13.09.2013 Views

1997/4 - Vi Mänskor

1997/4 - Vi Mänskor

1997/4 - Vi Mänskor

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Hulda Ff ood<br />

- EN BORTGIÖMD PIOruUÄN I SEKLETS EÖRJAN<br />

Hulda Flood var en tid socialdemokraternas<br />

partisekreterare, men hennes åsikter var alltför<br />

radikala för hennes motståndare inom partiet.<br />

Marianne Swedmark upptäckte henne i<br />

Arbetarrörelsens arkiv och fann att hon varit<br />

en av de betydelsefulla krafterna bakom den<br />

svenska kvinnorörelsen.<br />

t2<br />

id seklets början framstod arbetarkvinnorna som<br />

en stor tyst grupp, ofta helt nedtyngda av arbete,<br />

barnafödande och fattigdom. De hade inte kunnat<br />

få den utbildning och de kunskaper som krävs för ett<br />

samhällsengagemang. Följden blev att de flesta förblev<br />

likgiltiga och politiskt ointresserade, de orkade inte med<br />

mer än vardagens slit.<br />

Politikerna intresserade sig i sin tur inte heller för<br />

kvinnorna. Socialdemokratin utgjorde inget undantag.<br />

Den vände sig i sina ambitioner till en början endast till<br />

männen. Det var deras villkor man ville förbättra, medan<br />

kvinnorna glömdes bort. <strong>Vi</strong>sserligen tillmätte man kvin-<br />

norna en viss betydelse då det gällde att bygga det nya<br />

folkhemmet, men de fick inte överskrida den vedertagna<br />

kvinnorollen. De skulle hålla sig till traditionella kvinno-<br />

områden och inte minst "sprida trevnad". Då det dåremot<br />

gällde att ge dem politisk makt och<br />

"lnqen oak<br />

är eå<br />

mycket<br />

människosak<br />

50m<br />

införliva kvinnorna i sina egna<br />

beslutande församlingar var motståndet<br />

i praktiken starkt. De flesta<br />

kvinnor betraktades oc h behandlades<br />

som politiskt okunniga och oansvariga<br />

personer, som måste fostras och<br />

låiras upp av männen innan de kunde<br />

ges något ansvar. Många, speciellt<br />

bland de borgerliga och bildade kvinnorna<br />

reagerade man starkt mot<br />

detta, t.ex. Elin Wägner i sin uPPmärksammade<br />

bok Väckarklocka.<br />

En som också reagerade kraftfullt på den instillningen<br />

var Hulda Flood. Hon var torpardotter från Värmland,<br />

född 1886 och arbetade först som bondpiga, sedan som<br />

skrädderiarbetare. Eftersom hon var övertygad om de<br />

socialistiska idealen om jämlikhet, solidaritet och rättvisa<br />

kvin nooaken"<br />

anslöt hon sig tidigt till den då spirande socialdemokratin.<br />

Men hon var samtidigt en övertygad feminist och tillmätte<br />

kvinnorna en långt större betydelse i samhället än vad<br />

<strong>Vi</strong> Mänakor Nr 4<strong>1997</strong><br />

som då var brukligt. Diir gick hon i otakt med rörelsen.<br />

Hon anslöt sig tidigt till facket, och då hon började<br />

arbeta politiskt omkring l9l5 våinde hon sig säskilt till<br />

kvinnorna, vilket då var något nytt. Småningom blev hon<br />

en skicklig och erkänd socialdemokratisk agitator - tillika<br />

partisekreterare - som i samarbete med det nybildade<br />

kvinnoförbundet gjorde många och långa agitationsresor<br />

i hela Sverige.<br />

Hon kritiserade hårt kvinnornas urusla förhållanden<br />

på arbetsmarknaden och insåg, att de var helt chanslösa<br />

om de inte samarbetade och organiserade sig fackligt.<br />

En av hennes främsta målsättningar blev att organisera<br />

in kvinnorna i socialdemokratiska kvinnoklubbar så att<br />

de skulle kunna hämta stöd och styrka hos varann. Men<br />

- och det var mycket viktigt - de skulle också få en<br />

skolning som giorde dem allmänbildade och samhälls-<br />

medvetna. Som arbetarkvinna visste hon hur uselt de hade<br />

det, och att de måste "lyftas" i samhället, men också hur<br />

okunniga de var.<br />

Inom arbetarrörelsen var man vid den hiir tiden mycket<br />

medveten om bildningens och skolningens betydelse. För<br />

de manliga socialdemokraterna fanns ett stort urval<br />

kurser, cirklar och foreläsningar på hög nivå, och många<br />

av männen fick hela sin utbildning inom rörelsen.<br />

Kvinnorna stiilldes i teorin inte utanfdr, men väl i<br />

praktiken. Det hade Hulda måirkt och hon började dZirför<br />

ordna kurser, som även skulle passa kvinnorna. Eftersom<br />

de var rädda och blyga blev det nödvändigt att först<br />

utesluta männen från dem.<br />

f, n grundtanke hos henne var att kvinnor skulle bli<br />

l-starka och sj2ilvstiindiga och oberoende av männen,<br />

som inte längre skulle betraktas som "försörjningsinrättningar",<br />

som hon kallade det. Hon fick snart huvud-<br />

ansvaret för hela den socialdemokratiska bildningsverksamheten<br />

för kvinnorna.<br />

Samtidigt flyttade hon till Stockholm, där hon engagerades<br />

på heltid för kvinnoförbundet. Hon kom diir att<br />

fungera som en slags allt i allo och var engagerad även i<br />

organisationsfrågor och i tidskriften Morgonbris. Hon<br />

hade ö hunnit såvåil att giftå sig och efter några år bli<br />

änka. Det bidrog såikert till att hon drog upp sina bopålar<br />

i Karlstad och flyttade till Stockholm, trots att hon hade<br />

haft en framgångsrik politisk karriåir diir. Hon hann dels<br />

bli ordförande för det lokala kvinnofcirbundet i Karlstad,<br />

dels bli medlem i stadsfullmåiktige.<br />

Hennes framgångar som agitator ledde snart till att hon

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!