Ladda ner - Vaasan yliopisto

80
ACTA WASAENSIA
relation som de ideella rättigheterna har till upphovsmannens personlighet, till hans
karaktär, anseende eller egenart, kan i sig betyda att de ideella rättigheternas ställning
borde vara mer primär. Litterärt och konstnärligt skapande kan alltså uppfattas som
vara en form av mänsklig aktivitet där mänskan mer än annars sätter hela sin person-
lighet och alla sina känslor och erfarenheter på spel. Man skall därför också förstå att
upphovsmännen är mer känsliga än andra för vad som händer med de verk de skapat.
Enligt Senftleben är den primära avsikten hos upphovsmannen till olika typer av
konstverk inte nödvändigtvis att nå ekonomisk vinning. 301
När de ideella rättigheterna skyddas, till exempel då upphovsmannens namn anges
och hans verk respekteras, kommer upphovsmannen också att få ekonomisk ersättning
när hans ekonomiska rättigheter uppfylls, till exempel då exemplar av hans verk fram-
ställs och görs tillgängligt för allmänheten. Teece 302 använder begreppet approriabili-
ty regime för att beskriva relationen mellan lättheten att plagiera upphovsrättsskydda-
de verk och effekten av upphovsrättsliga regler, nämligen att ändamålsenligheten är
stark då teknologin är både svår att kopiera och upphovsrättliga systemet erbjuder
rättsliga hinder mot imitation. När teknologin är enkel att kopiera och skyddssystemet
är ineffektivt är ändamålsenligheten svag.
Ifall inte de ideella rättigheterna skulle respekteras, skulle inte heller de ekonomiska
rättigheterna kunna utövas fullt ut. Utgående från denna syn förutsätter de ideella och
de ekonomiska rättigheterna varandra. Utan rätten att framställa exemplar eller göra
verket tillgängligt för allmänheten skulle inte namnangivelse-, respekt- och accessrät-
ten vara av mycket värde.
Det kan här noteras att innan rättsteoretiker i Tyskland i slutet av 1800-talet skapade
en teori om de ideella rättigheterna, så rådde det oklarhet om vilken upphovsmannens
rättsliga ställning var. 303 Å ena sidan fanns det argument enligt vilka upphovsmannens
rättsliga ställning utgjordes av en ekonomisk komponent som reglerades av upphovs-
rätten och en personlig komponent som inte omfattades av uppfattningen om immate-
riell egendom. Å andra sidan förekom det argument som propagerade för att all upp-
301 Se SOU 1956: 25: 85 om den personliga karaktären av intellektuellt skapande. Se även bl.a. Senftle-
ben 2004: 301.
302 Se Teece 2000: 18–20.
303 Se Strömholm 2002: 26.