Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 47
får njuta av förtjänsterna av de insatser de gjort i skapandet av sina verk. En följd av
detta argument är att det förhållandet att samhället ersätter upphovsmännen för deras
verk, innebär även investeringar i samhällets hela välstånd, då verken kan åtnjutas av
allmänheten och fylla dess behov. Mot detta argument kan anföras att det inte är full-
ständigt självklart att exklusiva rättigheter, såsom upphovsrättigheterna sedan skulle
öka upphovsmännens kreativitet och få dem att skapa flera verk som sedan skulle öka
samhällets välstånd. De kritiska frågorna är alltså här, i vilken omfattning kreativt
skapande påverkas av ekonomiska incitament och huruvida litterära och konstnärliga
verk överhuvudtaget kan uppfattas som resultat av ekonomiska incitament. Denna
uppfattning kan ses som rättsekonomisk och utgå ifrån möjligheten att analysera rätts-
reglernas samhällsekonomiska fördelar och nackdelar. Det kan dock te sig svårt att
dra rättsliga slutsatser av samhällsekonomiska analyser om förtjänster och kostna-
der. 159
En förutsättning för de argument, som har sin grund i tanken att upphovsrättigheterna
som exklusiva rättigheter skulle fungera som incitament för upphovsmännen att pro-
ducera mera för att öka samhällets välstånd är följaktligen, att skapande och spridning
av litterära och konstnärliga verk är sådan verksamhet som värderas högt i samhället
och ökar dess totala välstånd. 160 Ett annat antagande som förutsätts är att genom att
bevilja upphovsmännen upphovsrätt, justeras nivån på skapande av verk på en optimal
nivå. Upphovsrätten skulle därmed premiera dessa som sätter ner tid och arbete på att
upprätthålla allmänhetens behov av dessa verk, och därigenom skulle samhällets väl-
stånd även öka.
I motsats till det berättigande av upphovsrätten som baserar sig på naturrättsliga ar-
gument, kan den incitament-baserade uppfattningen resultera i ett system av upphovs-
rättsligt skydd som ger upphovsmännen endast ett skydd, som är på en miniminivå
som just förmår upphovsmännen att skapa och framställa verk. 161
159 Se t.ex. Riis 1996: 66–67, Eklöf 2004: 22–25, Huuskonen 2006: 39, Coase 1960: 1, Calabresi 1970:
1043 samt Leppämäki 2006: 88, som betonar att till det utilitaristiska synsättet hör även tanken på att
upphovsmannen gör sig förtjänt av äganderätt till sitt verk genom det arbete han lägger ner och på det
viset meriterar sig. Se även avsnitt 2.6. om förhållandet ideella – ekonomiska rättigheter.
160 Se t.ex. Bently & Sherman 2001: 32–33.
161 Se t.ex. Bently & Sherman 2001: 32–33.