikel på SeniorNet Swedens hemsida om ”Datorer åt våra 

pensionärer”. Där talar hon bl.a. om ”24 timmars-myndigheten”, som innebär att många myndigheter 

lägger ut all sin information och sina blanketter på nätet och medborgarna förväntas 

själva hämta hem detta. Alltför många seniorer står emellertid utanför detta nya informationssamhälle. 

Reimegård skriver: 

Subventionerade kurser borde vara en rättighet för alla pensionärer. Därtill borde 

pensionärerna få samma förmånliga villkor vid inköp av datorer, som de företagsanställda 

nu får för andra gången. På något sätt kan väl statsmakten anses 

vara vår ”arbetsgivare”. Någonting måste göras åt det här problemet. 

Forskningsproblemet 

Nätbaserade distansstudier är en relativt ny studieform i vårt land. Detta beror givetvis på att 

den information och kommunikationsteknik, som är förutsättningen för dessa studier är ganska 

ny. Sen några årtionden tillbaka har datorer funnits, men det var först i mitten av 1990talet, 

som Internet blev tillgängligt för den vanlige medborgaren. Informationstekniken används 

mer och mer i vårt samhälle. De yngre får lära sig tekniken i skolan och de yrkesverksamma 

får ofta lära sig datorhantering på sina arbetsplatser. Seniorerna får söka andra vägar 

för att få denna kunskap. Många pensionärer har aldrig använt dator i sitt arbete. Under fritiden 

är det heller inte så många som har stiftat bekantskap med datorer. Seniorerna märker 

emellertid att nu måste de lära sig denna teknik, om de skall kunna delta fullt ut i vårt informationssamhälle. 

Det är numera ett stort intresse bland våra äldre att lära sig att hantera en 

dator. Seniorer är en kunskapstörstande grupp i samhället. Det vittnar det stora deltagandet i 

cirklar, som studieförbunden anordnar. Seniorerna studerar de flesta ämnen, som finns. 

Min tanke var att använda den nya informationstekniken för att ge seniorerna möjligheter att 

skaffa sig mer kunskaper. Kan detta vara möjligt? Kan diskussionerna med övriga deltagare i 

en distanscirkel vara berikande? Kan seniorer vilja studera på distans?. Kan seniorer få nyttiga 

erfarenheter genom sina studier? För vilka seniorer lämpar sig dessa studier? Sammanfattningsvis 

kan mitt forskningsproblem beskrivas på följande sätt. Kan nätbaserade distansstudier 

vara en lämplig studieform för seniorer? 

Syftet 

Utifrån mitt forskningsproblem blev mitt syfte att undersöka om nätbaserade distansstudier 

kunde vara en lämplig studieform för seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna 

upplevde sina studier och om distansformen kunde tillföra något nytt, som den traditionella 

närundervisningen inte kunde ge. Mina frågeområden var följande: 





7

Metod 

Deltagare i undersökningen 

Undersökningen har utförts i en studiecirkel, som har ägt rum under läsåret 2002-2003. Cirkeln 

har bedrivits som ett projekt inom NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet). 

Ämnet har varit ”Internet, källa till kommunikation och kunskap”. Cirkeln utannonserades i 

dagspressen, i SeniorNet Göteborg och bland tidigare cirkeldeltagare på studieförbundet 

NBV. Deltagarna, som anmälde sig till cirkeln bestod av fem kvinnor och tre män. Ganska 

snart slutade en kvinna och en man på grund av personliga skäl. Åldern på de sex kvarvarande 

personerna varierade ganska jämt från 65 år till 81 år. Personerna var boende i Göteborg eller 

dess närhet. Genom e-post och personlig kommunikation har deltagarna samtyckt till undersökningen 

och gett sitt tillstånd till att deras svar i enkäter och dokument får citeras. 

Cirkelns utformning 

Projektets syfte har varit att å ena sidan nå funktionshindrade personer, som bor hemma, och 

ge denna grupp en ökad möjlighet att delta i studiecirklar och möten med andra, och å andra 

sidan nå seniorer (55+). Alla deltagarna i cirkeln var dock seniorer utan funktionshinder. Cirkelns 

mål har varit att öka kunskaperna i olika ämnesområden genom studium av webbplatser 

samt genom diskussioner med deltagare och cirkelledare. Dessutom skulle e-post användas 

och träning av chat skulle ingå. Även Folkbildningsnätets innehåll skulle studeras. 

Cirkeln omfattade 8 studieveckor med ca 5 veckors uppehåll i samband med jul – och nyårshelgen. 

Varje vecka motsvarade 3 lektionstimmar. Vi träffades vid 3 tillfällen i vår studielokal. 

Det var i början, i mitten och i slutet av studieperioden. För övrigt skedde all undervisning 

genom datorkommunikation med hjälp av Folkbildningsnätet, som använde plattformen 

FirstClass. Kravet på förkunskaper för att få delta i cirkeln var grundläggande insikter i Windows, 

Internet och något ordbehandlingsprogram. Dessa krav gjorde att alla hade erfarenheter 

av traditionella utbildningar eller studier på egen hand. Det krävdes dessutom att deltagarna 

hade tillgång till en fungerande dator, som kunde kopplas upp mot Internet, eftersom kursen 

byggde på datorkommunikation mellan deltagarna och cirkelledaren. Jag påpekade att eftersom 

arbetet huvudsakligen bedrevs på distans skulle det ge stora möjligheter till studier på tid 

och plats, som deltagarna själva bestämde. 

Studiematerial med studieanvisningar 

I början av cirkeln delade jag ut en studiehandledning. (Bilaga 1). Här används ordet distanskurs 

i stället för distanscirkel, som jag hittills har använt. I detta sammanhang är cirkel synonymt 

med kurs, men eftersom studieförbund benämner studier av detta slag med ordet cirkel 

väljer jag detta ord i fortsättningen. Jag har i handledningen redogjort för vad det skulle innebära 

att studera på distans, eftersom det skiljer sig avsevärt från studier, där alla lektioner sker 

i en kurslokal. Jag har beskrivit att vi huvudsakligen skulle träffas i vårt konferenssystem 

FirstClass. Där skulle vi göra våra inlägg i olika diskussionskonferenser. Redovisningar skulle 

8

också lämnas in i FirstClass. Jag poängterade att deltagarna själva måste ta ett större ansvar 

för sina studier än vad som behövs i en traditionell cirkel och att jag huvudsakligen skulle 

fungera som en handledare. 

Under den första veckan träffades vi i vår studielokal. Då bekantade vi oss med varandra och 

lärde oss att ladda ner och installera klienten FirstClass, eftersom den var lättare att arbeta 

med än webbläsaren. Jag delade ut en manual över hur FirstClass fungerar. Vi studerade hur 

vår cirkel var uppbyggd i vårt konferenssystem och tränade på att göra små inlägg. Deltagarnas 

första uppgift var att göra en liten presentation i Distanscaféet. Det var en konferens vid 

sidan av de övriga. Här var det tänkt att deltagarna kunde skriva om lite av varje. Det behövde 

inte ha anknytning till de övriga studierna, utan skulle ersätta det fikasnack, som förekommer 

på arbetsplatser och skolor. Jag visade också på Folkbildningsnätets övriga konferenser och 

på deras pedagogiska resurser, som bl.a. omfattar en grupplicens på Nationalencyklopedin 

och PressText. Detta var vårt första kursavsnitt. 

Andra och tredje veckan ägnades åt kursavsnitt 2, som bestod av sökandet av dokument på 

Internet, som handlade om olika resmål. Jag började med att ge tips på några lämpliga webbplatser 

(bilaga 1, s. 4). Deltagarnas uppgift var att finna något intressant om resor och sedan 

skriva ett inlägg i en diskussionskonferens. Deltagarna uppmanades också till att svara på 

varandras inlägg. Jag kommenterade också de flesta inläggen. Vi utnyttjade även e-post och 

chat för våra kommunikationer. Detta arbetssätt användes också för återstoden av kursavsnitten. 

Efter varje avsnitt skulle deltagarna lämna in en kortfattad redogörelse över vad de funnit 

mest intressant av webbplatserna och diskussionerna. Denna inlämnades i uppgiftskonferensen. 

I konferensen, som innehöll frågor och tips kunde deltagarna ställa sina frågor om hur 

FirstClass skulle hanteras eller hur man utförde en del uppgifter på Internet t.ex. att få hjälp 

med informationssökning i en sökmotor. 

Kursavsnitt 3 ägde rum under fjärde och femte veckan. Det handlade om bild och konst. Under 

denna period hade vi också en träff i vår kurslokal. Då gjorde vi en utvärdering av den tid 

som gått. Det blev också tillfälle till frågor om hur vårt konferenssystem hade fungerat. 

Under sjätte och sjunde veckan behandlades ämnena bilar och växter. Denna kombination kan 

tyckas lite underlig. Meningen var att vi skulle ha ägnat oss åt djur i stället för bilar, men deltagarna 

ville hellre diskutera bilar. Under den sista veckan sammanfattade vi våra studier med 

utvärderingar och en avslutande träff i kurslokalen. 

I bilaga 2 har jag visat hur konferenserna i cirkeln var organiserade i FirstClass. 

Administratorn på Folkbildningsnätet skapade konferenserna i samråd med mig. 

Vid den pedagogiska planeringen har jag använt mig av handböcker från Bååth (1998) och 

Dahlén (1997). 

Val av forskningsmetod 

Jag har funnit att en fallstudie är en lämplig forskningsmetod för min undersökning. ”En fallstudie 

är en undersökning av en specifik företeelse, t.ex. ett program, en händelse, en person, 

ett skeende, en institution eller en social grupp” Merriam (1988, s 24) 

9

Mitt fall är en nätbaserad distanscirkel som är riktad till seniorer. Min undersökning handlar 

om seniorer, som med hjälp av distansstudier har inhämtat kunskaper från Internet. Jag har 

också undersökt hur deltagarna resonerat och vilken betydelse studierna har haft för dem. 

Merriam (s 25-27) har granskat flera författare och då funnit att 

följande fyra grundläggande egenskaper är utmärkande för kvalitativt inriktade 

fallstudier - de är partikularistiska, deskriptiva, heuristiska och induktiva. 

Att en fallstudie är partikularistisk innebär att den fokuserar på en viss situation, 

händelse, företeelse eller person (….) 

Att slutprodukten i en fallundersökning är deskriptiv innebär att beskrivningen 

av den företeelse man studerat är omfattande och tät (….) 

Att en företeelse är heuristisk innebär att den kan förbättra läsarens förståelse av 

den företeelse som studeras (….) 

Induktiv betyder att en fallstudie till största delen grundar sig på induktiva resonemang 

Jag anser att min fallstudie är partikularistisk, eftersom den fokuserade på en viss händelse, 

nämligen studierna i en nätbaserad distanscirkeln. 

Så vitt jag kan förstå menar Merriam att slutprodukten i en fallundersökning är deskriptiv om 

resultatet är detaljerat och informationsrikt. Mitt resultat är mycket omfattande, vilket skulle 

tyda på att fallundersökningen är deskriptiv. 

Min undersökning borde kunna förbättra läsarens förståelse angående nätbaserad distansundervisning, 

eftersom den ger svar på många frågor angående distansstudier. Av denna anledning 

anser jag att min fallstudien är heuristisk. 

Jag hade en hypotes innan undersökningen, nämligen att nätbaserade distansstudier skulle 

kunna vara en lämplig studieform för seniorer. Under arbetets gång upptäcktes en mer nyanserad 

bild av denna studieform. Nya hypoteser uppstod. Bl.a. upptäcktes att diskussionerna i 

studierna kunde ha en mycket viktig funktion, men också att distansstudier borde kombineras 

med en stor portion av närundervisning. Detta resonemang visar bl.a. att min fallstudie är induktiv. 

Insamling av information 

”Kvalitativa fallstudier bygger i stor utsträckning på kvalitativ information som hämtats från 

intervjuer, observationer och dokument av olika slag.” Merriam (1988, s 84). Eftersom detta 

är en undersökning över studier, där kommunikationen mellan deltagare och ledare främst har 

förekommit på Internet var det naturligt för mig att i så stor utsträckning som möjligt även 

samla min information via Internet. Jag bytte därför ut intervjuer mot enkätfrågor med nästan 

uteslutande fritt formulerade svar. Enligt Nyberg (2000, s 101) räknas sådana frågor till kvalitativa 

metoder. Vid utarbetandet av frågorna har jag studerat Trost (2001). Jag skickade ut 

enkäterna vid tre tillfällen. Benämningen kurs används, men det är synonymt med cirkel. Deltagarna 

fick enkäterna i början av studierna med fyra frågor (bilaga 3), efter halva studietiden 

med 20 frågor (bilaga 4) och i slutet av studietiden med 14 frågor (bilaga 5). Jag lämnade enkäterna 

dels i en utvärderingsmapp och dels via e-post. Deltagarna svarade med e-post till 

mig. Vid min insamling av svaren har jag använt mig av metoden att kopiera svaren från bre- 

10

ven och sedan klistra in dem i min sammanställning. Jag har sammanfört alla svaren till respektive 

fråga. 

Under våra träffar i studielokalen hade vi gruppsamtal om diverse frågor, som gällde vår cirkel. 

På så vis fick jag värdefulla synpunkter. Under arbetet i vårt konferenssystem har det 

skrivits många inlägg. Det var ju vårt främsta kommunikationssätt. Dessa dokument gav 

mycket information, som jag har använt mig av i min analys. Jag har också fått information 

genom e-post och genom chat. Under hela vår tid tillsammans på Internet och under våra träffar 

har jag kunnat göra observationer av det pågående arbetet. 

Analysmetod 

Under analysarbetet har jag sökt utveckla innebörder i enkätsvaren och övrig information.. 

Jag har enligt Kvale (1997, ss 174-180) bl.a. tillämpat meningskategorisering. Det innebär att 

en text kodas genom att långa uttalande reduceras till enkla kategorier. Kategorierna växte 

fram under analysens gång. Inom varje kategori har jag placerat sådana uttalanden, som jag 

hämtat från enkätsvar, inlägg i cirkelns konferenser i FirstClass, från e-post, chat, personlig 

kommunikation samt synpunkter från samtal under träffarna i studielokalen. Merriam (1988, 

s. 140) skriver att ”Vissa fallstudier utgör i själva verket inget annat än falljournaler, dvs. i 

grunden deskriptiva redogörelser för den företeelse man studerat”. Merriam säger vidare att 

”materialet kan till och med presenteras utifrån de kategorier man använt sig av för att organisera 

sin information eller rådata”. Detta har jag gjort beträffande den stora mängd information, 

som jag fått från de olika konferenserna, speciellt från diskussionerna, som gällde de 

olika kursavsnitten. 

Reliabilitet, validitet och generalisering 

Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i de observationer, som har gjorts. Den handlar också 

om i vilken utsträckning resultaten kan upprepas. Kommer en ny undersökning att ge samma 

resultat? Ett problem i detta sammanhang är att man då förutsätter ett statiskt förhållande. 

Eftersom detta är svårt att åstadkomma, kan man antagligen förvänta sig olika resultat vid 

skilda tidpunkter. 

Tillförlitligheten i mätningen handlar om hur väl undersökningsinstrumenten motstår slumpinflytanden 

av olika slag. Jag har samlat in information på flera olika sätt, främst genom enkäter 

och diskussionsinlägg, men även från observationer, e-post, chat samt personlig information. 

Jag eftersträvade att göra frågorna i enkäterna lätta att förstå. De besvarades också på ett 

sådant sätt att jag tyckte att deltagarna hade uppfattat frågorna rätt. Jag fick också utförliga 

svar. Inläggen i diskussionerna gav enligt min uppfattning en riktig bild av hur deltagarna 

hade uppfattat sina studier i denna distanscirkel. En fråga, som jag kan ställa är naturligtvis 

om svaren och diskussionsinläggen har påverkats av det faktum, att deltagarna visste att svaren 

kunde användas i en uppsats. Jag kan inte med säkerhet utesluta slumpinflytandet i min 

undersökning. Därmed får reliabiliteten anses något osäker. 

Validitet anger huruvida en undersökning mäter vad som avses att mätas. Det är viktigt att 

frågorna i en enkät är formulerade på ett sådant sätt att man får svar på frågan och inte på något 

annat. Eftersom jag själv var med under hela studietiden lärde jag känna alla mina deltagare. 

Jag tyckte att jag fick mycket god och riktig information från de frågor, som jag önskade 

11

få svar på. Under diskussionerna kunde ev. tveksamheter redas ut, så jag tycker inte att det 

uppstod några missförstånd. Eftersom jag samlade in min information på flera olika sätt, kunde 

jag jämföra svaren på en enkät med exempelvis inläggen i diskussionsgrupperna. Jag anser 

att detta resonemang visar att validiteten är ganska hög. 

Generalisering är däremot inte möjligt att göra utifrån min undersökning. Jag hade alldeles för 

få deltagare för att med säkerhet kunna säga att de är representativa för hela gruppen seniorer. 

Tvärtom kan jag säga att undersökningsgruppen är ganska unik bland seniorerna. Det är inte 

så många i denna åldersgrupp, som behärskar den teknik, som krävs för att genomföra en nätbaserad 

distansutbildning. Vad jag däremot kan säga är, att i en likartad grupp kanske resultatet 

skulle ha blivit detsamma. 

12

Resultat 

Jag utgick från mina frågeområden, som jag har beskrivit tidigare. Inom varje område har jag 

presenterat de kategorier, som jag funnit passa in i respektive område. Ordningsföljen har 

inget med kategoriens betydelse att göra. Under varje kategori har jag lagt in citat från deltagarna. 

Siffran anger vilken person som svarat. Jag har även lagt in några av mina inlägg, för 

att belysa hur diskussionerna kunde gå till. På grund av upphovsrätten har jag inte bifogat 

några bilder. Sådana hade vi som studieobjekt framför allt i kategorien ”kursavsnittet bild och 

konst” under andra frågeområdet. 


Intresse och nyfikenhet på vad en distanscirkel kunde erbjuda 

Av nyfikenhet, helt enkelt blir svaret. (1) 

Jag gick på en tidigare distanskurs (…) och tyckte att den var både rolig och lärorik. 

(3) 

Intresserad av vad den kan ge. Är ej bunden till bestämd dag, sparar tid 

och pengar på uteblivna resor. Både distans och internet lockade. Allt jag får ut 

är värdefullt. Stilla min nyfikenhet. (4) 

Därför att lära mig att arbeta självständigt. Lära känna fler människor genom Internet 

och många nya kunskaper. (5) 

Seniorerna ville öka sina kunskaper 

Bättre handlag med Datorn, träning ger kunskap, tror jag mej ha hört. Lära mej 

mer rent allmänt om Datorn. (1) 

Av ren tillfällighet kom en inbjudan att vara med från NBV och jag hade tänkt 

på att jag behövde utvidga mina kunskaper eller åtminstone hålla vid liv vad jag 

lärt en gång - därför kom erbjudandet mycket lägligt. Att bli som en detektiv på 

nätet - att ta till mig all information jag behöver i olika sammanhang. (2) 

Bland annat att lära mig klara av att flytta text och bilder samt kunna skriva i 

Word och skicka som e-mail. (3) 

Kunskap om bra webbplatser. (4) 

Lära mig mer om nya intressanta områden och bifoga bilder. (5) 

13

Att komma igång och leta uppgifter på många ställen. (6) 


Kännedom om olika webbadresser och deras innehåll 

Bra att få kännedom om en massa webb-adresser. Intressant att få vetskap om 

vad andra människor är intresserade av. Rent allmänt att man kan få hur mycket 

info som helst. Kartorna jättebra om man vill bila utomlands från en adress till 

en annan. (2) 

Här kan man till och med beställa biljetter. (3) 

Jag har fått upp ögonen för hur mycket man kan få reda på tack vare internet och 

fått tips på användbara webb-platser. Jag har lärt mig söka på internet. (4) 

Inläggen och tipsen om webb-adresser och reserapporter. (5) 

Blivit inspirerad till nya resor. (6) 

Man kan få en hel del tips på GOOGLE. (1) 

Nationalencyklopedien är jättebra att ha. (2) 

Kunskaper från kursavsnittet resor 

Jag vill komma med ett tips som kan bli en härlig semester på Canarieöarna, om 

man inte har för stora fodringar. Min fru och jag hade ett hus där nere i 14 år, 

och många 2 och 3 månaders semestrar hade vi där i värmen, under de kalla månaderna 

här i Sverige. Många gånger bilade vi ner. Vi började alltid resan, när vi 

bilade, med att ta Stena Färjan till Kiel. Vi kom till Kiel utvilade och började 

färden mot Barcelona, övernattade i Frankrike 2 nätter, och kom fram lagom på 

kvällen då färjan, beställd genom Motors Resebyrå, gick utefter Spanska Kusten 

med besök i Malaga mot Las Palma på Gran Canaria. Resan tog 5 dagar. Numera 

får man bila till Cadiz på Spanska Västkusten, men det är fina vägar numera. 

På färjan var det mycket husvagnar och husbilar. Det var mest Tyskar, dom for 

med sina fordon ner till öns Södra delar Porto Ricko &Mogandalen, där dom 

hyrde in sej på Camping Platser. När man kommit dit ner använder man sej av 

de Gröna Bussarna när man skall handla, ex. Det finns små byar med billiga priser. 

Alla upplysningar får man av Spanska Konsulatet (1) 

Någon gång i framtiden skulle jag kunna tänka mig en resa till Madeira, jag har 

hört flera av mina bekanta som varit på ön och fascinerats av dess säregna natur. 

Idag har jag gått in på " svt.se "och vidare på " program o sajter" och klickat på 

"Packat och klart" samt skrev in resmålet Madeira. När jag kom in på resmålet 

14

och undersökte de olika beskrivningarna förstår jag att det är ett hägrande mål. 

Dessutom tycker jag att "Packat o klart " guiden uppfyller mängder av tips. 

Kanske det är någon som besökt ön och vill tipsa ytterligare. (5) 

Jag kan varmt rekommendera Madeira. Vi har varit där två gånger, båda gångerna 

i november månad. Det var båda gångerna ett underbart väder, lagom temperatur 

och bad varje dag. Efter en vecka blir man knallbrun. Man badar ju för 

det mesta i pooler, vilket vi göteborgare väl inte tycker så mycket om, men är 

man djärv badar man i havet. Min man gjorde det i stort sett alltid - jag endast 

en gång när det var i stort sett lugnt. Där vi var, var det bara saltvattenpooler där 

det var en ständig cirkulation av vattnet, vilket kändes bra. Naturen och växtligheten 

är en upplevelse. Man kan, som Du förmodligen redan vet, vandra på levadorna, 

deras bevattningssystem, vilket kan rekommenderas. Det finns olika 

svårighetsgrader där - en del som har svindel kanske inte skall ge sig på de, som 

har branta stup vid sidan om. Man äter bra, taxi billigt, en härlig saluhall inne i 

Funchal med underbar fisk och härliga grönsaker. Ett måste tycker jag som älskar 

blommor är att köpa med sig hem orkidéer och flamingoblommor eller annat, 

som förpackas så att de kommer hem i perfekt skick. (2) 

Några tips om vad det kan innebära att vara sjöman: 

Att: inte kunna sitta stilla en enda minut på 23 dygn. (23x24x60min). Jag får 

skavsår på ytterlåren. 

Att: inte kunna ligga stilla. Det är förenat med livsfara att inta sin favoritställning 

(hopkrupen med ena benet över det andra) åtminstone i långskeppskojen. 

Efter en stund uppstår gnidningselektricitet och man slår bokstavligt talat gnistor 

med knäna. 

Då är det dags att byta till tvärskeppskojen. Där får man omväxlande susningar i 

öronen och myrkrypningar i tårna. 

Men till och från har man i alla fall varit avdomnad. 

Fartyget rullar, slingrar, kränger, sätter niger, shakar, twistar och försöker göra 

sig fri från allt hon släpar på. 

Däckslasten hängde ett tag halvvägs över relingen. 

ATT: Försöka intala sig att den kakafoni av ljud man jämt är omgiven av, är 

elektronisk musik. 

Det brakar, knakar, tjuter, visslar, gnyr, gnisslar och bankar. 

Sidoplåten på badkaret ”låter” hela tiden. Den har nu befriat sig från de flesta 

skruvarna. Frontplåten är irriterad av oljudet och tjongar till emellanåt, så pass 

oregelbundet att man väntar på nästa smäll. 

Och snyftar gör hon, Hakone. Jag har jagat fripassagerare över hela båten. 

ATT: försöka ta sig vatten över huvudet, när vattnet kommer ur duschen i 45 

graders vinkel. 

ATT: ha alla möbler surrade och alla prydnadssaker bortplockade. 

ATT: alla dörrar är ofantligt mycket tyngre än vanligt och slår till om man inte 

skyndar sig igenom. 

Nu kan det också innebära positiva saker: 

ATT: bli väckt mitt i natten av alarmklockan, rusa upp, repetera nödtrafiken i 

huvudet och så komma underfund med att det var falskt alarm. Vilken lycka! 

ATT: kvickt kunna byta frisyr. Bara att sticka huvudet ut genom bryggdörren. 

ATT: slippa gå långa sträckor för att få motion. Det finns hur många uppförsbackar 

som helst på bryggvingen. 

15

ATT: slippa betala för vibrationsmassage. Det kostar 15 pfennig för två minuters 

behandling på Planten och Blumen i Hamburg. 

Här får man det dygnet om och har t.o.m. betalt för det. 

ATT: tycka andra omgångens morgonkaffe smakar vidunderligt gott, efter att i 

en halvtimme torkat upp första omgångens kaffesump från den heltäckande mattan. 

ATT: på betryggande avstånd njuta av sprakande åskväder i Malackasundet. 

ATT: bli jagad och nästan upphunnen av tyfonen Anita och så hinna undan. 

ATT: gäcka tyfonerna Gilda och Harriet. Bägge sträckte sina långa och hårda 

armar för att krama om oss. 

Nu är det guskelov så att sjömanslivet inte bara består av fröjder till sjöss, men 

om hamnlivets, åtminstone Japans, kan det skrivas många uppsatser om. (6) 

Jag känner att jag inte är färdig med resor men intresset är väckt. Jag har ju en 

lång adresslista nu, så jag kommer att fortsätta. 

Jag har dessutom fått tips på andra nyttiga sidor, som jag inte visste om, eftersom 

jag bara skummat förut, ex gula sidorna, vägverket och shellgeostar. 

Man blir ressugen, när man läser kurskamraternas förslag – det är den enda 

nackdelen. I övrigt har det varit mycket intressant. (4) 

En sammanfattning av första avsnittet är, att de webb-adresser du hänvisat 

till har varit en fin meny och för mig öppnat många nya infallsvinklar på 

att söka information och för att planera resor och aktiviteter i samband med detta. 

Beträffande adresser tycker jag att ex: soka.nu/resor och gula sidorna varit bäst. 

(5) 

Kunskaper från kursavsnittet bild och konst 

Europeisk konst. (ett startinlägg). 

Nu tänkte jag gå igenom den sista webbadressen, som jag föreslagit i kursavsnitt 

3 nämligen http://www.kfki.hu/~arthp/welcome.html Obs! det bara att klicka på 

adressen, när den är blåfärgad. Gör det så slipper ni skriva in det långa namnet 

för hand. Sedan kan ni spara adressen i favoriter. Om ni har högtalaren på, 

kommer ni att få höra en melodi spelas upp, när ni startar denna sida. Sidans text 

är på engelska, men det har ni sagt att det är inget problem. 

Jag föreslår att ni besöker de olika länkarna, men börja med Artist Index. (….) 

Ni kan få guidade turer över t.ex. alla konstnärer i ett visst land över en viss tid. 

Gå till Guided Tours. Här finns mycket mer att se 

Jag skall återkomma med ytterligare några konstadresser. (S-B.) 

Nu skall Ni få stifta bekantskap med min lilla favoritfågel, som jag har i trädgården 

året runt. RÖDHAKEN tycker jag har en så underbar liten kompakt 

form och det roströda bröstet är så vackert. 

Vad skönt det var med S-B:s instruktioner. Livet blir ju så mycket enklare när 

man har bra handledning. (2) 

16

Med min Bild (landskap) ville jag också få med namnet på Konstnären, Hur får 

jag det, vad söker jag då? (1) 

Du undrade var konstnären heter till din bild "Landskap" 

Jag gick in på Google och sökte efter landskap och fick upp din bild. Det finns 

alltid en information, varifrån bilden är hämtad. I detta fall var bilderna från Lotta 

Tjernström, som alltså var konstnären. Du kan klicka på adressen: 

hem.fyristorg.com/b_t/lotta/ art/pic-archive.html 

och du kommer till hennes samling. Pröva får Du se. (S-B.) 

Jag gick också på en guidad tur i dag på 

http://www.kfki.hu/~arthp/welcome.html Jag valde tur 7 låglandskonst. Det var 

mycket intressant. Mycket holländsk konst, som jag sett på muséer där och i St 

Petersburg. Underligt bara att man sällan ser konst på väggarna i holländska 

hem. De tittar väl på de gamla mästarna på muséer i stället. 

Efter turen gick jag tillbaka och sökte Vincent van Gogh. Vad jag inte visste var 

att han finns på massor av muséer världen över. Jag har varit på ett underbart 

van Gogh muséum i Holland. Bifogar en bild som inte är så känd från honom 

men som är ett typiskt holländskt motiv.(4) 

Jag har inte haft tillgång till min dator på några dagar – därför min tystnad. 

En av mina många favoriter när det gäller måleri är en av våra västkustmålare, 

nämligen Ragnar Sandberg som föddes 1902 och fick leva i 70 år. Det finns en 

del bilder av honom på Göteborgs Konstmuseum. Hans färger är som poesi 

tycker jag. Jag hittade bara en enda bild av honom på www.kultur.nu. Då tog 

jag i stället www.google.com och sökte helt enkelt på Ragnar Sandberg och fick 

då några bilder. Därefter gick jag in på Nationalencyklopedin för att se vad som 

stod om honom där. Som Ni vet så är det ju inga bilder att hämta därifrån utan i 

stort sett enbart text. Jag blev mycket förtjust när jag läste om honom för i artikeln 

framkom det att en som har haft stort inflytande på honom är Pierre Bonnard 

(fransman, 1867-1947). Bonnard är en av mina absoluta favoriter. Jag såg 

en stort upplagd utställning på Louisiana utanför Helsingör för några år sedan 

med massor av fantastiskt fina oljemålningar av honom. Fina interiörer där hans 

hustru oftast stått modell. Men nu var det inte utländsk konst, som vi skulle ta 

fram. S-B, Din bild från Ann-Christins Galleri var fin – men alldeles för söt för 

min smak. Det skulle vara roligt att höra vad Ni alla tycker om Ragnar Sandberg. 

(2) 

Jag såg också Bonnardutställningen på Louisiana häromåret. Den var vacker 

och, som jag minns den, var det ett stort antal verk. 

I samband med trettondehelgen var jag i Stockholm en vecka. På Liljevalchs 

stängdes just Ragnar Sandbergs utställning, så jag hann inte se den. Om jag inte 

fattade fel, så är det så att Sandbergutställningen skall flyttas till Göteborg. Jag 

hoppas att jag har rätt för jag vill gärna se den. Den bild Du tagit fram är vacker. 

Det är väl ett av hans självporträtt? Under senhösten hade TV ett program från 

Sandbergutställningen i Stockholm. Där medverkade också en dotter Sandberg. 

Hon hade gjort en sammanställning av hans efterlämnade skisser o s v. Jag tror, 

att detta hade kommit eller skulle komma i bokform. Du frågar vad vi tycker om 

Ragnar Sandberg. Jag tycker mycket bra om hans målningar. Dessa underbara 

färger! (3) 

17

Jag har också sett en del av Ragnar Sandberg och han tillhör ju också 

de s.k. göteborgskoloristerna och anses också som den mest spirituelle 

och intellektuelle av dessa. En fin bild du skickade. (5) 

Jag gjorde som S-B föreslog, och gick in på Göteborgs Konstmuseum, där tittade 

jag på Ragnar Sandberg. Det skulle vara roligt att få en förklaring på vad det 

är som är så märkvärdigt med denna konst som han företräder "Sommarnatt" heter 

konstverket. Vi skulle ju framföra våra åsikter så det blev en diskussion om 

det. När man tittar på ett konstverk så är det ju skönheten i målningen man beundrar, 

men här vad ser man här, det kallas visst 40-talister? Roligt att höra åsikterna. 

(1) 

Jag gick in på Göteborgs konstmuseum - Ragnar Sandberg. Det är inte precis 

något jag skulle hänga hemma, men den ger mig mer att fantisera om än bara 

färg. Det startar en separatutställning av Ragnar Sandberg i dag på Göteborgs 

konstmuseum. (4) 

Jätteroligt att kunna sända vackra bilder och dela med sig av denna glädje. 

(….) Jag tycker fortfarande att det är svindlande med all info man kan få över 

nätet. I allra högsta grad har det varit berikande. 

Vad sedan människor tycker om konst är ganska kul men förutsägbart. Det blev 

ett ganska ytligt tyckande i största allmänhet, men det blev en livlig diskussion i 

alla fall och ett engagemang. (….) Summa summarum är att jag tycker det har 

varit en mycket givande omgång i kursen. (2) 

Rent allmänt kan jag säga att konst intresserar mig, men tyvärr är jag ej så 

kunnig på detta område, så därför har inläggen från min sida varit sparsamma. 

Däremot har jag från dels S-B och alla ni andra fått många tips om vad 

jag kan se om adresser på museer och olika konstnärer för att fördjupa 

kunskaperna. 

De virtuella vandringarna fascinerar mig och återväcker tidigare besök på 

Bl.a Louvren, Louisiana o Padro musèet. 

Sidorna som jag använt mest har varit: Google, Evreka, Svensk kultur och specifika 

för respektive ort och museum. 

Jag håller fast vid det jag tidigare skrev i förra analysen att världen som öppnar 

sig genom detta medium är fantastiskt och mycket lärorikt. (5) 

Kunskaper från kursavsnittet bilar och växter 

Nu skall ni få en uppgift, som handlar om bilar. Tänk Er att ni skall köpa en begagnad 

bil. Ni får själva välja storlek, ålder, märke, prisklass m.m. Leta på internetsidor 

efter bilhandlare eller privatpersoner, som säljer begagnade bilar. Ni 

kan titta bland länkarna i Catweb. Ni kan söka i Google. Det finns många fler 

länkguider t.ex. i http://evreka.passagen.se/ Välj motor. När ni har funnit något 

lämpligt presenterar ni förslaget i denna konferens. Det är ju just i sådana här situationer, 

som Internet kan vara till stor hjälp. Jag hoppas på många svar. (S-B.) 

18

Efter mycken möda har jag äntligen hittat en begagnad bil. Först försökte jag att 

hitta en begagnad Aston Martin i England, men det verkar inte som om det finns 

några. Man kan hitta hur mycket info som helst om Aston Martin och alla intresseföreningar 

i dess kölvatten, men en begagnad dito hittade jag inte. Hade 

velat ha en 1968 DB66 Volante. Det byggdes bara ca 200 av den så de är en raritet 

och förmodligen fruktansvärt dyra. 

Då gick jag i stället över till att leta efter Toyota Avensis på olika sökmotorer, 

men hittade ingen med de värden jag hade matat in. Man kan givetvis ändra 

prisbild och årsmodell osv. och till slut hitta en men jag gav upp det projektet 

och gick i stället in på www.compaq.everydag.com gick sedan på motor och 

sökte på begagnade bilar hos privatpersoner. Sökte en Volvo V40 och hittade en 

dito med 2,0 liters motor turbo -99 års modell körd 5.800 mil automatväxlad och 

med läderklädsel. Pris 155.000 SEK. Den fanns hos en privatperson i Forsheda, 

som ligger 12,4 mil fågelvägen från där jag bor. Det fick man också upplysning 

om genom att mata in sitt postnummer. 

Vad tycker Ni om detta pris. Låter det inte ganska mycket? (2) 

Jag har funnit en intressant webb-plats som heter www.blocket.se 

på denna plats kan man som privatperson gå in med en radannons 

och sälja allt mellan himmel och jord och naturligtvis göra många fynd. 

Den är uppbyggd i geografiska områden vilket underlättar när man söker något i 

närheten. 

Jag gick in och fann t.ex. en Peugeot 405 mi 16 91.a skattad och besiktad c:a 

16000 mil på mätaren och kan bytas mot fräsch 740 eller fin Golf eller Kadett. 

Gå gärna in och se vilka möjligheter som öppnas. (5) 

www.catweb.nu var verkligen bra, rek. av S-B, det finns många andra, Alta Vista 

bl. annat, om man söker bil eller grejer till den, nya eller beg. Jag har en V,W. 

Golf Syncro med V6 och 4Hjuldrift, rolig bil att köra, med mycket Lull-Lull, 

passande en 80 års gubbe med keps, väldigt noga med det när man ligger i vänster 

filen på motorvägen. Få se nu vad damerna säjer om detta ämne? Dom håller 

väl inte bara på med krukväxter. (1) 

Jag har läst Ditt inlägg om att Du är Volkswagenägare och -brukare och hur och 

var Du kör på vägen. Nu vet jag precis hur Du ser ut när Du kommer körande 

med kepsen på. Jag kör också Volkswagen, men har bara en liten Polo, knallröd. 

Jag har ingen keps. 

Vår uppgift från S-B var väl att tala om hur vi skulle göra om vi skulle köpa en 

begagnad bil. Eftersom jag alltid haft Volkswagen kan jag inte tänka mig något 

annat. Jag gick in på MSN Shopping och kunde där begränsa mitt letande. Först 

sökte jag alla Volkvagnar, men det blev för många. Jag tog sedan bara Wolkswagen 

Polo åren 1985 - 2003. Detta gav cirka 45- 50 stycken alternativ. Priserna 

varierar. Jag hittade en röd Polo 1986, som gått 164.000 km och kostade 7.500 

kronor. Det var den billigaste. Den dyraste var en Polo av 2001 års modell, hade 

gått 21000 km och kostade 100.000 kronor. I ärlighetens namn måste jag nog 

säga, att jag skulle inte våga köpa bil på det sättet. Jag kan för lite om motorer 

och liknande. Vår uppgift var väl kanske inte heller att genomföra ett köp. Om 

jag skulle vilja byta min nuvarande Polo, så går jag nog en gång till till Din Bil. 

(3) 

19

Jag har koncentrerat mig på att leta efter orkidéer, både i kruka och i vilt tillstånd. 

Min man och jag köper gärna en orkidé, när vi har ”pengar över”. Men 

jag kan aldrig få dem att blomma om trots vänners goda råd. Nu har jag sökt 

både på odla.nu och googles och njutit av alla vackra orkidéer. En hemsida hade 

700 foton av orkidéer indelade i olika klasser. Man kan få goda råd både genom 

att läsa på hemsidorna och att skicka in frågor. Jag har prövat båda delar. 

Mina finaste blomsterstunder har jag dock upplevt på Öland i maj flera år i rad. 

Man blir alldeles betagen när man sitter på en äng fylld av blommande orkidéer, 

ex Adam o Eva, Sankt Pers nycklar, Johannesnycklar och Krutbrännare. Vi hade 

tur som kände en orkidéfantast- (…). Han har kuskat Sverige runt och fotograferat 

de 44 arter som finns i Sverige. Han var vår guide på Öland ett par gånger. 

Med hans hjälp hittade vi också guckuskon. En annan gång hittade vi nattvioler 

en kväll. Vilken doft! Jag har bilder och film hemma om Ölands orkidéer, men 

det var svårt att hitta en sån vacker äng på nätet. Man kan läsa om orkidéer på 

Öland på evreka.passagen.se men också på linnaeus.nrm.se. (4) 

Jag förstår att Du också tycker om orkidéer. Det låter kanske som skryt, men 

just nu har jag två stycken Phalaenopsis som blommar om. Jag har lyckats med 

att få någon att blomma om någon enstaka gång förut. I november förra året 

tyckte jag att dessa två såg ganska tråkiga ut och jag beslöt att slänga dem. 

Emellertid satte jag dem bakom gardinen. I samma fönster placerade jag sedan 

en adventsljusstake, som jag hade tänd dygnet runt. Ganska snart upptäckte jag 

blomstjälkar med små knoppar. Sedan cirka en vecka blommar de båda två Den 

ena har en stängel med två blommor. Den andra har två stänglar med vardera två 

blommor och ytterligare någon knopp. Jag är jätteglad att det lyckades så bra. 

Det är inte skicklighet utan bara tur. (3) 

Utvärderingen av kursavsnitt 3 blir ju återigen hur många fina tips om adresser 

och spännande inlägg från var och en jag får. Adresserna Odla.nu och Googles 

som du rekommenderat har varit helt suveräna och inspirerat mig. 

Att kursen varit värdefull och inspirerande är helt klart och jag har lärt mig massor 

under denna tid. (5) 

Kunskaper från inlägg i distanscafét 

Varje söndag när jag tänder ett ljus i advent tänker jag tillbaka på min barn - och 

ungdom. När ett ljus tändes läste vi i skolan en liten vers som löd: Vi tänder 

vårt första ljus i advent osv." /Jag kan inte mer av versen/. Söndagen därpå "vi 

tänder vårt andra ljus i advent osv." Nu undrar jag om någon i gruppen kan fortsättningen. 

Jag tror att det var i skolan vi läste den. (2) 

Jag har också glömt hur fortsättningen lyder på versen. Hoppas någon annan har 

bättre komihåg. Jag gick emellertid, som jag alltid brukar göra in på en sökmotor, 

för att försöka finna svaret. I Google i sökrutan skrev jag först "vi tänder 

vårt första ljus i advent". Det blev inget napp. Då skrev jag adventsverser. Då 

fick jag flera träffar Den första adressen var Elisabeths webbplats med adressen: 

http://w1.315.telia.com/~u31506337/advers.html Där fanns en dikt med fyra 

verser om advent. Längre ner på sidan finns mycket annat att välja på bl.a, julsånger. 

Jag har ingen aning om vem Elisabeth är, men ni skall finna att det är 

20

Kunskaper om chat 

många privatpersoner, som har lagt ut trevliga sidor på nätet. Gå in och pröva att 

söka i Google på t.ex. adventssånger, så får ni många länkar att välja bland 

Om ni vill höra ljud kan ni skriva advent ljudfiler i Googles sökruta. Då fick jag 

bl. a. upp 

CD skivor av Ralph Lundsten (Classics) 

som innehöll flera uppspelningsbara melodier. 

Om jag skriver jul ljudfiler får jag upp mycket intressant 

Pröva allesammans, så ser ni vad mycket Internet kan bjuda på. (S-B.) 

Vad roligt det här kan bli. Jag följde S-B:s förslag och kom fram till adventsverser. 

Där fanns ju många av julklassikerna. Därefter kom jag till Elisabets webbsida. 

(3) 

Gott Nytt År önskar jag er alla! Här skulle jag lägga till ett fyrverkeri eller annan 

trevlig bild. Men hur får man över en bild till detta meddelande? Det behöver 

jag lära mig. (4) 

Minnestest 

Tack för trevligt sällskap i går. 

Här kommer testprogrammet: 

www.psy.umu.se/memory/Betula/Betulaprojektet.html (6) 

Tack för testprogrammet. Jag har nu lagt in det som "Favorit", så kan man ju 

testa sig då och då. Mitt första försök var förödande - men jag förstod efteråt att 

man måste vara koncentrerad och inte sitta och tänka på en massa annat man 

måste göra. (2) 

Jag är ännu inte där. (1) 

Chattat har jag aldrig gjort förut och det är bra att veta hur det går till. Men jag 

blir nog aldrig någon ivrig chattare. (2) 

När det gäller att chatta har jag deltagit i sådant några gånger. Sista gången jag 

chattade lyckades jag fånga upp (2) och vi växlade några meningar. Plötsligt 

bröts förbindelsen och det var därefter min dator blev så jättekonstig. Av det 

skälet har jag avhållit mig från att chatta. (Det är möjligt att det bara är jag som 

inbillar mig.) (3) 

Jag har chattat förut via ICQ med mina barn.(….) Det har nyhetens behag, men i 

längden ger det mig inte så mycket - troligen pg a att jag skriver för sakta med 

mina pekfingrar. Den jag chattar med hinner ju till nästa fråga innan jag svarat 

på den första. Jag tycker också att SMS är för omständligt. Det är enklare att 

ringa.(4) 

Ja att våga gå ut mera och söka kunskaper på nätet från olika webbadresser och 

även "chatta" med någon. (5) 

21


Synpunkter på tid och rum 

Jag hade en fråga på min enkät som löd: 

Har Du i genomsnitt använt mer eller mindre tid till distanskursen mot 

vanliga datakurser med ungefär samma innehåll? 

Svaren blev: 

Det är nog samma tid , kanske mer. (1) 

Mycket mer tid. På den aktuella frågan kan jag säga att jag för min del har tyckt 

att det har varit roligt att leta fram upplysningar från nätet. När man sitter och 

söker ger det ena det andra - man vill hela tiden veta mer - och det har gjort att 

tiden har rusat iväg. Det är en av orsakerna till att jag har tyckt att det har varit 

givande. Sedan kan jag väl också säga att jag tycker att man har ett visst ansvar 

både gentemot lärare och kurskamrater att det kommer ut något bra av det hela. 

Det är ohållbart om en enda person - läraren - skall dra hela lasset. Det måste 

vara ett samarbete. Jag tycker att det framgick av prospektet till kursen att det 

gällde att engagera sig hemma via datorn, så alla måste ha varit medvetna om 

det. Ett visst tryck har alltså också bidragit till att jag har försökt att anstränga 

mig lite extra. Men det är ju bara bra. (2) 

Betydligt mera tid. Delvis beror detta kanske på kursens innehåll. Jag tänker på 

alla webbsidor som man skulle besöka och där man ofta fann många intressanta 

ämnen även utöver de man egentligen skulle ta fram. Detta gjorde letandet tidsödande. 

(3) 

Mycket mer tid. Det har berott på att det har varit så intressant, att man har velat 

lära sig så mycket som möjligt. (4) 

Mera tid. (5) 

Övriga synpunkter på tid och rum har varit följande: 

Naturligtvis är det en fördel att sitta hemma och göra det som skall göras i lugn 

och ro på tider som passar en bäst. (1) 

Inga tider att passa. Kan arbeta i egen takt. Kan vara med även om man är lite 

krasslig eller rörelsehindrad. (2) 

Man slipper att passa tider och behöver inte oroa sig för transportsvårigheter. 

Jag kan utföra arbetsuppgifterna hemma vid min egen dator, på tider som passar 

mig och kan göra det i kortare eller längre pass. (3) 

Man missar ingen kursgenomgång för att man är upptagen en viss dag. (4) 

Att slippa passa tider. (6) 

22

För min del blev det "fel tid på året". Sedan kom jag helt snett. Detta beror emellertid 

på mig personligen och inte alls på planeringen av kursen. (3) 

Att cirkeln startade före jul var ej bra. (4) 

Brytningen över två terminer var inte bra. (5) 

Mycket bra att kunna studera hemma. Hade det varit en vanlig kurs hade jag inte 

kunnat vara med under min sjukdom. (6) 

Kostnader med distansstudier 

Tankar om studierna 

Ingen tid och inga kostnader för att förflytta mig till en kurslokal. (3) 

Jag undrar hur stor telefonräkningen blir. Jag har försökt att sätta mig på kvällarna 

men då är min nacke inte så pigg. (4) 

Men framför allt är det mest positiva att man har kommit underfund med att 

man ju faktiskt har obegränsat med jätteintressanta ämnen att ta till sig via datorn. 

Synd bara att man måste vara uppkopplad hela tiden. (2) 

Eftersom jag har bredband blev kostnaden aldrig avgörande. (3) 

Jag har fått upp ögonen för hur mycket man kan få reda på tack vare internet och 

fått tips på användbara webb-platser. (4) 

Man blir aktivare, har en press på sig och kommer att komma ihåg det man lärt 

sig bättre. (4) 

Kräver större disciplin. (5) 

Det är en nackdel att man inte har tillgång till lärarens kunskaper men man saknar 

en lärare att rådfråga, och umgänget med de andra eleverna. (1) 

Man går miste om stimulansen att komma ut och träffa andra människor. Ibland 

är det också en nackdel att sitta hemma, där ingen "pushar" på. (3) 

Jag kan tänka mig att deltaga i flera distanskurser. Denna kurs har bland annat 

lärt mig att det går att ha kontakt och utbyta åsikter via distans. Den dag jag inte 

längre kan ta mig till en kurslokal är detta säkert ett utmärkt alternativ till "vanliga 

kurser". (3) 

Det har varit roligt att kunna följa alla diskussioner, även om jag inte själv orkade 

skriva, när jag var sjuk. I en vanlig kurs hade jag inte haft denna möjlighet. 

(6) 

23

Kan en distanskurs, så som vår var utformad ge sociala kontakter? 

Ja men med mer sociala kontakter, som vi har haft. Närkontakter är alltid bra. 

(1) 

Ja, om man träffas fysiskt som vi gjorde och om man är beredd att bjuda på sig 

själv via nätet. (2) 

Ja. Ofta hittar man gemensamma intressen. I vår kurs fanns t.ex två personer 

som plötsligt upptäckte att de kom från samma stad (vill jag minnas). (3) 

Om man träffas några gånger. (4) 

Om upplägget är som vårt, med avstämningsträffar emellan så att man lär känna 

varandra innan kursstarten vilket underlättar fortsättningen. (5) 

Seniorernas upplevelser om sina datorkunskaper. 

Jag ställde en fråga med givna svarsalternativ, för att få reda på hur seniorerna 

upplever sina datorkunskaper. Frågan och svarsalternativen var följande: 

Kan datakurser i allmänhet ge något mer än att hantera några dataprogram? 

Jag har gett åtta förslag. Skriv ja efter de meningar, som du instämmer 

i. 

a) Att få ökande möjligheter till kontakt med släkt och vänner genom e-post. 

b) Att känna att man hänger med i utvecklingen. 

c) Att få bekräftat att man inte är för gammal för datorer. 

d) Att inte behöva känna sig isolerad, när hela världens informationsflöde är tillgängligt 

genom Internet. 

e) Att få större självförtroende, när jag ser att jag kan hantera en dator. 

f) Att få större kontakt genom att delta i diskussionsgrupper, som finns lite varstans 

på Internet. 

g) Att våga chatta med någon programledare efter ett TV-program. 

h) Vi vet att lösa korsord är bra för att hålla i gång hjärnan. Tror du att dataanvändning 

kan ha en liknande effekt? 

Alla svarade ja på fråga a-e och h. Två var tveksamma till f och g. Övriga svarade 

ja även här. 

Vad har deltagarna ansett vara viktigt för framgångsrika distansstudier 

Hur undervisningen har bedrivits 

Läraren utmärkt. Alla webbadresserna var bra Man har varit tvungen att sitta 

mer vid datorn än eljest. (2) 

24

Sammanfattningsvis tycker jag att kursen har varit bra. Den överträffar mina 

förväntningar när det gäller kursledarens aktiva insatser i form av snabba och 

lättfattliga svar på frågor och fortlöpande uppmuntran att komma med inlägg. 

Jag tycker också att "gruppen fungerade". (3) 

Mycket över mina förväntningar Kursledarens engagemang, kursens innehåll 

samt att lära känna Folkbildningsnätets möjligheter. Bra upplagt på våra kurssidor 

(4) 

Kursen kanske skulle spridas ut på fler veckor, så man kunde gå in grundligare 

på nätet. Jag kände att jag inte hann gå in så mycket på webbsidorna eller leta 

upp egna förslag. För pressat tidsschema. (4) 

God och snabb support vid behov och nya sökmotorer och välformerade tips på 

olika ex. resmål, konstbesök etc. Lärt mig många nya saker. (5) 

Att förkunskaperna är tillräckliga 

När det gäller mej själv mer kunskaper i datorkännedom och datorhantering (1) 

Hantera dator ganska bra t.ex. kunna maila, söka på Internet och dessutom är lite 

engelska bra. (2) 

Kraven bör inte vara så höga att de blir avskräckande. Det är naturligtvis bra om 

man behärskar lite Word och Internet, men ofta är det intresset för kursen och 

ämnet som är avgörande, tror jag. (3) 

De måste känna till Word, Windows och Internet. Ska kunna skicka e-mail och 

lösa problem på egen hand efter skriftlig instruktion. Måste vara kopplad till Internet 

hemma. (4) 

Att ha goda förkunskaper för att hänga med. (5) 

Att ha baskunskaper. (6) 

Att dator, uppkoppling och FirstClass fungerar 

Min Dator pajade när jag höll på med First Class. Allt gick snett, inte nog med 

datorn som krångla, jag vågade inte gå in på First Class sedan, Skrivaren behagade 

att också sluta att fungera (1) 

Det var inga svårigheter att ladda ner First Class programmet. Däremot har jag 

bristande kunskaper när det gäller att förstå hur detta program fungerar tillsammans 

med Word och bildhantering. (3) 

Det gick ganska hyfsat att ladda ner FirstClass, men inte förstå hur det funkar. 

(6) 

25

Blev utloggad i tid och otid. Hade också svårigheter i början att komma in på 

First Class - det påstods att jag inte hade rätt server, vilket jag hade. (2) 

Blev utloggad ganska ofta, (4) 

Jag har inte haft några problem som riktar sig mot First Class. Mina problem har 

varit mot operatören men ändå marginellt. (5) 

Betydelsen av deltagarnas engagemang och intresse 

Det är säkert bra att ledare och deltagare är överens om ämnen och kanske också 

att det finns lagom stränga krav att genomföra uppgifter inom bestämd tid. Sanningen 

är väl att hur väl man än planerar en kurs, så är det sammansättningen av 

gruppen som blir avgörande (3) 

Elev som är självständig i datorarbete och kan lägga ner mycket tid. (4) 

Kunskapstörst och engagemang. Det har inte varit ett 100%-igt engagemang 

från alla kursdeltagarna. (2) 

Är rädd för att göra bort mej, inte nog insatt. (1) 

Jag tycker att det är roligt att dela med mig av det jag tycker är intressant. (2) 

Jag gillar att skriva. (6) 

26

Diskussion 

I detta avsnitt kommer jag först att jämföra mina resultat med tidigare forskning. Därefter 

diskuterar jag min metod. Sedan resonerar jag om viktiga upptäckter och konsekvenser från 

mina resultat och till slut ger jag ett förslag till fortsatt forskning inom området nätbaserade 

distansstudier för seniorer. 

Mina resultat i jämförelse med tidigare forskning 

Mitt syfte var att undersöka om distansstudier kunde vara en lämplig studieform för seniorer. 

Jag har satt upp fyra frågeområden, som jag har försökt att få svar på, nämligen: 





Jag väljer att i tur och ordning undersöka mina resultat och jämföra dem med tidigare forskning 

för att påvisa likheter eller olikheter, samt söka förklara avvikelserna. 


Min undersökning visade att den främsta anledningen var, att deltagarna ville öka sina kunskaper 

i sitt datorarbete. Framför allt ville de lära sig mer om bra webbplatser, som de kunde 

hämta information ifrån. Det var väl ganska naturligt att detta önskemål kom fram, eftersom 

detta var ett av cirkelns mål. 

Ett annat motiv var nyfikenheten på vad en distanscirkel kunde erbjuda. Riomar och Rydbo 

(2001, ss 48-51) fann samma sak hos sina deltagare. De hade inte använt detta undervisningssätt 

tidigare och det var fallet med de flesta hos mig också. Riomar och Rydbo ansåg att fascinationen 

för tekniken hade svalnat under senare år. Jag har inte märkt detta hos seniorer. De 

flesta av dem har aldrig distansstuderat, så de vet mycket lite om denna teknik. 

Att inte behöva vara bunden till en bestämd dag för sina studier var också ett motiv. Detta 

hade också Riomar och Rydbo funnit vara angeläget hos sina studerande. Mina deltagare angav 

även sådana motiv, som att det sparar tid och pengar med uteblivna resor. Möjligheten att 

få arbeta självständigt och lära känna fler människor genom Internet var också lockande. 

Riomar och Rydbo hade med sådana motiv som ”uppmuntrad eller uppmanad av arbetsgivare”. 

Eftersom alla i min grupp hade lämnat yrkeslivet, var inte denna fråga aktuell. Det som 

däremot kom fram under cirkelns gång var att ett motiv till att välja en distansutbildning kan 

vara, att den passar bra om man blir sjuk. Då behöver man inte missa så mycket, som man 

gör, när man inte kan ta sig till en studielokal. 

27


Vårt egentliga studiearbete bedrevs i våra diskussionskonferenser. Det som alla deltagarna sa, 

var att de hade fått upp ögonen för hur mycket information, som Internet kunde ge. Tipsen om 

webbadresserna uppskattades. Upptäckten av vad en sökmotor kunde ge om användbara länkar 

till intressanta webbplatser var fascinerande. I diskussionerna har jag valt att återge några 

inlägg nästan helt och hållet. Det har jag gjort för att läsaren skall få en uppfattning om hur 

diskussionerna gick till. I kursavsnittet ”resor” skulle deltagarna skriva om egna reseminnen 

eller leta upp nya resmål och berätta för de andra om vad de tyckte var intressant. Det blev 

tillfällen att fråga övriga deltagare om råd och tips om en resa, som man ville veta mer om. På 

så sätt blev alla aktiverade. Det blev roligt att dela med sig av sina egna erfarenheter. I inläggen 

gavs det hela tiden förslag på nya trevliga webbadresser. 

I avsnittet ”bild och konst” har jag citerat ett av mina startinlägg, för att visa hur jag inledde 

en diskussion. Redan tidigare hade jag uppmanat deltagarna att leta efter konstverk, som de 

var intresserade av. De skulle även leta upp bilder av olika slag, som de skulle visa och kommentera. 

Det framgår av inläggen att vi fick en ganska livlig diskussion om en konstnär. Alla 

har ju inte samma uppfattning om ett konstverk och här märkte jag att en distanscirkel av detta 

slag gav rika möjligheter till att ventilera åsikter, samtidigt som deltagarna lärde sig mycket 

om de aktuella konstnärerna. Detta ämne engagerade mina deltagare. Med den stora erfarenhet 

som seniorer har, fick vi alla ta del av en stor kunskap. Min undersökning visar på precis 

det som Waern (2002, s.39) säger, nämligen att genom diskussioner lär sig deltagarna av varandra 

och de blir intresserade av varandras inlägg. ”Bild och konst” fick flest inlägg i sin diskussionskonferens. 

Det blev 81 st. efter ett tvåveckors studiepass. Även de övriga konferenserna 

fick många inlägg. 

I avsnittet ”bilar och växter” lärde sig deltagarna att finna information på nätet bl.a. om begagnade 

bilar och dess priser. Även här gav diskussionerna kunskaper, som kanske inte hade 

uppnåtts utan diskussioner. Beträffande växter gavs det många goda råd om krukväxter bl.a. 

om orkidéer. Utan diskussionerna hade kunskaperna fått komma enbart från webbsidor, men 

nu fick alla ta del av personliga knep, för att få så vackra orkidéer som möjligt. I min kamratcirkel 

om webbsidor fann jag samma entusiasm för diskuterandet för att nå kunskap. Råberg 

(2001). 

Det har visat sig att många distansutbildningar fortfarande är ”mycket bok på burk” Gärdenfors 

(2002, s.17). Jag är medveten om att diskussioner i den omfattningen, som jag har haft, 

inte passar in i vilken utbildning, som helst. Men när det gäller att studera olika ämnen utifrån 

webbsidor är det ett utmärkt sätt. 

I distanscaféet kunde deltagarna diskutera lite av varje. Minnestestet blev prövat. Det kanske 

inte är så konstigt i seniorkretsar. Man vill ju få bekräftat att minnet fortfarande är vitalt. H70undersökningen 

som Bergkvist (1992, s. 39) refererade till, visade ju att äldres minne är betydligt 

bättre än sitt rykte. 

Chat var en ny upplevelse för de flesta. Min undersökning visar att chat inte upplevdes särskilt 

angeläget. Detta överensstämmer med resultatet från Männikkö-Barbutiu (2002, ss. 160- 

163). Från personlig kommunikation vid våra fysiska träffar meddelade dock deltagarna att 

det hade varit roligt att de fått pröva chat och att de säkert skulle bli ivrigare chattare med 

tiden. De flesta av dem skulle våga chatta med en programledare efter ett TV-programs slut. 

28


Alla tyckte att de hade använt mera tid till distansstudierna, än vad de brukade göra på vanliga 

kurser. De flesta svarade att de använt mycket mera tid. Anledningen var att det varit så intressant 

att studera webbsidorna och delta i diskussionerna. De upplevde också fördelarna 

med att arbeta i egen takt på tid och plats, som de själv bestämde. Kostnaderna för anslutningen 

till Internetleverantören funderade några av deltagarna på, speciellt de, som hade telefonuppkoppling 

med modem. Diskussion om kostnader tas sällan upp i litteraturen om Internetanvändning. 

Jag anser att det är viktigt att uppkopplingskostnaderna kraftigt bör reduceras, 

om nätbaserade distansstudier skall komma igång på allvar. 

Cirkeln hade ett långt uppehåll under julhelgen. Detta var olämpligt enligt några deltagare. 

Det hade varit bättre att vänta med kursstart till vårterminens början. En deltagare blev sjuk en 

längre tid. Erfarenheten från detta blev att det gick ganska bra att studera i hemmet. En vanlig 

kurs hade fått avbrytas. Här såg vi alla fördelen med distansstudier i jämförelse med enbart 

närundervisning. En annan deltagare påpekade att detta studiesätt säkert är utmärkt den dag, 

man kanske inte orkar ta sig till en studielokal. Sådana tankar är naturligtvis aktuella när man 

är gammal. Nilsson (2003, s. 23) har i sin handledning tagit upp som argument för distansstudier 

att ”funktionshindrade kan lättare delta”. En nackdel med att sitta länge med datorarbete 

är ergonomiska problem. Nackont kan bli följden, som en deltagare påpekade. 

Ibland var det svårt för deltagarna att komma ihåg alla goda råd, som givits under studiernas 

gång. I en cirkel, där ingen lärobok används, utan all information finns i diskussionsinläggen 

och på webben, kan det vara besvärligt att hitta det man söker. Detta är något att tänka på för 

cirkelledaren. Förutom en studiehandledning bör alla anvisningar och förklaringar, som ges 

under kursens gång, läggas i en särskild mapp. Det är en slutsats, som jag dragit utifrån deltagarnas 

önskemål. 

En del kursanordnare har enbart undervisning på distans. En slutsats jag dragit från min undersökning 

är att seniorer tycker att det är mycket viktigt att man även har närundervisning 

några gånger i sin studielokal. Anledningen till detta är att det är bra att lära känna varandra 

för det underlättar diskuterandet. Det är också viktigt att få en genomgång av konferenssystemet 

i början av studierna. Under arbetets gång uppstår alltid problem som bäst löses på plats. 

Av den anledningen är det bra att ha någon träff i mitten av cirkelarbetet. En träff i slutet, för 

att summera cirkeln och utvärdera den är också viktigt. Det kanske t.o.m. kan vara befogat att 

ha ytterligare någon träff, eftersom några deltagare ibland saknade tillgången till närundervisning. 

Fåhraeus och Jonsson (2002, s. 69) undrar över vilka kvaliteter som går förlorade, om 

det inte blir lika nödvändigt att träffas fysiskt på grund av den förbättrade kommunikationstekniken. 

Jag ställde en fråga om ”datastudier kan ge något mer än att hantera några dataprogram”. Jag 

har ofta frågat deltagarna i mina traditionella datacirklar om detta. Jag får alltid samma svar. 

De anser att dessa studier ger ökande möjligheter till kontakt med släkt och vänner genom epost. 

De känner att de hänger med i utvecklingen. De får bekräftat att de inte är för gamla för 

datorer. De behöver inte känna sig isolerade, när hela världens informationsflöde är tillgängligt 

genom Internet. De får större självförtroende, när de ser att de kan hantera en dator. Dessa 

svar visar att datorkunskaper betyder mycket för våra seniorer. 

Detta överensstämmer med vad Männikkö-Barbutio (2002, s. 185) skrev att de äldre vill 

”hänga med” i samhället och hoppas kunna hålla åldrandet borta med hjälp av datorn. Lands- 

29

dale ansåg att e-post och Internet kan fungera som rena föryngringskuren, artikel i The New 

York Times (1999, 23 nov, s. 6). 

Min verksamhet på ett äldreboende visade att deltagarna kände en glädje i att ha fått en inblick 

i Internets möjligheter, Råberg (2000). Min B-uppsats om ”Vilka effekter datakurser har 

på våra seniorer” handlar om hur datastudier kan ge något mer än bara datakunskaper. Här 

kom alla dessa effekter fram mycket tydligt, Råberg (2002). 

Att få bekräftat att man inte är för gammal för datorer har samband med den uppfattningen 

som många personer har om seniorer. Jag tänker återigen på uttrycket ”Det går inte att lära 

gamla hundar att sitta”. Flera forskare har dementerat detta, bl.a. Sol Seim. Hon fann att intelligensen 

håller om bara hälsan håller Hansen (1999). Mårtensson (1973, s. 24) sa ”Man blir 

aldrig för gammal för att lära sig nya saker”. Sydow(1991, s. 58) som visade att personer i 

historien var över 80 år, när de gjorde några av sina berömda arbeten 


Deltagarna ansåg att det var positivt att cirkelledaren var aktiv och gav snabb respons på de 

skrivna inläggen. De uppskattade också att ledaren uppmuntrade och försökte hjälpa till, när 

problem uppstod. Detta överensstämmer med Svensson (2001, ss. 28-29), att den gode distanspedagogen 

måste vara närvarande och ge snabb respons och Bååth (1998, s.16), som 

skriver att de distansstuderande måste få uppleva mänsklig kontakt och förståelse i studiesituationen. 

Deltagarna ansåg att förkunskaperna måste vara tillräckliga. Det krävdes framför allt grundkunskaper 

i Windows, Internet och ett ordbehandlingsprogram. Lika viktigt var att man kunde 

lita på tekniken kring datorn. Några av mina deltagare råkade ut för att datorn inte alltid fungerade. 

Vid distansstudier via Internet blev detta mycket märkbart. Även problem med FirstClass 

kunde noteras, speciellt att några blev utloggade i tid och otid. Det är alltid svårt att veta 

om problemen beror på programmen eller på det egna handhavandet av datorn. Hur som helst 

var det påfrestande att vara så beroende av tekniken. 

En snabb uppkoppling till Internet är också en viktig faktor. En modemuppkoppling kan orsaka 

att diskuterandet inte blir så livligt, som det skulle ha kunnat bli, om deltagarna inte ständigt 

behövde tänka på uppkopplingskostnaderna. Fördelen med bredband är att det går snabbare 

och tiden för uppkoppling spelar ingen roll. Det kostar lika mycket i alla fall, men den 

fasta uppkopplingen måste bli billigare, om seniorer i allmänhet skall satsa på denna utgift. 

Här kan jag göra en jämförelse med e-learning på arbetsplatser. Axelsson och Wallentinson 

(2000, s. 26) påtalade hur viktigt det var att datorer, program och teknisk support fungerade, 

samt att uppkopplingen var snabb. 

Vid problem i vår cirkel försökte alla hjälpa till. Ibland gick det bra men ibland fick expertis 

kontaktas från annat håll t.ex. från någon datafirma. Detta blev extra kostnader för deltagarna. 

Över huvudtaget är seniorerna ofta utlämnade till att själva klara sin datorhantering, både när 

det gäller anskaffning av datorutrustning, utbilda sig och få support när problem uppstår. Det 

är därför jag ser med spänning på vad IT-kommissionens rapport (2/2002, s.10) kan innebära 

för de äldre i samhället. Slutsatsen, som kommissionen gör, är att om staten önskar främja 

användningen av IT bland äldre måste flera insatser göras för att underlätta datorhanteringen 

för denna åldersgrupp. Samma slutsats har Reimegård (2003) kommit fram till. 

30

Deltagarnas engagemang och intresse är avgörande för hur lyckade distansstudierna skall bli. 

Det är viktigt att ha tillräckligt med tid till studierna och att kunna arbeta självständigt. När 

mycket av studiearbetet består av att skriva inlägg i diskussionskonferenser är det en förutsättning 

att skrivandet upplevs som roligt. Man får inte vara rädd för att göra fel ibland. Här 

kan jag jämföra med synpunkter från Larsson (2002, s. 18), då hon skriver att distansstudier 

kan utesluta personer, som inte tycker att de kan uttrycka sig bra i skrift. Då är det viktigt att 

ledaren uppmuntrar och förklarar att innehållet i texten är viktigare än stilistisk fulländning. 

Eftersom diskussionerna är beroende av att alla deltar med liv och lust är det betydelsefullt att 

ingen drar sig ur diskuterandet. Det blir tråkigt för de andra i gruppen, om bara några få diskuterar. 

En av fördelarna med denna studieform är att kunna delta på tid, som man själv bestämmer, 

så visst kan någon hoppa över en vecka med inlägg, men då återkomma en annan 

vecka. Det dröjde några veckor innan vi fick igång diskuterandet ordentligt. Jag tror att närheten 

till julhelgen spelade in. Alla hade så mycket annat att göra än att studera. Det blev mycket 

bättre fart efter jul. 

Metoddiskussion 

Det hade varit önskvärt, om jag hade haft några fler deltagare i cirkeln. För seniorer är detta 

en relativt ny form av undervisning. Många vet inte vad det innebär att studera på distans med 

hjälp av dator. Detta gör att det finns en viss reservation för att anmäla sig till en distanscirkel. 

Man vill inte ”köpa grisen i säcken”. Till slut anmälde sig åtta personer. I beskrivningen till 

cirkeln redogjorde jag så tydligt som möjligt över hur studierna skulle bedrivas. En deltagare 

slutade ganska snart på grund av tidsbrist. Jag förstår att jag nog inte tillräckligt hade betonat 

hur viktigt det är att ha tillräckligt med tid till sina studier, ifall utbytet skall bli tillfredsställande. 

En deltagare slutade också ganska omgående på grund av en resa. Mina kvarvarande 

sex deltagare deltog hela studietiden, men det blev några avbrott på grund av sjukdom. 

En fördel i våra studier var, att deltagarna representerade båda könen och olika åldrar. Det 

bidrog till att många olika synpunkter kom fram i diskussionerna. Jag hade valt att bedriva 

denna cirkel inom folkbildningsnätet, som är ett FirstClass nät. Jag anser att detta konferensnät 

uppfyller de krav, som man kan ställa på en bra plattform. Visserligen uppstod det problem 

ibland, men inte större än att vi kunde genomföra våra studier. Uppläggningen av cirkeln 

fungerade bra. 

Jag har valt fallstudien, som min forskningsmetod, eftersom jag ansåg att min undersökning 

uppfyllde de krav, som man kan ställa på en sådan studie. Jag har tidigare beskrivet kraven i 

avsnittet ”Val av forskningsmetod”. Vid min insamling av information valde jag dels svaren 

från mina enkäter och dels inläggen i konferenserna samt e-post, chat och samtal under närundervisningen. 

Jag fick utförliga svar i enkäterna, så jag kunde enligt min mening dra tillförlitliga 

slutsatser om deltagarnas synpunkter på studierna. På grund av sjukdom blev en enkät 

inte besvarad av en person, men i detta fall kompletterade jag med personlig kommunikation 

efter cirkelns slut. 

Jag fick ett mycket stort material från konferenserna i FirstClass. Jag valde ut några inlägg, 

som jag tyckte var representativa för cirkelns arbete. Jag fick kompletterande upplysningar 

genom e-post, chat och samtal under de fysiska träffarna. Sammanfattningsvis kan jag säga att 

hela min information var mycket rikhaltig. Min analysmetod med meningskategorisering och 

31

deskriptiva redogörelser fungerade bra med mitt stora material. Som jag tidigare beskrivit 

måste reliabiliteten anses osäker. Validiteten kan däremot betraktas som något säkrare. Generalisering 

är inte möjlig, eftersom min lilla grupp inte är representativ för hela seniorgruppen. 

Viktiga upptäckter och konsekvenser 

Mitt syfte var att undersöka om nätbaserade distansstudier kunde vara en lämplig studieform 

för seniorer. Jag ville speciellt undersöka hur deltagarna upplevde sina studier och om distansformen 

kunde tillföra något nytt, som den traditionella närundervisningen inte kunde ge. Genom 

min undersökning har jag blivit helt övertygad om att denna studieform kan vara lämplig 

för seniorer under vissa förutsättningar. Detta kan jag säga utifrån mitt resultat, som ger svar 

på mina frågeområden. Det är inget, som man kan starta med som nybörjare utan man måste 

ha vissa förkunskaper i datorhantering. En fungerande dator, som är Internetuppkopplad är 

också en förutsättning. Dessutom måste man vara intresserad av att skaffa sig nya kunskaper 

och tycka om att uttrycka sig i skrift samt kunna avsätta tillräckligt med tid till studierna. 

Seniorer har en mycket stor livserfarenhet och de tycker om att berätta sina minnen. I en distanscirkel, 

som bygger på diskussioner blir det rika möjligheter till att delge övriga deltagare 

sina egna erfarenheter. Seniorerna upplevde att distansstudierna gav nya möjligheter, som inte 

närundervisning kan ge. Jag jämför detta med Strandvall (2000), när han i sin sammanfattning 

säger att ”IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare varit möjligt: Den 

kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion av kunskap”. 

Som jag tidigare har nämnt kan seniorer ha olika skäl till att tycka att det är bra att studera 

hemma. Det är dock mycket viktigt att en distanscirkel för seniorer även innehåller närundervisning. 

Den sociala samvaron i en studielokal får inte försummas. En viktig sak för de äldre 

är att få träffa andra människor under fysiska sammankomster. 

Förslag till fortsatt forskning 

Det finns en grupp seniorer som på grund av något handikapp inte kan delta i traditionella 

cirklar. Jag tror att en distanscirkel kan vara en bra studieform för dem. Det finns utbildningar, 

som riktar sig till yngre handikappade. Dessa har så vitt jag vet slagit väl ut. Jag tror inte 

att det finns så mycket forskning på, hur handikappade seniorer skulle kunna uppleva distansstudier, 

så därför är detta en angelägen forskningsuppgift. 

De pigga seniorerna, som inte har några problem med att förflytta sig, ägnar sig ofta åt resor. 

De som har en sommarstuga kanske tillbringar stora delar av året i den. Då blir det svårt att 

delta i en cirkel med fasta tider. Då kan en distanscirkel bli ett lämpligt alternativ. Förutsättningen 

är givetvis att seniorerna har tillgång till Internetuppkoppling under studierna. Hur 

denna målgrupp skulle uppleva distansstudier är också intressant att undersöka. 

32

Litteraturförteckning. 

Axelsson, L., & Wallentinson, J. (2000). E-learning : överdriven tro på den nya tekniken eller 

revolutionerande möjligheter för vuxenlärandet? Lindesberg: Apel. 

Axelsson, L., Bodin, K., Norberg, R., Persson, T., & Svensson, I. (2001). folkbildning.net en 

antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Stockholm: Folkbildningsrådet & 

Distum. 

Bergqvist, S. (1992). Att minnas och att glömma. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. 

Borg, C. (Red.) (2002). Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning 

i högskolan. (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten. 

Bååth, J. A. (1998). Handbok för distansutbildare. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan 

Dahlén, S. (1997). Att skriva studiehandledning - manual för författare i distansutbildning. 

Uppsala: Kunskapsföretaget. 

E-mail and the Internet Brighten Nursing Homes. (1999, 23 nov.). The New York Times, s. 6. 

Fåhraeus, E., & Jonsson, L. (2002). Distansundervisning – mode eller möjlighet för ungdomsgymnasiet? 

En forskningsöversikt. Skolverket 

Gärdenfors, P. (2002) ”Bra IT är bättre än böcker,” intervju av T. Regnell, ingår i C. Borg. 

(Red.), Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan 

(ss. 15-19). (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten 

Hansen, G. (1999). Intelligensen holder - hvis helsa holder. Ingår i: Magasinet for alle som 

jobbar med rehabilitering, [Online]. Tillgänglig URL: 

http://www.delta.oslo.no/Bris/1_99/intelligens.html [2003, maj] 

Höjersten, J. (2000). Sol Seim og hennes forskning. Ingår i: GeroNord nr3-2000, [Online]. 

Tillgänglig URL: http://www.geronord.no/GN/GN-3-00/index.html [2003, maj] 

IT-kommissionen. (2002). IT och äldre (nr 2). [Online]. Tillgänglig URL: 

http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2002_15.pdf [2003, maj] 

Johansson, B. (1999). Att åldras med minnet i behåll – realitet eller förhoppning? Vård, nr 2, 

s.56 

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 

Larsson, M. (2002). Lärkraft om forskning kring datorstött lärande. KK-stiftelsens skriftserie 

2002:17. Stockholm: KK-stiftelsens informationavdelning. 

33

Learning Resources. Senior Citizens surf the Web for Health of Mind And body (2000, 

jan.).CNN San Francisco. [Online]. Tillgänglig URL: 

http://www.literacynet.org/cnnsf/seniorsurf/story.html [2003, maj] 

Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 

Mårtensson, E. (1973). Att lära på äldre dar. Stockholm: Esselte Studium. 

Männikkö-Barbutiu, S. (2002). Senior Cyborgs – About Appropriation of Personal Computers 

Among Some Swedish Elderly People. Avhandling för doktorsexamen, inst. för data- 

och systemvetenskap, Stockholms universitet 

NBV [Online]. Tillgänglig URL: http://www.nbv.se [2003, maj] 

Nilsson, T. (2003). Flexibelt lärande på nätet - handledning för cirkelledare. (Rapport 

1:2003). Nationellt centrum för flexibelt lärande. 

Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. 

Reimegård, A. (2003). Datorer åt våra pensionärer! [Online]. Tillgänglig URL: 

http://www.seniornet.se/browse.jsp?id=01_02&cikkid=2329 [2003, maj] 

Riomar, S., & Rydbo, M. (2002). Folkbildning på distans – varför? (IPD-rapporter, nr 

2002:02). Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet 

Råberg, S. (2000). Behöver vi datorer för äldre? [Online]. Tillgänglig URL: 

http://www.seniornet.se/browse.jsp?id=04_11&cikkid=267 [2003, maj] 

Råberg, S. (2001). Webbsidor med naturorienterat innehåll. [Online]. Tillgänglig URL: 

http://www.ped.gu.se/personal/bengtj.johansson/ntl200/sigbritt.htm [2003, maj] 

Råberg, S. (2002). Vilka effekter har datakurser på våra seniorer?. (B-uppsats) Institutionen 

för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet 

SeniorNet Göteborg [Online]. Tillgänglig URL: http://www.seniornet.se/klubb/Goteborg 

[2003, maj] 

SeniorNet Sweden. [Online]. Tillgänglig URL: http://www.seniornet.se [2003, maj] 

Strandvall, T. (2000). Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Avhandling för 

pedagogie magisterexamen, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi 

Svensson, I. (2001). Att skapa det goda mötet, ingår i L. Axelsson, K. Bodin, R. Norberg, T. 

Persson, & I. Svensson, (Red.), folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla 

lärandet (ss. 27-38). Stockholm: Folkbildningsrådet & Distum 

Sydow, T. V. (1991). Vilja Växa Vidare, Inför den tredje åldern. Stockholm: Natur och Kultur. 

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. 

34

Waern, Y. (2002) ”Vuxna vill också vara kreativa,” intervju av L. Schmidt, ingår i C. Borg. 

(Red.), Vetenskaparnas visioner. Elva samtal om framtidens studier och undervisning i högskolan 

(ss. 37-42). (Rapport 4:2002). Distansutbildningsmyndigheten 

35

Sig-Britt Råberg Bilaga 1. 

Inledning 

Studiehandledning 

Till distanskursen 

”Internet, källa till kommunikation och kunskap". 

Våra kunskaper behöver ständigt förnyas. Jag har funnit att Internet kan användas som en stor 

kunskapskälla. Jag vill med den här kursen visa på webbplatser, som handlar om olika ämnen. 

Jag vänder mig dels till seniorer (55+) och dels till funktionshindrade personer i alla åldrar. 

Jag tror att detta kan vara en bra studieform för båda grupperna. I gruppen funktionshindrade, 

planerar jag att ha olika kurser för yngre och äldre. Vi kommer att träffas i vår studielokal 

några gånger. För övrigt sker all undervisning genom datorkommunikation med hjälp av 

Folkbildningsnätet, som använder konferenssystemet FirstClass. Detta ger möjlighet att få 

studera var och när man själv bestämmer. 

Kursöversikt 

Tidsplan 

Kursen kommer att pågå i 8 veckor 

Vi skall träffas i början, i mitten och i slutet av kursen med tre studietimmar vid vardera tillfället. 

Vid den första träffen kommer vi att bekanta oss med varandra och studera First Class. 

Vid den andra träffen gör vi en uppföljning av arbetet. Den sista träffen blir en avslutning med 

framför allt social samvaro och utvärdering av kursen. 

Om behov finns för att klara den tekniska utrustningen, kommer ytterligare möjligheter till 

träffar att ges. 

Lärare och kursanordnare 

Lärare för kursen blir Sig-Britt Råberg tel: 031-294195 

e-post: sig-britt.raberg@mailbox.swipnet.se 

Kontakt och kommunikation bör dock i första hand ske via First Class 

Utbildningsarrangör är NBV i Göteborg. De har sina lokaler på Fjärde Långgatan 41 Göteborg 

tel: 031-7041040 e-post: goteborg@nbv.se 

1

Kursens mål 

Utbildningen skall framför allt öka kunskaperna i olika ämnesområden. Detta skall vi åstadkomma 

genom att utforska webbsidor på Internet. Våra nya kunskaper skall ge vidgade vyer 

och kunna användas i det dagliga livet. 

Kursen skall ge deltagarna möjligheter till kontakter via e-post, chat och diskussionsgrupper. 

Att studera på distans. 

Vad innebär det att studera på distans. 

En distanskurs skiljer sig från en vanlig kurs på en rad områden. Vi träffas huvudsakligen i 

vårt konferenssystem (FirstClass). Där gör vi våra inlägg i diskussioner. Vi skickar e-post och 

deltar i chat. Redovisningar lämnas också in i FirstClass 

För att studierna skall bli framgångsrika krävs att deltagarna själva tar ansvar för sina studier i 

större omfattning än vad som behövs i en vanlig kurs. 

Jag kommer att göra upp en tidsplan över när olika ämnen skall diskuteras. Det är viktigt att 

alla försöker hålla dessa tider, så att diskussionerna blir livaktiga. 

Vårt arbetssätt. 

Jag kommer att hänvisa till olika webbsidor, där vi kan hämta information. Sedan är det Er 

uppgift att söka efter den. Jag kommer att fungera som en handledare, som ni kan vända Er till 

när ni vill ha hjälp och råd i Era studier. 

Hjälpmedel: litteratur och medier. 

Kursdeltagarna måste ha tillgång till en fungerande persondator, som är uppkopplad till Internet, 

eftersom kursen bygger på datorkommunikation mellan deltagarna och kursledaren. 

Kommunikationen sker i första hand via Folkbildningsnätet, som är ett av de största First 

Class-näten i Sverige. Förutom att vi kan använda denna plattform till våra diskussioner i kursen, 

har vi tillgång till Folkbildningsnätets databas "Pedagogiska resurser". 

Här finns länkar till nyheter inom folkbildningen och till konferenser, som ni kan delta i. 

Även olika ämnesområden är representerade med länkar. 

Folkbildningsnätet har idag en grupplicens hos Nationalencyklopedin och PressText för alla 

användare på Folkbildningsnätet. 

Här finns en oerhört omfattande hjälpsida, från vilken man kan hämta hjälp om det mesta, 

som kan röra handhavandet av Folkbildningsnätet. Det är inte bara manualer, stora och små 

om FirstClass, utan hjälp om diverse små detaljer. 

Alla projekt, som är igång inom folkbildningen är beskrivna här. 

Folkbildningsnätet är åtkomlig både via webben och det särskilda programmet FC-klient, som 

vi kan ladda ner från Folkbildningsnätet. 

2

För att kunna delta i den här kursen krävs grundkunskaper i Windowshantering, Internet och 

något ordbehandlingsprogram. Dessa kunskaper kan hämtas i följande litteratur: 

"De första stegen i att använda datorn" av Ingrid Fredgren, utg. av Flitiga Fingrar Datautbildningar. 

www.flitiga-fingrar.se 

"Kom igång med Windows" av Tommy Lundahl utg. av Studentlitteratur. 

www.studentlitteratur.se/lundahls 

I vårt kunskapssökande använder vi information från olika webbplatser. Som stöd i det arbetet 

kan ni använda någon bok om Internet t.ex. "Kom igång med Internet Explorer ” författare 

beroende på versionen, utg. av Studentlitteratur. www.studentlitteratur.se/lundahls 

Studieanvisningar med uppgifter. 

Första och sista kursavsnittet omfattar en vecka. De övriga kursavsnitten beräknas ta två 

veckor. Under denna tid ger jag förslag på lämpliga webbplatser, där ni kan finna information 

om respektive ämne. När ni har funnit något intressant skriver ni ett inlägg i våra diskussionskonferenser, 

där ni redogör för era synpunkter på informationen. Skriv gärna flera inlägg, 

men minst ett. 

Svara även på andras inlägg. Utnyttja också e-post, ifall ni vill skriva något personligt till 

någon i gruppen. Via e-post kan ni också kommunicera med personer utanför vår kurs. Om ni 

är inloggade samtidigt som någon annan i kursen, kan ni använda chat för Er kommunikation. 

I slutet av varje period ska ni lämna in en kortfattad redogörelse över vad ni har funnit mest 

intressant av webbplatserna och diskussionerna i det givna ämnet. Detta lägger ni in i uppgiftskonferensen. 

Jag ger sedan ett svar på Era redogörelser. 

Kursavsnitt 1 

Under vår första träff kommer vi att gå igenom hur First Class fungerar. Under detta kursavsnitt 

skall vi bekanta oss med vårt konferenssystem 

Vi tränar på att skriva små inlägg i de mappar, som jag kommer att skapa. Vi skall också träna 

på att sända e-post i detta system och att kommunicera genom att chatta. 

Så snart som möjligt skall alla göra en liten presentation av sig själva i vårt distanscafé, som 

kommer att finnas vid sidan om övriga konferensmappar. Här kan vi i fortsättningen föra 

småprat om diverse ämnen, som inte hör till själva kursen. Det får ersätta det fikasnack, som 

förekommer på arbetsplatser och skolor. 

Kursavsnitt 2 

Nu börjar vårt egentliga kunskapssökande. Vi startar med resor till när och fjärran. I mitt 

startinlägg ger jag Er information om lämpliga länkar, som behandlar detta ämne. Jag önskar 

att ni också föreslår gruppen bra webbplatser, när ni hittar sådana i Ert sökande. 

Kursavsnitt 3 

Vi fortsätter med bild och konst, och arbetar på samma sätt, som under föregående avsnitt. 

3

Kursavsnitt 4 

Vi avslutar med att studera bilar och växter. 

Kursavsnitt 5 

Under den sista veckan skall vi sammanfatta våra studier. Vi skall också träffas i vår kurslokal. 

Då får ni bl.a. tillfälle att utvärdera vår kurs 

Vår kurslitteratur blir webbplatser på Internet. 

Folkbildningsnätets webbplats: http://www.folkbildning.net 

Kursavsnitt 2 

Resor 

http://www.soka.nu/resor/index.shtml (Innehåller många reselänkar) 

http://svt.se (Välj Packat & Klart) 

http://www.wave.net/upg/immigration/flags.html (Alla länders flaggor) 

http://www.vv.se (Vägverket) 

http://www.gulasidorna.se (Kartor hos Gula Sidorna) 

Kursavsnitt 3 

Bild och konst 

http://www.google.com/imghp?hl=sv (Googles bildsökning) 

http://www.freefoto.com (Gratis foton) 

http://www.kultur.nu (Sveriges kulturnät) 

http://www.kfki.hu/~arthp/welcome.html (Europeisk konst, digitala reproduktioner) 

http://www.konstkalendern.se (Konstkalendern) 

Kursavsnitt 4 

Bilar och växter 

http://www.catweb.nu/ Välj motor och trafik (Ett länkparadis) 

http://evreka.passagen.se/ Välj motor under kategorier (Länkar om bilar) 

http://www.odla.nu (Din trädgård på nätet) 

http://linnaeus.nrm.se/flora (Den virtuella floran) 

http://www.nrm.se/kbo/svampbok (Svampbok) 

4 

Sig-Britt Råberg

Skärmutskrifter från FirstClass Bilaga 2. 

När deltagarna loggade in på Folkbildningsnätets server möttes de av följande utseende. Obs! 

Flaggan vid F-näts-info. Den anger att det finns olästa meddelande i denna mapp. Se figur 1. 

Figur 1 Skrivbord 

Vår cirkel fick namnet NBV-Gbg Internetcirkel. Figur 2 visar de olika konferenserna i denna 

cirkel. 

Figur 2 –NBV-Gbg Internetcirkel 

1

Kursinfo hade två underkonferenser, nämligen litteratur och utvärdering. I kursinfo hade endast 

jag skrivrättigheter. Här lämnade jag information under cirkelns gång. Se figur 3. 

Figur 3. NBV-Gbg Internet kursinfo 

Diskussionsmappen hade också några underkonferenser. Det var framför allt i dessa, som vi 

placerade våra inlägg i diskussionerna. Se figur 4. 

Figur 4. NBV-Gbg Internet Diskussioner 

2

Frågor i början av distanskursen. 

Fråga 1. 

Har Du tidigare gått på någon distanskurs? 

Fråga 2. 

Har Du tidigare gått på någon datakurs med alla lektionerna i en kurslokal? 

Fråga 3. 

Varför har Du valt att gå på en distanskurs på Internet? 

Fråga 4. 

Vad hoppas Du få ut av den här kursen? 

Tack för att Du svarar på frågorna 

Sig-Britt Råberg 

1 

Bilaga 3. 

2002-11-26

Några frågor om vår distanskurs efter halva tiden. 

1. Vad har hittills varit bra i vår kurs? 

2. Vad har hittills inte varit bra i vår kurs? 

3. Har du lärt dig något mer om resor, som du inte visste förut? 

4. Vad hoppas Du få ut av resten av kursen? 

1 

Bilaga 4. 

2003-01-16 

5. Har du haft svårigheter med att ladda ner FirstClass klienten ( dvs. programmet) eller förstå 

hur det fungerar? 

6. Har något annat än tekniken hindrat dig från att delta, så aktivt, som Du önskat? 

7. Vad tycker Du om att skriva inlägg i våra konferenser? 

8. Tycker Du att det är bra, om jag ger några uppgifter, som Du skall lösa t.ex. hämta en spe- 

ciell information från någon webbsida eller leta upp en bild och skicka iväg den? 

9. Vill du att vi skall starta med en snabbgenomgång av hur man söker på t.ex. Google? 

10. Har du något annat, som du vill att vi skall gå igenom t.ex. hur man kopiera och klistra in? 

11. Följande kursavsnitt skall behandla bild, konst, djur och växter (trädgård). Vill Du ha någ- 

ra andra ämnen? 

12. Vilken Internetuppkoppling har Du? Modem, ISDN, Bredband eller något annat? 

13. Hur uppfattar Du snabbheten i din uppkoppling?

14. Hur många år har du använt dator? 

15. Hur många år har Du använt Internet? 

16. Har du använt Dator i ditt arbete? Hur många år i så fall? 

17. Vilka dataprogram sysslar du mest med nu för tiden? 

18a Tycker du att dina förkunskaper räcker för att klara en distanskurs? 

18b Om du svarat nej på föregående fråga, ange då vad du tycker att du saknar? 

19. Jag önskar att du kommer med tips, om hur vi skall få resten av vår kurs så givande som 

möjligt 

20. Eventuell övrig information. 

Tack för att du svarar på frågorna. 


2

Några frågor vid distanskursens slut. 

1 

Bilaga 5. 

2003-03-01 

1) Jämför vår distanskurs med kurser, som enbart har undervisning i en kurslokal. Fundera 

speciellt över hur Du som senior har uppfattat skillnaden. Ange för- och nackdelar. 

Fördelar. 

Nackdelar 

2) Har Du i genomsnitt använt mer eller mindre tid till distanskursen mot vanliga datakurser 

med ungefär samma innehåll? 

3) Vilket har varit bra i vår kurs? 

4) Vilket har varit dåligt i vår kurs? 

5) Om du sammanfattar dina intryck av kursen, har den då motsvarat dina förväntningar? 

6) Kan Du tänka dig att gå på fler distanskurser? Motivera gärna ditt svar. 

7) Kan jag rekommendera distanskurser till andra seniorer? 

8) Vilka förkunskaper och övriga krav bör ställas på deltagarna i en distanskurs? 

9) Har distanskursen gett dig kunskaper om något nytt, som du kommer att använda dig av i 

din fortsatta datoranvändning? 

10) Vad tycker Du är viktigast för framgångsrika distansstudier? 

11) Kan datakurser i allmänhet ge något mer än att hantera några dataprogram? Jag har gett 8 

förslag. Skriv ja efter de meningar, som du instämmer i. 

a) Att få ökande möjligheter till kontakt med släkt och vänner genom e-post. 

b) Att känna att man hänger med i utvecklingen. 

c) Att få bekräftat att man inte är för gammal för datorer. 

d) Att inte behöva känna sig isolerad, när hela världens informationsflöde är tillgängligt genom 

Internet. 

e) Att få större självförtroende, när jag ser att jag kan hantera en dator. 

f) Att få större kontakt genom att delta i diskussionsgrupper, som finns lite varstans på Internet. 

g) Att våga chatta med någon programledare efter ett TV-program. 

h) Vi vet att lösa korsord är bra för att hålla i gång hjärnan. Tror du att dataanvändning kan ha 

en liknande effekt? 

i) Eget förslag: 

12) Många seniorer går på kurs, för att få den sociala kontakten med övriga deltagare. Kan en 

distanskurs, så som vår var utformad ge sociala kontakter? Motivera gärna.

13) Många har haft problem med FirstClass. Det har varit svårt att komma in. Några har blivit 

utloggade utan anledning osv. Sådana problem är naturligtvis inte bra om en kurs skall 

fungera perfekt. Jag önskar att Du skriver upp dina problem, så skall jag ta kontakt med administratören 

för Folkbildningsnätet och diskutera med honom vad problemen kan bero på. 

14) Till sist vill jag att Du ger mig tips på sådant, som kan göras bättre, både i min undervisning 

och uppläggningen av kursen, och övrigt som Du vill tillägga. 

Tack för att Du svarar på frågorna. 


2

Uppsats Seniorer utforskar internet - Pedagogiska Resurser ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?