Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 91
fördraget kan dock tolkas begränsa utövningen av de exklusiva rättigheterna ifall de
står i konflikt med de grundläggande artiklarna i fördraget, framförallt i det fall att de
hindrar den fria rörelsen av varor och tjänster på den inre marknaden. 341 Konkurrens-
reglerna i avtalet kan således begränsa potentiella monopolpositioner som nationella
immaterialrättsregler kan skapa. Från en konkurrensrättslig synpunkt kan exklusiva
immaterialrättigheter leda till en situation av begränsat monopol. Den monopolposi-
tion som de nationella immaterialrättigheterna kan leda till behöver inte i sig stå i kon-
flikt med konkurrensreglerna, men missbruk av rättigheterna gör det.
Sedan Rom-fördragets tider har integrationsprocessen i Europa framskridit och bety-
delsen av de immateriella rättigheterna har ökat. Till exempel Bently och Sherman
indelar processen för harmonisering av immaterialrättigheter i EG/EU i fyra faser: 342
1) I början av 1970-talet låg grundandet av ett gemensamt patentsystem för den inre
marknaden i fokus för kommissionen. Man lyckades dock inte då nå samförstånd.
2) Under 1980-talet var man inriktad på att harmonisera nationella varumärkesrättsla-
gar. Direktivet om varumärken 89/104/EG var ett resultat av dessa ansträngningar.
3) I slutet av 1980-talet började frågan om harmoniseringen av nationella upphovs-
rättslagar bli mera aktuell på EG-kommissionens agenda. För att uppnå en effektiv
inre marknad krävdes att grunden för de nationella upphovsrättslagarna skulle harmo-
niseras. Varierande nivåer av upphovsrättsskydd i de olika nationella upphovsrättsla-
garna uppfattades sätta upphovsmännen i ojämlika positioner och kunde därmed utgö-
ra ett hot mot såväl de fyra friheterna som de grundläggande principerna i gemenska-
pen. Harmoniseringen av upphovsrättslagarna skulle bidra till tillämpningen av de
fyra friheterna och till respekten för grundläggande rättsprinciper, såsom t.ex. respekt
för egendom och åsikts- och pressfrihet.
4) Den fjärde fasen inleddes i början av 1990-talet då lagstiftningen om så kallade
”sui generis immaterialrättigheter” inleddes på gemenskapsnivå till exempel då har-
341 Se t.ex. artiklar 81, 82 och 295. Se även rättsfall C–241/91, C–242/91 Radio Telefis Eireann (RTE)
and Independent Television Publications Ltd (ITP) v. Kommissionen (1995) ECR I–743, där saken gällde
Radio Telefis Eireann’s vägran att ge tillstånd till en fristående programtidning, Magill TV Guide,
att publicera listor över TV–företagets program. Programlistan var skyddad av upphovsrätt. Magill
kunde därmed inte publicera en tidning för allmänheten, vari det skulle ingå en sammanställning av de
irländska TV–programmen. EG–domstolen ansåg att Radio Telefis Eireann’s vägran utgjorde ett missbruk
av dominerande ställning enligt artikel 82, trots att programlistan var upphovsrättsskyddad. EG–
domstolen var dock av den meningen att vissa särskilda omständigheter rådde i fallet. Se också Bernitz
& Kjellgren 2002: 276 och Huuskonen 2006: 18.
342 Se Bently & Sherman 2001: 16