Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 95
och följaktligen begränsar dominansen av stora producenter på marknaden för dator-
program. 361
Ett annat viktigt ställningstagande i direktivet gällde innehav av upphovsrätt: alla
ekonomiska rättigheter överlåts åt arbetsgivaren då arbetstagaren har skapat ett dator-
program i arbetsförhållande eller i enlighet med arbetsgivarens instruktioner endast
om något annat inte avtalats. 362 Detta ställningstagande står i kontrast till principen
om att upphovsrätt i ett arbetsförhållande inte övergår till arbetsgivaren mer än vad
som är nödvändigt när produkten skapas och med hänsyn till företagets normala prax-
is. Riktlinjer ges exempelvis i rättsfallet U 1978, p. 901 ”Politiken” enligt vilket all-
männa artiklar i dagstidningar skall som utgångspunkt vara skyddade i ideellrättsligt
hänseende. På basen av denna dom anses huvudregeln vara att upphovsrätten till ett
verk som är framställt i ett anställningsförhållande bara övergår till arbetsgivaren i en
omfattning som är nödvändig med hänsyn till arbetsgivarens sedvanliga verksam-
het. 363 Det bör påpekas att det enligt direktivet är uttryckligen de ekonomiska rättighe-
terna som övergår till arbetsgivaren vad gäller datorprogram, om inte annat har före-
skrivits genom avtal. Initialt tillkommer de ekonomiska rättigheterna och ideella rät-
tigheterna upphovsmannen då han skapat datorprogrammet. Det är medlemsstaternas
sak att avgöra hur de ideella rättigheterna skall behandlas. Upphovsmannens namn-
angivelse- och respekträtt efterges endast till art och omfattning begränsad använd-
ning enligt 3 § 3 mom nordiska upphovsrättslagar. Det gäller skyldigheten att ange
upphovsmannens namn så som god sed kräver och förbudet mot att ändra på verket på
ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Skyldighe-
ten att nämna programmerarens namn är beroende av god sed inom programvaruindu-
strin. Med tanke på programtillverkningens natur kan ändringar i programmen sällan
anses vara kränkande. Eftersom programmens natur och användning i väsentlig grad
avviker från andra slag av verk, har dessa rättigheter enligt de finska förarbetena när
det gäller datorprogram en liten betydelse. Enligt i branschen rådande god sed förut-
sätts det i allmänhet inte att upphovsmannens namn nämns. Ändringar i programmen
kan sällan anses vara kränkande för upphovsmannen. Fråga kan dock vara om att inte
tillgängliggöra det för allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang som
361 Se ibid, 88–89.
362 Artikel 2(3) Rådets direktiv 91/250/EEG och RP 211/1992: 12. Se även Koivumaa 1994: 209–210.
363 Se mer om fallet i NIR 1982: 115, Schönning 1998: 102,292, 294, 431, 446, 447, 615 och Koktvedgaard
2005: 68 och 104–105. Se vidare 3.4. Paternitetsrätten.