You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Hulda Ff ood<br />
- EN BORTGIÖMD PIOruUÄN I SEKLETS EÖRJAN<br />
Hulda Flood var en tid socialdemokraternas<br />
partisekreterare, men hennes åsikter var alltför<br />
radikala för hennes motståndare inom partiet.<br />
Marianne Swedmark upptäckte henne i<br />
Arbetarrörelsens arkiv och fann att hon varit<br />
en av de betydelsefulla krafterna bakom den<br />
svenska kvinnorörelsen.<br />
t2<br />
id seklets början framstod arbetarkvinnorna som<br />
en stor tyst grupp, ofta helt nedtyngda av arbete,<br />
barnafödande och fattigdom. De hade inte kunnat<br />
få den utbildning och de kunskaper som krävs för ett<br />
samhällsengagemang. Följden blev att de flesta förblev<br />
likgiltiga och politiskt ointresserade, de orkade inte med<br />
mer än vardagens slit.<br />
Politikerna intresserade sig i sin tur inte heller för<br />
kvinnorna. Socialdemokratin utgjorde inget undantag.<br />
Den vände sig i sina ambitioner till en början endast till<br />
männen. Det var deras villkor man ville förbättra, medan<br />
kvinnorna glömdes bort. <strong>Vi</strong>sserligen tillmätte man kvin-<br />
norna en viss betydelse då det gällde att bygga det nya<br />
folkhemmet, men de fick inte överskrida den vedertagna<br />
kvinnorollen. De skulle hålla sig till traditionella kvinno-<br />
områden och inte minst "sprida trevnad". Då det dåremot<br />
gällde att ge dem politisk makt och<br />
"lnqen oak<br />
är eå<br />
mycket<br />
människosak<br />
50m<br />
införliva kvinnorna i sina egna<br />
beslutande församlingar var motståndet<br />
i praktiken starkt. De flesta<br />
kvinnor betraktades oc h behandlades<br />
som politiskt okunniga och oansvariga<br />
personer, som måste fostras och<br />
låiras upp av männen innan de kunde<br />
ges något ansvar. Många, speciellt<br />
bland de borgerliga och bildade kvinnorna<br />
reagerade man starkt mot<br />
detta, t.ex. Elin Wägner i sin uPPmärksammade<br />
bok Väckarklocka.<br />
En som också reagerade kraftfullt på den instillningen<br />
var Hulda Flood. Hon var torpardotter från Värmland,<br />
född 1886 och arbetade först som bondpiga, sedan som<br />
skrädderiarbetare. Eftersom hon var övertygad om de<br />
socialistiska idealen om jämlikhet, solidaritet och rättvisa<br />
kvin nooaken"<br />
anslöt hon sig tidigt till den då spirande socialdemokratin.<br />
Men hon var samtidigt en övertygad feminist och tillmätte<br />
kvinnorna en långt större betydelse i samhället än vad<br />
<strong>Vi</strong> Mänakor Nr 4<strong>1997</strong><br />
som då var brukligt. Diir gick hon i otakt med rörelsen.<br />
Hon anslöt sig tidigt till facket, och då hon började<br />
arbeta politiskt omkring l9l5 våinde hon sig säskilt till<br />
kvinnorna, vilket då var något nytt. Småningom blev hon<br />
en skicklig och erkänd socialdemokratisk agitator - tillika<br />
partisekreterare - som i samarbete med det nybildade<br />
kvinnoförbundet gjorde många och långa agitationsresor<br />
i hela Sverige.<br />
Hon kritiserade hårt kvinnornas urusla förhållanden<br />
på arbetsmarknaden och insåg, att de var helt chanslösa<br />
om de inte samarbetade och organiserade sig fackligt.<br />
En av hennes främsta målsättningar blev att organisera<br />
in kvinnorna i socialdemokratiska kvinnoklubbar så att<br />
de skulle kunna hämta stöd och styrka hos varann. Men<br />
- och det var mycket viktigt - de skulle också få en<br />
skolning som giorde dem allmänbildade och samhälls-<br />
medvetna. Som arbetarkvinna visste hon hur uselt de hade<br />
det, och att de måste "lyftas" i samhället, men också hur<br />
okunniga de var.<br />
Inom arbetarrörelsen var man vid den hiir tiden mycket<br />
medveten om bildningens och skolningens betydelse. För<br />
de manliga socialdemokraterna fanns ett stort urval<br />
kurser, cirklar och foreläsningar på hög nivå, och många<br />
av männen fick hela sin utbildning inom rörelsen.<br />
Kvinnorna stiilldes i teorin inte utanfdr, men väl i<br />
praktiken. Det hade Hulda måirkt och hon började dZirför<br />
ordna kurser, som även skulle passa kvinnorna. Eftersom<br />
de var rädda och blyga blev det nödvändigt att först<br />
utesluta männen från dem.<br />
f, n grundtanke hos henne var att kvinnor skulle bli<br />
l-starka och sj2ilvstiindiga och oberoende av männen,<br />
som inte längre skulle betraktas som "försörjningsinrättningar",<br />
som hon kallade det. Hon fick snart huvud-<br />
ansvaret för hela den socialdemokratiska bildningsverksamheten<br />
för kvinnorna.<br />
Samtidigt flyttade hon till Stockholm, där hon engagerades<br />
på heltid för kvinnoförbundet. Hon kom diir att<br />
fungera som en slags allt i allo och var engagerad även i<br />
organisationsfrågor och i tidskriften Morgonbris. Hon<br />
hade ö hunnit såvåil att giftå sig och efter några år bli<br />
änka. Det bidrog såikert till att hon drog upp sina bopålar<br />
i Karlstad och flyttade till Stockholm, trots att hon hade<br />
haft en framgångsrik politisk karriåir diir. Hon hann dels<br />
bli ordförande för det lokala kvinnofcirbundet i Karlstad,<br />
dels bli medlem i stadsfullmåiktige.<br />
Hennes framgångar som agitator ledde snart till att hon
Change language