Ladda ner - Vaasan yliopisto

42
ACTA WASAENSIA
utan snarare till icke-ekonomiska intressen. 132 Enligt Strömholm avser uttryckets
”droit moral” rent semantiska tolkning, att adjektivet ”moral” i franska språket nöd-
vändigtvis inte innebär ”etisk” eller ”sedlig”. Enligt Strömholm är en korrekt över-
sättning ”intellektuell”, ”ideell”, ”andlig” eller dylika ord. Dessa anger ett motsatsför-
hållande till ”fysisk” eller ”ekonomisk”. 133 Här kan hävdas, såsom även Bernitz et
al 134 och Haarmann 135 framlägger, att särskilt namnangivelserätten har förutom en
ideell, även en ekonomisk sida. I medlet av 1800-talet var acceptansen av de ideella
rättigheterna som ett rättsligt institut mera allmänt utbredd, främst tack vare fransk
rättspraxis och även tysk upphovsrättsteori, som hade sina grunder i Immanuel Kant’s
teori om författarnas rättigheter. 136
2.2.1. Berättiganden av hela upphovsrätten
Under hela upphovsrättens historia och utveckling har det tagits som ett otvetydigt
faktum att upphovsrätt till ett verk begränsar hur detta verk kan utnyttjas. Eftersom
uppfattningen om upphovsrätten också har varit att den kan begränsa interaktionen
mellan individer och verk, har det varit och är det viktigt att berättiga existensen av
upphovsrätten, ifall avsikten är att bevisa dess legitimitet. De grundläggande frågorna
är naturligtvis huruvida upphovsrätten kan berättigas överhuvudtaget och ifall den kan
berättigas hur och varför den kan berättigas. Argument för och emot upphovsrättens
legitimitet har följaktligen framlagts under hela dess existens. 137 Några av de mest
grundläggande argumenten presenteras nedan: a) naturrättsliga, b) personlighetsrätts-
liga och c) utilitaristiska argument. 138
132 Se t.ex. Strömholm 1975: 306 och Ginsburg 1992: 15.
133 Se Strömholm 1956: 185.
134 Se Bernitz et al 2005: 75.
135 Se Haarmann 2005: 138.
136 Se Kant 1977. Se även Leppämäki 2006: 75–76.
137 Se bl.a. Huuskonen 2006: 67–132.
138 Se även Leppämäki 2006: 87–89, som anser att upphovsrätten kan berättigas från 1) en utilitaristisk
synvinkel, 2) en synvinkel som betonar det arbete upphovsmannen lägger ned i sitt verk, 3) en synvinkel
där upphovsmannens person är det centrala, 4) en demokratisk synvinkel, var uppmärksamheten
riktas mot samhället som helhet, samt 5) en synvinkel som är en kombination av synvinklarna 1)–4)
men där även andras rättigheter än upphovsmannens tas i beaktande.