1997/4 - Vi Mänskor

syntes. Vårt klot kan kanske föda 12
miljarder människor, men då kan de
inte äta som vi gör nu, för då räcker
inte ytan till, utan annorlunda:
renare och mer växter. Hotbilderna
åir: 1) miljöförstöringen, 2) fattigdomen
och den orättvisa fördelningen,
och 3) transporterna.
Läkaren Vendela Burnett från
Karlstad berättade medryckande om
den biologiska grunden för vår smak
för mat. Det var en gång ändamålsenligt
att äta fett och sött. I dag åir
hjärt- och kiirlsjukdomar och cancer
folksjukdomar som beror på att vi
äter fel. Och det åir svårpåverkat, vi
iir ytterst konservativa nåir det gåiller
vad vi äter. Det gäller att övertyga
om att nyttig mat åir god.
Kropp och själ håinger ihop: Man
har studerat måin födda 1913. De
flesta måin i 70-fusåldern, vars fruar
dör, avlider själva inom ett år. Men
man fann att det fanns undantag: De
som har umgänge, som ofta har
gäster på middag, de lever vidare!
Statistiskt såikerstiillt. Hemkunskap
och gympa lir de viktigaste skolämnena,
sa Vendela.
Brittå Thor6n, konsumentsekreterare
i Munkfors och Hagfors,
berättadeom deproblem som arbets-
M a g g i M ikae ls s o n fr ån r iks da g e ns i ordbr uks ut s kott
medverknde under seminariet på Ransberg herrgård.
lösheten stliller till med. Många har
inte bara en ansträngd ekonomi.
Många ungdomar i den situationen
saknar dessutom kunskaper om hur
man lagar mat, om vad som åirbilligt
och ändå kan bli gott. Hon berättade
om eff lyckat arbetslöshetsprojekt diir
ungdomarna fick låira sig inreda ett
hem, laga mat m.m.
Solveig Larsson var en frejdig
förerädare från LRF. Hon åir från
Umeå, så det var skogsliinens jordbruk
hon var duktig på. Hon berättade
kunnigt om hur naturliga odlingsmetoder
kan ge ett miljöviinligt
jordbruk. Genom vallodling kan
konstgödslingen begränsas. Bekåimpningsmedlen
kan minskas. Av
energianvändningen i samhåillet gfu
en stor del till fansporter av maf -
håir finns besparingsmöjligheter.
Återföring av slam till jordbruket
diskuterades också, det saknas ännu
bra system.
På lördagen var det studiebesök på
Torfolka gfud, som gått i bräschen
för giftfri odling iz0 fu och har varit
drivande i nätverket Samodlarna. De
berättade om vad kravodling inne-
båir. Maria Hammarström från låins-
styrelsen i V2irmland berättade om
alternativ djuruppfödning och visade
Bn n: hnr.nlle SrnöIr{cnsx
bilder på hur det kan se ut.
Sonja Andersson berättade om
Matfront, den rörelse i Karlstad som
distribuerade giftfria grönsaker i
kirjan av 8O-talet och kunde lägga
ner når de fått Domus att ta hem
sådana.
Fredrik Holm, som samordnar
Agenda 2l-arbetet i Karlstad, beto-
nade konsumenternas betydelse som
påtryckare. Såirskilt kommuner och
landsting åir stora och betydelsefulla
konsumenter, som köper oerhört
myckef mattill skolor, åildrevård etc.
Han jiimförde med hur klorfritt
papper snabbt slog igenom, trots att
industrin låinge sa att det var
omöjligt. Men nåir kommunerna,
som iir storköpare av papper, krävde
klorfritt papper fick det omedelbart
genomslag.
B engt Nordstrand funderade krin g
mat och etik. Maten måste diskuferas
i hela sitt kretslopp: produktion -
distribution - konsumtion * återföring.
Det finns två typer av etik,
eller moral: en festtalsmoral, vackra
och starka ord som rättftirdigar egna
handlingar och fördömer andras, en
moral i efterhand. Så finns det en
moral i förväg, som tar ansvar för
livet på allvar.
Det finns olika teorierom vad som
åir moraliskt rätt. De flesta åir för
begränsade. Men en lämplig kombination
kan ge instrument för moraliskt
tlinkande: l) moral åir regler
(t.ex. regler om rättvis fördelning,
om sanning och information - Vad
innehåller maten, var kommer den
ifrån? - , offi icke-tvång); 2) moral
åir att verka ftir goda konsekvenser
eller resultat (både produktionens
och konsumtionens alla konsekvenser
- och konsekvensen av att
inte göra någonting, Vilka risker kan
man ta: genteknik t.ex.); 3) moral
åir en fråga om tolkning och kultur -
Vad betyder mat för oss? Hur ser vi
på djur och natur?; 4) moral åir en
fråga om personlig sjåilvfostran, bl.a.
till inlevelse med andra.
Bengt Nordstrand