13.09.2013 Views

1997/4 - Vi Mänskor

1997/4 - Vi Mänskor

1997/4 - Vi Mänskor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tuffa brudar<br />

i h ärdkokt förpackning<br />

Många klagar över att den moderna litteraturen<br />

är alltför inåtvånd och självbespeglande. Var är<br />

det sociala perspektivet i dagens romaner' var är<br />

indignationen, önskan att förändra samhället?<br />

Samhällskritiken hittar vi i dag i<br />

kriminalroman erna. Mån ga kvinnli ga förfa ttar e<br />

har slagit sig på deckargenren, och många av<br />

dem skriver böcker burna av en stark<br />

indignation över tillståndet i världen.<br />

Aase Bang har läst några och skriver här<br />

personligt om dem.<br />

BIlp: H,ece HÅrvpn Moe<br />

Kim Småge skildrar polisarbetet överrygande. Hennes decknre<br />

ör rasande feministiska angrepp på manssamhöllet.<br />

20 <strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong> Nr 4<strong>1997</strong><br />

an kan nämna namn som Sara Paretsky i USA,<br />

Doris Gercke i Tyskland, Val McDermid och<br />

Minette Walters i Storbritannien. De har alla<br />

kvinnliga detektiver som sina språkrör - självstiindiga,<br />

starka, intelligenta tjejer, som klarar av en flirt och ett<br />

slagsmål med samma bravur.<br />

Måirkligt nog har inte svenska kvinnliga författare<br />

utnyttjat den hiir trenden. Kerstin Ekmans Höndelser vid<br />

vatten klassades som kriminalroman och fick stor<br />

uppmåirksamhet, och även hennes senaste roman inne-<br />

hålter väl på ett omsländligt sätt en sorts deckargåta. Men<br />

unga svenskor verkar inte attraherade av att skriva<br />

kriminalromaner.<br />

Annat åir det i Norge, diir en lång rad kvinnliga författare<br />

skriver samhällskritiska deckare. Många av<br />

böckerna kan uian vidare hävda sig i den internationella<br />

konkurrensen. Många av dem har också översatts till<br />

svenska.<br />

Anne Holt mest kånd I Norge<br />

Mest känt är juristen Anne Holt, som antagligen tack<br />

vare sitt sociala engagemang blev erbjuden platsen som<br />

justitieminister i Jaglands regering. Men hon stannade<br />

inte länge på ministerposten.<br />

Anne Holt har sj2ilv erfarenhet av attarbeta inom Oslopolisen,<br />

så man kan utgå från att skildringarna inifrån<br />

polishuset sfåmmer med verkligheten. Huvudpersonen i<br />

hennes böcker heter Hanne Wilhelmsen. Enligt författaren<br />

är Hanne en mycket duktig efterforskare, men<br />

detta framkommer tyvärr inte på annat sätt än genom<br />

återkommande påståenden. I sitt arbete, sådan som Holt<br />

skildrar det, är det inget som tyder på att Hanne åir såirskilt<br />

intelligent eller duktig. Hon tiinker mest på hur hon ska<br />

dölja för arbetskamraterna att hon åir lesbisk och bor ihop<br />

med en annan kvinna. Dessutom har hon en rosa Harley<br />

Davidson. Men varken Hanne eller de andra poliserna i<br />

Holts böcker blir levande för oss, de är schabloner.<br />

Detsamma gåiller miljöskildringen. Böckerna kunde lika<br />

gärna handla om Västerås som om Oslo. Den sociala<br />

indignationen är åirlig nog, men enligt min mening åir<br />

böckerna alltför melodramatiska och inte s?irskilt spän-<br />

nande, så jag undrar varför de har blivit så populåira.<br />

En helt annan kaliber har de bästa av Kim Småges<br />

deckare. Kim Småge skildrar polisarbetet mycket mer<br />

övertygande än Anne Holt. Hennes hjåiltinna Anne-kin<br />

Halvorsen dr en uhg kvinna av kött och blod. Hon åir<br />

arbetartjejen som har lyckats göra karriåir. Hennes fattiga

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!