Årsberättelse 2009 - Skl - Polisen

Årsberättelse 2009 

Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL 

2009 1

2 

Innehåll 

Chefen har ordet 2 

Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL 4 

Det logiska synsättet sätter rättssäkerheten i fokus 6 

SKL och det svenska EU-ordförandeskapet 8 

Undersökning och analys 9 

Ärendeutveckling 1965–2009 10 

Produktion av ärenden under 2009 11 

Stöd och service 12 

Forskning och utveckling 14 

Utbildning och information 16 

Kvalitet och miljö 18 

Internationellt samarbete 20 

Biologienheten 22 

Dokument- och informationsteknikenheten 24 

Droganalysenheten 26 

Kemi- och teknikenheten 28 

Förvaltning och service 30 

Personal 32 

Resultat- och balansräkning 34 

Ekonomi 35 

Artiklar och deltagande i konferenser 36 

Swedish National 

Laboratory of Forensic Science – SKL 38 

Fotografer: 

Marcus Andrae: Fotografier på fram- och baksida, samt sidorna 

9, 10, 13, 14, 17, 18, 19, 23, 25, 27, 29, 30 och 31. 

Johan Palm: Fotografi på sidan 7. 

Leif Wetterström: Fotografier på sidorna 3, 33 och 35. 

Johnny Bengtsson: Fotografi på sidan 36. 

Europeiska kommissionen i Sverige (http://ec.europa.eu/sverige/ 

press_services/audiovisual/flaggor_sv.htm): Fotografi på sidan 8. 

Government Analyst Department, Colombo, Sri Lanka: Fotografi 

på sidan 20. 

SSFRC (State Scientific Forensic Research Centre of the Ministry 

of Internal Affairs of Ukraine): Fotografi på sidan 21. 

Redigering och layout: Ann-Louise Flisbäck 

Chefen ha 

Rätt kvalitet och kompetens 

i den forensiska processens 

samtliga delar är avgörande 

för den tekniska bevisningens 

trovärdighet. 

Brottsligheten är idag, och kommer, 

med all sannolikhet, även i framtiden, 

att fortsätta vara, ett allvarligt samhällsproblem. 

Rättsväsendets behov av en 

tillgänglig och kvalitetssäkrad kriminalteknik 

kommer därmed också att vara 

bestående. I takt med att samhällsresurser 

satsats för att minska brottsligheten 

och öka brottsuppklarningen, har 

belastningen på SKL under en lång följd 

av år också ökat när det gäller undersökningsärenden. 

Detta gäller framför 

allt de stora volymområdena narkotika 

och DNA. År 2009 blev i detta avseende 

ett trendbrott, då vi kunnat konstatera 

att antalet begärda undersökningar 

i brottmålsärenden minskade något 

jämfört med tidigare år. Att efterfrågan 

inom ett visst undersökningsområde 

planar ut och stabiliseras är i och för sig 

naturligt. Det var dock något oväntat att 

det skedde för de ovannämnda områdena 

vid den här tidpunkten med hänsyn 

till de satsningar som genomförts 

för rättsväsendet, och då i synnerhet 

för att öka insatserna mot de så kallade 

mängdbrotten. 

Det är en viktig framgångsfaktor att 

så många brottsaktiva som möjligt finns 

i fingeravtrycks- och DNA-registren. 

Detta förbättrar nämligen förutsättningarna 

för en ökad brottsuppklarning genom 

att eventuella träffar kan användas 

både som spaningsinformation i utredningsskedet 

och/eller som bevis vid en 

rättegång. Det är därför glädjande att 

antalet undersökta personprover som 

kan läggas in i DNA-registret fortsätter 

att öka. Vid årets slut innehöll DNAregistret 

tillsammans med Utredningsregistret 

ca 77 000 DNA-profiler, medan 

det i Spårregistret fanns ca 20 000 DNAprofiler. 

2009

ordet 

Den internationalisering som varit så självklar inom många 

områden börjar nu också bli märkbar inom rättsväsendet. Det 

finns ett tydligt behov av en större samverkan och en anpassning 

av rättsväsenden länder emellan för att kunna lösa brott, 

vilket naturligtvis får konsekvenser även inom det forensiska 

området. 

Det svenska ordförandeskapet inom EU har inneburit ett 

utmärkt tillfälle att driva frågor som syftar till en ökad harmonisering 

av arbetssätt och gemensamma kvalitetskrav för 

att underlätta utbyte av analysresultat, samt öka tilltron till 

dessa. Ett konkret resultat under ordförandeskapet, var det 

svenska initiativet (som SKL arbetat mycket aktivt med) om 

ackreditering av DNA- och fingeravtrycksverksamheten, som 

sedermera resulterade i ett nytt EU-direktiv. Direktivet är det 

första steget för att fastställa en lägsta nivå för den forensiska 

verksamheten i Europa. 

Det absolut viktigaste europeiska samarbetsorganet för 

forensiska laboratorier är European Network of Forensic 

Science Institutes, ENFSI. Från att ha startats av en handfull 

laboratorier i västra Europa, däribland SKL, har det utvecklats 

till en närmast heltäckande organisation för de europeiska 

forensiska laboratorierna som inte enbart är inriktade på 

rättsmedicin och/eller rättskemi. Den stora förändringen under 

2009 består i att EU har gett ENFSI monopolstatus. Detta 

innebär att EU-kommisionen har identifierat ENFSI som den 

enda existerande organisation som finns för de forensiska 

laboratorierna i Europa. EU är därmed beredd att öronmärka 

medel för att utveckla verksamheten inom detta område. 

SKL:s långvariga engagemang i ENFSI ger oss nu unika möjligheter 

att påverka inriktningen i det pågående arbetet. Ett 

exempel på ett viktigt område som vi kommer att driva är en 

vetenskapligt grundad resultatvärdering för att kunna göra 

graderade slutsatser. 

Under 2009 publicerades också en rapport 1 från National 

Research Council of the National Academies, som innehåller 

en ordentlig genomlysning av den kriminaltekniska verksamheten 

i USA, samtidigt som den blottlägger ett antal brister 

inom den forensiska vetenskapen. Nu kan visserligen inte 

förhållandena i USA helt jämnställas med de europeiska, men i 

rapporten understryks ändå ett antal faktorer på generell nivå 

som i vissa avseenden mycket väl kan appliceras även hos oss. 

I sammanfattningen framhålls att tilliten till den kriminaltekniska 

bevisningen i en rättegång måste vila på två fundamentala 

faktorer: Ett fullgott kvalitetssystem som säkerställer att 

alla analyser av bevismaterial genomförs på ett vetenskapligt 

och tillförlitligt sätt och en kompetens hos dem som arbetar 

inom en forensisk disciplin att utföra en resultatvärdering 

som ger rättsväsendet underlag för rätt bevisvärde. Ett fullgott 

kvalitetssystem innebär i detta hänseende att ett foren- 

1 National Research Council of the National Academies (2009): Strengthening 

Forensic Science in the United States: A Path Forward. The National Academies 

Press. Washington D.C. United States of America. 

Laboratoriechef Tore Olsson. 

siskt undersökningsområde måste baseras på en tillförlitlig 

vetenskaplig metodik som har kapacitet för en noggrann 

analys. Den som praktiserar en viss forensisk disciplin ska ha 

kompetens och integritet för att kunna göra en tolkning som 

är fri från direkta fel, partiskhet, och som baseras på en välgrundade 

metodik och robusta standardförfaranden. 

En förutsättning för en väl fungerande demokrati är rättssäkerhet. 

Eftersom teknisk bevisning numera är ett väsentligt 

inslag i rättsprocessen ställer detta höga krav på hanteringen 

i alla led i den forensiska processen; från spårsäkringen vid 

en brottsplatsundersökningen till laboratorieanalyserna vid 

SKL. Att till fullo möta den uppgiften är den utmaning som 

jag och mina medarbetare dagligen ställs inför. Min uppgift är 

att leda och utveckla verksamheten så att personalen vid SKL 

har rätt förutsättningar för att hantera detta uppdrag. Denna 

årsredovisning hoppas jag ger dig som läsare en möjlighet att 

själv bilda dig en uppfattning om SKL är kompetent för den 

uppgiften. För min egen del är jag i trygg förvissning om att 

vi genom vårt lagarbete vid SKL har lagt en stabil grund för 

framtiden. 


4 

Statens kriminalteknis 

SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan 

utföra undersökningar i brottmål åt 

rättsväsendets myndigheter. 

SKL förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, 

och framförallt har vi välutbildade medarbetare 

med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar 

där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. 

SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten 

av de undersökningar som vi utför. 

Verksamhetsområden 

Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, information, 

utbildning samt stöd och service inom hela det 

kriminaltekniska området. Det arbete som till stor del sker 

genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic 

Science Institutes), har gett oss en framskjuten internationell 

placering. 

Självständig myndighet 

SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet 

under Rikspolisstyrelsen. Vi ingår i därmed i polisorganisationen 

som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med de 

olika polismyndigheterna. 

Våra medarbetare är dock inte poliser, utan specialister inom 

sina respektive områden. De flesta har minst någon form av 

akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med 

omfattande internutbildningar. 

Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens – 

Utveckling – Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på 

olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. 

Forskning 

och 

utveckling 

Undersökning 

och 

analys 

Utbildning 

och 

information 


581 94 Linköping 

Tel 013 - 24 14 00, 

Fax 013 - 14 57 15 

skl@skl.polisen.se, 

www.skl.polisen.se 

Stöd 

och 

service 

Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna utförs 

för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. 

Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersökningar 

för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regelbundet 

återkommande uppdragsärenden är handstilsundersökningar 

åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är 

avgiftsbelagda. 


ka laboratorium – SKL 

Korta fakta om SKL 2009 

Statens kriminaltekniska 

laboratorium – SKL 

är beläget på Garnisonen i Linköping. 

Antal anställda: cirka 285 personer 

fördelat på fem enheter samt en stab. 

Könsfördelning: 32 procent män, 

68 procent kvinnor. 

Medelålder: 44 år 

Antal ärenden totalt: 88 284 

Förvaltning och 

service 

Verksamhetsfält: Frigör tid 

till den operativa verksamheten 

genom att ge support 

inom IT, personal, ekonomi, 

diarieföring, arkivering, utbildning 

och övrig administration. 

Antal interna administrativa 

ärenden: 4 706 

Antal medarbetare: 33 

Kemi- och teknikenheten 

Verksamhetsfält: Klassisk 

kriminalteknik, det vill säga 

fingeravtryck, fibrer, skospår, 

vapen, inbrottsverktyg, 

brand, färger med mycket 

mera. 

Antal ärenden: 4 504 


Droganalysenheten 

Verksamhetsfält: Narkotika- 

och dopningsbeslag, gifter, 

illegal alkohol samt bevisinstrumentet 

för alkoholutandningsprov, 

Evidenzer. 



Dokument- och informationsteknikenheten 

Verksamhetsfält: Olika typer 

av informationsbärare, från 

handstil och dokument till 

datorer. 



Biologienheten 

Verksamhetsfält: DNA-analyser 

i brottmål samt hantering 

av DNA-registren. 




6 

Det logiska synsättet sätter 

rättssäkerheten i fokus 

SKL:s roll i rättskedjan är att stötta rättsväsendet när det 

gäller resultatvärdering som rör den tekniska bevisningen. 

Från och med 2008 har vi antagit en teoretisk modell – 

”det logiska synsättet” – för resultatvärderingsprocessen. 

Med denna modell som grund vill vi förtydliga slutledningsprocessen 

och slutsatsen i sakkunnigutlåtanden så att 

dessa blir mer transparenta för både uppdragsgivare och 

användare. 

Målsättningen är en transparent och 

vetenskapligt baserad resultatvärdering 

i form av graderade slutsatser som 

tydliggör hur vi tolkar och presenterar 

värdet av undersökningsresultat på ett 

objektivt och opartiskt sätt. Detta ska 

underlätta för hela rättskedjan att sätta 

undersökningsresultat från SKL i sitt 

rätta sammanhang, samt vara en garant 

för att resultatet i slutänden får sitt rätta 

bevisvärde. 

Hur går det till när ett ärende 

kommer in för undersökning 

hos SKL? 

Uppdragsgivaren skickar in undersökningsmaterial 

och beskriver frågeställningen 

i sin begäran om undersökning. 

Våra handläggare diskuterar material, 

metoder och möjligheter relaterade till 

frågeställningen med varandra, och – 

vid behov – även med uppdragsgivaren. 

Utifrån detta formuleras dels en huvudhypotes, 

dels en ”alternativ hypotes”. 

Huvudhypotes och alternativ 

hypotes 

Huvudhypotesen beskriver ett scenario 

eller förutsättningar utifrån uppdragsgivarens 

frågeställning i ärendet t.ex.: 

Adressen har skrivits av person P. 

Den alternativa hypotesen beskriver 

ett annat scenario som är en motpol till 

huvudhypotesen t.ex: 

Adressen har skrivits av en annan 

person. 

Mot dessa hypoteser värderas sedan 

resultaten från undersökningen. 

Resultat och resultatvärdering 

Resultat är kort och gott alla observationer 

man gör utifrån bevismaterialet 

oavsett om det handlar om okulära 

observationer eller rena analysresultat 

(analyssvar). 

Varje observation testas var för sig 

mot de uppställda hypoteserna där en 

värdering görs av hur starkt resultaten 

talar för eller emot respektive hypotes. 

Det som ligger till grund för värderingen 

är insamlade data, kunskaper, beprövad 

erfarenhet och vetenskapliga rön. Med 

hjälp av en beräkningsmodell omformar 

forensikern sedan bedömningarna av 

resultaten till resultatvärden. Resultatvärdena 

kan i vissa fall kombineras, och 

kan då stärka eller försvaga varandra. 

Det bedömda resultatvärdet översätts 

till en grad på vår niogradiga utlåtandeskala 

(se sidan 9). Varje grad på utlåtandeskalan 

beskriver sannolikheten att 

erhålla undersökningsresultaten om en 

viss given huvudhypotes är sann, ställd 

mot sannolikheten att erhålla resultaten 

om det istället är den alternativa 

hypotesen som är sann. 

Från källnivå till aktivitetsnivå 

Traditionellt har SKL i sina utlåtande 

oftast svarat på frågor om ursprung, 

dvs. vi har uttalat oss på den så kallade 

källnivån. Exempel: 

Flera glasbitar påträffas i den misstänktes 

jacka. 

Sannolikheten för resultaten av glasundersökningen 

kan då bedömas mot ett 

hypotespar på källnivå: 

Huvudhypotes: Glasbitarna kommer 

från det krossade fönstret. 

Alternativ hypotes: Glasbitarna kommer 

från ett annat glasföremål. 

Lyfter man frågeställningen en nivå till 

aktivitetsnivå (dvs. att en händelse 

eller en aktivitet har begåtts) bedöms 

sannolikheten för resultaten från glasundersökningen 

mot ett hypotespar på 

aktivitetsnivå: 

Huvudhypotes: Den misstänktes jacka 

var i nära anslutning till den aktuella 

glasrutan när denna krossades. 

Alternativ hypotes: Den misstänktes 

jacka har inte varit i nära anslutning till 

den aktuella glasrutan när denna krossades. 

Vår ambition är idag att oftare svara på 

frågor om en aktivitet eller händelse, 

på den så kallade aktivitetsnivån. Vi vill 

således pröva resultaten mot ett hypotespar 

på aktivitetsnivå. Vår uppfattning 

är att det i många fall ger ett bättre stöd 

i rättsprocessen än svar på källnivån. 

Vid svar på källnivå vägs endast egenskaper 

i själva glaset in (tjocklek, brytningsindex, 

färg etc.). På aktivitetsnivå 

kan även värderas antal partiklar, vilken 

storlek partiklarna har, och var exakt de 

har anträffats. Denna sakkunskap används 

inte i värdering på källnivå, men 

tillför ett mervärde i rättsprocessen. 

Vad uttrycker SKL:s slutsats 

och gradskala? 

Slutsatsen är en värdering av erhållna 

resultat i relation till respektive hypotes. 

Ibland kan flera undersökningsresultat 

kombineras, och ger då en sammanvägd 

slutsats. Ibland måste resultaten värderas 

var för sig och slutsatsen för varje 

resultat redovisas var för sig. 

Graden anger hur mycket mer (positiva 

grader) eller mindre (negativa 

grader) sannolikt det är att erhålla undersökningsresultaten 

om en viss given 

huvudhypotes är sann jämfört med om 

den alternativa hypotesen är sann. 


SKL:s grupp i bevisvärdesprojektet (fr.v): Jenny Elmqvist, Inger Wistedt (projektledare), Niklas Adolfsson, Jane Palmborg, Anders 

Nordgaard, Lars Jaeger, Weine Drotz, Siw Sullivan och Tobias Höglund. 

SKL bedömer alltså inte om en hypotes eller ett scenario är sann 

eller inte, utan istället värderar vi sannolikheten för att erhålla ett 

visst resultat om en definierad hypotes är sann. 

Fördelen med en enhetliga skala och ett logiskt synsätt 

Oavsett vilken undersökning som gjorts på SKL ska slutledningsprocessen 

bakom varje utlåtande vara en och samma för hela SKL. 

Exempelvis ska resultatvärden för en handstilsundersökning och en 

skoavtrycksundersökning vara harmoniserade så att Grad +2 lika 

starkt pekar mot den aktuella hypotesen. 

SKL gör resultatvärderingen av erhållna undersökningsresultat 

– domstolen gör bevisvärderingen 

Många pekar på betydelsen av tekniska bevis i rättsprocessen. Det 

är dock viktigt att framhålla att teknisk bevisning bara utgör en del 

av grunden för rättens bevisvärdering. 

SKL:s slutsatser erhåller sitt bevisvärde i rättssalen genom att 

de värderas och kombineras med andra utredningsfakta i ärendet. 

Styrkan på vår gradskalan är därför inte ensam avgörande faktor 

för vilket bevisvärde resultatet har i det aktuella fallet. 

Grad +1 i en utredning kan ha avgörande betydelse i kombination 

med andra uppgifter, medan Grad +3 i ett annat ärende kanske bara 

bekräftar ett redan känt sakförhållande. 

SKL:s bevisvärdesprojekt 

SKL har arbetat med att utveckla en gemensam 

slutledningsmetod sedan år 2001 då vi satte 

samman en första bevisvärdesgrupp som tog 

fram en gemensam utlåtandeskala för myndigheten. 

I januari 2008 antog vi ”det logiska 

synsättet” som gemensam teoretisk modell för 

resultatvärderingsprocessen. Syftet med det 

nuvarande bevisvärdesprojektet är att ge våra 

medarbetare förbättrade förutsättningar att i 

enlighet med den logiska principen tolka värdet 

av sina undersökningsresultat på ett objektivt, 

opartiskt och enhetligt sätt, och därefter muntligt 

och skriftligt kunna förklara slutledningsprocess 

och slutsats så att dessa blir transparenta 

och tydliga för rättsväsendet. Syftet med detta 

är att i slutänden uppnå ett optimalt bevisvärde. 

Medlemmarna i projektgruppen arbetar bl.a. 

med att lämna förslag till intervall för de resultatvärden 

som ligger till grund för respektive 

utlåtandegrad i vår utlåtandeskala, samt att planera 

och genomföra aktiviteter som syftar till att 

kalibrera skalan så att den används på samma 

sätt av alla. Gruppen arrangerar också föreläsningar 

och tar fram utbildningsmaterial på olika 

nivåer för våra medarbetare, samt informerar 

uppdragsgivare om SKL:s resultatvärdering. 


8 

SKL och det svenska EU- 

ordförandeskapet 

Ackreditering av forensiska laboratorier 

Den 30 november 2009 fattade EU:s Råd för rättsliga och 

inrikes frågor (RIF) ett rambeslut (2009/905/RIF) om ackreditering 

av tillhandahållare av kriminaltekniska tjänster 

som utför laboratorieverksamhet. Rådet anser att ackreditering 

av laboratorierna är ett viktigt steg mot ett säkrare 

och effektivare utbyte av kriminalteknisk information inom 

unionen, och att ackreditering också kommer att bidra till 

att bygga upp ett ömsesidigt förtroende för validiteten i de 

grundläggande analysmetoder som används. Syftet med 

beslutet är att säkerställa att de resultat som tas fram av de 

ackrediterade laboratorierna inom unionen är av samma 

kvalitet (genom att laboratorierna ackrediterats för EN ISO/ 

IEC 17025) och att de därmed kan användas (på samma 

sätt) av rättsväsendena i alla unionens medlemsstater. 

Rambeslutet gäller laboratorieverksamhet som resulterar i 

DNA-profil och uppgifter om fingeravtryck, och de bestämmelser 

som anges i beslutet ska vara genomförda i medlemsstaterna 

om senast fyra respektive sex år. 

DNA 

Medarbetare vid SKL:s Biologienhet är aktiva medlemmar 

i ENFSI:s arbetsgrupp för DNA – ENFSI DNA Working 

Group(se även sidan 23). Arbetsgruppen har under 2009 

fokuserat på framtagandet av nya DNA-analyssystem med 

fler markörer samt att arbeta för att de nya markörerna 

också tillförs EU-standarden för forensiska DNA-analyser. 

Förslagen har riktats till EU under det svenska ordförandeskapet 

och frågan har drivits av Justitiedepartementet. I slutet 

av året beslutade EU om att utöka antalet markörer med 

de fem föreslagna (se även Rådets resolution 15870/09) 

och förändringen ska vara genomförd på alla forensiska 

laboratorier i EU inom två år (se även Rådets rambeslut 

2009/905/RIF). 

Under Sveriges ordförandeskap 

i EU hösten 2009 

har medarbetare från SKL 

deltagit i olika arbetsgrupper 

i Bryssel. SKL har bidragit 

med expertkunskap gällande 

ackreditering av forensisk 

verksamhet, DNA, narkotikaprofilering 

och dokumentsäkringar. 

Narkotikaprofilering 

Vid RIF:s rådsmöte den 29 november–1 december 2009 

antog Rådet slutsatserna om ett europeiskt system för profilering 

av narkotika. Ett införande och genomförande av ett 

EU-omfattande system finns sedan tidigare även medtaget i 

EU:s narkotikastrategi och i EU:s handlingsplan mot narkotika. 

Ett sådant europeiskt profileringssystem kan användas 

av polis i Europas medlemsstater för att bekämpa illegal 

tillverkning och smuggling av narkotika. Därigenom utgör 

systemet även ett verktyg i kampen mot den organiserade 

brottsligheten. Hjärtat i systemet utgörs av en forensisk 

profileringsdatabas (International Drugs Profiling Database 

– IDPD) som för närvarande används av forensiska laboratorier 

i tio medlemsstater. Databasen gör det möjligt att 

på ett effektivt sätt utbyta forensiska data och information 

i form av forensiska länkar mellan narkotikabeslag i olika 

länder, vilket rapporteras till polisen i de berörda länderna. 

Där det är relevant kopplas även Europol in. 

Enligt Rådet bör en EU-databas för profilering av narkotika 

inrättas och drivas i nära samarbete med Europol 

och Europeiska kommissionen. Grunden för denna databas 

finns redan och har utvecklats under svensk ledning i ett 

antal EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt 

(2003–2008). Databasen IDPD innehåller idag profiler 

från mer än 10 000 amfetaminprover. Arbetet med profileringssystemet, 

i vilket databasen är en del, fortsätter nu 

inom ramen för det EU-finansierade projektet European 

Drugs Profiling System (EDPS). Efter många år med svensk 

projektledning tar nu Nederländerna över denna roll. I 

EDPS-projektet kommer systemet att expandera genom 

implementering av ecstasyprofilering, och förstudier på heroin 

och kokain kommer att genomföras (se även sidan 27). 

Systemet kommer även att expandera geografiskt i och med 

att länderna Frankrike och Schweiz ansluts till systemet. 


Undersökning och analys 

Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp 

för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska 

undersökningar. 

Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata 

som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller 

även värderingar där man utifrån kunskap och erfarenhet satt in den 

tekniska bevisningen i sitt sammanhang (se även sidorna 6–7 om den 

teoretiska modellen ”det logiska synsättet”). Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande 

är formulerad med den styrka och den precision som 

är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. 

De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnigutlåtanden 

genomgår regelbundet omfattande internutbildningar och 

certifieringar (se även sidan 32, under rubriken kompetens). 

Servicetelefoner 

Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit 

uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersökningstyper 

(dvs. vilka analyser som gjorts och när man beräknar att 

kunna återkomma med ett besked), eller få råd om spårsäkring och 

förpackning av bevismaterial m.m. Telefonnumren finns på Polisens 

intranät Intrapolis på sidan ”Kontakt med SKL:s enheter” (sökväg: 

Arbetsstöd & regelverk/Kärnverksamhet/Kriminalteknik/Undersökningar 

och analyser/Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/ 

Kontakt med SKL:s enheter. 

Den SKL-gemensamma 

utlåtandeskalan 

Grad +4 

Resultaten talar med visshet för att … 

Grad +3 

Resultaten talar starkt för att … 

Grad +2 

Resultaten talar för att … 

Grad +1 

Resultaten talar i någon mån för att … 

Grad 0 

Frågan lämnas öppen … 

Grad -1 

Resultaten talar i någon mån för att … inte 

Grad -2 

Resultaten talar för att … inte 

Grad -3 

Resultaten talar starkt för att … inte 

Grad -4 

Resultaten talar med visshet för att … inte 


10 

Ärendeutveckling 

1965 – 2009 

Antal ärenden 

90000 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

Under 2009 har antalet begärda undersökningar 

från rättsväsendet stagnerat inom så gott som samtliga 

ärendediscipliner med undantag för personprover 

för registrering i DNA-registren. Detta är särskilt 

anmärkningsvärt när det gäller områdena DNA och 

narkotika. Polisen har ett särskilt uppdrag att öka 

andelen uppklarade mängdbrott. I detta sammanhang 

borde DNA vara ett självklart och resurseffektivt 

verktyg för att nå framgång i utredningsarbetet. 

Emellertid kan vi inte se någon sådan effekt i antalet 

begärda undersökningar. Däremot har vi en stor 

ökning i antalet salivtopsade personer där syftet 

är att registrera deras DNA-profil i DNA-registren. 

Detta är mycket glädjande och antalet registrerade 

personer i DNA-registren var vid årets slut 2009 ca 

77 000 personer. Det finns givetvis en gräns där de 

brottsaktiva personer som finns i Sverige har blivit 

registrerade, och målsättningen är att nå upp till den 

gränsen så fort som möjligt. 

Inom narkotikaområdet har Polisen gjort en större 

satsning på urinprovsscreening för att påvisa missbruk. 

Vi räknar med att stagnationen är tillfällig och 

att beslagen av narkotika kommer att öka igen, med 

hänsyn till Polisens mängdbrottsuppdrag. 

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 

Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och år 2006 beror främst på ärendetypen ”personärenden DNA”, som 

infördes i samband med en ny DNA-lagstiftning den 1 januari 2006. 


Produktion av ärenden 

under 2009 

Typ av 

undersökning 

Inkomna 

ärenden* 

totalt år 2008 


Utfört antal 

undersökningar** 

totalt år 2008 

Inkomna 

ärenden* 

totalt år 2009 

Utfört antal 

undersökningar** 

totalt år 2009 

Handläggningstider 

2009 

(antal dagar, 

mediantider) 

DNA-spår (undersökningsuppdrag) 

13 982 15 059 14 189 14 748 13 

DNA (jämförelseprover 

FTA) 

36 366 36 148 43 093 43 210 2 

Morfologi/hår, m.m. 550 81 494 90 42 


Digitala bevis 156 151 158 139 39 

Handstil 363 380 351 357 21 

Urkund 1 868 1 867 1 917 1 894 10 


Gift m.m. 118 165 132 162 57 

Narkotika 25 548 22 984 25 641 22 907 7 

Alkoholanalyser 252 255 258 253 26 

Utandningsalkohol 47 46 21 20 – 


Brand 901 718 896 958 119 

Fingeravtryck 888 1 136 788 959 50 

Kemi 877 855 1 042 1 037 35 

Verktygsspår, skoavtryck, 

fibrer m.m. 

562 613 749 701 43 

Vapen*** 855 707 855 849 85 

TOTALT 83 333 81 165 90 584 88 284 

* Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller i vissa fall färre utförda undersökningar och 

siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. 

** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. 

*** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 


12 

Stöd och service 

Utifrån sin position inom polisväsendet kan SKL bidra till att 

optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, 

från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, 

analyser och kriminaltekniska överväganden till 

den slutliga behandlingen i domstol. 

En viktig del av detta arbete är att vi i 

samverkan med polisens kriminaltekniker 

utvecklar både metoder och rutiner 

som används i fält och inne på de tekniska 

rotlarna. Vi prövar även olika typer 

av kriminalteknisk utrustning och kan 

ge rekommendationer kring användning 

och inköp. SKL deltar i inspektioner 

och arbetsgrupper i samarbete med 

Rikspolisstyrelsen. Vi medverkar också 

i olika internationella utvecklings- och 

stödprojekt inom rättsväsendet. 

Kriminalteknisk strategi 

I juni 2007 presenterade Rikspolisstyrelsen 

(RPS) den kriminaltekniska 

strategin. I den står bland annat att ”Kriminaltekniken 

är en väsentlig del av den 

brottsbekämpande verksamheten och 

omfattar all kriminalteknisk verksamhet 

som utförs till dess bevis presenteras i 

domstol”. 

Nytt under 2009 

Kundenkät och kundpolicy 

SKL genomför regelbundet 

kundenkäter för att på ett 

strukturerat sätt tillvarata 

våra uppdragsgivares synpunkter 

på vårt arbete i syfte 

att ständigt förbättra oss. Under 

2008 togs en handlingsplan 

fram efter kundenkäten 

som genomfördes 2007. 

Detta resulterade i fastställandet 

av en kundpolicy, ett 

intensifierat arbete med 

kartläggning av arbetsflöden 

RPS ska i samverkan med oss utveckla 

effektiva och rättssäkra arbetsmetoder 

och verksamhetsstöd på området, och 

fastställa strategiska gränsdragningar 

för inriktning och samordning av kriminaltekniska 

undersökningsområden. 

Man vill också i samverkan med SKL 

utöka samtliga medarbetares kunskaper 

om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. 

Det är nödvändigt att kriminaltekniken 

blir en naturlig del i varje 

polismedarbetares dagliga arbete. 

Utveckling av polismyndigheternas 

kriminalteknik 

Under 2009 har en helt ny mötesstruktur 

för forensiska frågor utvecklats och 

driftsatts – det Forensiska rådet. Rådet 

leds av RPS och har representation 

från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen 

(RKP), Åklagarmyndigheten, 

Rättsmedicinalverket (RMV), SKL 

och differentierade handläggningstider 

i ärendeverksamheten 

– ett arbete som 

intensifierats under 2009. 

Ny utlåtandemall 

SKL har tagit fram en ny 

utlåtandemall som baseras 

på att man för varje material 

redovisar alla de undersökningar 

som rör det aktuella 

materialet. Förslaget har 

varit på remiss till olika 

instanser i rättsväsendet 

under 2009 och håller nu på 

att införas i verksamheten. 

Möjlighet att lämna 

forensisk spaningsinformation 

Ett projekt som syftar till att 

både utreda och pröva olika 

möjligheter för SKL att ge 

information i ärenden som 

inte är så tillförlitlig som 

den information vi normalt 

lämnar startades 2009 och 

beräknas vara klart 2010. 

Projektet är ett samprojekt 

mellan SKL, RPS, RKP och 

storstadsmyndigheterna. 

samt facklig representation. Under 

rådet finns fyra samordningsgrupper 

med följande huvudtema: grova brott, 

mängdbrott, urkundsfrågor och digitala 

medier. Till samordningsgrupperna 

knyts efter behov tillfälliga eller permanenta 

arbetsgrupper för att hantera ett 

ämnesområde eller projekt. 

Som ett komplement till det Forensiska 

rådet träffas även cheferna vid de 

tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid 

RPS samt SKL vid två tillfällen per år. 

De mötesfora som nu finns syftar till 

att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska 

området, både inom Polisen 

och med samverkande aktörer inom 

rättsväsendet, som exempelvis åklagarna. 

Dessutom bedrivs ett antal andra 

aktiviteter inom olika områden med 

syfte att uppmuntra, stödja och utveckla 

den kriminaltekniska verksamheten. 

SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers 

kompetensutveckling 

genom att ge resebidrag för att delta i 

internationella konferenser och göra 

studiebesök utomlands. 

Samverkan mellan SKL 

och Rättsmedicinalverket 

(RMV) 

SKL och RMV hade i regleringsbreven 

för 2009 

ett uppdrag att inventera 

möjliga samverkansområden 

myndigheterna emellan. Ett 

flertal grupper med representanter 

från RMV och 

SKL har arbetat med frågan 

under hösten och resultatet 

föreligger i en gemensam 

rapport. 


SKL:s nyutexaminerade generalister tillsammans med biträdande laboratoriechef Liselotte Nielsen Sundberg (fr.v.): Lars Jaeger, Ann 

Jangblad, Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Mirja Lenz Torbjörnsson, Anna Zackrisson och Siw Sullivan. 

Färdighetsprov 

Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en 

stor mängd olika typer av spår, exempelvis 

fotspår, DNA-spår, fingeravtryck 

och blodstänksbilder. Vi hjälper till med 

rotlarnas egenkontroller genom att ta 

fram, sända ut och utvärdera färdighets- 

Utbildning och examination av 

generalistaspiranter 2009 

prov inom olika områden. Färdighetsproven 

genomförs helt anonymt, men 

rotlarna får på detta sätt en möjlighet 

att kontrollera sin kompetens inom 

olika områden och kan planera åtgärder 

utifrån detta. Man får också ett verktyg 

för att avgöra om man klarar av en 

En forensisk generalist vid SKL är en person som koordinerar 

de största och mest omfattande ärendena för att i slutänden 

avge en sammanhållen redovisning samt – i de fall det går 

– en sammanvägd analys till rättsväsendet. Den forensiska 

generalisten arbetar internt med att prioritera vilka undersökningar 

som ska utföras, samt i vilken ordning de ska 

ske så att en förstörande metod inte används först när flera 

undersökningar ska genomföras på samma material. 

En viktig hörnsten i arbetet är att bygga upp det nätverk 

för kommunikation som behövs i ett komplext ärende, såväl 

inom laboratoriet med berörda handläggare, som externt 

med uppdragsgivaren. 

För att bli forensisk generalist måste man uppfylla dels 

formella krav, dels ha vissa personliga förmågor. Formellt 

måste en generalistaspirant vara en examinerad forensiker, 

och ha flera års erfarenhet av arbete som detta, samt kunna 

undersökning själv eller om man ska 

anlita annan expertis. Två färdighetsprov 

sändes ut under 2009. Ett rörde 

påvisande och säkring av DNA-spår och 

det andra testade förmågan att säkra 

skoavtryck i lera. 

handlägga, driva och utvärdera udda eller komplexa ärenden. 

Förmågor som krävs för att kunna utföra generalistarbetet är 

att ha en god analytisk förmåga, vara initiativrik, stresstålig 

och bra på att kommunicera. Dessutom krävs att generalisten 

är en person som litar på sina förmågor och sitt omdöme i 

arbetet. 

En forensiker som antagits som generalistaspirant internutbildas 

vid SKL under sammantaget två års tid. Utbildningen 

är spridd i tiden för att aspiranten dels ska hinna med sitt 

vardagsarbete parallellt med utbildningen, dels för att aspiranten 

stegvis ska slussas in i den nya yrkesrollen genom att 

hantera allt mer komplicerade ärenden tillsammans med sin 

generalistmentor (vilken självklart är en av våra mer erfarna 

forensiska generalister). 

Utbildningen avslutas sedan med en skriftlig, en praktisk 

samt en muntlig examination. Under 2009 slutfördes utbildningen 

för fem av våra generalistaspiranter och de examinerades 

med godkända resultat tidig höst 2009. 


14 

Forskning och utveckling 

SKL:s forskningsorganisation med FoU-samordnare för respektive enhet samt SKL:s forskningsledare Birgitta Rasmusson (fr.v.): 

Rikard Gunzenheimer, Andreas Carlsson, Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Anna Emanuelsson, Ricky Ansell och Peter Bergström. 

FoU-arbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska 

kunnandet och utveckla förbättrade forensiska 

metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling 

inom många olika ämnesområden. FoUverksamheten 

har under 2009 fått en tydligare struktur 

och flera nya samarbeten har inletts. 

SKL är en kunskapsintensiv organisation 

som verkar i ett ämnesfält i ständig 

förändring. Kontinuerlig utvärdering och 

utveckling av arbetsmetoder och organisation 

är en förutsättning för effektivitet 

och optimal kvalitet i den forensiska 

verksamheten. 

Vårt FoU-arbete bedrivs i linje med laboratoriets 

strategier och bidrar därmed 

till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpassad 

verksamhet med rätt kvalitet. 

Frågeställningarna ska tydligt utgå från 

verksamhetens behov och resultaten 

ska komma den till godo. Verksamheten 

innefattar såväl interna projekt som 

samarbetsprojekt med externa parter. 

Under 2009 bedrevs ett drygt åttiotal 

FoU-projekt vid SKL, samt ett lika stort 

antal övriga projekt, bland annat inom 

kvalitets-, organisations- och utbildningsområdena. 

Vår forskning och utveckling bedrivs 

integrerat eller i nära anslutning till 

övrig verksamhet vid laboratoriet, och 

ingår som en naturlig del i verksamhets- 

och budgetplaneringen. Omfattningen 

på FoU-projekten kan variera från 

någon veckas arbetstid till projekt som 

löper över flera år. Utvecklingsarbete 

kan även behövas i direkt anslutning till 

ett ärende. 

Under år 2009 har ett nytt, förbättrat 

system för projektplanering och uppföljning 

tagits i drift och utvärderats. Det 

nya systemet har medfört en effektivare 

projektverksamhet. En delvis ny FoUorganisation 

har också etablerats. FoUgrupper, 

ledda av en FoU-samordnare, 

finns vid samtliga enheter. FoU-samordnarna 

träffas regelbundet under ledning 

av forskningsledaren för att diskutera 

SKL-övergripande frågor. 

Samarbetet med universitet och andra 

myndigheter har fortsatt att ut vecklas 

till att omfatta bland annat Lunds Tekniska 

Högskola, Linköpings universitet, 

Université de Lausanne, Totalförsvarets 

forskningsinstitut (FOI) i Umeå, 

Livsmedelsverket och National Bureau 

of Investigation – Forensic Laboratory i 

Finland (se även separata faktarutor). 

EAFS 2009 

European Academy of Forensic Sciences 

(EAFS) är en fast kommitté inom European 

Network of Forensic Science Institutes 

(ENFSI; se även sidorna 21–22) 

som hanterar forskningsfrågor. EAFS 

anordnar vart tredje år en internationell 

forensisk konferens, som år 2009 ägde 

rum i Glasgow. SKL deltog med totalt 20 

bidrag (abstracts). Anders Nordgaard 

(SKL/Linköpings universitet) var inbjuden 

som föreläsare inom bevisvärdesområdet 

med föredraget ”Ordinal scales 

of conclusions for the value of evidence”. 

Artiklar och konferensbidrag 

De vetenskapliga artiklar som publicerats 

eller lämnats in för granskning 

under året, samt SKL:s bidrag till inter 

nationella konferenser (abstracts, 

posters med mera) redovisas på sidorna 

36–37. 


Interna rapporter 2009 

2009:01 SYREN förstudie. Utvärdering av GC-MS-analyser 

med fragmentvillkor 

Författare: Sten Jonson, Andreas Carlsson, Anna Stenfeldt 

Hennings, Ian Jamieson och Marie Wetterhall 

2009:02 Risker DNA-analys: Uppföljning från 2004–2005 

Författare: Christina Valgren, Charlotte Dufva, Linda Albinsson 

och Melina Olstedt 

2009:03 Lokalplaneringsprojekt – Delprojekt fas 1 

Författare: Sabine Rütten, Helene Andersson och Peter Bergström 

2009:04 3D Reconstruction of a Cuboid from a Single 

Image – A Short Study 

Författare: Tobias Höglund 

2009:05 Nya Forum. Inventering av Forum inför en konvertering 

till Java 

Författare: Stig Holgersson 

2009:06 Sexualbrottsrelaterade referenser med ämnesnyckel 

Författare: Ricky Ansell 

2009:07 Äkthetsundersökning av analog video. En inledande 

studie 

Författare: Per Brolund, Peter Bergström och Fredrik Eklöf 

2009:08 Missfärgning av sedlar vid tvätt 

Författare: Carina Andersson 

2009:09 Klassificeringsprojekt. Amfetamin i Östergötland 

Författare: Annika Sandvall, Kjell Andersson, Inger Granstam 

och Carina Högberg 


DNA i ”smutsiga” 

prover 

Nya metoder har utvecklats 

för att detektera DNA i 

brottsplatsspår med höga 

halter av s.k. PCR-hämmare. 

Arbetet är en del i Johannes 

Hedmans forskarstudier och 

har utförts i samarbete med 

professor Peter Rådström 

vid Lunds Tekniska Högskola. 

CBRNE-samarbete 

En fördjupad myndighetssamverkan 

har inletts i syfte 

att förbättra spårsäkring och 

forensisk analys av främst 

kemiska och biologiska 

strids- och terrorämnen. 

Arbetet innefattar flera 

delprojekt och finansieras av 

Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB). 

Examensarbeten vid SKL 2009 

De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i 

slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Tre 

examensarbeten har lagts fram under året 

F. Andersson 

Determining Recording Time of Digital Soundrecordings 

Using the ENF Criterion 

L. Norén 

Forensic Low Template DNA Analysis – A Comparison of 

Different Extraction Methods 

L. Ring 

Purification of Phychoactive Biomolecules in Plants Using 

Size Exclusion Chromatography 

15 hsp specialarbeten i Forensisk vetenskap vid 

SKL 2009: 

Pär Lund 

Ansiktsjämförelse – En studie i hur bildbaserad ansiktsjämförelse 

kan påverkas av bildkompression och 

betraktningsvinkel 

Mikaela Cruz Delgado 

Från 2d-bild till 3D-ansiktsmodell – En utvärdering av 

mjukvaror för forensisk ansiktsjämförelse 

Kristina Eriksson 

Skosulans tjocklek och dess inverkan på kroppshöjden 

Birgitta Andersson 

Relativ datering av text skriven med kulspetspenna. Analys 

av lösningsmedel med termisk desorption 

”Match Probability” 

Ett forskningssamarbete 

har inletts med professor 

Christoph Champod och hans 

forskargrupp vid Université 

de Lausanne i Schweiz. I 

projektet testas och vidareutvecklas 

systemstöd för 

fingeravtrycksidentifierare/ 

daktyloger. 

Kognition 

Tillsammans med docent 

Thomas Karlsson vid Linköpings 

universitet studeras 

kognitiva aspekter av fingeravtrycksjämförelse, 

bland 

annat beslutsprocessen. 


16 

Utbildning och information 

Utbildningar 2009 

Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt 

inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet 

och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras 

arbetsuppgifter kräver. 

Kriminalteknisk grundutbildning 

Antal deltagare: 20 

Målgruppen är personer anställda vid Polisens tekniska 

rotlar och utbildningen omfattar 20 veckor. Under 

utbildningen genomförs teoriveckor, fyra fallstudier och 

deltagarna examineras genom kunskapsprov, rättegångsövning 

och ett specialarbete. Utbildningen 2008–2009 

avslutades i maj 2009. Nästa utbildning startar i januari 

2010 och utbildningen kommer framöver att genomföras 

per kalenderår. 

Övriga utbildningar 

• Blodbildsanalys 

12 deltagare 

• Utredare från Stockholm 

24 deltagare 

• Vidareutbildning för åklagare 

25 deltagare 

• Assistentåklagare 

46 deltagare 

• Domstolsverkets fiskaler 

67 deltagare 

• Ekobrottsmyndigheten 

20 deltagare 

• Tullverket 

Utbildning i kriminalteknik 

9 deltagare 

• Tullverket 

Alkoholutandningsprov 

15 deltagare 

• Kustbevakningen 

Alkoholutandningsprov 

22 deltagare 

• Skatteverket 

Granskning av persondokument 

48 deltagare 

• Juridikstuderande 

23 deltagare 

• Räddningsverket, Länsförsäkringar och 

Kalmar läns Brandbefälsutbildning 

Kurs på temat brandorsak 

51 deltagare 

• Föreläsningar genomförda utanför SKL 

17 st 

SKL:s utbildnings- och informationsinsatser 

riktar sig i första hand till polisväsendet 

och det övriga rättsväsendet. Vi ansvarar 

för utbildning i kriminalteknik och bedriver 

en omfattande utbildningsverksamhet i 

särskilt anpassade lokaler. 

Därmed kan föreläsningar av professionella interna och 

externa föreläsare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. 

I lokalerna finns en hel ”Brottsplatsvilla” för 

träning och utbildning i brottsplatsundersökningar, och där 

genomförs kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning 

för erfarna kriminaltekniker. 

År 2009 var blodbildsanalys temat för vidareutbildningen 

för kriminaltekniker. Förutom kurser för kriminaltekniker 

genomförs kortare utbildningar för andra aktörer 

inom rättsväsendet som till exempel åklagare, fiskaler och 

utredare. Under 2009 genomfördes även kortare kurser för 

Skatteverket, Kustbevakningen och Tullverket. På uppdrag 

av Tullverket genomfördes dessutom en fyra veckor lång 

utbildning med fokus på brottsplatsundersökning, dokumentation 

och säker materialhantering. 

Utbildningskonferenser 

Varje år har SKL anordnat en konferens i kriminalteknik. År 

2009 genomfördes dock inte någon konferens på grund av 

de sparkrav som införts för Polisens verksamhet. Målsättningen 

är dock att under 2010 genomföra en fortbildning i 

konferensform för kriminaltekniker med temat brottsplatsanalys. 

Under 2009 anordnades följaktligen inte heller någon 

konferens för fotografer inom Polisen, men även där är 

målsättningen att under 2010 genomföra en fortbildning 

för fotografer. 

Information till rättsväsende och allmänhet 

Tidningen Kriminalteknik är en facktidning inom kriminalteknik 

som ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer 

per år. Den distribueras gratis till viss personal inom 

rättsväsendet. Även övriga intresserade och privatpersoner 

kan prenumerera på tidningen. 

Vi ger även på eget förlag ut facklitteratur inom området 

kriminalteknik. 

Utöver polis- och rättsväsendet har vi också ett ansvar 

för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig 

information om kriminalteknikens möjligheter. 

Den 19 september arrangerades ett välbesökt ”Öppet 

hus” på Garnisonen i avsikt att synliggöra och presentera 

de myndigheter som finns på området för allmänheten. SKL 

var en av deltagarna och vi visade bland annat hur det går 

till att undersöka material från en brottsplats. 


SKL:s utbildningsadministration och studierektor Gunnel Carlsson (fr. v.): Susanne Lindberg, Ann-Mari Österberg, Laila Höljervangen 

(administratörer) och Gunnel Carlsson (studierektor). 

Specialarbeten vid kriminalteknisk 

grundutbildning 2008–2009 

Jonas Hallin 

Identifierad genom en mygga 

Tony Möörk 

Bildbehandling av digitalt fotograferade fingeravtryck 

Staffan Rydqvist 

Nomenklatur för olika typer och delar av verktyg 

Birgitta Jansson 

Fingeravtrycksframkallning med pulvermetoden. Hur påverkar 

de vidare behandling med DFO, ninhydrin och PD? 

Göran Hellström 

Livescan eller trycksvärta? Vilken metod för fingeravtrycksupptagning 

ger bästa resultatet? 

Göran Aidenmark 

Att detektera latenta fingeravtryck med ljuskälla fluorescens 

– en brottsplatsundersökningsmetod 

Charlotte Möller 

Nödraketer & handbloss. En studie om tänkbara brandstiftare 

och identifierbara rester 

Pia Stigsdotter 

DLK – ute? Ett nytt sätt att säkra fibrer utomhus 

Pernilla Hemmingsson 

DNA-kontamination. Finns det risk för att kriminaltekniker 

kontaminerar sina engångshandskar vid brottsplatsundersökningar? 

Susanne Karlsson 

Jämförelseavtryck från bildäck 

Mats Toth 

Tape Glo. För framkallning av fingeravtryck på maskeringstejpers 

klisterskikt? 

Linda Leidefors 

Spårfotografering 

Örjan Westerlund 

Skjutplatsen – ett förslag till Best Practice avseende dess 

spår 

Lotta Svensson och Malene Lindeberg 

Värdeord i kriminaltekniska protokoll. Hur används, tolkas 

och lärs de in? 

Margareta Jakobi 

Blodspårsfotografering. Fotografering av blodspår för 

framtida analyser 

Hans-Inge Johansson 

”The Forensic Buddy”. Tillvaratagande av kulor från 

provskjutning av pistoler och revolvrar för jämförande 

undersökningar 

Anders Meier 

Vatten, gel eller lera. Hur påverkas fingeravtrycken? 

Bengt Nyström 

Narkotikapåverkade fingeravtryck. Påverkas fingeravtryck 

på emballage av amfetamin? 

Carina Grönlund 

En studie i rött. En jämförande studie av sex blodförprövningsmedel 


18 

Kvalitet och miljö 

Verksamhetsexpert och kvalitetsansvarig Christina Bertler. 

ISO/IEC 17025 

Den här standarden kan, och bör enligt EU (se sidan 8) användas 

för arbete vid ett kriminaltekniskt laboratorium. 

SKL arbetar efter ISO/IEC 17025, och Rikspolisstyrelsen 

har i den kriminaltekniska strategin klargjort att man 

kommer att införa en gemensam kvalitetsstandard baserad 

på förslagen från projektet KvaTro (Kvalitetssäkring av de 

tekniska rotlarna). I sin rapport föreslår projektet att även 

landets tekniska rotlar ska använda ISO/IEC 17025 för sin 

interna verksamhet för att harmonisera det arbetet med 

SKL:s. Standarden innehåller allmänna kompetenskrav för 

provnings- och kalibreringslaboratorier, inklusive provtagning. 

Den omfattar provning och kalibrering utförd enligt 

standardmetoder, icke-standardmetoder och metoder 

framtagna av laboratoriet. Den tydliggör också krav på 

validering eller verifiering av tillämpning av olika metoder 

eller förfaranden. 

Det är även denna standard som EU:s råd för rättsliga och 

inrikes frågor (RIF) anser bör användas för ackreditering av 

DNA- och fingeravtrycksverksamhet (se sidan 8). 

Den verksamhet som SKL bedriver har 

höga krav på sig, både när det gäller 

kvalitet och miljö. 

SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. 

Det innebär att en tredje part har granskat att vi är 

kompetenta att utföra de provningar och analyser som 

vi har ackrediterats för. SKL bedriver ett mycket aktivt 

kvalitetsarbete, vilket leder till ständiga förbättringar 

av vår verksamhet. Att rättssäkerheten dessutom ökar i 

och med en ökad spårbarhet är ytterligare en bonus. 

SKL:s kvalitetspolicy 

SKL:s verksamhet ska kännetecknas av 

• högt ställda krav på rättssäkerhet 

• undersökningar och stödrutiner med kvalitet som 

sammanstämmer med överenskommelse mellan SKL 

och uppdragsgivare 

• ständigt pågående arbete med förbättringar 

• kompetent, kvalitetsmedveten och delaktig 

personal 

• ackreditering enligt ISO/IEC 17025 för samtliga frekvent 

använda standardförfaranden och metoder 

• deltagande och aktiv uppföljning av kvalitets tester 

och samlaborativa övningar 

ISO/IEC 17020 

Detta är en internationell standard som anger, oberoende 

av vilken sektor som berörs, allmänna regler för kompetens 

hos organisationer som utför kontroll. Den här 

standarden kan användas för arbete på en brottsplats. En 

Europagemensam guideline (EA-05/03 Guideline for the 

implementation of ISO/IEC 17020 in the field of crime 

scene investigation) med tolkningar om hur standarden ska 

tillämpas finns tillgänglig på Internet på adressen: http:// 

www.european-accreditation.org/n1/doc/EA-5_03.pdf. 

En översättning av dokumentet till svenska är planerad att 

färdigställas under 2010. 


Ledningssystemet 

Ledningssystemet är den organisatoriska struktur samt 

ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda 

och styra verksamheten. Här ingår: 

• Dokumentstyrning av styrande dokument som metodbeskrivningar, 

standardförfaranden, verksamhetshandböcker, 

SKL:s Spelregler och redovisande dokument som laboratorieanteckningar, 

mätdata, analysresultat, kalibreringar och 

sakkunnigutlåtanden. 

• KUB (Kompetens – Utveckling – Behörighet) säkerställer att 

de anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter (se 

även avsnittet Personal, sidan 32). 

• Delaktighet genom möten – gruppmöten, enhetsmöten och 

andra möten syftar till delaktighet och ständiga förbättringar 

genom en bred samverkan. 

• Samverkan med kunderna. SKL och Polisavdelningen vid 

Rikspolisstyrelsen m.fl. samarbetar genom det Forensiska 

rådet och genom arbetsgrupperna som finns under rådet. SKL 

deltar i länspolismästarmöten, möten med länskriminalchefer 

och möten med chefer för de tekniska rotlarna. 

• Kvalitetsuppföljningar genom stickprov, revisioner och 

diskussioner i ledningsgruppen för att se till att kvalitetssystemet 

är effektivt och fyller sin funktion och förbättras, samt 

genom hantering av avvikelser och förbättringsförslag. Extern 

revision sker genom den årliga tillsyn som SWEDAC utför. 

• Kvalitetstester sker genom deltagande i test där resultaten 

från olika laboratorier jämförs mot ett känt resultat, och där 

en eventuell avvikelse från resultatet analyseras och följs upp. 

• Validerade/verifierade metoder och standardförfaranden 

Miljöledningssystem 

Vårt miljöledningssystem syftar till tydliga roller och 

ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. Miljökoordinatorn 

ser på ett övergripande plan till att processen analys – planering 

– ledning – genomförande – uppföljning – utvärdering hålls 

levande. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras 

inom miljöområdet. 

Långsiktiga miljömål 

SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Våra medarbetare 

utbildas i miljöfrågor för att öka medvetenheten om vars och 

ens ansvar och möjligheter. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, 

val av kemikalier, miljömedvetna inköp, miljömedvetna 

resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i 

lokalfrågor. 

Vidareutveckling av kvalitetssystemet 

vid SKL under 2009 

Under 2009 arbetade vi med att uppfylla alla kvalitetskrav 

för att vi utöver att vara ackrediterade som ett provningslaboratorium 

även skulle bli ackrediterade som ett 

kalibreringslaboratorium. Båda typerna av laboratorieverksamhet 

ackrediteras enligt kraven som finns i ISO/ 

IEC 17025, men det är mer rigorösa krav på framförallt 

mätosäkerhet för ett kalibreringslaboratorium. Vår kalibreringsverksamhet 

utgörs av årskontroll av bevisinstrumentet 

för alkoholutandningsprov, Evidenzer. 

Ytterligare metoder och standardförfaranden vid 

Biologi-, Droganalys- och Kemi- och teknikenheterna 

ackrediterades under året. 

Våra data- och bild- och ljudgrupper har arbetat intensivt 

med kvalitetsarbete och har dokumenterat standardförfarande 

och metoder med mera för respektive område. 

Vi har också påbörjat ett samarbete inom kvalitetsområdet 

tillsammans med Rättsmedicinalverket (RMV). 


20 

Internationellt samarbete 

Gunnel Carlsson från SKL vid ett besök på det forensiska laboratoriet i Colombo, 

Sri Lanka, 2009. 

Vid SKL pågår det internationella arbetet både inom de 

operativa och de icke-operativa delarna av verksamheten. 

Exempel på operativa ärenden som vi utför åt andra länder 

är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och 

kontroll av utandningsinstrument. 

Den icke-operativa verksamheten består främst av samarbetsgrupper, 

huvudsakligen inom ENFSI (European Network 

of Forensic Science Institutes). Varje expertarbetsgrupp består 

av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland 

annat med att utbyta information och erfarenheter, kvalitetssäkring 

och utveckling av standarder, forskningssamarbete, 

kvalitetstester (färdighetsprov), samt att utreda utbildningsbehov 

och utveckla Best Practice. Det internationella arbetet 

bidrar till att skapa nätverk. Polisutredningar i olika länder 

kan göras på ett mer enhetligt sätt och rättssäkerheten blir 

jämförbar olika länder emellan. 

Utländska studiebesök vid SKL 

SKL har tagit emot ett tjugotal studie- eller utbildningsbesök 

under 2009. Besöken har varit SKL-övergripande eller inriktade 

på ett eller flera ämnesområden. Även besök med syfte 

att studera vårt kvalitetssystem, vårt ärendehanteringssystem 

och generalisternas roll har genomförts. 

Vid SKL är internationellt 

arbete en del av vardagen. 

Vi deltar i flera 

internationella nätverk 

och samarbetsprojekt 

och tar regelbundet emot 

studiebesök från andra 

länder. Under 2009 har 

även Sveriges ordförandeskap 

inom EU varit en 

del av det internationella 

samarbete som vi deltagit 

i. 

Nordiskt samarbete 

Under 2009 har cheferna för de nordiska kriminaltekniska 

laboratorierna haft ett möte för att diskutera dokumentförslag 

för mandat för gruppen från ländernas Rikspolischefer, 

samt gemensamma frågeställningar som gruppen föreslår 

aktiviteter inom. Under 2009 påbörjade till exempel brandundersökningsgruppen 

framtagning av en manual. Ett IBISanvändarmöten 

arrangerades under 2009. 

Det samarbete som genomförs inom Norden ska återrapporteras 

till respektive lands Rikspolischef. 

NORDAKT 

NORDAKT:s arbete fortskrider med certifieringar inom Norden, 

och under 2009 arrangerades certifieringar vid SKL (se 

även sidan 29). 

Övriga internationella aktiviteter 

Bland de övriga internationella aktiviteter som genomfördes 

under 2009 kan nämnas att SKL deltog i bedömningen av 

det forensiska laboratoriet Government Analyst Department 

(GAD) i Colombo, Sri Lanka, samt att vi deltog i ett SIDA-samarbete 

för att diskutera ”Provtagningssats efter sexualbrott” 

som kan användas i olika regioner som ingår i utvecklingsprojekt. 


Anna Ahlsten Andersson och Christina Bertler besökte det Ukrainska laboratoriet SSFRC som är SKL:s twinningpartner inom EMFAprojektet. 

European Network of Forensic Science Institutes – ENFSI 

European Network of Forensic Science Institutes – ENFSI – 

grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för forensiska 

institut. Målsättningen är att garantera att kvaliteten på 

utvecklingen och förmedlandet av forensisk kunskap i Europa 

håller världsklass. 

Tore Olsson, laboratoriechef vid SKL, är sedan våren 2008 

en av ENFSI:s fem styrelsemedlemmar. 

År 2009 ingick 58 laboratorier från 34 länder i ENFSI. 

För att vara medlem i ENFSI krävs att man är ett ackrediterat 

laboratorium eller arbetar aktivt enligt en tidplan för att 

bli det. 

I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and Competence 

Committee (QCC) och European Academy of Forensic Science 

(EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler från SKL ordförande 

i QCC. 

Totalt deltar ett trettiotal av våra medarbetare i ENFSI:s 

arbete, i första hand som medlemmar i någon av expertarbetsgrupperna, 

men också genom att delta i de konferenser 

och utbildningar som ENFSI arrangerar. År 2009 arrangerade 

EAFS en internationell konferens i Glasgow, där SKL deltog 

med sammanlagt ett tjugotal medarbetare (se även sidorna 

14 och 37). 

Monopolstatus 

ENFSI har under 2009 erhållit monopolstatus inom EUkommissionens 

finansieringsprogram ISEC. Detta innebär att 

ENFSI tilldelas medel för att bedriva projekt för att utveckla 

den forensiska verksamheten inom EU. 

Ackreditering av forensisk verksamhet 

ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation 

for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation 

Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ackrediteringen 

av den forensiska verksamheten genomförs i ett 

internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra 

regionala forensiska organisationer håller man också på 

med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for 

forensic science laboratories (vilken beskriver hur standarden 

ISO/IEC 17025 kan tillämpas av forensiska laboratorier i de- 

ras verksamhet). Ambitionen är att den reviderade upplagan 

av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från 

brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande. 

EMFA 

European Mentorship for Forensic Accreditation (EMFA) 

är ett internationellt projekt där man bildat fem så kallade 

twinningpar av forensiska laboratorier. Varje par består av ett 

mentorlaboratorium, som är ackrediterat, och ett adeptlaboratorium, 

som inte är ackrediterat. Målet är att hjälpa adeptlaboratoriet 

med att nå fram till ackreditering. Projektet startades 

upp under 2007, då SKL bildade twinningpar med det 

Ukrainska laboratoriet SSFRC (State Forensic Research Centre 

of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine). Under 2009 

fortsatte projektarbetet och inbegrep besök vid laboratoriet i 

Ukraina då uppföljning av projektplaner och internrevisioner 

genomfördes. Samarbetet beräknas pågå fram till år 2010. 

ENFSI har 16 arbetsgrupper 

• Digital Imaging 

• Fire and Explosive Investigation 

• DNA 

• Forensic Information Technology 

• Documents 

• Forensic Speech and Audio Analysis 

• Drugs 

• Handwriting 

• Explosives 

• Marks 

• Fibres 

• Paint and Glass 

• Fingerprints 

• Road Accident Analysis 

• Firearms 

• Scene of Crime 

Sverige deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och tal/ 

ljud. 


22 


Spår från brottsplatser 

Spår och material från brottsplatser kan 

vara komplicerade att hantera. Mycket 

handlar om själva spårsökningen och 

spårsäkringen. Problematiken kan gälla 

var på materialet man ska söka, hur 

man ska söka, vilken typ av spår det rör 

sig om, vilka metoder man ska använda 

för att förbereda provet för analys och 

hur man ska minimera risken för kontamination. 

Störande ämnen eller svåra 

spår med en liten mängd eller nedbrutet 

DNA kan resultera i ofullständiga 

DNA-profiler. Analyserna kan även ge 

så kallade blandbildsresultat med DNA 

från två eller flera personer. 

Specialanalyser 

För en vanlig DNA-analys krävs DNA 

från cirka 50 celler (mindre än ett 2 

gånger 2 mm litet blodspår) men s.k. 

LCN-teknik (Low Copy Number) kan i 

vissa prioriterade grova brott användas 

när man har än mindre DNA att utgå 

ifrån. LCN går i stort sett till som en 

vanlig DNA-analys, men är mycket känsligare 

för kontamination och materialet 

måste därför hanteras med allra största 

omsorg i alla steg – från spårsäkring på 


50000 

45000 

40000 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

1992 



1993 

1994 

1995 

DNA-ärenden 

Personärenden, DNA 

1996 

1997 

1998 


1999 

2000 

År 

Vid Biologienheten genomförs DNA-analyser av biologiska 

spår som anträffats på brottsplats eller påvisats på tillvaratagna 

bevismaterial. DNA-analyser genomförs även på ett 

stort antal salivtopsningar från personer. 

brottsplatsen till den slutliga analysen. 

LCN-analys kan utföras i de grövsta 

brotten och analysen efterfrågas allt 

oftare. En annan specialanalys är 

typbestämning av Y-kromosomalt DNA 

(manligt DNA) som kan komma till 

användning exempelvis då rutinanalysen 

gett ett blandbildsresultat med DNA 

från en kvinna och en man. 

Utvärdering 

SKL arbetar utifrån en forensisk helhetsbild. 

Utvärderingen av de erhållna 

resultaten är sällan så enkel som att 

bara jämföra olika DNA-profiler med 

varandra. Den slutliga utvärderingen 

består av en sammanvägning av flera 

faktorer inom varje ärende. Man måste 

i många fall ta hänsyn till såväl vilken 

typ av spår det handlar om, hur spåret 

ser ut och var det satt, hur och när 

spåret har säkrats, samt vilka övriga 

undersökningar som har gjorts. I vissa 

fall går det inte att få fram fullständiga 

DNA-profiler från ett spår, eller så blir 

resultatet en blandning av DNA från 

flera personer. I dessa fall kan statistiska 

beräkningar grundade på en databas 

för svensk normalbefolkning göras som 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 


stöd för den slutsats som ges. I vissa fall 

måste man även ta hänsyn till personers 

släktskap och göra ytterligare statistiska 

beräkningar eller få in fler jämförelseprov. 

Utvärderingen av resultaten efter 

specialanalyser som LCN är än mer 

omfattande. Det behövs en gedigen 

forensisk kompetens för att utföra 

dessa analyser, utvärdera resultaten och 

komma fram till relevanta slutsatser. 

Personprover 

Den DNA-lagstiftning som trädde i 

kraft den 1 januari 2006 medger att 

DNA-prover från personer kan tas som 

salivprov med hjälp av så kallad topsning. 

Dessa prover hanteras hos oss i en 

automatiserad och datorstödd process, 

vilket innebär att endast omkring fyra 

årsarbetskrafter krävs för att hantera 

de cirka 41 000 prov som kom in under 

2009. Samtidigt har handläggningstiderna 

för personproverna kunnat hållas 

korta. DNA-profiler från misstänkta 

läggs in i Utredningsregistret inom 

några få arbetsdagar. 

DNA-registren 

På SKL finns Spårregistret, med oidentifierade 

DNA-profiler från spår på brottsplatser, 

Utredningsregistret, med DNAprofiler 

från personer som misstänks 

för ett brott som kan ge fängelse, och 

DNA-registret. DNA-registret innehåller 

DNA-profiler från personer som dömts 

till annan påföljd än böter, exempelvis 

fängelse eller villkorlig dom. Varje arbetsdag 

söks alla spår mot registrerade 

personers DNA-profiler i registret och 

mot alla registrerade spår. De spår och/ 

eller personers DNA-profiler som är lika 

rapporteras till berörda polismyndigheter 

med en träffrapport. 


Biologienhetens enhetsledning (fr.v): Helena Stolt Olsson, Carina Ansell, Ricky Ansell, Mia Almcrantz (enhetschef), Anna Beckman, 

Hanna Elnegård, Weine Drotz och Mikael Weddfeldt. 


ENFSI DNA Working Group 

(se även sidan 8) 

SKL driver aktivt ENFSI DNA WG:s arbete 

för utveckling av automatiserade DNA-analyssystem 

och datastöd och har under året 

arrangerat två workshops. SKL har i denna 

roll genomfört en inventering av medlemslaboratoriernas 

robotutrustningar och tagit 

initiativ till en internationell jämförande 

studie mellan olika automatiserade DNAextraktionssystem. 

Under året har tre av enhetens forensikeraspiranter 

besökt det forensiska DNA-laboratoriet 

i Haag, Nederländerna. 

Nya metoder och rutiner inom 

verksamheten 

Under året ackrediterades en tidseffektiv 

metod för DNA-extraktioner med BioRobot 

® M48 från Qiagen. Extraktionen som ba seras 

på magnetkulor är ett bra alternativ till 

organisk extraktion med fenol och kloroform. 

Andra metoder som ackrediterats under året 

är human blodförprövning med OBTI och salivförprövning 

med Phadebas Forensic Press 

test. För Y-kromosomala DNA-analyser har 

Applied Biosystems kit Yfiler validerats. Kitet 

omfattar fler markörer än det tidigare använda 

analyskitet och ger därmed ett bättre 

underlag. Inom DNA-registerverksamheten 

har det under året tagits fram ett datorstöd 

samt rutiner för ut redning och rapportering 

till uppdragsgivarna när det gäller salivprover 

med oklara identiteter. 

Riskanalys 

Under året har en förnyad riskanalys av enhetens 

analysdel genomförts för att få bättre 

och än säkrare arbetssätt. Ett antal förbättringsförslag 

har tagits fram som syftar till att 

ytterligare minska risken för fel i samband 

med prov- och resultathanteringen. En nyinförd 

rutin med kontinuerlig provtagning och 

analys av olika ytor och material i laboratorielokalerna 

syftar till att avgöra hur mycket 

DNA som finns i bak grun den och som potentiellt 

sett kan utgöra en kontaminationsrisk. 

En effekt är att rutinerna för rengöringen av 

lokaler, arbetsytor och verktyg kan förbättras 

ytterligare. 

Nytt i Biologienhetens organisation 

Enheten har under året tillsatt en ny e x ternt 

rekryterad enhetschef. För att fördjupa kompetensen 

inom DNA-verksamheten har två 

verksamhetsexperter tillsatts med inriktning 

mot FoU och resultatvärdering. Inom DNAregisterverksamheten 

har re surs tillförts för 

att möta ett kraftigt utvecklingsbehov. Verksamheten 

Grova brott har omorganiserats så 

att tre arbetsgrupper slagits samman till två. 

Biologienhetens organisations- 

och verksamhetsprojekt (BOV) 

BOV-projektet löpte på under hela 2009 i 

olika delprojekt. Ett delprojekt om Grova 

brott har med en ny modell beskrivit handläggningsprocessen 

för ett antal ärenden av 

olika typer och gjort en pro cesskarta över 

nuvarande handläggning av grova brott. Vidare 

har bedömts hur personalen interagerar 

inom Grova brott och med uppdragsgivare. 

Flaskhalsar i verk samheten har identifierats 

och be dömts. Ett delprojekt om DNA-registerverksamheten 

har under året kartlagt 

nuvarande verksamhet, vad som fungerar 

bra, vad som behöver förändras och lärdomar 

för framtiden. En del av de förändringar 

som har föreslagits har redan införts under 

projektets gång. Ett delprojekt om organisation 

och roller på Biologienheten har under 

året arbetat med Polisens värdegrund och 

vilken betydelse värdeorden ”Engagerade, 

”Effektiva” och ”Tillgängliga” har för enheten. 

Projektet har också sammanställt en kartläggning 

av enhetens samtliga funktioner och 

roller. Under 2010 fortsätter BOV-projektet i 

form av praktiska delprojekt för att utveckla 

handläggningen i Grova brott. Det görs med 

tester av nya arbetssätt, där erfarenheterna 

från tidigare projektdelar tas tillvara. 

Samarbete med Nationellt 

Centrum för Kvinnofrid (NCK) i 

Uppsala 

Samarbetet som påbörjades hösten 2008 har 

fortsatt under hela 2009 med utbildningsinsatser 

och seminarier på de fem pilotorterna 

Karlstad, Kalmar, Skövde, Umeå och Uppsala. 

Arbetet på pilotorterna har under hösten 

utvärderats och ”Provtagningssats efter 

sexualbrott” har uppdaterats och omarbetats 

för att ligga i linje med Nationellt Centrum för 

Kvinnofrids (NCK) rikstäckande handlingsprogram 

för omhändertagande av våldsutsatta 

kvinnor. Resultaten presenterades vid 

Medicinska Riksstämman i november 2009. 


24 

Dokument- och informa- 

tionsteknikenheten 



Dokumentanalys 

Handstil 

Har olika skrift samma upphovsman? 

Små men betydelsefulla detaljer i 

handstilen granskas, vanligtvis med 

lupp eller mikroskop. Det som oftast 

ifrågasätts är uttagshandlingar, testamenten, 

lånehandlingar, borgensförbindelser 

och anonyma brev. Handstilsundersökningar 

kan ge ett högt bevisvärde 

och kan därför användas för att fria eller 

fälla en skribent. Undersökningar kan i 

brådskande fall även utföras på kort tid. 

Mer än 30 procent av undersökningarna 

är av privat natur och är alltså inte 

anslagsfinansierade. SKL utför även 

handstilsundersökningar åt det isländska 

rättsväsendet. 

Urkund 

Äkta eller falsk? Tryckta produkter som 

pass, ID-kort, körkort och sedlar undersöks 

för att svara på frågor om manipulation 

och äkthet. SKL:s djupa kunskap 

inom området medför att vi i brottsförebyggande 

syfte deltar vid framtagandet 


3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

1992 

1993 

Vid Dokument- och informationsteknikenheten arbetar vi 

inom ett mycket brett område i våra undersökningar av bärare 

av information. Det äldsta – undersökningar av handstil 

och dokument – kombineras med det allra nyaste – IT-undersökningar. 

av nya persondokument och övriga värdedokument. 

År 2008 inleddes arbetet 

med att bl.a. ta fram kravspecifikationen 

för det nya tjänstekortet. Vi deltar också 

i olika EU-grupper rörande exempelvis 

dokumentsäkringar i ID-handlingar 

(biometri, information, förhållningssätt) 

och viseringar. 

Informationsteknik 

Digitalt lagrad information blir allt viktigare 

i spanings- och utredningsarbetet. 

Den gemensamma nämnaren för den 

IT-forensiska verksamheten på SKL är 

idag digital teknik med undersökningar 

som är data-, bild-, video- och/eller 

ljudrelaterade. Hos oss utförs analys 

på udda och komplexa ärenden som 

kräver kvalificerad analysteknik och ett 

nära samarbete mellan forensiker och 

olika experter. Huvudsysslan är dock 

utvecklingsverksamhet där SKL tar fram 

och för ut nya metoder och verktyg till 

polismyndigheterna för att förenkla, 

möjliggöra och kvalitetssäkra analysarbetet 

som utförs lokalt. 


1994 

Urkund 

Handstil, tal 

Digitala bevis 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

År 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 


Bild 

Bildmaterial som undersöks består 

huvudsakligen av video och bildmaterial 

från övervakningssystem, mobiltelefoner 

och spaningsmaterial. Fokusområden 

är bildjämförelser (vem/vad är 

det på bilden?), skattning av personers 

längd, teknisk analys, restaurering, 

kameraidentifiering (togs bilden med 

den omstridda kameran?) och äkthetsundersökningar. 

Ljud 

Hörbarhetsförbättring är en vanlig 

önskan från våra uppdragsgivare. 

En teknisk analys av utrustning eller 

inspelningsförfarande samt utredningar 

om en inspelning är manipulerad eller 

inte är andra vanliga frågeställningar. 

Foto 

Fototeknik används vid både dokumentation, 

spårsäkring och spårextrahering 

av t.ex. fingeravtryck och skoavtryck. 

Detta görs med hög detaljåtergivning i 

den synliga delen av spektrumet men 

även i ultraviolett och infrarött ljus. 

Data 

Förutom framtagning av information 

kan undersökningarna även handla 

om att återskapa lösenord, undersöka 

elektronik och restaurera skadad lagringsmedia. 


Dokument- och informationsteknikenhetens enhetsledning (fr.v.): Sabine Rütten (enhetschef), Helene Andersson, Håkan Bergstedt och 

Peter Bergström. 


Sedelförfalskningar 

Ungefär hälften av de sedlar som un dersöks i 

gruppen är svenska. Övriga undersökningar 

fördelar sig enligt följande: 15% EURO, 15% 

USD och 20% övriga valutor; främst CNY 

(Kina), GBP (Storbritannien) och NOK 

(Norge). Det som var anmärkningsvärt under 

2009 var att andelen övriga valutor ökat 

avsevärt jämfört med 2008. 

Somaliska handlingar 

Under året har försök gjorts för att utöka laboratoriets 

kunskap om somaliska handlingar 

i syfte att sedan kunna avgöra äktheten på 

dessa. Tillgången på referens- och informationsmaterial 

är dock tyvärr så låg att 

SKL beslutat att tills vidare inte undersöka 

handlingar från Somalia. 

Irakiska handlingar 

Under året har – delvis på SKL:s intitiativ, och 

genom EU:s försorg – en s.k. fact-findingresa 

genomförts till Irak. Syftet var bl.a. att utöka 

kunskapen om irakiska handlingar och 

få ökad tillgång till säkra och tillförlitliga 

referenser. 

Resecheckar 

Under 2009 har ett stort antal ärenden med 

falsktryckta resecheckar inkommit. Ärendena 

kommer från ett flertal polismyndigheter 

runtom i Sverige. Många av resecheckarna 

kan genom framställningssätt och överensstämmande 

defekter bindas samman. 

Privata ärenden 

Ärenden från privata uppdragsgivare gällande 

urkundsundersökningar har i viss mån åter 

kunnat genomföras under året. Detta ger 

en bra bredd på gruppens ärendetyper. 

Kameraidentifiering av DV-kameror 

Ett projekt för att ta fram en metod för att 

kunna fastställa om en DV-film har framställts 

med en omstridd kamera eller inte. 

Restaurering av digitalt bild och 

videomaterial 

Ett projekt för att återskapa raderat och delvis 

överskrivet bild- och videomaterial. 

Klädprojektet 

Ett projekt för att ta fram statistik gällande 

klädkombinationer för fot-, ben- och överkroppskläder. 

Kläderna har klassificering 

efter färg och kategori, t.ex. röd jacka. Målet är 

att ta fram en databas som kan användas som 

underlag i jämförande undersökningar. 

Restaurering av skadad lagringsmedia 

Under året har utrustning införskaffats för 

att kunna återställa fysiskt skadad lagringsmedia 

såsom hårddiskar och olika typer av 

minneskort. 

Kvalitetsarbete 

Ett flertal projekt har genomförts för att ta 

fram standardförfaranden, instruktioner och 

andra kvalitetsdokument. En viktig del har 

varit att identifiera och analysera delmoment 

i resultatvärderingen. 

Manipulerade kortautomater och kassaterminaler 

Bedragarnas utveckling av skimmeranordningar 

fortsätter med inbyggda manipulerade 

system i tankautomater, sändande utrust- 

ningar och naturtrogna skal som snabbt kan 

placeras över kassaterminaler. 

Lösenordsåterskapning 

SKL har utvecklat en metod för att återskapa 

lösenord, och ett projekt har påbörjats med 

att implementera systemet i BasA-nätet så att 

det även blir tillgängligt för polismyndigheternas 

IT-undersökare. 

Avancerad virusbeskrivning 

En ny typ av undersökning har införts där 

analysen går ut på att avgöra och beskriva på 

vilket sätt så kallad elak kod (virus, trojaner, 

etc.) påverkat undersökningsmaterialet. 

Manipulation av elektroniska system 

i bilar 

En ökande ärendeandel utgörs av utrustning 

för att stjäla moderna bilar, där man med 

olika tekniska hjälpmedel lyckats låsa upp 

bilar och avaktivera såväl larmsystem som 

startspärrar (så kallade immbolizers). 

Cardsharing 

SKL har analyserat utrustningar som använts 

för så kallad cardsharing, det vill säga delning 

av ett eller flera digital-TV abonnemang mellan 

olika hushåll där således flera mottagare 

delar ett programkort till digitalboxar via 

nätverk. 

Stora datamängder 

Vi har under året noterat en ökning av ärenden 

med mycket stora datamängder där man 

skapat diskvolymer från ett antal hårddiskar 

fördelade på ett flertal datorer och servrar. 

Lagringen har bland annat varit avsedd för 

fildelning. 


26 




Vätskor, pulver och tabletter 

Ett prov som består av pulver, tabletter 

eller vätska analyseras för att ta reda 

på om, och vilken typ av, narkotika, 

dopningspreparat eller läkemedel det 

innehåller. Beträffande läkemedel och 

dopningspreparat bedöms även yttre 

kännetecken som färg, diameter, höjd, 

vikt, prägling med mera. 

Jämförelser av narkotika 

Jämförelser av olika typer av narkotika 

utförs för att bedöma om preparaten 

har ett gemensamt ursprung, det vill 

säga om preparaten kommer från samma 

(illegala) tillverkare eller tillverkningssats. 

I andra fall vill uppdragsgivaren 

ha klassificeringar av narkotika för 

att använda som spaningsinformation 

om hur narkotika sprids i landet. Informationen 

används även i det internationella 

samarbetet mot narkotika. 

Växtmaterial 

Misstänkt cannabis eller cannabisharts 

undersöks makroskopiskt och mikroskopiskt. 

Ytterligare analys bekräftar 

identifikationen av cannabis. Halten 

av den aktiva substansen THC kan 

också bestämmas. I många fall kan 


700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1992 

1993 

Alkohol 

Gift 

Utandningsalkohol 

1994 

Droganalysenheten (utom narkotika) 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

År 

2001 

2002 

2003 

2004 

Vid Droganalysenheten arbetar vi med att identifiera och 

analysera olika typer av narkotika- och dopningsbeslag, 

liksom gifter och illegal alkohol. Evidenzer, som är Polisens 

bevisinstrument för alkoholutandningsprov, kalibreras på 

enheten. 

även av göras om preparaten kommer 

från samma tillverkare. Andra typer av 

narkotiska växtmaterial som undersöks 

och analyseras är opium, kat, svampar, 

kaktusar med mera. 

Internetdroger 

Bland de olika droger som bjuds ut till 

försäljning via Internet finns många preparat 

som innehåller ämnen som liknar 

narkotikaklassade substanser, men som 

på grund av en liten förändring i den kemiska 

strukturen inte kan klassas som 

narkotika ännu. När SKL får in prover 

som innehåller nya substanser undersöks 

de noga för att fastställa deras 

kemiska struktur. Data lämnas sedan vidare 

till Folkhälsoinstitutet som föreslår 

eventuell klassning som hälsofarlig vara 

eller narkotika. 

Gift 

Frågeställningarna här kan vara mycket 

varierande och ibland krävs ett mer 

eller mindre omfattande utvecklingsarbete 

för att kunna besvara en frågeställning 

gällande t.ex. om material i ett 

ären de innehåller eller har tillsats en 

giftig/narkotisk substans. 

2005 

2006 

2007 

2008 



25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

1992 

1993 

Narkotika 

1994 

1995 

Alkohol 

Här avgörs till exempel om ett beslag 

innehåller hembränd sprit, kemiskt 

tillverkad sprit eller renaturerad teknisk 

sprit. Även undersökningar av mäsk 

utförs, och en analys av aktivt kol kan ge 

besked om materialet har använts för 

sprittillverkning. Jämförande analyser 

utförs för att kunna svara på frågan om 

spriten kommer från samma tillverkningssats. 

Evidenzer 

SKL ger telefonsupport och utbildning 

på Polisens bevisinstrument Evidenzer 

för alkoholutandningsprov. Dessutom 

kontrolleras och kalibreras instrumenten 

samt administreras den databas 

som innehåller data från alla alkoholutandningsprov. 

Droganalysenheten (narkotika) 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

År 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 



Droganalysenhetens enhetsledning (fr.v.): Åsa Klasén, Mikael Hellgren, Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef), Lotta Rapp och Per Lundquist. 


EDPS 

Under 2009 godkändes projektansökan 

för projektet EDPS som kommer 

att starta under 2010. European 

Drugs Profiling System (EDPS) är ett 

treårigt EU-finaniserat projekt med 

målsättningen att utveckla ett uthålligt 

europeiskt system för profilering 

(jämförelse) av narkotika (se även sidan 

8). I projektet deltar polis och forensisk 

expertis från Sverige, ytterligare sex 

europeiska länder, Australien, samt representanter 

från Europol. Sverige har 

genom SKL varit projektledare för flera 

internationella profileringsprojekt, men 

för EDPS är det Nederländerna som 

står för projektledningen. Ett viktigt 

delmål på den forensiska sidan är att 

implementera en metod för profilering 

av ecstasy (MDMA). 

Spice 

Under året har gåtan kring Spice/spiceliknande 

produkter lösts och det har 

uppdagats att man tillsatt syntetiska 

cannabinoider till växtblandningarna. 

De ingående växterna i sig stod alltså 

inte för de cannabisliknande effekterna 

utan var ett villospår som Sverige och 

de flesta andra länder tidigare följde. 

Den 15 september 2009 narkotikaklassades 

flera av de syntetiska cannabinoiderna 

och en del av enhetens 

arbete har under året inriktat sig på 

att fastställa dessa substanser. Antalet 

ärenden innehållande dessa substanser 

har ökat kraftigt. 

Ny metod för identifiering av 

organiska substanser 

Under 2009 har ett projekt för framtagande 

av en ny vätskekromatografisk 

metod genomförts vid Droganalysenheten. 

Den kommer framförallt att användas 

för identifiering av dopningsmedel 

samt GHB och GBL. Den nya tekniken 

innebär i korthet att analystiden förkortats 

till cirka 20 procent samt att det 

blir möjligt att haltbestämma material 

innehållande dopningsmedel. 

GIOS/nya substanser som 

klassades 2009 

GIOS (gruppen för identifikation av 

okända substanser) är en grupp kemister 

med hög kompetens som har behörighet 

att utreda och fastställa identitet 

på nya substanser. 

2009 har GIOS utrett ett tiotal narkotiska 

substanser, till exempel 4-AcO- 

DMT (en form av psilocin, vilken finns 

i vissa svampar), 4-fluoramfetamin, 

butylon och metedron. 

Trenden är att nya substanser 

plötsligt kommer in i stora mängder. 

Så var fallet med butylon, 4-fluoramfetamin, 

mefedron och metedron. De tre 

sistnämnda narkotikaklassades under 

2009, medan butylon klassades den 

första februari 2010. 


28 




Den klassiska kriminaltekniken 

blir aldrig omodern, och vid Kemi- och 

teknikenheten finns den samlad. Det 

innebär att vi har ett nära samarbete 

med både Polisen och övriga enheter 

inom SKL. Många ingående specialiteter 

ger ett övergripande spektra, vilket 

innebär att vi ofta samarbetar över 

enhets gränserna i olika ärenden. Detta 

ställer extra stora kompetenskrav på de 

forensiker som arbetar vid vår enhet. 

Här finns många års kompetens och 

erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i det 

resonemang kring resultatvärdering 

som ligger till grund för ett sakkunnigutlåtande. 

När ett ärende kommer in är det inte 

bara att börja arbeta med analyser och 

undersökningar, utan man bör först fundera 

över vad SKL kan och ska göra. Vad 

är mest intressant ur rättssynpunkt och 

vad ger starkast bevisvärde i just det 

här fallet? Kan och bör SKL göra något 

mer? Samarbete och en bra dialog mellan 

Polis, Åklagare och SKL ger bättre 

och robustare utredning. 

Enhetens medarbetare deltar även i 

ett europeiskt samarbete för att fort löp- 


1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 


1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

År 

Vid Kemi- och teknikenheten utförs främst olika typer av 

jämförelser, exempelvis fingeravtryck, fibrer, skospår, däck, 

inbrottsverktyg, explosivämnen, färger, glas, kulor med 

mera. Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan 

jämföras sida vid sida. 

ande utveckla verksamheten. Förutom 

jämförelser av olika slag utförs bland 

annat följande undersökningar vid 

Kemi- och teknikenheten: 

Fiberplastfusioner 

Fiberplastfusioner kan uppstå vid en 

kollision när en textil yta, till exempel 

kläder, med kraft träffar plastdetaljer 

utanpå eller inuti en bil, varvid friktion 

uppstår mellan materialen. Textilierna 

kan då överföra material i form av 

textilfibrer till olika plastdetaljer i eller 

utanpå bilen, och plasten från bilens 

plastdetaljer kan överföras till de textila 

ytorna. Dessa spår kan till exempel 

användas till att avgöra vem som satt på 

förarplatsen vid krocktillfället. 

Vapenundersökningar 

Vapengruppen svarar bland annat på 

tekniska frågeställningar vid undersökningar 

av till exempel skjutvapen som 

tillvaratagits i brottsliga sammanhang. 

Bestämning av skjutavstånd och inmätning 

av kulbanor på skottplatser är 

exempel på undersökningar som utförs 

av gruppens medarbetare. 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 


Vapen 

Kemi 

Brand 

Fingeravtryck 

Spår 

Morfologi 

Fingeravtryck 

Fingeravtrycksverksamheten arbetar 

med framkallning, respektive jämförelse, 

av fingeravtryck. Fingeravtrycket 

har varit, och kommer med största 

sannolikt att vara, ett av de viktigare bevisen 

inom brottsutredningar. Vi arbetar 

fortlöpande med metodutveckling inom 

Fingeravtrycksgruppen för att förbättra 

vår verksamhet. 

Brottsförebyggande 

SKL arbetar inte bara med att lösa brott, 

utan även i många sammanhang brottsförebyggande. 

Ett exempel är framtagning 

av sedelskyddsfärg. Färgen finns i 

ampuller som förvaras tillsammans med 

sedlarna och som utlöses och färgar in 

sedlarna om exempelvis värdetransporten 

eller bankboxen utsätts för åverkan. 

Området utvecklas ständigt för att öka 

säkerheten och spårbarheten (det vill 

säga möjligheten att avgöra från vilken 

penningtransport de infärgade sedlarna 

härrör). 


Kemi- och teknikenhetens enhetsledning (fr.v.): Anders Isaksson, Inger Granstam, Anna Nilsson, Lena Hallberg, Helene Hed och 

Roger Carlsson (enhetschef). 


Glas i kyckling 

Under 2009 inkom drygt 100 material med anknytning till 

de i media uppmärksammade händelserna med glas i bland 

annat kyckling. Förutom glasanalyser blev det i några fall 

aktuellt med undersökning av plast, kristaller, sammanpassning 

med mera. 

IONSCAN 500DT och Sabre EXV 

Två nya instrument för detektion av explosivämneskomponenter 

har inköpts till Kemigruppen. Båda instrumenten är 

baserade på IMS (Ion Mobility Spectrometry)-teknologi och 

kompletterar gruppens övriga detektionssystem. Sabre EXV 

är ett bärbart instrument som ger goda möjlighet för SKL:s 

medarbetare att bidra vid brottsplatsundersökningar där 

sprängämnen förekommit. 

Kvalitetstester 

Inom ENFSI-samarbetet anordnas varje år kvalitetstester 

inom olika verksamhetsområden. 2009 arrangerade SKL 

ett test för fiberundersökningar. SKL bidrog även till test för 

skoavtrycksundersökningar. I dessa tester deltog ett sextiotal 

laboratorier i Europa. 

Effektivisering 

Under 2009 har enheten arbetat med att genomlysa verksamheten 

för att därigenom se hur man på ett bättre och 

effektivare sätt ska kunna bistå rättsväsendet med forensisk 

kompetens. 

NORDAKT-certifiering 

NORDAKT är det nordiska samarbetet för certifiering av fingeravtrycksexperter 

och har funnits sedan 2004. För att bli certifierad krävs att man besitter en omfattande 

kompetens inom fingeravtrycksområdet i dess helhet. Detta innebär krav 

på att man dels måste arbeta inom något av de nordiska ländernas polisväsenden, 

dels att man till största delen arbetar med fingeravtrycksidentifiering. Man måste 

också ha utfört ett godkänt specialarbete inom området och klarat dels ett skriftligt 

och dels ett praktiskt prov inom fingeravtrycksundersökningar. Certifieringen 

man får gäller sedan i fem år, varefter man måste återcertifieras. 

I mars 2009 arrangerades en NORDAKT-certifiering vid SKL, där bland annat en 

av SKL:s medarbetare, Malin Helgesson (fotografiet till vänster), certifierades. Vid 

samma tillfälle återcertifierades också ett antal fingeravtrycksexperter från Kripos 

i Norge, NBI i Finland, Kriminalteknisk Center i Danmark och Rikskriminalpolisen 

(RKP) och Polisen i Sverige. 


30 

Förvaltning och service 

Antal DoIT-ärenden: 4 706 


Enhetsadministratörer 

Till varje operativ enhet, samt till 

ledning och stab, finns enhetsadministratörer 

kopplade. Administratörernas 

huvudsakliga uppgift är att bistå 

enhetsledningarna och därmed frigöra 

tid för den operativa verksamheten. 

Huvudsakliga arbetsuppgifter är inköp, 

fakturahantering, konferenslogistik, 

resebokningar samt statistik. 

IT-förvaltning 

SKL:s verksamhet kräver väl fungerande 

datasystem och IT-utrustning. I gruppen 

finns det systemutvecklare, systemförvaltare 

och IT-tekniker som arbetar 

för att tillgodose dessa krav. Utöver 

utveckling och förvaltning av system så 

ansvarar IT-förvaltningen för beställningar 

av IT-utrustning, teknisk support 

och installation. Support hanteras i 

första hand av PVIT (Polisväsendets ITservice). 

SKL-specifika IT-lösningar, exempelvis 

instrumentnätverket, hanteras 

lokalt. IT-förvaltningen deltar i projekt 

där systemstöd efterfrågas. 

Laboratoriedisk 

Här rengörs materiel som används vid 

analyser på de operativa enheterna. 

Förvaltning och service uppgift är att frigöra tid för den operativa 

verksamheten genom att ge administrativ support. 

Beredning av lösningar och reagenser 

sköts även av laboratoriediskens 

personal. 

Personal- och ekonomiservice 

Personal- och ekonomiservice administrerar 

personal- och ekonomiärenden. 

Medarbetarna är också kontaktpersoner 

mot PAC (Polisens Administrativa 

Center). 

Personalservice hanterar även administrationen 

kring SKL:s kompetensförsörjning, 

KUB. 

Ekonomiservice sköter centrala inköp 

samt fakturahantering. 

Utbildningsadministration 

SKL har en mycket omfattande utbildningsverksamhet 

inom kriminalteknik. 

Utbildningsadministrationen sköter 

all administration kring studiebesök, 

kurser och konferenser (se mer om 

utbildning på sidorna 16–17). Stödet 

består av schemaläggning av kurser, 

lärarbemanning, kallelser och utvärderingar. 

Även vid examinationer av 

SKL:s medarbetare bistår utbildningsadministrationen 

kvalitetsansvarig med 

administrativt stöd. 

Utbildningsadministrationen admini- 

strerar även introduktionsutbildningar, 

aspirantutbildningar och examinationer 

i KUB. 

Ärendeservice 

I denna grupp ingår diarium, arkiv och 

vaktmästeri. På diariet hanteras och 

registreras inkommande och utgående 

skrivelser/försändelser. Efter registrering 

överlämnas begäran om analys 

samt insänt undersökningsmaterial till 

berörd grupp/enhet på SKL. Diariejouren 

är en av kontaktytorna gentemot 

SKL:s uppdragsgivare där bl.a. inkommande 

e-post till SKL:s myndighetsbrevlåda 

och övriga frågor hanteras av 

registratorerna. 

Arkivarien ansvarar för att arkivering 

och gallring sker enligt Riksarkivets 

anvisningar, samt bistår med råd och 

stöd och riktlinjer för dokumenthanteringsfrågor. 

Vaktmästeriet ansvarar för SKL:s post 

och pakethantering, avfallsåtervinning, 

tjänstebilar och kontorsmöbler samt för 

den dagliga tillsynen av gasanläggningen 

som SKL delar med Rättsmedicinalverket 

(RMV). Vaktmästeriet utför också 

enklare hantverksarbeten. 


Förvaltning och service enhetsledning (fr.v.): Rikard Gunzenheimer, Titti Bäckström (enhetschef) och Desirée Eriksson. 

DoIT – ett elektroniskt ärendehanteringssystem 

för administrativ 

support 

DoIT är ett elektroniskt ärendehanteringssystem som 

används internt inom SKL för att anmäla önskemål om 

administrativ support. Systemet är knutet till intranätet 

där anmälan görs via olika webbformulär. 

I samband med att uppdragsgivaren fyller i och skickar 

sin anmälan blir ärendet dokumenterat, och uppdragsgivaren 

kan sedan kontinuerligt följa vad som sker i ärendet 

genom att dels se vem av administratörerna som handlägger 

det, dels hålla sig uppdaterad om ärendets status 

genom att läsa administratörens noteringar om vad som 

gjorts. 

Systemet innebär en stor trygghet och spårbarhet för 

både uppdragsgivare och administratörer. DoIT innebär 

också att man har möjlighet att ta fram statistik över behovet 

av olika typer av administrativt stöd, mäta tidsåtgången 

för olika typer av ärenden och eventuella väntetider, 

samt få en överblick över administratörernas behov av 

kompetensutveckling. 

Under 2009 utfördes totalt 4 706 st DoIT-ärenden; 

1 815 st av dessa utfördes av våra administratörer, medan 

2 891 st utfördes av IT-förvaltningen och vaktmästeriet. 


Administration kring internationell verksamhet 

Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 har 

enhetsadministratörerna arbetat mycket med administration 

kring internationell verksamhet. 

Ny modell för utveckling av IT-system 

IT-förvaltningen har under 2009 arbetat fram en ny 

modell för hur utveckling av nya IT-system ska bedrivas 

vid SKL. 


32 

Personal 

Personalfakta 

Antalet anställda vid SKL var vid årets 

slut 285 personer varav 68 procent var 

kvinnor. Under 2009 har 14 personer 

anställts, samtidigt som 17 har slutat. 

Medelåldern bland de anställda var 44 

år. 

Av våra medarbetare är cirka två 

tredjedelar högskoleutbildade (se 

cirkeldiagram nedan) inom framförallt 

områdena kemi, biologi, biomedicin och 

olika inriktningar inom teknik. 

Värdegrundsarbete 

2009 fastställde Rikspolisstyrelsen 

en polisväsendegemensam värdegrund 

enligt vilken organisationen ska 

genomföra sitt uppdrag professionellt 

och skapa förtroende genom att vara 

engagerad, effektiv och tillgänglig. 

Vid SKL har vi under 2009 genomfört 

aktiviteter på alla nivåer för att skapa en 

gemensam syn i syfte att utveckla verksamheten 

med värdegrunden som stöd. 

Detta arbete är inte att betrakta som ett 

projekt med en satt tidsplan, utan kommer 

att pågå alltjämt framöver. Fortsatta 

aktiviteter är planerade för 2010. 

Kompetens 

SKL har under flera års tid arbetat med 

att utveckla ett system för introduktion, 

kompetenssäkring och utveckling av 

medarbetare. Systemet, som kallas KUB 

(Kompetens –Utveckling – Behörighet), 

är integrerat med de viktigaste kraven 

från kvalitetssystemet kombinerat 

med tydlighet i karriärutveckling 

och lönesättning. Systemet 

omfattar operativa 

befattningar och har 

under 2009 utvecklats 

till att även 

omfatta administrativa 

befattningar, 

inklusive chefer. 

Alla våra nyanställda 

genomgår 

ett allmänt och ett 

befattningsspecifikt 

introduktionsprogram. 

För alla befattningar har 

upprättats dels en generell 

kompetenskravspecifikation dels en ämnesspecifik 

kravspecifikation. För vissa 

operativa befattningar krävs en skriftlig 

och en muntlig godkänd examination 

innan medarbetaren går från aspirantstadiet 

och får behörighet att lämna 

sakkunnigutlåtande. Introduktionen 

och den interna utbildning kan för vissa 

befattningar ta upp till mellan två och 

tre år innan efterföljande examination. 

De medarbetare som var anställda 

innan KUB-systemets införande (2006) 

har samtliga nu genomgått examination. 

För att fortsatt säkerställa kompetensen 

ska en förnyad examination ske vart 

sjätte år. 

En utvärdering av KUB-systemet 

påbörjades i slutet av 2009 för att följa 

upp funktionen och effekten av systemet, 

samt för att identifiera områden för 

förbättring. Utvärderingen genomförs 

av en extern aktör och omfattar medarbetarna 

i den operativa verksamheten. 

Rekrytering/lön 

SKL har under några års tid haft stora 

rekryteringar som de senaste åren stagnerat 

då vi bedömer att personalstyrkan 

är i balans med de krav som ställs på vår 

verksamhet. 

För att bland annat effektivisera den 

administrativa rekryteringsprocessen 

har SKL under 2009 inhandlat rekryteringsverktyget 

Offentliga jobb. Som ett 

ytterligare stöd i rekryteringsarbetet 

har vi låtit en HR-handläggare utbildas i 

Thomassystemet. Avsik- 

ten är att instrumentet ska var en del i 

helhetsbedömningen vid rekryteringar. 

SKL tillämpar individuell lönesättning, 

och för olika befattningar görs en helhetsbedömning 

av medarbetarnas djup 

och bredd i ansvar och behörigheter (i 

enlighet med vårt KUB-system). 

Vid lönerevisionen 2009 tillämpade 

vi för andra gången lönesättande samtal 

för SACO-anslutna medarbetare. För att 

öka förståelsen och kunskapen om det 

lönesättande samtalet har vi genomfört 

en partsgemensam utbildning för SACOmedlemmar 

vad gäller löneprocessen. 

Arbetsmiljö och hälsa 

Det arbetsmiljöarbete som inleddes 

under 2008 har i princip genomförts 

under 2009. 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet 

har organiserats utifrån ett SKLperspektiv, 

vilket också har dialogförts 

med Arbetsmiljöverket. 

Samtliga chefer och skyddsombud har 

genomgått arbetsmiljöutbildning, och 

kompetensen inom arbetsmiljöområdet 

har stärkts som helhet. En skriftlig 

fördelning av arbetsuppgifter som ger 

en tydlighet inom arbetsmiljöområdet 

har genomförts för enhetschefer och 

gruppchefer. 

En viktig del i detta arbete har varit 

undertecknandet av ett nytt samverkansavtal 

som stärker den arbetsmiljöprocess 

som påbörjats. 

Utbildningsnivåer 

Ej högskoleutbildning 

Högskoleutbildning < 3 år 

Högskoleutbildning >= 3 år 

Forskarutbildning 


Personaldirektör Leif Clemedtson och HR-handläggare Maria Öryd-Ring. 

Arbetsmiljöverket konstaterade vid sitt 

återbesök hösten 2009 att vi genomfört 

förelagda åtgärder samt lyft vårt arbetsmiljöarbete 

till en ny nivå. Bland annat 

noterades att hela organisationen har 

ett bra gemensamt förhållningssätt till 

arbetsmiljöfrågor. 

SKL strävar fortsatt efter att stödja 

medarbetarna i deras hälsoarbete. Vi 

har ett utvecklat hälsostöd med bland 

annat subventionerade träningskort, ett 

eget gym, subventionerad massage och 

gruppgemensamma fysiska aktiviteter 

där möjligheter finns att nyttja uttag av 

en så kallad friskvårdstimme i veckan. 

SKL:s hälsoinspiratörer är navet i de 

frivilliga aktiviteterna. Bland annat har 

lagtävlingar genomförts med syfte att 

få fler medarbetare att motionera. Förmånerna 

och aktiviteterna nyttjas på 

många håll flitigt och cirka en tredjedel 

av medarbetarna har deltagit i dessa 

aktiviteter. 

Sjukfrånvaron är för närvarande 2,7 

procent. 

Chefs- och ledarskap 

SKL är med i RPS satsningar på ett utvecklat 

chefs- och ledarskap. Framför allt 

har vi satsat på det som benämns det 

direkta ledarskapet för våra chefer. Sex 

chefer har genomgått och är klara med 

sin utbildning, medan tre för närvarande 

går utbildningen och två kommer 

att påbörja sin utbildning under våren 

2010. 

En chef går också för närvarande sin 

utbildning i det indirekta ledarskapet. 

Jämställdhet 

SKL har under året köpt in lönekartläggningsinstrumentet 

”lönevågen” för att 

lättare kunna arbeta med löneanalyser 

utifrån ett genusperspektiv. 

En arbetsgrupp har tillsatts för att 

i ett första steg poängbedöma varje 

befattning enligt lönevågens kriterier. 

När poängbedömningen är klar ska 

resultatet av analysen eventuellt leda 

till åtgärder om osakliga löneskillnader 

upptäcks. Förslag till åtgärder kommer 

därefter att omhändertas vid de lokala 

löneöversynsförhandlingarna. 

SKL har under året rekryterat en 

kvinnlig enhetschef, vilket innebär att 

SKL:s ledningsgrupp numera utgörs av 

sex kvinnor och fyra män (fördelningen 

under 2008 var fem kvinnor och fem 

män). 

Under 2010 ska en ny plan för mångfald 

och likabehandling processas fram. 


34 

Resultat- och balansräk- 

ning 

Resultaträkning 

Belopp i tusen kronor 

Verksamhetens intäkter 2009 2008 

Intäkter av anslag 209 487 197 452 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 8 973 9 370 

Intäkter av bidrag -234 862 

Finansiella intäkter 222 1 593 

Koncerninterna intäkter 5 091 10 006 

Summa verksamhetens intäkter 223 539 219 283 

Verksamhetens kostnader 2009 2008 

Kostnader för personal -129 400 -128 781 

Kostnader för lokaler -32 506 -31 558 

Övriga driftskostnader -43 936 -45 253 

Finansiella kostnader -561 -3 034 

Koncerninterna kostnader -3 319 -4 295 

Ej omförd reavinst-/förlust 0 0 

Avskrivningar och nedskrivningar -14 073 -14 373 

Summa verksamhetens kostnader -223 795 -227 294 

VERKSAMHETSUTFALL -256 -8 011 

Balansräkning 

Tillgångar 

År avrundat 

2009-12-31 

Belopp i tusen kronor 

År avrundat 

2008-12-31 

Immateriella anläggningstillgångar 149 82 

Materiella anläggningstillgångar 61 517 71 508 

Varulager m.m. 4 132 2 541 

Fordringar 7 542 6 068 

Periodavgränsningsposter 7 404 11 255 

Avräkning med statsverket -10 456 -25 193 

Kassa och bank 15 113 28 997 

Summa tillgångar 85 401 95 258 

Kapital och skulder 

År avrundat 

2009-12-31 

År avrundat 

2008-12-31 

Myndighetskapital 610 -6 378 

Avsättningar 318 0 

Skulder m.m. 74 675 90 727 

Periodavgränsningsposter 9 798 10 909 

Rapposteringsdifferens 0 0 

Summa kapital och skulder 85 401 95 258 


Ekonomi 

SKL har under år 2009 via effektivisering, ökat kostnadsmedvetande 

och besparingar lyckats sänka eller bibehålla kostnadsnivån 

trots en ökad ärendeinströmning. Produktiviteten 

har totalt sett ökat. Arbetet med att utveckla verksamhets- och 

budgetplaneringen till att omfatta treårsperioder har fortsatt, 

liksom att utveckla och effektivisera verksamheten genom att 

öka medarbetarnas delaktighet och engagemang. 

Resultat- och balansräkningen på motstående sida visar värden 

enligt SKL:s bokföring per utgången av år 2009. Hänsyn har 

inte tagits till omföringar som sker på central nivå i samband 

med sammanställningen av Polisens gemensamma bokslut. 

Finansiering 

Verksamheten vid SKL finansieras till största delen av anslagsmedel 

från Rikspolisstyrelsen. Till detta kommer inkomster från 

fakturering för bland annat uppdragsutbildningar (i huvudsak 

riktade mot Polisen) och uppdragsärenden från andra än rättsväsendets 

myndigheter. 

Kommentarer till resultaträkningen 

Ökningen av intäkter från anslag beror delvis på en ökad 

tilldelning. Det totala medelsbehovet har även finansierats 

med anslagssparande från föregående år. Detta gör att 

anslagstilldelningen blir lägre än vad annars skulle varit fallet. 

Detta i sin tur gör att årets verksamhetsutfall blir svagt 

negativt. 

År 2009 uppgick verksamhetens intäkter till totalt 223,5 

miljoner kronor, vilket är en ökning med 4,3 miljoner kronor 

jämfört med föregående år. Intäkter av anslag uppgick 

till 209,5 miljoner kronor, en ökning med 12,0 miljoner 

kronor. De fakturerade inkomsterna uppgick till 13,8 miljoner 

kronor, vilket är en minskning med 6,4 miljoner kronor. 

Besparingar inom Polisen avseende utbildning medförde 

att intäkterna från intern fakturering minskade med 4,9 

miljoner kronor till 5,1 miljoner kronor. 

Verksamhetens kostnader minskade under året med 3,5 

miljoner kronor. Effektiviseringar och besparingar medförde 

att kostnaderna för personal endast ökade med 0,6 miljoner 

kronor inklusive löneökningar. Övriga driftskostnader 

minskade med 1,3 miljoner kronor. Kostnader för lokaler 

ökade med 0,9 miljoner kronor, varav en ökad hyreskostnad 

står för 0,8 miljoner kronor. Nya avtal gällande elektricitet 

och städning minskade kostnaderna med 0,1 respektive 0,5 

miljoner kronor. 

Sammantaget har alltså personalkostnaderna ökat mycket 

marginellt och driftskostnaderna minskat trots prisökningar 

och en större ärendeinströmning. Antalet inkomna 

ärenden ökade med cirka 9 procent jämfört med föregående 

år, framförallt skedde ökningen inom DNA-området. 

De finansiella kostnaderna har under året minskat med 

2,5 miljoner kronor, vilket är en effekt av sänkta räntor och 

en lägre lånenivå. 

Ekonomidirektör Billy Edquist. 

Kommentarer till balansräkningen 

De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången av år 2009 

till 85,4 miljoner kronor. Drygt 70 procent av dessa utgörs 

av materiella anläggningstillgångar. I samband med flytten 

till Garnisonsområdet år 2001 finansierades en rad anpassningar 

i det nya huset med lån. Under år 2006 hanterades 

anpassningar av den nya tillbyggnaden på motsvarande 

sätt, och vid utgången av år 2008 var dessa anläggningstillgångar 

totalt bokförda till 40,5 miljoner kronor. 

Årets anskaffning av nya anläggningstillgångar bestående 

av olika instrument och installationer uppgick till 5,5 miljoner 

kronor, och vid utgången av året uppgick det bokförda 

värdet för dessa till 20,9 miljoner kronor. Besparingsåtgärder 

under år 2009 har inneburit att en del nyinvesteringar 

skjutits framåt i tiden. Majoriteten av investeringarna i 

anläggningstillgångar finansieras av lån i Riksgäldskontoret. 

Dessa lån uppgick vid utgången av år 2009 till 60,6 

miljoner kronor. Varulagret har ökat med 1,6 miljoner 

kronor jämfört med föregående år, i huvudsak beroende på 

ökade inköp av material och kemikalier för att säkerställa 

DNA-verksamheten. 


36 

Artiklar och deltagande i kon 

Interna rapporter 

Under 2009 har nio interna rapporter 

sammanställts. Dessa redovisas på 

sidan 15. 

Examensarbeten 

Tre examensarbeten utförda vid SKL har 

lagts fram under året. Dessa redovisas 

på sidan 15. 

Konferenser 

Under 2009 har SKL deltagit aktivt 

(med posters eller föredrag) i flera 

internationella konferenser. 

Några exempel är: 

th st • 30 & 31 ENFSI DNA Working Group 

Meeting (Lissabon och Edinburgh) 

th • 5 European CODIS (ENFSI) Users 

Meeting (Lissabon) 

th th • 36 & 37 EDNAP Meeting (Lissabon 

och Edinburgh) 

• International Symposium ”the Future 

of Forensic Bioinformation” (Oxford) 

th • 5 European Academy of Forensic 

Science (EAFS) Meeting (Glasgow). 

(se även sidan 37) 

• Medicinska Riksstämman 2009 

(Älvsjö/Stockholm) 

• ENFSI Working Group Meeting for 

Fire and Explosions (Haag) 

• ENFSI European Fibres Group Meeting 

(Berlin) 

• ”Skolan brinner”, konferens anordnad 

av Svenska brandskyddsföreningen 

• Svenska narkotikapolisens utbildningskonferens 

(Göteborg) 

• 

Sverige mot narkotika (Örebro) 

• Svenska narkotikapolisens halvårskonferens 

(Jönköping) 

th • 9 ENFSI-DIWG, Digital Imaging Working 

Group Meeting (London) 

th • 9 ENFSI EDEWG (the European 

Document Experts Working Group) 

Business Meeting (Zürich) 

• Tredje årliga mötet; workshop vid 

SKL om DNA-undersökningar tillsammans 

med det finska forensiska DNAlaboratoriet 

vid NBI (National Bureau 

of Investigation) 

Vetenskapliga artiklar 

De vetenskapliga artiklar som publicerats 

eller lämnats för granskning under 

året inkluderar: 

• J. Andrasko: Some Examples of 

Applications of a Micro Thermal 

Desorption Device in the Forensic 

Laboratory. Journal of Forensic Science 

54, 5 (2009): 1055–1058. 

• T. Höglund: Digital Camera Identification 

– A Brief Test of a Method 

Based on the Sensor Noise. Journal 

of Forensic Science, Vol. 59, No. 5, 

2009. 

• R. Ansell, W. Banicki: The Future 

of Forensic Human Identification 

Tools. Problems of Forensic Sciences 

2009, LXXX: 471–478. 

• J. Hedman, A. Nordgaard, B. Rasmusson, 

R. Ansell, P. Rådström: Improved 

Forensic DNA Analysis through the 

Use of Alternative DNA Polymerases 

and Statistical Modeling of DNA 

Profiles. BioTechniques, 2009; 47 

(5): 951–958. 

Ett flertal andra artiklar har dessutom 

publicerats i fackpress av olika slag. 


ferenser 

SKL:s postrar som presenterades 

vid EAFS 2009 

Integration of Rape Case Related Information in the 

Electronic Communication between the Swedish Police 

and the Forensic Laboratory 

Joakim af Forselles, Sylvia von Eckardstein, Yvonne Stegeryd, 

Madelen Svanström och Ricky Ansell 

Using Alternative DNA Polymerases to Combat PCR 

Inhibitors in Crime Scene Samples 

Johannes Hedman, Anders Nordgaard, Birgitta Rasmusson, 

Ricky Ansell och Peter Rådström 

Variation in Amylase Activity and the DNA Content of 

Saliva 

Johannes Hedman, Erik Dalin och Ricky Ansell 

Single DNA Analysis Approach of Crime Scene Samples 

Linda Albinsson, Ricky Ansell och Weine Drotz 

Inventory of Stains in the Swedish National DNA Database 

in 2009 After Ten Years in Action 

Karin Hedberg, Christina Widén och Ian Jamieson 

Image Comparisons and Population when Using Likelihood 

Ratio 

Klas Brorsson Läthén och Tobias Höglund 

Study of an ATR Objective as a Co-operation Project 

between Forensic Laboratories of Finland and Sweden 

Saani Martilla, A. Paananen och Anna Ahlsten Andersson 

Prevalence of Sole Patterns 

Jenny Elmqvist, Åsa Johansson, Therese Stattin, Anders 

Nordgaard och Maria Ledin 

Tool Mark Examination in Drug Investigations 

Maria Ledin och Jenny Elmqvist 

Development of Fingerprints on Glossy Porous Surfaces 

Using Powder. How Does It Influence Further Treatment 

with DFO, Ninhydrin and PD? 

Sofie Svensson, Birgitta Jansson och AnnKristin Malmefjäll 

Some Examples of Applications of a Microthermal 

Desorption Device in the Forensic Laboratory 

Jan Andrasko 

An Analysis of Smokeless Powder from Inside of Firearms 

Barrels and a Comparison with Grains of Smokeless 

Powder from Clothing 

Jan Andrasko 

Underground Manufacturing – A New Trend in the 

Doping Area 

Ann-Kristin Ljung och Anna Zackrisson 

Strategic Overview of Amphetamine Profiles from the 

Collaborative Harmonised Amphetamine Initiative 

(CHAIN) Project 

Laura Aalberg, Kjell Andersson, Johan Dahlén, J.w. Hulshof, 

K. Jalava, C. Priddis, T. Rössler, N.W. van der Stelt, A. Ward 

och M. White 

A Summary of the Collaborative Harmonised Amphetamine 

Initiative (CHAIN) Project 

Laura Aalberg, Kjell Andersson, Johan Dahlén, J.w. Hulshof, 

K. Jalava, C. Priddis, T. Rössler, N.W. van der Stelt, A. Ward 

och M. White 

Rational Identification of Novel Drugs in Swedish 

Seizures 

Andreas Carlsson och Anna Stenfeldt Hennings 

The RFID Technology – Upcoming Old School Fraud in a 

New Wrapper 

Johnny Bengtsson 

Camcorder Identification Using Noise Patterns 

Tobias Höglund 

Comparison of Analysis Tools in Data Recovery of Image 

and Video Files 

Klara Eklund 

A Method for Estimating the Body Height of a Perpetrator 

from CCTV Video Material with Non-Expertise Work 

at the Scene 

Per Brolund och Peter Bergström 


38 

Swedish National Labora 

The main function of SKL is to act as an impartial 

expert body in investigations of criminal 

matters on behalf of the judicial system. 

This requires state of the art analytical and exploratory 

equipment and a highly trained workforce with the necessary 

competence to carry out forensic investigations and 

evaluations and apply the results in a judicial context. SKL is 

accredited according to ISO/IEC 17025 for the majority of our 

operations. 

The SKL competence assurance system CDA (Competence, 

Development and Authority) ensures that all personnel have 

the right competence for their tasks. 

We also conduct research and development and work with 

information, training, support and service in all aspects of forensic 

science. The work carried out within ENFSI (European 

Network of Forensic Science Institutes) has positioned us at 

the international forefront. 

SKL is a state funded independent laboratory under the 

Swedish National Police Board. As such, SKL is the expert 

body of the national police organisation and is in close collaboration 

with a number of police authorities. 

Our employees are not police officers but specialists in their 

respective fields. Most employees have an academic degree 

supplemented with an extensive internal training programme. 

The majority of the forensic investigations at SKL are carried 

out on behalf of the judicial system, i.e. the police, prosecutors 

and courts of law, in matters relating to a criminal act. 

Research 

and 

Development 

Investigation 

and 

Analysis 

Training 

and 

Information 


SE-581 94 Linköping 

Phone +46 13 24 14 00, 

Fax +46 13 14 57 15 

skl@skl.polisen.se 


Support 

and 

Service 

We also undertake assignments or investigations on behalf of 

individual clients. 

One example is the forensic handwriting identification 

carried out on behalf of the judicial system in Iceland. All 

individual assignments are subject to a charge. 


tory of Forensic Science – SKL 

Short Facts on SKL for 2009 

The Swedish National Laboratory 

of Forensic Science 

– SKL 

is located at Garnisonen in Linköping. 

SKL employs a total of 285 people in 

five units and staff officers. 32 percent 

are men and 68 percent are women. 

Average age: 44 years 

No. of assignments in total: 88,284 

Administration Unit 

Scope of activities: Facilitates 

other operations by providing 

support on IT, finance, 

registration, staff administration, 

archiving, education and 

other administrative issues 

No. of internal administrative 

assignments: 4,706 

No. of employees: 33 

Chemistry and 

Technology Unit 

Scope of activities: Traditional 

forensic investigations 

such as fingerprints, fibres, 

shoe prints, firearms and 

tools as well as arson, explosives, 

glass and paints 

No. of assignments: 4,504 


Drugs Unit 

Scope of activities: Narcotics 

and doping agents, 

toxins, illegal alcohol and 

evidential breath analysing – 

Evidenzer 



Forensic Document 

and Information 

Technology Unit 

Scope of activities: Different 

types of information 

carriers from handwriting and 

documents to computers 



Biology Unit 

Scope of activities: DNA 

analyses in criminal matters 

and management of DNA 

registers 




40 

Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL 

581 94 Linköping 

Tel 013 - 24 14 00 

Fax 013 - 14 57 15 

skl@skl.polisen.se 



Tryck: Intellecta infolog, 2010.

Årsberättelse 2009 - Skl - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?