Ladda ner - Vaasan yliopisto

98
ACTA WASAENSIA
knutna till upphovsmannens personlighet och har ofta uppfattats som eviga. Att det
dock uttryckligen i lagstiftningen nämns att de ideella rättigheterna är eviga, är inte
vanligt förekommande. Frågan om de ideella rättigheternas skydd efter att upphovs-
rätten upphört har inte behandlats i EU-direktiv. I artikel 9 i skyddstidsdirektivet fast-
slås det att direktivet inte påverkar tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser
om de ideella rättigheterna. Av de nordiska ländernas har man i Danmark uttryckli-
gen stadgat i 75 § Ophavsretsloven att de ideella rättigheterna är eviga (evigtvaren-
de). 377
Avsikten med Direktivet om rättsligt skydd för databaser från år 1996 var att harmo-
nisera medlemsstaternas lagar om upphovsrätt för databaser. 378 För att garantera att de
nationella lagarna skyddar databaser jämlikt och att investeringarna och utnyttjandena
av databaserna är konsekventa inom hela gemenskapen, ansågs det viktigt att harmo-
nisera skyddet för databaser. Eftersom det förekommer betydande ekonomiska och
vetenskapliga intressen relaterade till databaser kunde divergerande nationella
skyddsnivåer leda till förvridna situationer på den inre marknaden, då aktörerna på
marknaden skulle kunna för egen nytta utnyttja varierande skyddsnivåer. 379 Ideella
rättigheter faller utanför detta direktivs tillämpningsområde. De ideella rättigheterna
till en databas tillkommer upphovsmannen och skall utövas i enlighet med medlems-
staternas lagstiftning och med bestämmelserna i Bernkonventionen. 380
Direktivet om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av original-
konstverk (följerätt) från år 2001 stadgar att medlemsstaterna bör bevilja upphovs-
männen till originalkonstverk en icke överlåtbar och oförytterlig rätt till en ekonomisk
del i senare vidareförsäljningar av verken. 381 Avsikten med följerätten är att garantera
377 Se vidare ibid: 145 och Schönning 1998: 576. Se även Meedom 1985: 153–165. En fråga som här
kan uppkomma är huruvida avlidna personer kan namnges som huvudsakliga upphovsmän till uppdaterade
och bearbetade versioner av verk och då namnet på bearbetarna inte framkommer.
378 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databa-
ser.
379 Se RP 170/1997. Se även Koivumaa 1998: 115–135, Karo 2001: 127–182, Koktvedgaard & Levin
2003: 98–99 och Bently & Sherman 2001: 47. De nordiska länderna implementerade databasdirektivet
innehållsmässigt i stort sett likartat. I Finland togs klart ställning till presumtionen att de ekonomiska
rättigheterna övergår till arbetsgivaren.
380 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för da-
tabaser punkt 28. Se Koivumaa 1998: 117.
381 Artikel 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens
rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk. Se RP 111/2005: 18 och
Haarmann 2005: 135–137.