Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 39
tens historia. 115 Men upphovsrättens tillkomst befrämjades även av det, att konstupp-
fattningen under humanismens och renässansens tidevarv hade utvecklats i en indivi-
duell riktning. 116 I Italien, i Venedig utvecklades ett system med upphovsrättsprivile-
gier. Det första privilegiet gavs åt Marcus Antonius Sabellicus för att skriva Venedigs
historia, Rerum Venetarum. Privilegierna som beviljades av staten gavs främst för att
skydda boktryckarnas rättigheter, och inte upphovsmännens, författarnas. Följaktligen
kan det hävdas att det redan i detta skede av upphovsrättens historia var de ekonomis-
ka och kommersiella aspekterna av upphovsrätten som betonades.
Då man däremot beaktar de ideella rättigheterna, kan man notera hur bildkonstnärerna
på 1300-talet började signera sina tavlor och kompositörerna krävde att vid framfö-
rande av deras verk i samband med konserter skulle deras namn anges. Martin Luther
fick rätt på 1500-talet att kontrollera innehållet i sina verk som skulle publiceras. Här
torde inte tanken på respekträtten ha varit lika dominerande som bibehållandet av den
nya läran. 117 Med tanke på respekträtten kan här anföras, att grundtanken ligger i att
inte ingrepp görs i verkets bärande innehåll eller tendens. Ändringar av verk med reli-
giös anspelning för användning i gudstjänstbruk anses även i våra dagar vara känsliga
för smärre ändringar. 118
Den första moderna upphovsrättslagen var ”The Statute of Anne” som utkom år
1709–1710 i England. 119 Det var en rättsakt för ”the Encouragement of Learning, by
vesting the Copies of Printed Books in the Authors or Purchasers of such Copies, dur-
ing the Times therein mentioned”. 120 The Statute of Anne var enligt Ellins 121 resultatet
av en kompromiss mellan kraven från utgivarna och ett uttryck av ett allmänt intresse
definierat av Parlamentet, men ifrågavarande rättsakt innebar trots allt ett remarkabelt
genombrott för upphovsrätten i och med att upphovsmannens ställning fördes fram.
115
Se t.ex. Renman–Claesson 2001: 4–5, Koktvedgaard & Levin 2003: 25–27. I Kina utvecklades dock
boktryckarkonsten redan på 800–talet och en form av upphovsrätt existerade redan under Sung – dynastin,
dvs. före år 1068 e. Kr. Se t.ex. Schovsbo 1998: 470.
116
Se Haarmann 2005: 2.
117
Se Haarmann 2005: 4.
118
Se Helsingfors tingsrätt 6.11. 2003, ”Ev.luth.kyrkan”. Se om fallet i kapitel 3.2. Lojalitetsprincipen.
119
Se t.ex. Kivimäki 1966: 7, Haarmann 1999: 4, Koktvedgaard & Levin 2003: 27, Sterling 1999: 996–
999 och Huuskonen 2006: 118.
120 The Statute of Anne 1710: Act 8, c. 19.
121 Se Ellins 1997: 44.