You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Vi</strong> M änskor jubilerar<br />
Tidningens jubileum har firats både i Göteborg<br />
och Stockholm under hösten. I Göteborg var det<br />
fest för medarbetarna, där Barbro Frid6n<br />
spelade dragspel och ledde allsången. SKV i<br />
Stockholm hade bjudit in prenumeranterna. Där<br />
berättade Gunnel Granlid och Agneta Norberg<br />
glimtar ur tidningens historia och Stina Bengts<br />
sjöng. Båda festerna var lyckade!<br />
Nedan fötjer Aase Bangs jubileumstal.<br />
4<br />
et var en gång en politiskt radikal veckotidning<br />
som hette Tidevarvet, som utgavs under åren<br />
1923-1936. Upplagan var som mest 10.000 ex.<br />
Låikaren Ada Nilsson var ansvarig utgivare och redak-<br />
tionen låg vägg i vägg med Adas lägenhet på Triewalds<br />
gränd i Gamla stan. Nlir tidningen till sist tvingades lägga<br />
ned, lär det ha varit för att Ada Nilssons ekonomi inte<br />
längre orkade med utgivningen.<br />
De som utgav Tidevarvet var i stort sett samma personer<br />
An drea<br />
An dreen såq<br />
att<br />
ameflkanarna<br />
använde<br />
bioloqisk<br />
kngförin0<br />
som satt i styrelsen för Frisinnade<br />
kvinnors riksförbund (som l93l<br />
bytte namn till Svenska Kvinnors<br />
Vänsterförbund).<br />
Elin Wägner var redaktör under<br />
fem år pä Z}-talel För att visa vad<br />
Tidevarvet stod för, kan jag nämna<br />
några tillfälliga rubriker:<br />
"Om preventivlagens bort-<br />
skaffande och sraffpåföljd för fosterfördrivning",<br />
"Vad är modern<br />
krigföring?", "Är arbetslösheten<br />
endast av ondo?", " Vågar vi arbeta<br />
för kvinnans likstiillighet?", "Kvin-<br />
nornas vapenlösa uppror mot<br />
kriget", "Revolutionen i Spanien, en strid om jorden",<br />
"Förbättrad mödra- och barnavård".<br />
"Bankernas hotande diktatur"<br />
Tidevarvet kritiserade Hitler redan 1933. Tidningen<br />
fascinerades av Sovjet och det nya samhälle som de tyckte<br />
växte fram deir. Och onekligen iir det intressant nåir Elisa-<br />
bet Tämm, godsägaren på Fogelstad ,1929 under rubriken<br />
'Diktatur' skriver: "När det talas så vackert och<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong> Nr 4<strong>1997</strong><br />
fosterländskt om borgerlig samling för att att bryta den<br />
socialdemokratiska eller - som det numera heter - den<br />
kommunistiska majoriteten, låt oss komma ihåg, att en<br />
ännu större fara än den kommunistiska ligger i bankernas<br />
hotande diktatur."<br />
Sen saknade SKV en egen tidning i 1l år, och saknaden<br />
var säkert stor. Det var ju ödesdigra år, i Sverige och i<br />
världen.<br />
Nåir andra våirldskriget iintligen slutade, anslöt sig som<br />
bekant SKV till KDV Kvinnornas Demokratiska Våirldsförbund<br />
och man beslöt att starta en tidning igen. Det<br />
första året hette den <strong>Vi</strong> kvinnor i demokratiskt våirldsförbund.<br />
Fortfarande var fredsfrågan den allra viktigaste.<br />
Kvinnorna runt tidningen, Elisabeth Tamm, Honorine<br />
Hermelin, Andrea Andrdn och de andra, var övertygade<br />
om att kvinnornas samarbete över gränserna var viktigt<br />
för att såikra freden. Det var ju helt i SKVs radikalpacifistiska<br />
anda, som det tidigare hade kommit till uttryck i<br />
Tidevarvet, och detta gränslösa samarbete var ju också<br />
orsaken till att franska motståndskvinnor bildade KDV.<br />
Men vi fick snart nog ett kallt krig i Europa, och Sverige<br />
valde sida i detta krig. SKV betecknades som kommunistisk<br />
fäckorganisation, socialdemokratiska kvinnor<br />
tvingades lämna SKV. <strong>Vi</strong> kvinnor skrev ofta för döva<br />
öron, till exempel nåir låikaren Andrea Andreen deltog i<br />
en internationell delegation till Korea. Hon såg med egna<br />
ögon att amerikanarna använde biologisk krigföring mot<br />
civilbefolkningen, och skrev om det i tidningen, men<br />
ingen trodde på henne. Det var först under <strong>Vi</strong>etnamkriget<br />
som bruket av biologiska vapen blev allmänt känt.<br />
Gamla nummer skråmmande aktuella<br />
Men <strong>Vi</strong> kvinnor tiickte många områden, och jämstiilldhetsfrågorna<br />
var hela tiden i fokus. Det hade varit roligt<br />
om vi i dag hade kunnat se tillbaka med ett nostalgiskt<br />
leende: "Tänk att man den gången för femtio fu sedan<br />
inte hade kommit längre än att man var tvungen att kräva<br />
tika lön för samma arbete, kortare arbetsdag, att få vara<br />
med dåir besluten fattas. Tänk att man var tvungen att<br />
skriva i tidningen om vikten av bra barnomsorg!"<br />
Men tyvZirr åir de första årgångarna av <strong>Vi</strong> kvinnor fortfarande<br />
skrämmande aktuella. Man måste undra varför<br />
det tar så lång tid att uppnå jämsälldhet i ett upplyst<br />
samhälle!<br />
<strong>Vi</strong> kvinnor såldes av medlemmarna. Varje vecka travade<br />
SKVare runt i bostadsområdena och sålde sin tidning.
Change language