Ladda ner - Vaasan yliopisto

2.2.1.1. Naturrättsliga argument
ACTA WASAENSIA 43
Många argument för existensen av upphovsrätt har, som redan framhållits, sin grund i
naturrättsliga argument, enligt vilka det förekommer en rätt till att få njuta av resulta-
tet av sitt eget arbete. Den grundläggande idén är här att likaledes som bonden har rätt
till den skörd han sått, likaledes skall upphovsmannen ha rätt till de tankar eller den
konst han skapar. Idéer, känslor och emotioner som vi har, ses som vår egendom, en-
ligt detta synsätt. 139 Idéer är således lika mycket vår egendom som fysiska objekt kan
vara. Serlachius 140 framlägger en traditionell syn på vad ägarens rätt innebär, t.ex. att
ägaren har rätt att bestämma över sin egendom, använda och njuta av den enligt eget
bevåg, dela den, förändra eller bearbeta den, erhålla de inkomster som egendomen
möjligtvis inbringar, överlåta rättigheterna till den samt skydda sig mot intrång i
egendomen. Å andra sidan framstår åsikter av Ross 141 , där bl.a. synsättet att immateri-
ella rättigheter kan likställas med förmögenhetsrättigheter kritiseras. Frågan gäller hur
man skall förhålla sig till rättighetsobjektens ontologiska status, till exempel då existe-
rar ett ”verk” på samma sätt som ett fysiskt föremål. Enligt Ross är ett ”verk” endast
en abstraktion och det som är reellt existerande bör förekomma i individens verklig-
het/medvetenhet.
Ifall inte upphovsmannens utformning av idéer vore hans egna, utan allas gemen-
samma egendom, kunde allmänheten kräva att upphovsmännen gör sina verk tillgäng-
liga för allmänheten utan ersättning. Om upphovsmannen inte gör så, kunde allmänhe-
ten anklaga honom för illegitimt beteende. Enligt Ayn Rand är upphovsrättigheterna
inte enbart lagliga rättigheter utan också moraliska rättigheter och i allra högsta grad
egendomsrättigheter. 142 John Locke skrev i sin ”Two Treatises of Government” att
ingen är berättigad till att hindra att den som skapat något med sitt eget arbete får nju-
ta av de resultat som arbetet inbringar. Skulle så ske, skulle det innebära ett oberätti-
gat utnyttjande av skaparens insatser. 143 Locke hade dock väldigt lite eller inget alls
att säga om upphovsrätt i sig. Locke’s teori har fått kritik för bl.a. hur man skall kunna
berättiga att någon genom arbete förtjänar rättigheter till sitt verk genom sin egen per-
139 Se t.ex. Spooner 1971 och Blume 1993: 447–473.
140 Se bl.a. Serlachius 1912: 112.
141 Se t.ex. Ross 1945: 343–345.
142 Se Rand 1966: 125.
143 Se Locke, J. in Laslett 1988: 291. Se även Vilanka 2006: 616–617.