Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 79
skyddet i upphovsrättsnormen. För en lång tid var skyddet av de ideella rättigheterna i
BK den avgörande orsaken till att USA inte anslöt sig till konventionen. Å andra sidan
har man i både Storbritannien och USA gradvis accepterat vissa element av de ideella
rättigheterna i upphovsrättslagarna. 298
I de fall då de ideella rättigheterna beviljas skydd, uppfattas ofta detta skydd som en
följd av de ekonomiska rättigheterna. Och i argumenteringen för de ideella rättighe-
terna, betonas de ideella rättigheternas ekonomiska betydelse. 299 Till exempel då be-
tydelsen av namnangivelserätten för upphovsmannen för hans karriärsskapande och
för upprätthållandet av hans anseende. När upphovsmannen får sitt namn angivet och
hans verk respekteras och inte görs intrång i, så kommer deras marknadsvärde också
att stiga. Därtill skall intrång i de ideella rättigheterna leda till ekonomisk ersättning
för lidande eller annan icke-ekonomisk skada. Det finska rättsfallet HD 2005: 92
”Eija-Riitta Kantola” belyste problematiken och frågan gällde att en utövande konst-
när hade ingått avtal med ett skivbolag A, enligt vilket bolaget hade rätt att använda
den utövande konstnärens namn eller konstnärsnamn på skivkonvoluten. Den utövan-
de konstnären hade därefter blivit känd under ett nytt konstnärsnamn, som inte nämn-
des i avtalet mellan henne och A. Ett nytt skivbolag B, som hade tagit över A:s rättig-
heter, använde den utövande konstnärens nya konstnärsnamn på skivkonvolut av ny-
inspelningar av konstnärens gamla låtar. HD ansåg att förfarandet inte var i enlighet
med avtalet mellan A och den utövande konstnären och att det utgjorde ett intrång i
paternitetsrätten, 3 § 1 mom. URL. Högsta domstolen betonade att när paternitetsrät-
ten beaktas i enlighet med god sed skyddar man också upphovsmannen mot potentiel-
la ekonomiska förluster. 300
Det är dock inte självklart att den ställning de ideella rättigheterna har i förhållande
till de ekonomiska rättigheterna bör motiveras med ekonomiska argument. Den nära
298 Se Storbritannien: Copyright Act 1988, Sections 77, 80, USA: Visual Right´s Act 1990, Section
106. Se också vidare diskussionen om DRM i kapitel 4.
299 Se t.ex. Strömholm 1956: 186, Koktvedgaard & Levin 2003: 138–139 och Sorvari 2005: 213.
300 Se Mansala 2006: 102–104 om kommentar av fallet HD 2005: 92. Se dessutom högsta domstolens
prejudikat HD 2005: 43, där upphovsmännen tilldömdes ersättning enligt 57 § 2 mom. URL för kränkning
av deras paternitetsrätt. Fråga var om att man utan upphovsmännens tillstånd kopierat en ordlista
från en lärobok till CD:n, som marknadsfördes på Internet. Skaparna till ordlistan nämndes inte som
upphovsmän då CD:na marknadsfördes, vilket ansågs som en kränkning av upphovsmännens paternitetsrätt
enligt 3 § URL. Se kommentar om fallet HD 2005: 43 i Mansala 2005: 336–338 och Sorvari
2005: 90–91 samt 2006: 523–526.