Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 51
upphovsrättigheterna, dvs. de kunde öka sina inkomster, sitt välstånd och makt genom
att hänvisa till skyddet av författarnas upphovsrätt. Dock har varken förläggarna eller
övriga producenter kunnat hindra författare och andra upphovsmän från att utöva sina
ideella rättigheter till sina verk. Enligt Hugenholtz har upphovsmännen alltid kunnat
skydda sig relativt väl mot illegitima handlingar från förläggarnas och producenternas
sida, till exempel då olagliga publikationer, felaktiga utnyttjanden eller andra illegiti-
ma ändringar av verken 172
Å andra sidan är de skapande upphovsmännen ständigt föremål för yttre influenser
som berikar deras verk; detta motargument går alltså ut på att uppfostran, utbildning,
litterära och konstnärliga inflytanden och förnimmelsen av ständiga stimuli i omvärl-
den alla kan påverka de skapande upphovsmännen på ett avgörande sätt. Epstein 173
uttrycker det enligt följande: ”Hur mycket erkännande bör man ge åt Charles Dickens
för hans porträtt av Wilkins Macawber i David Copperfield ifall detta porträtt baserar
sig på hans far? Och hur mycket erkännande bör Dickens ges ifall han inkorporerat
element från andra stora författare i sin skrivstil utan att kompensera dem eller ens ge
dem erkänsla?” (fri övers.)
Till exempel ett intrång i upphovsmannens respekträtt behöver inte nödvändigtvis
vara kränkande enligt strafflagen. 174 Det räcker med att idéinnehållet, tendensen eller
den stilistiska karaktären i upphovsmannens verk inte respekteras. 175 Stilistiska för-
bättringar kräver i regel upphovsmannens samtycke. Man har även ansett att ortogra-
fin, stavningssättet, bör höra till upphovsmannens befogenheter, såvida den är enhetlig
och förut vedertagen. Det kan ligga något karakteristiskt för upphovsmannen i det
stavningssätt han använder, man kan tänka sig att hans egenart tar sig uttryck däri. 176
Det kan däremot förekomma situationer, då ändringar i ett verk inte uppfattas som
kränkande enligt en objektiv måttstock och att vikt bör ges för upphovsmannens sub-
jektiva åsikter 177 . Man har dock även ansett att upphovsmannens subjektiva uppfatt-
172
Se Hugenholtz 2000a: 4–6.
173
Se Epstein 2004: 29. Notera även ett tvetydigt uttalande av Hallström & Tunedal angående litteraturgenren
poesi: ”Poesi är också ett system, där skator stjäl och papegojor härmar, där alla ord är hämtade
ur någon annans mun”.
174
Se Saxén 1955: 69, Kivimäki 1966: 38, Schönning 1998: 170 och Bernitz et al 2005: 76.
175
Se SOU 1956: 25: 123
176
Se Saxén 1955: 175.
177
Se KB 1953:5: 49, Saxén 1955: 171 och Haarmann 1999: 107.